2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Sparven i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Sparven i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01

Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet... 3 Nämndplan... 3 Indikatorer... 4 Verksamhetsplanen... 5 1. Nuläge Var är vi?... 6 2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi?... 6 3. Planering av verksamhetsåret 2014/15 Hur tar vi oss dit?... 7 Process 1: Kunskap, utveckling och lärande... 7 Process 2: Normer, värden och inflytande... 8 Process 3: Övergång, samverkan och omvärld... 9 Process 4: Styrning, ledning och kommunikation... 9 Process 5: Organisation och resurser... 10 Process 6: Utvecklingsarbetet... 10 1

Inledning Verksamhetsplaneringen i Flens kommunala förskolor, skolor och fritidshem utgår från nationella mål och kommunens strategiska plan. Färdplan Flen ligger till grund för nämndplanen som ligger till grund för verksamhetsplanen. Nämndplanen innehåller även mål från Strategidokumentet som togs fram genom Skolprojektet 2013. Alla planer utformas utifrån det kvalitetsarbete och de utvecklingsområden som föreligger. Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsområden är de som framkommit i kvalitetsarbetet under året, vilka redovisats i rektors/chefs kvalitetsrapporter. Verksamhetsplanering är ett styrmedel för att nå målen vilka handlar om barn och elevers lärande och utveckling. Styrdokument Nationella mål Läroplan och skollag Färdplan Flen 2014-17 Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv 2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer 4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen 6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande 2

Strategidokumentet Målbild: 2019 har Flens kommun skolor med hög kvalitet samt hög måluppfyllelse och goda betygsresultat. Målbilden ska nås genom arbete i fyra strategiska områden: - STRATEGI 1: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald - STRATEGI 2: En lärande organisation med fokus på mål och resultat - STRATEGI 3: En tydlig styrning och utmanande pedagogiskt ledarskap - STRATEGI 4: Samverkan och öppenhet Utmaningen är att skapa en sammanhållande, likvärdig och utvecklingsinriktad förskola, grundskola, fritidshemsverksamhet och gymnasieskola. Nämndplan Förvaltningens nämndplan bygger på strategidokumentet och Färdplan Flen. Mål som nämnden och kommunfullmäktige har beslutat är därtill: Andelen ekologiska livsmedel ska öka inom Måltidservice Effektiviseringskrav I 2014 års budget läggs ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder. För barn- och utbildningsnämndens område innebär 0,5 % ungefär 1,6 mkr. För att lyckas med 3

effektiviseringskraven för 2014 föreslås en ny skolstruktur, personalbehov ses över och åtgärder utifrån åtgärdsplan för måltidsservice genomföras. Särskilda uppdrag Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och 2016. För barn- och utbildningsnämndens område innebär det ca 3,3 mkr per år, vilket blir närmre 8 mkr under perioden 2014-2016. För att lyckas med detta ska bemanning kontinuerligt anpassas efter barn- och elevantal. Ett nytt kvalitetsledningssystem ska införas för att effektivisera processerna och minska kvalitetsbristkostnaderna. Indikatorer Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK37 Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket75 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal arn/årsarbetare), jmf riket Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. - Trygghet - Undervisningens innehåll Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%)79,4 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,6 Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%)72,6 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 4

Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år 2011. Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) - Pojkar - Flickor Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent).5 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (tkr/betygspoäng), jmf riket Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket Verksamhetsplanen De processer som utgör Barn- och utbildningsförvaltningens huvudområde är indelade som följer: 5

1. Nuläge Förskolan har en stor barngrupp som vi delar upp under dagarna, ansvarsfördelning i 2 grupper av pedagogerna ti-to förmiddag. Måndagar och fredagar samarbetar vi över gruppgränserna. Pedagogerna roterar under viss del av dagen, efter bestämda turer, för att barnen ska lära känna och bli trygga med alla pedagoger. Under ht-14 och vt-15 arbetade förskolans grupper delvis utifrån ett sagotema. Barnen som var med i den grupp som arbetade mest efter sagotemat, uttryckte sig positivt vid förfrågan om aktiviteterna och/eller visade glädje och engagemang under dessa. Vi vill fortsätta arbeta efter ett sagotema och har valt ut att arbeta med ett material av FRIENDS om Alfons, som har en redan klar mall för hur det ska arbetas med. Hälften av barngruppen har kartlagts i TRAS och MIO- materialet. Vi upplevde att vår lärmiljö behövde förändras, för att främja leken. Detta arbete har påbörjats tillsammans med barnen. I barngruppen finns numera barn med annat modersmål än svenska. Detta medför att vi därför kan behöva andra metoder än TRAS för att kartlägga språkutvecklingen hos dessa barn. Var är vi? Vi arbetar med att få struktur på dagarna och verksamheten efter höstens omorganisation i barngruppen och lokalerna, samt för att få de nya barnen att bli trygga på förskolan. Vi håller på att organisera för att göra kartläggningar, inför likabehandlingsplanens revidering. Vi har skrivit upp ansvarspunkter som ska sättas in i ett årshjul, för att underlätta för pedagogerna och ge en tidsmässig överblick av uppgifter/aktiviteter som ska genomföras. Detta ska sammanfogas med årshjulet för område A. 2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi? 2017 har förskolan väl fungerade rutiner för att kartlägga och utveckla lärmiljön, tillsammans med barnen, då de på detta och andra sett ska vara med och påverka verksamheten. Pedagogerna har utarbetat strategier för att kontinuerligt arbeta med TRAS och MIO. Den pedagogiska dokumentationen är en naturlig del i vårt arbete för att se barns lärande och utifrån dokumentationen utveckla verksamheten. Likabehandlingsplanen är ett dokument som används av pedagogerna som en riktlinje i den praktiska verksamheten och som underlag för fortlöpande diskussioner i 6

arbetslaget, vilket är synligt i barngruppen då det avspeglas i barnens förhållningssätt mot kamrater och vuxna. 3. Planering av verksamhetsåret 2015/16 Hur tar vi oss dit? Utifrån processer i förskolor, skolor och fritidshem planeras arbetet för att nå målen. Process 1: Kunskap, utveckling och lärande Mål för läsåret 1. Språk: I maj 2016 är alla barn på förskolan Sparvens barn kartlagda i sin språkutveckling så att barnen kan stimuleras utifrån sin egen utvecklingsnivå. 2. IKT: I maj 2016 har alla pedagoger använt sig av olika IKT-material, t ex videokamera, kamera, Pen Pal, lärplattor och datorer, tillsammans med minst ¼ av barngruppen, för att utöka deras kunskaper i bland annat matematik, språk, teknik och naturkunskap, samt synliggöra barnens lärande. 3. Utveckla lärmiljön: I maj 2016 har förskolan Sparven en strukturerad, inspirerande lärmiljö så att alla barn kan vara med om ett lärande på eget initiativ. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 *Vi kommer detta läsår att arbeta med sagofiguren Alfons i båda grupperna, för att pedagogerna ska kunna följa barnens språkutveckling, med hjälp av TRAS eller språkdomäner. På ett lekfullt sätt kan temat komma att utveckla barnens förmåga att lyssna, utöka ordförråd och begrepp samt skapa intresse för bilder och texter. *Varje pedagog ansvarar för att kontinuerligt under året kartlägga sina ansvarsbarn i TRAS. *Efter avslutade planerade aktiviteter utvärderas lär tillfället, enligt förskolans egna utvärderingsdokument TGLU. *Vid varje månads ALKmöte, avsätts tid för gemensamma reflektioner: var står vi nu vart ska vi, i temat. *Under vår gemensamma reflektions tid i grupperna, följer vi upp barnens lek och lärande. *Inför barnens födelsedagar, ser pedagogerna tillsammans över vad och i vilka aktiviteter de behöver stöd i. *Anna J & Barbro. *Barbro. *Cicci & Janka. *Anna H & Sylvia. Mål 2 *Vi delar med oss av våra kunskaper om våra IKT-material, i vardagen och på våra kvällsmöten, så att alla pedagoger får en grundkunskap i användandet. *Vi laddar ner appar med fokus på språk, ordförråd, matematik, färger, teknik osv. på våra lärplattor. *Inför höstens kvällsmöten har vi ansvar för att träna på att använda lärplattor, och visar då upp resultatet för de andra, för att inspirera varandra i användandet. *På vårens kvällsmöten fokuserar vi på att lära oss mer om Pen Pal. * Vi introducerar de olika apparna och dataspelen med barnen. Vi skriver upp när barnen använt *Anna J & Cicci. *Anna H & Cicci. *Anna J & Anna H. 7

Mål 3 *Barnen får vara med och välja vad som ska fotas och välja ut foton. Dessa bilder visas i en fotoram, samt väljs ut till deras portfolio, som kan vara i digital eller pappersform. *Iordningställande av miljön tillsammans med barnen, med fokus på att de själva ska kunna välja material. lärplattorna, på en turlista, och ser vilka appar som använts i flödet, vilket synliggör vilka appar som används mest respektive minst. *Vi samtalar med barnen om deras reflektioner kring fotot vi tagit. Dessa reflektioner skrivs ner för att dokumenteras tillsammans med fotot. *Kartläggningar av miljön - hur och med vad barnen leker i varje rum och ute. *Cicci & Janka. *Barbro & Sylvia. *Med hjälp av professionsutvecklarna och barnens intressen förändrar vi miljön, ute och inne. *Intervjuer med barnen om vad de tycker är roligt att leka med, ute och inne. *Barbro & Anna J. Process 2: Normer, värden och inflytande Mål för läsåret 1. Värdegrund: I maj 2016 har alla pedagoger en gemensam värdegrund, som avspeglas i den pedagogiska praktiken, så att varje individ får ett positivt och respektfullt bemötande. 2. Respekt och hänsyn: I maj 2016 har varje barn på Sparvens förskola en begynnande förståelse för hur en bra kompis är, för att få en förbättrad atmosfär i barngruppen, där barnen kan leva sig in i andras känslor och upplevelser. 3. Barns delaktighet: I maj 2016 har alla barn på förskolan Sparven erfarenhet av både formellt och informellt inflytande, så att de får en upplevelse av hur demokrati fungerar. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 *PUG kunskaper och strategier ska användas i verksamheten. Strategierna sätts upp på väggarna i förskolan, som påminnelse. *På kvällsmöten tar vi upp om strategier använts eller behöver användas. *Anna H & Janka. *Positiva egenskaper hos varandra belyses på andra ALK för hösten. *Vi gör kartläggningar inför likabehandlingsplanen. *Vi gör en tavla med orden om våra respektive positiva egenskaper. Den sätts upp i personalrummet. *Likabehandlingsplanen revideras efter kartläggningar i oktober 2015. I februari ska 2016 ska den utvärderas. I juni 2016 ser vi över vår likabehandlingsplan för att se om vi vill göra tillägg/ändringar i denna. *Barbro. *Anna J & Barbro. Mål 2 *Barnens positiva egenskaper ska synliggöras *Vi samlar barnens tankar om *Anna H & Anna J. 8

genom att vi har veckans kompis och en kompispärm. varandra och deras goda handlingar i en kompispärm. *Temat Alfons, som utarbetats av FRIENDS, används för att belysa känslor, konflikter och vänskap. *Genom TGLU utvärderar vi temats aktiviteter. *Barbro & Anna J. Mål 3 *Vi ska dela in oss i mindre grupper under hela dagarna, för att möjliggöra dialoger med barnen och lättare kunna ta till vara deras intressen. *Inför höstens utvärdering görs en uppskattning av hur det fungerat med uppdelningen i mindre grupper. *Janka & Cicci. *Vi synliggör med bilder hur barnen röstar och väljer i verksamheten. *Genom intervjuer och samtal med barnen. *Sylvia & Cicci. Process 3: Övergång, samverkan och omvärld Mål för läsåret 1. Samverkan: I maj 2016 har alla barn på förskolan Sparven en upplevelse av att vara med i olika gruppkonstellationer, för att främja ett interkulturellt lärande. 2. Övergång förskola/skola: I maj 2016 finns en fungerande samverkan mellan förskola och skola, så att 5 - åringarna får en trygg övergång mellan verksamheterna. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 *På måndagar och fredagar ska vi samarbeta över gruppgränserna, både barn och personalmässigt, ute och inne. *Vid höstens respektive vårterminens utvärdering sammanställs barnens och pedagogernas erfarenheter av olika gruppkonstellationer. *Anna H & Sylvia. Mål 2 * och rektor organiserar så att tid för förskolan och förskoleklass erbjuds där vi kan diskutera våra läroplaner och arbetssätt. *Utarbeta en plan under hela året, för övergången inför start i förskoleklass. Med gemensamma aktiviteter med 5 åringarna och förskoleklassen. *I december 2015 ser vi om rektorerna har kunnat få fram en gemensam tid för träff för verksamheterna. *Innan höstterminens slut ska en plan inför våren vara klar. *Anna J & Barbro. *Barbro. Process 4: Styrning, ledning och kommunikation Mål för läsåret 1. I september 2015 har alla medarbetare en tydlig bild av förskoleområdet A:s nuläge samt en målbild i helhetsperspektiv så att en medveten vi-känsla och trygghet skapas i området. 2. I december 2015 har alla avdelningar i förskoleområde A fått ett verksamhetsbesök av förskolechef för att säkerställa att feedback och kommunikation om det pedagogiska uppdraget sker på ett verksamhetsnära sätt. 9

3. I juni 2016 äger arbetslagsledarna och arbetslagen den största delen av det pedagogiska kvalitetsarbetet på sin egen förskola. Syftet är att skapa en god struktur, kommunikation och kvalitet, samt att utveckla det professionella ledarskapet och ett frirum på alla nivåer. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 Gemensamt APT där vi gör en tillbakablick, vart vi är och vart vi ska. September 2015 Lars Andersson Mål 2 Mäl 3 besöker varje avdelning vid ett planerat tillfälle på fm. Feedback ges till varje arbetslag efteråt. Kontinuerligt stöd ges till arbetslag och arbetslagledare av förskolechef för att utveckla det pedagogiska ledarskapet samt det systematiska kvalitetsarbetet. December 2015 December 2015 Förskolachef Arbetslagledare Process 5: Organisation och resurser Mål för läsåret 1. I maj 2016 är sjukfrånvaron minskad från 7,71% till 5 % i förskoleområde A, så att en salutogen organisation och en hållbar utveckling skapas i området. 2. I maj 2016 är varje medarbetare i förskoleområde A väl medveten om hur kommunens resursfördelningssystem påverkar den egna organisationen, så att alla känner ansvar för att hålla en ekonomi i balans. Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 Varje medarbetare gör sjuk, vab-och friskanmälan till arbetsgivaren. genomför rehab.samtal/utredningar med samtliga medarbetare med längre eller ökad sjukfrånvaro. I december genomför en friskvårdsvecka. December 2015 Juni 2016 Skyddsombud/förskolechef Medarbetare Mål 2 redovisar kontinuerliga budgetuppföljningar på APT och i samverkansgrupp. Juni 2015 Administratör Process 6: Utvecklingsarbetet Mål för läsåret 1. I maj 2016 är varje förskola förskoleområde A förberedda för att kommande läsår kunna ansöka om deltagande i Grön Flagg, för att ämnesintegrera natur, miljö och hållbar utveckling i området. 2. I maj 2016 genomsyras förskoleområde A av en lärande organisationskultur, där lärmiljön har ett speciellt fokus, så att varje barn och medarbetare kan utvecklas utifrån sina speciella förmågor/kompetenser. 3. I maj 2016 används lotusmallen som ett levande pedagogiskt verktyg för varje medarbetare i förskoleoråde A, så att läroplanens ämnesintegrerade arbetssätt utvecklas. 4. I maj 2016 är förskoleområde A förberett för att starta forskningscirklar i samarbete med Mdh utifrån en kulturanalys från det egna området. Syftet är att kunna knyta det vardagliga pedagogiska arbetet till aktuell forskning och vetenskaplig grund. 10

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig Mål 1 Under vårterminen 2016 påbörjar varje förskola förberedelser för Grön Flagg, natur/teknik och giftfri förskola. Uppföljning sker på ledningsdialog i mars via arbetslagledarna. Förskolehef Arbetslagledare Mål 2 Mål 3 Mål 4 Varje förskola lägger ett extra fokus på den konkreta lärmiljön med utgångspunkt från att varje barn och medarbetare är unika Professionsutvecklare ger stöd att utveckla lärmiljön på några förskolor som har extra behov. Lotusmallen som är en översiktsbild över läroplanens samtliga mål introduceras i samtliga arbetslag under läsåret 2015-16 sammanställer och gör en kulturanalys utifrån en genomförd mångfaldsenkät på förskoleområdet. skriver en ansökan om budgetering av forskningscirklar. Uppföljning av arbetssättet sker löpande samt med en analys i juni 2015. Uppföljning i december 2015. Uppföljning mars 2016 Utvärdering maj 2016 Uppföljning december 2015 Uppföljning mars 2016 Arbetslagledare er Arbetslag Arbetslagledare/arbetslag 11