LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Illustrationer Kari Moden 2

Det här gäller för alla barn Du har mänskliga rättigheter, precis som vuxna. Du har rätt att bli sedd och vara dig själv. Du har rätt att säga vad du tycker, rätt att bli lyssnad på och att mötas med respekt. Du har rätt att vila, leka och lära, men också att vara med och bestämma över ditt liv och din framtid. Du har rätt att få skydd och hjälp mot att bli utnyttjad, utsatt för övergrepp eller misshandel. Här förklarar vi vilka rättigheter du har för att du ska känna till dem och kunna säga ifrån om något är fel. Det blir inte alltid som du vill, men du har rätt att säga hur du vill ha det 3

4

Du har rätt till god vård Det här gäller för alla barn Du har rätt till god vård. Det betyder att det ska vara lätt att söka och få hjälp när du är sjuk eller mår dåligt. All vård du får ska vara trygg och säker. Du har rätt att undersökas och få behandling av vårdpersonal med rätt medicinsk kunskap. Du har rätt att vara delaktig. Du kan kräva att få vara med och påverka det som läkare och annan vårdpersonal bestämmer om din vård. Personalen ska särskilt ta hänsyn till vad som är bäst för dig när de ger dig vård eller behandling. De ska så långt som möjligt ta reda på vad du tycker om din vård och behandling och ta hänsyn till det utifrån din ålder och mognad. 5

Psykiatrisk tvångsvård När kan du vårdas mot din vilja? För att få sluten psykiatrisk tvångsvård måste du uppfylla tre krav. 1. För det första måste du må väldigt dåligt psykiskt. 2. För det andra ska du ha ett absolut behov av psykiatrisk vård dygnet runt. 3. För det tredje ska du inte frivilligt vilja ta emot vård. Målet är att du ska vilja få stöd och vård Målet med tvångsvården är att du ska må så bra som möjligt så att du kan få stöd och vård utan tvång. Du ska ha en vårdplan Personalen ska så fort som möjligt göra en vårdplan. Planen ska innehålla vilken vård du behöver och hur den ska bli så bra så att du inte längre behöver vara i psykiatrisk tvångsvård. 6

Sluten och öppen tvångsvård Sluten tvångsvård betyder att du vårdas på ett sjukhus dygnet runt. Vård enligt LPT Öppen tvångsvård betyder att du får vård, men du sover inte på sjukhuset. Tvångsvård börjar alltid med sluten tvångsvård. Men efter en tid behöver du kanske inte vara på sjukhuset dygnet runt. Då kan du få öppen tvångsvård. Det innebär att du måste följa de villkor som du får. Det kan vara att du ska bo på ett visst ställe, ta en viss medicin eller delta i terapi. När slutar tvångsvården? Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge du kan tvångsvårdas. Men läkaren ska hela tiden bedöma om de tre kraven för tvångsvård fortfarande gäller för dig. Om något av kraven inte längre finns ska tvångsvården omedelbart upphöra. När tvångsvården upphör har du rätt att lämna sjukhuset. Du kan när som helst be läkaren att tvångsvården ska upphöra. Då räcker det med en så kallad muntlig begäran, vilket betyder att du säger att du inte går med på tvångsvård. Om läkaren ändå tycker att tvångsvården ska fortsätta har du rätt att få veta varför och hur du kan överklaga beslutet. Målet är att du ska må så bra så att du kan få det stöd och den vård du behöver utan tvång. 7

8

Du har rätt till information Det här gäller för alla barn Med rätt till information menas att du har rätt att få veta saker som handlar om ditt liv och din hälsa. Det kan vara saker som hänt tidigare eller förändringar som ska hända i ditt liv. Du har också rätt att få information om hur din kropp påverkas av mediciner, terapi och andra saker du är med om under din vårdtid. Du har rätt att fråga om allt från mediciner till maten du serveras. Om du vill prata med någon om dina funderingar eller fråga saker har du även rätt till det. Personalen har ett stort ansvar för att ge dig information som du förstår. 9

Du har rätt till information Berätta det du vill Du har rätt till egna tankar, man brukar prata om integritet. Där ingår rätten att själv bestämma vad man vill berätta och vad man inte vill berätta. Du har rätt att berätta vad du upplever och vad du är med om för någon som lyssnar och förstår vad du säger. De personer som vårdar dig ska lyssna och visa att de förstår vad du säger. De ska ta så stor hänsyn de kan till det du vill. Du kan be om att få ett samtal där du bestämmer vem eller vilka du vill ska vara med och lyssna. Säg till personalen om du vill ha ett sådant samtal. Information om mediciner och behandling Du har rätt att få information om vilken vård och behandling du kan få. Personalen ska berätta hur olika behandlingar och mediciner kan påverka dig och din kropp. Du har också rätt att få veta om det finns risker med behandlingen, om något kan hända när du har tagit medicinen en tid och vilka biverkningar du kan få av läkemedlet. Du får läsa din journal Du har rätt att läsa din egen journal. Men i vissa särskilda undantagsfall får information om din hälsa hållas hemlig till och med för dig. Det kan vara så om din vård eller behandling blir sämre om du får all information. Föräldrar får ta del av information Huvudregeln är att dina föräldrar eller vårdnadshavare får information om din hälsa och annat personligt. Men om du skulle må väldigt dåligt av att informationen når fram till dina föräldrar kan den hållas hemlig. Din ålder och mognad spelar också roll för om dina föräldrar har rätt att få information om dig. 10

Sekretess Det här gäller Sekretess betyder att personalen inte får berätta om för alla barn din hälsa eller annat personligt för andra personer eller myndigheter. Personalen får däremot berätta sådana saker om det är tydligt att det inte skadar dig eller dina närstående. Det är bara de personer som behöver information om dig för att göra sitt arbete i vården som får veta information om dig. Vårdpersonalen får lämna information om dig till ett sjukhus eller till socialtjänsten om det behövs för att du ska kunna få vård, behandling eller annat stöd som du behöver. Att bryta mot sekretessen är ett brott Om personalen berättar något om dig som han eller hon inte får avslöja så kan det vara ett brott. Om du vill kan du göra en polisanmälan. Personalen ska anmäla om du far illa Om personalen misstänker eller får veta att du far illa ska de genast anmäla det till socialtjänsten. Exempel på sådana situationer kan vara att de tror att du missbrukar droger eller alkohol, att du har varit utsatt för våld eller att du inte blir ordentligt omhändertagen av dina föräldrar. När en anmälan har gjorts ska socialtjänsten ta reda på om du behöver stöd och hjälp från dem. Hälso- och sjukvården ska samverka med socialtjänsten och du har rätt att få information och säga vad du tycker. Du har rätt att fråga tills du förstår vad personalen säger 11

Du har rätt till information Telefon och dator I de flesta fall har du rätt att hålla kontakten med dina föräldrar, vårdnadshavare, släkt och vänner. Därför får du använda telefon och dator och kontakta vem du vill under vårdtiden. Personalen får inte avlyssna dina telefonsamtal eller ta del av det du säger. Förbud att använda telefon och dator I undantagsfall kan du få förbud att ringa eller använda datorn under en period. Det kan bero på att kontakterna får dig att må sämre eller gör det svårare att ge dig vård. Ett annat skäl kan vara att du trakasserar någon genom din telefon eller din dator. Förbudet får gälla högst två månader, men kan förlängas med två månader i taget. Så fort skälet till att du inte fick använda dator eller telefon försvinner, har du rätt att använda din dator och telefon igen. Ta emot brev Du har rätt att ta emot brev utan att personalen läser dem. Däremot får chefsöverläkaren besluta att personalen får kontrollera om brev eller paket innehåller exempelvis alkohol, narkotika eller annat som kan skada dig eller ordningen på sjukhuset. Om personalen hittar sådana saker får de tas om hand. 12

Skicka brev I undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att brev som du har skrivit får läsas och stoppas. Vård enligt LPT Det får ske om det är nödvändigt för din vård eller för att undvika att någon annan skadas. Om det räcker med att övervaka brev till en person ska inte brev till andra personer stoppas eller läsas. Dina brev får övervakas i högst två månader från att det bestämdes av chefsöverläkaren. Det finns ingen gräns för hur många beslut läkaren får ta. Så fort skälet till att dina brev övervakas försvinner ska personalen sluta läsa dina brev. Post som alltid får gå fram Du har alltid rätt att skicka brev till en advokat, ett offentligt biträde eller en myndighet utan att personalen först läser brevet. Personalen får kontrollera dina saker Personalen får kontrollera att du inte har saker som du inte får ha om chefsöverläkaren har bestämt att det är nödvändigt. Det kan vara alkohol, narkotika eller något annat som kan skada dig eller någon annan. Vid kontrollen kan personalen gå igenom dina kläder och din väska. De kan även be dig ta av dina kläder så att de kan se på din kropp naken. Personalen får däremot inte ta på din kropp. 13

Du har rätt till information 14

Du har rätt till en stödperson Vård enligt LPT Du har rätt att få en stödperson om du vill det. Det är en vuxen person som ger dig stöd när du tvångsvårdas och en tid efteråt. Stödpersonen ska hjälpa dig med dina personliga saker. Vara en medmänniska att prata med och få hjälp och stöd av. Stödpersonen är ditt stöd, inte personalens eller dina föräldrars. 15

Du har rätt till en stödperson Så får du en stödperson Personalen ska fråga om du vill ha en stödperson när du blir inskriven. Om du vill ha en stödperson är det patientnämnden som väljer en person åt dig. Om du vill byta person eller har klagomål kan du prata med vårdpersonalen eller direkt med patientnämnden. Vårdpersonalen kan berätta hur du kontaktar patientnämnden. Regler för stödpersoner Din stödperson får besöka dig regelbundet, men avdelningens tider och rutiner kan ibland styra över besöken. Stödpersonen har tystnadsplikt när det gäller din hälsa och annat personligt och får inte annat än i undantagsfall berätta det för andra. Besök Du har rätt att träffa de som är viktiga för dig under vårdtiden. Dina föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner får komma när det är besökstider på avdelningen. I undantagsfall kan dina besök begränsas. Det beror i så fall på att de får dig att må sämre. Vistas utanför sjukhuset Du får inte lämna avdelningen, eller sjukhusområdet, när du får tvångsvård. Däremot kan du få gå ut tillsammans med personal. För att få vara utanför sjukhuset på egen hand måste du ha tillstånd från chefsöverläkaren. Det kallas permission. 16

Fastspänning och avskiljning Vård enligt LPT När du tvångsvårdas får vårdspersonalen i speciella undantagsfall göra saker som är direkt mot din vilja för att hindra att du skadar dig själv eller andra personer. Det kallas för tvångsåtgärder. Personalen får använda visst tvång om det är nödvändigt för att hindra dig från att lämna avdelningen. De får också ta farliga saker ifrån dig för att vården ska vara säker. Bara som en sista utväg Tvångsåtgärder får bara användas om det inte finns något annat sätt att vända på en akut situation som är farlig eller skadlig. Om det finns tid och möjlighet ska läkaren prata med dig och dina föräldrar när hon eller han ser att det kommer att behövas en tvångsåtgärd. Fastspänd med bälte Chefsöverläkaren kan bestämma att du ska spännas fast med ett bälte, men bara om det finns en stor risk att du skadar dig själv eller någon annan person allvarligt. Du får aldrig hållas fastspänd längre än vad som är absolut nödvändigt och vårdpersonal ska finnas i rummet med dig hela tiden. 17

Fastspänning och avskiljning Huvudregeln är att du endast får vara fastspänd under en kort tid, det kan vara några timmar. Så fort det inte längre finns anledning att hålla dig fastspänd ska du omedelbart släppas fri. Fastspänd en längre tid I extrema undantagsfall får du spännas fast med bälte i mer än bara några timmar. Det finns ingen regel som säger vad som är det absolut längsta antalet timmar du får vara fastspänd. Men du får bara spännas fast så länge det finns en omedelbar fara för att du skadar dig själv eller någon annan allvarligt. Om du ska vara fastspänd längre tid än fyra timmar ska en läkare undersöka dig. Avskiljning; stanna på rummet Om ditt beteende är så störande att det är väldigt svårt att vårda andra patienter får chefsöverläkaren besluta att du ska avskiljas. Det betyder att du blir inlåst eller hindrad att lämna ett rum. Men vårdpersonalen ska titta till dig med jämna mellanrum. Ett beslut om avskiljning gäller i högst åtta timmar. Det finns ingen gräns för hur många beslut chefsöverläkaren får ta. Så fort du inte längre gör det väldigt svårt att vårda andra patienter ska du omedelbart släppas fri. Avskild en längre tid I extrema undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att du ska hållas avskild längre än åtta timmar i följd. Om du ska vara avskiljd längre tid än 8 timmar ska en läkare undersöka dig. 18

! För att få avskiljning räcker det inte med att vara irriterande. Du måste störa andras vård på ett allvarligt sätt 19

Så tas beslut om tvångsvård Polisen kan omhänderta Polisen kan omhänderta dig för att se till att du får hjälp av vårdpersonal. Det kan de göra om de tror att du mår mycket dåligt psykiskt och behöver omedelbar hjälp eller att du är farlig för någon annan. Två läkarundersökningar Om en läkare tror att du behöver tvångsvård kan han eller hon skriva ett vårdintyg. Innan intyget skrivs ska läkaren undersöka dig, beskriva dina besvär och berätta för dig varför du behöver vård. När du har fått ett vårdintyg måste en till läkare undersöka dig för att du ska kunna tvångsvårdas. Chefsöverläkare beslutar om tvångsvård En chefsöverläkare kan besluta att du ska vårdas mot din vilja om de tre kraven för tvångsvård är uppfyllda. Utifrån det beslutet får din tvångsvård pågå i högst fyra veckor från att du skrivs in. Du kan överklaga beslutet om tvångsvård till förvaltningsrätten. 20

Vård enligt LPT Förvaltningsrätten kan förlänga vårdtiden Förvaltningsrätten kan besluta att den slutna tvångsvården ska fortsätta under längre tid eller att du istället ska få öppen tvångsvård. Domstolen kan också ta beslut om att du inte längre behöver tvångsvård. Med ett beslut från förvaltningsrätten får din tvångsvård pågå i högst fyra månader från att du skrivs in. Förvaltningsrätten kan fortsätta förlänga Förvaltningsrätten kan sedan besluta att den öppna eller slutna tvångsvården ska fortsätta ännu längre. Den får pågå under högst sex månader räknat från domstolens senaste beslut. Det finns ingen gräns för hur många gånger förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården. Du kan överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. 21

22

Du har rätt att överklaga Vård enligt LPT Vissa beslut kan du överklaga Om du tycker att beslut som tas om din vård är fel kan du protestera till en domstol, det kallas att överklaga. Men alla beslut går inte att överklaga. Du kan överklaga chefsöverläkarens beslut att tvångsvårda dig. Du kan även överklaga andra beslut du tycker är felaktiga. Som att du inte får använda telefon eller dator, eller att du inte får permission. Du kan inte överklaga beslut om fastspänning i bälte, avskiljning eller de mediciner du får. 23

Du har rätt att överklaga Personalen ska berätta hur du överklagar Personalen ska berätta för dig vilka beslut du kan överklaga. De ska också underlätta för dig att överklaga, genom att berätta hur man gör och hur man skriver en överklagan. Du överklagar till en domstol Om du vill överklaga chefsöverläkarens beslut gör du det till en domstol som heter förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten tycker att chefsöverläkaren har gjort rätt så kallas det att du får avslag. Om du vill fortsätta att överklaga till en högre domstol så gör du det till kammarrätten. Du har rätt till ett offentligt biträde Om du överklagar ett beslut till förvaltningsrätten ska de i vissa fall se till att du får kontakt med en person som kallas offentligt biträde. Det är en vuxen person som hjälper dig att överklaga och att ha kontakt med domstolen. Det kostar ingenting att få hjälp av ett offentligt biträde. Om du vill ha ett offentligt biträde kan du skriva det när du överklagar till förvaltningsrätten. Ditt offentliga biträde kan också hjälpa dig att fortsätta överklaga beslut till kammarrätten. 24

Lagar och regler Det här gäller för alla barn I hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen och patientsäkerhetslagen (PSL) finns bestämmelser som gäller för alla patienter i svensk vård. Särskilda regler för tvångsvård finns i två andra lagar; lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Barns övergripande rättigheter finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 25

Om du är missnöjd eller har frågor I första hand kan du alltid prata med din vårdpersonal, läkare eller stödperson. De är där för att hjälpa dig och ansvarar för att du får god vård. Inspektionen för vård och omsorg, IVO Om du tycker att personalen inte lyssnar på dig eller att dina rättigheter inte respekteras, kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Barnlinjen har telefonnummer 020-120 06 06. Den är öppen alla vardagar klockan 12 19. När linjen är stängd kan du lämna meddelande på telefonsvararen eller mejla till beratta@ivo.se. Du har rätt att vara anonym. www.ivo.se/beratta Patientnämnden Landstingets patientnämnd ska ge dig den information och hjälp du behöver för att kunna ta till vara dina intressen i vården. De utser också stödperson om du vill ha det. Hur du kontaktar patientnämnden kan vårdpersonalen berätta för dig. 26

Det här gäller för alla barn Polisen Om du anser att någon har begått ett brott mot dig, som misshandel eller sexuellt utnyttjande, kan du göra en polisanmälan. Socialstyrelsen Till Socialstyrelsens upplysningstjänst kan du ringa för att få reda på vad det står i lagen om sjukvård och socialtjänst. Ring 075-247 30 00 och be att få prata med upplysningstjänsten. Justitieombudsmannen Om du tycker att du eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller någon som jobbar där kan du klaga till Justitieombudsmannen (JO). De granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som gäller. 27

Du har alltid rättigheter i vården, även när du vårdas under tvång enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I den här broschyren berättar vi om rättigheter du har och i vilka speciella fall tvång kan användas.