Kvalitetssäkrad välfärd Stockholm 22 januari 2013 Peder Ellison Omsorgsdirektör Linköping 1
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Index 600 Linköpings kommun folkmängd efter ålder 1985-2030, prognos 2011-1 833 500 1 624 400 1 358 65-79 år 300 7 758 9 040 80-89 år 90-w år 200 100 351 3 222 14 840 6 042 17 266 20 758 21 667 0 Index 1985 = 100 2
Kvot Försörjningskvot 2000--2025. Linköpings kommun jämfört med Riket. (antal personer i arbetsför ålder per pensionär) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,8 3,6 3,2 Försörjningskvot Linköping Försörjningskvot Riket 3,0 2,5 2,0 1,5 3
Äldreomsorgen i fokus Omvärld Framtid Ändrade krav på välfärdstjänster utifrån ändrade behov Införande av lokala värdighetsgarantier Nya boendeformer för äldre införs/utvecklas Nya tekniska lösningar; e-tjänster, IT-stöd Ökade krav på kvalitets-, avtals- och verksamhetsuppföljning och utvärdering av välfärdstjänster (äldreomsorg) Införande av tids- och insatsregistrering Ökad samverkan med landstinget; exempelvis hemsjukvård (skatteväxling 2014), mellanvård/korttidsvård, rehabilitering Kompetensutveckling och personalförsörjning, utmaning Statliga direktiv angående personalbemanning Utveckla sammanhållen vård för de mest sjuka äldre samtidigt som specialisering kan tillgodoses 4
Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner, Öppna jämförelser 2011 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet Källa: Norrköpings kommun, Vård- och omsorgskontoret Ämne 15% 10% 5% Sammanslaget NKI som helhet för hemtjänst och särskilt boende 2011 - avvikelse från medelvärdet för dessa kommuner (%). 2,3 % Avvikelse från standardkostnad för äldreomsorg, ur bokslut 2011 (%). 0% Västerås Jönköping Eskilstuna Linköping Sundsvall Helsingborg Gävle Norrköping Örebro Uppsala Södertälje -5% -10% -15% -20% -25% -30% 5
Socialstyrelsens brukarundersökning 2011 Hemtjänst helhet, NKI 90 85 80 75 70 77 76 78 75 75 75 74 71 79 78 74 77 75 72 2010 2011 65 2010 Riket 2011 Riket 60 55 50 45 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen (KOLADA) 6
Socialstyrelsens brukarundersökning 2011 Äldreboende helhet, NKI 90 85 80 75 70 65 74 70 73 74 75 71 72 70 71 70 68 72 70 66 2010 2011 2010 Riket 2011 Riket 60 55 50 45 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen (KOLADA) 7
Kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning omsorgskontoret 8
Lagstiftning, socialtjänstlagen Kvalitetsparagrafen (3 kap 3, SoL) Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och stärkas. I förarbetet till lagstiftningen konstateras Kvalitet är ett svårfångat begrepp och vad som är god kvalitet låter sig inte fastställas på ett entydigt och objektivt sätt. Istället relateras kvalitet till olika faktorer som rättsäkerhet, tillgänglighet, den enskildes medinflytande och professionella aspekter som förhållningssätt och arbetsmetoder. (Ur Modell för risk- och händelseanalys, SKL 2011) 9
Kvalitetsuppföljning Syfte Ökad kunskap Utveckling av verksamhet Kvalitetssäkring Styrinstrument 10
Övergripande mål Kontrollera kvaliteten i verksamheten i förhållande till uppställda mål och krav i förfrågningsunderlagen, får nämnderna det som beställts Får den enskilde brukaren det som man kommit överens om Stimulera till förbättringar, utveckling och lärande 11
Kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning ur flera perspektiv Effekter, resultat och upplevd kvalitet för brukaren Brukarinflytande Evidens/kunskapsbaserad socialtjänst Styrning genom förfrågningsunderlag God ekonomisk hushållning (Kommunallagen 8 kap.1 ) Kontroll att kommunen får det som är beställt Kontroll att den enskilde får det som är beställt 12
Förväntat resultat av kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning Effekter/resultat och upplevd kvalitet för brukaren: god kvalitet i verksamheterna; verksamhetsutveckling nyttan/resultatet för brukaren i centrum 13
Förväntat resultat av kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning Brukarinflytande: välinformerade brukare genom öppenhet kring kvalitet och resultat mer inflytande för den enskilde 14
Förväntat resultat av kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning Evidens/kunskapsbaserad socialtjänst: Ökad kunskap hos beställaren om resultaten och kvaliteten inom socialtjänsten genom bra system för uppföljning Utförare/personal som kan redovisa kvalitet och resultat i verksamheten Effektiv resursanvändning Måluppfyllelse 15
Förväntat resultat av kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning Styrning genom förfrågningsunderlag: bättre formulerade krav på kvalitet i förfrågningsunderlag säkrare och tryggare beslutsunderlag i samband med politiska beslut och prioriteringar 16
För vem sker uppföljningen/utvärderingen? Brukaren/klienten detta är den enskilt allra viktigaste intressenten; det är brukarens/kundens behov som legitimerar att verksamhet finns och insatser erbjuds Anhöriga Förtroendevalda (rapportering till Nämnder, KS och KF) Verksamheterna/utförarna/personal Medborgaren (som skattebetalare och presumtiv brukare) 17
Vad ska följas upp? Kvalitet ur ett brukarperspektiv Kraven i avtal och förfrågningsunderlag och gällande lagstiftning Effekter och resultat av insatser Prestationer och ekonomi Mål 18
Kvalitet ur ett brukarperspektiv Bemötande Delaktighet och inflytande Information Kontinuitet Professionalism/kompetens Pålitlighet och trygghet Rättssäkerhet Tillgänglighet Patientsäkerhet 19
Kraven i avtal och förfrågningsunderlag Av förfrågningsunderlagen framgår vilka insatser som ska utföras och till vilken kvalitet samt vilka krav som ställs på utföraren Uppföljningen ska visa om verksamheterna uppfyller kraven Uppföljningen ska skapa underlag för framtagande och utveckling av förfrågningsunderlag 20
Effekter och resultat, exempelvis Antalet personer som erhållit anställning efter daglig verksamhet Antal personer som flyttar till självständigt boende från bostad med särskild service Antal personer som upplever ökad trygghet efter flytt till vårdbostad Positiva förändringar i livssituationen efter behandling (bättre familjerelationer, bättre psykisk hälsa, drogfrihet) 21
Prestationer, kan vara t.ex. Ämne Antal platser Vårddygn Hemtjänsttimmar (personlig omvårdnad, boservice, uppgift till KS varje månad) Stödtimmar Antal besök Aktiviteter, exempelvis promenader Antal brukare Behandlingstid Antal personer med betalningsansvar Antal trycksår Avvikelser (Lex Maria, Lex Sarah) 22
Uppföljningsmetoder, t.ex. Enkäter Intervjuer Observationer, planerade och oanmälda besök Dialoggrupper Insamling av kvantitativa data och statistik Processkartläggning Jämförelser med andra kommuner Tillsyn 23
Kunskapskällor 24
Pågående kvalitetsuppföljning enligt omsorgs- och äldrenämndens planer Enkäter till brukare och anhöriga Platsbesök Verksamhetsbesök-kontroll utifrån förfrågningsunderlag Oanmälda besök Särskilda uppföljningsbesök vid nya avtal Uppföljning på förekommen anledning Synpunkter och klagomål Avvikelserapportering Lex Sarah, Lex Maria; Verksamhetsberättelser 25
Pågående kvalitetsuppföljning enligt omsorgs- och äldrenämndens planer forts. MAS, uppföljning av HSL Dialog med brukare/fokusgrupper Medborgardialog FoU Centrum genomför och stödjer olika projekt Kontaktpolitiker Prestationer och ekonomiska nyckeltal Seminarier med utförare för att följa upp kvalitets- och utvärderingskriterier i förfrågningsunderlag Specifikt beslutade uppföljningar, exempelvis Eget val, extern granskning, miljöarbete, teleslingor, brandskydd Ämne 26
Hur används resultaten? Diskussion och analys, enskilt och i grupp Åtgärdsplaner vid brister Eventuella sanktioner Underlag vid ställningstagande till avtal Underlag till nya uppföljningar Underlag till förändrings- och utvecklingsarbete Förfrågningsunderlagen förändras Prioriteringar i budgetprocessen Resultat publiceras 27
Utveckling av Kvalitets-, Avtals och Verksamhetsuppföljning på Omsorgskontoret Stärkt brukarperspektiv, brukardialog Fler verksamhetsbesök Strukturera och systematisera arbetet IT-stöd för uppföljning av prestationer, resultat m.m. t.ex. LinQ Ökad dialog med verksamheterna, återkopplingsseminarier Metodutveckling, samarbete med FoU Centrum och universitetet Synliggöra uppföljningsarbetet på ett tillgängligt sätt Bättre tillvarata och använda resultaten, spridning Ämne 28
Utveckling av kvalitets-, avtals och verksamhetsuppföljning på Omsorgskontoret Jämförelser med andra kommuner, utveckla befintliga och ev. skapa nya nätverk, Kvalitetssäkrad välfärd Uppföljning av mål och prioriterade aktiviteter Nyckeltal 29
Vad behövs för att utveckla uppföljning på Omsorgskontoret? Separat fristående uppföljningsenhet, med personal som arbetar med uppföljning på Omsorgskontoret (häng upp skylten) Enheten är underställd Omsorgsdirektören Enheten har en organisatorisk koppling till FoU-centrum (analysarbete, metod) Inrätta funktion Kvalité- och avtalsansvarig chef Externa forskare knutna till uppföljningsgruppen via FoU Centrum IT-stödsystem - Kvalitetsledningssystem, skapa bättre struktur och systematik Resurser för externa uppdrag 30
Vad behövs för att utveckla uppföljning på Omsorgskontoret? Kombination av intern och extern uppföljning Skapa systematik i inrapportering av verksamhetsuppgifter från utförarna Ta tillvara andra aktörers uppföljningsarbete - hur gör man i andra tjänstelevererande organisationer? Ökad omvärldsbevakning 31
Vilka andra aktörer följer upp verksamheterna? Socialkontoret, individuppföljning utifrån myndighetsbeslut Utförarnas egen uppföljning (synliggör den) Socialstyrelsen, tillsyn, Öppna jämförelser och nationella register Sveriges Kommuner och Landsting, Läns-SLAKO Kommunrevisionen Forskare (universitet, FoU osv) Statistiska centralbyrån (SCB) 32
Pågående kvalitetsuppföljning HSL Ämne Verksamhetstillsyn Lex Maria Uppföljning av avvikelserapporter MAS utredningar Extern granskning av läkemedelshanteringen Kvalitetsindikatorer Registrering och resultat i Nationella kvalitetsregister 33
Utveckling inom HSL-området Patientsäkerhetsberättelsen IT-stöd för uppföljning och resultat Strukturerad och systematisk verksamhetstillsyn ICF möjliggör jämförelse av data/resultat mellan olika verksamheter, samma språk tillämpas Jämförelser och uppföljning leder till förutsättningar för ökad effektivitet, kvalitet och nöjdhet. 34
Teoretiska perspektiv Lärandets paradox I kommuner behövs både en styrning uppifrån och ner samt goda förutsättningar för verksamheterna att driva utvecklingen framåt. Det behövs både styrning/stöd i form av krav, riktlinjer och kontroll samt ett utvecklingsinriktat stöd och förhållningsätt Pendling mellan rutin och reflektion 35
Teoretiska perspektiv forts. Resultatparadoxen I uppföljningsarbete är det viktigt att vara observant på att uppföljningen bidrar till sitt syfte, att förbättra verksamheten. Om man fokuserar på något visst område i uppföljningen kan det bidra till att verksamheten fokuserar alltför mycket på detta. Det som mäts blir gjort men risken finns att det som mäts är allt som blir gjort! 36
Teoretiska perspektiv forts. Serviceparadoxen Förväntningarna på de sociala tjänsterna avgör till viss del hur nöjda vi är. Vi kan t ex vara väldigt nöjda med en halvdålig tjänst utifrån att våra förväntningar varit låga. Vi kan också vara relativt missnöjda med en tjänst som håller bra kvalitet, utifrån att vi hade väldigt höga förväntningar. Därmed kan man inte säkert säga att nöjdhet och kvalitet hänger ihop. 37
Tack för uppmärksamheten! peder.ellison@linkoping.se 38