2015-09-11 Broberg, A., Almqvist, K. Risholm Mothander, P & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi utveck- ling på avvägar 2:a utgåvan Utveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - - att förstå, om om möjligt förebygga, psykisk ohälsa hos barn betydelsen av nära känslomässiga rela;oner Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i prak;ken ;ll- lämpningar av anknytningsteorin Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i i förskolan betydelsen av trygghet för lek och lärande MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Anknytning i förskolan Sädesstrået stiger ur den svarta jorden, tränger igenom tät mylla, gräver sig uppåt, mot dagern där ovanför. Sädens första stadium ovan jord begynner: broddens stadium.. Barndomen är broddens tid, den är åren mel- lan uppvaknandet och stråskjutningen. Barndomen an- ses ju bestämmande för individens hela senare utveck- ling. Jag vet icke, om man kan gå så långt. Ett är i varje fall obestridligt: Vad man under dessa växtår måste undvara kan man inte senare förvärva, lika litet som man kan mista, vad man under denna tid har vunnit. Således befinner man sig själv på en plats på vår jord som man icke själv har utvalt. Växtmylla, omgivning, klimat, skötsel eller vanskötsel allt detta är redan givet. Allt detta, som skall gripa så djupt in i vår levnad, Finns där en gång för alla vår vilja förutan. (Berättelser ur min levnad) Trädet som metafor för utvecklingen Utrymmet för normalutveckling är brett, det är inte balans på slak lina Det Ainns starka självrätande krafter Negativa utvecklingstrender kan förändras Påverkan på utvecklingen sker bäst med hjälp av sol och näring Ju längre felutvecklingen pågår utan att åtgär- der sätts in, desto svårare är den att påverka Ibland måste man också tillgripa beskärning Påverkan på olika nivåer Makro: samhällets lagar och institutioner (lag mot aga, föräldrabalken, jämlikhet, social segregering etc.) Exo: bostadsområdet, aktuell samhälls- En transakmonell modell 1. Barnets medfödda & 2. tidigt förvärvade egenskaper, situation (Ainanskris etc.) 3. ger upphov till reaktioner hos föräldrarna. Meso: relationen mellan olika mikro- 4. Dessa reaktioner formar i sin tur den fort- system Mikro: de sociala system som barnet själv deltar aktivt i satta utvecklingen av barnets egenskaper, 5. och så vidare 6. i ett ständigt utbyte (transaktion) 1
2015-09-11 I den transaktionella modellen: spelar miljöer utanför familjen (skolan, kamratkretsen etc.) större roll (positivt och negativt) för barnets utveckling ju äldre barnet blir. Därmed blir också mesonivån (t ex samspelet mellan familjen och skolan) ännu viktigare. I en transakmonell modell ses barnets ut- veckling som resultatet över tid av sam- spelet mellan faktorer hos barnet självt och den omgivande miljön Utvecklingen skruvar sig fram spelar barnet själv större roll (positivt och negativt) för sin egen utveckling ju äldre barnet blir. Därmed blir också barnets medfödda för- utsättningar, och hur barnet påverkats av tidiga erfarenheter, ännu viktigare. är den kumulativa effekten av gjorda erfarenheter avgörande för utvecklingen Anknytning Utvecklingsuppgi= = vad ett barn behöver lära sig i en viss ålder Den tidiga anknytningen har betydelse för fortsätt- ningen på Alera sätt: Föräldraförmåga = vilket föräldrabeteende som är vik- tigast för att stödja att barnet tillägnar sig en viss utvecklings- uppgift Självtillit Tillit till andra Känslomässig regleringsförmåga Balans mellan utforskande och trygghetssökande Framtida sociala relationer Jämnåriga Vuxna Egna kärleksrelationer Utvecklingslinjer Känsla av sammanhang Utvecklingen är inte förutbestämd, men svårare att påverka ju längre den pågått Tilltro till sin egen förmåga Tillit till andras förmåga att erbjuda skydd och omsorg Skillnaden mellan bästa och sämsta utvecklingsresultat ökar exponentiellt, p gr a de kumulativa effekterna Framtidstro Begriplighet Meningsfullhet 2
SammanfaSning Barnet är ingen passiv mottagare av miljöinalytanden, utan påverkar aktivt sin miljö genom sitt eget beteende. Utveckling och förändring alltid är möjliga, även om en viss utvecklingslinje blir svårare att bryta ju längre den pågått. Kontinuitet förklaras oftast bäst av de återkopplings- processer som gör att ett visst beteendemönster (t ex. aggressivitet) hålls vid liv SammanfaSning forts. Kontinuitet förklaras av: ü att miljön är den samma som tidigare och ü att individen bygger vidare på gamla förmågor i sitt sätt att tackla nya utvecklingsuppgifter. Brott i kontinuiteten förklaras av: ü att nya utvecklingsfaser aktiverar nya genetiskt bestäm- da förmågor, och att barnet förmår använda dessa när det möter nya miljöer (skolstart, börja arbeta, Alickvän etc.), så att dessa möten blir vändpunkter ü att miljön ändrats radikalt till det sämre (skilsmässa, dödsfall, svårare sjukdom etc.) eller bättre (psykoterapi, familjehem etc.) Psykosociala riskfaktorer avseende samspelet förälder - barn Respektive förälders: Mentala hälsa Missbruk av alkohol/narkotika Bruk av våld i relationer Begåvning Egna negativa uppväxterfarenheter Ålder vid barnets födelse (tonårsgraviditet) Dålig aktuell relation till de egna föräldrarna och därmed sämre socialt stöd Avbruten utbildning under tonåren Riskfaktorer medieras av förälderns beteende Det är inte riskfaktorerna i sig som realiserar risken, utan deras påverkan på föräldrabeteendet : Förälderns Mentala ohälsa Missbruk av alkohol/narkotika Bruk av våld i relationer leder till brister i föräldraförmågan t.ex. när det gäller att skydda/beskydda barnet vara lyhörd för barnets signaler och behov sätta gränser för barnets olämpliga beteenden stödja barnet i att lösa sina utvecklingsuppgifter Interven:oner Bör i allmänhet riktas mot förälderns beteende, inte mot riskfaktorn, som är en social adress. Varför? Föräldern känner sig mindre ifrågasatt Förälderns motivation ökar Det går lättare att nå resultat Barnets beteende förbättras Föräldern blir mer motiverad vilket ger en spiraleffekt I vissa fall är dock kopplingen mellan riskfaktor och föräldrabeteende så stor att de inte går separera Ibland finns det inga genvägar I vissa fall är kopplingen mellan riskfaktor och föräldrabeteende så stor att de inte går separera Allvarligt narkotikamissbruk som gör föräldern helt oförutsägbar i sitt beteende Akut psykossjukdom M Al.. I dessa fall tar skyddsaspekten över behandlingsaspekten 3
Antalet riskfaktorer snarare än någon enskild faktor Enbart en psykosocial riskfaktor ger knappast någon förhöjd risk alls Barn som växer upp i miljöer karakteriserade av Alertalet faktorer, löper Alerfaldigt större risk (10 20 ggr) att utveckla psykisk ohälsa Bedömningen av risk bör fokusera på det sam- manlagda antalet riskfaktorer snarare än på en eller ett par enskilda faktorer Utvecklingen är probabalis:sk ej determinerad Vi kan aldrig förutsäga ett visst utfall, även om vi känner de ingående parametrarna, eftersom antalet möjliga permutationer är för stort (jmfr. väderleks- prognoserna) Om jag står på 10:e våningen och släpper ett späd- barn från balkongen, kan jag då lova att det kom- mer att dö? Riskbedömningar i socialtjänst kontra kärnkraft. Familjen är idag utsaa för stora påfrestningar Fortsatt urbanisering och en allt rörligare arbets- marknad riskerar att försämra det sociala skyddsnätet Antalet skilsmässor har fortsatt att öka, vilket ökar risken för: sämre ekonomi större arbetsbelastning (åtminstone varannan vecka ) psykisk ohälsa/missbruk hos föräldrar att barnet blir en bricka i spelet mellan föräldrarna Andra faktorer KonAlikten mellan yrkesroll och föräldraroll Vilket socialt skyddsnät föräldrarna har kring sig Samhällets formella sociala stödsystem Barn OCH föräldrar lever en allt större del av sina liv utanför familjen, vilket medför att faktorer utan- för familjen i tilltagande utsträckning spelar en direkt roll för såväl den normala utvecklingen som för risken att utveckla psykisk ohälsa Avsaknaden av tillförlitliga återkommande mätningar gör att kunskapen om förändringar i barns psykiska (o)hälsa är mkt osäker Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige: En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. (Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., Stebeck, M., Sundelin, C. & Hägglöf, B. Kungliga Vetenskapsakademin (KVA), Hälsoutskottet 2010; ISBN 978-91-7190-137-8) Välfärdslandets gåta varför mår barnen inte lika bra som de har det? (Lindblad, Frank L. & Lindgren, Carl 2009, Carlssons Bokförlag. ISBN 978-91- 7331-325- 4) Mätning av 12- & 15- åringars psykiska hälsa och mående HT 2009 Presenterad på dåvarande Folkhälso- insmtutets hemsida. Slutsatser att förebygga psykisk ohälsa SpeciAika svårigheter hos barnet (BVC/Barnhab) Bristande omsorgsförmåga (Socialt nätverk; BVC/IFO) Föräldrarnas egen situation (Socialt nätverk; arbetsgivare; primärvård, vuxenpsykiatri etc.) Samhälleliga faktorer (exo segregation, barnomsorg, skola, arbetsmarknad m m & makro lagstiftning, skattesystem m m) Delikat balans mellan universella OCH riktade åtgärder (det som är bra för alla är bra också för dem som behöver det bäst, MEN att de som behöver mest behöver också något helt annat, som det är både olämpligt och slöseri med resurser att ge till alla) 4
Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar John Bowlby, 1951 MEN Det krävs en by för att uppfostra ett barn Hur ska ett allföräldraskap anpassat till 2 000- talets samhällsutveckling se ut? Hur kan familjens sociala nätverk mobiliseras? Hur fungerar civilsamhället i stort? Vilken roll kan förskolan spela som allförälder? Barnkonventionens 3 P Provision att det finns tillräckligt med resurser Protection att barn får det skydd de behöver Participation att barn får delta och göra sina röster hörda STORT TACK Lycka till Birthe med din nyvunna frihet, och tack för allt du bidragit med för att förbättra barns situation i Malmö och i Sverige 5