Mänskliga rättigheter SPF-seniorernas ordförandekonferens Tidaholm 2015-05-04 Rättighetskommitténs kansli
Västra Götalandsregionen Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Koncernkontoret Sakområden Arbetar med Mänskliga rättigheter Rättighetsbaserat arbetssätt Diskriminering och normer Jämställdhet/hbtq Etnicitet/trosuppfattning Funktionshinder Ålder Utbildningar Pilotverksamheter Samråd med civilsamhället Styrdokument, remisser Tillgänglighet TD Bidrag FoU
Program Incheckning Grundläggande om mänskliga rättigheter Normer och diskriminering Äldrefrågor idag
Incheckning Favoritegenskap hos andra Vad är mänskliga rättigheter för mig?
Grundläggande om mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa. Vad som måste göras för varje människa.
Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Reaktion på förintelsen Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? Hur kunde det gå så långt?
Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (30 artiklar 1948) Artikel 1 All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a sprit of brotherhood. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
forts Allmänna förklaringen Artikel 2 Rättigheter ska kunna åtnjutas av alla och att all diskriminering är förbjuden. Artikel 30 Ingenting får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Ingen får utsättas för förnedrande, omänsklig eller grym behandling eller tortyr Skydd mot alla former av diskriminering Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Rätten till social trygghet Rätt till utbildning Rätt till arbete Rätt till hälsa Rätt till bostad Rätt att delta i kulturlivet Var och en har rätt till vila och fritid
Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 5 Jämlikhet och ickediskriminerg Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 10 Rätten till liv Artikel 14 Frihet och personlig säkerhet Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling Artikel 24 Utbildning Artikel 25 Hälsa Artikel 26 Habilitering och rehabilitering Artikel 27 Arbete och sysselsättning Artikel 29 Deltagande I det politiska och offentliga livet Artikel 30 Deltagande I kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott
Nationell implementering aratificering 1.Internationella konventioner blir också nationell lag så kallad inkorporering 2.Internationella konventioner blir nationell lag genom transformering eller konstaterad normharmoni
ÖvNi ng
De mänskliga rättigheternas utgångspunkt Rättigheterna är odelbara och universella Centrala principer Värdighet Icke-diskriminering och jämlikhet Delaktighet Öppenhet och ansvarighet
Rättighets- och skyldighetsbärare Rättighetsbärare alla invånare i Västra Götaland Skyldighetsbärare alla anställda inom VGR som organisation
Från behov till rättigheter Ett rättighetsbaserat arbete förtydligar vem som är rättighetsbärare respektive skyldighetsbärare. Insatser till utsatta människor riskerar att enbart åtgärda effekterna och inte strukturerna. Finns inga svaga grupper utan bara mer eller mindre starkt skydd. Från vi (som hjälper) och dom (som behöver) till oss (alla har olika behov men samma rättigheter) Få stöd till egenmakt för att utkräva sina mänskliga rättigheter
Ansvarsnivåer för säkerställande av mänskliga rättigheter respektera skydda uppfylla bevaka
Normer och diskriminering
Diskrimineringslag 2008:567 Förbjuder diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder
Intersektionellt - äldre i förhållande till kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning ålder; barn, ungdomar och vuxna sexuell läggning funktionalitet socioekonomi.
Normer - livets tysta överenskommelser Skrivna Oskrivna Medvetna Omedvetna
Exempel Sjuksköterskan Läkaren Idrottaren Paret Chefen Make/maka Fotbollsallsvenskan den manlige sjuksköterskan den turkiske läkaren den funktionshindrade idrottaren det lesbiska paret den kvinnliga chefen partnern Damallsvenskan
Som en belastning
Som en tillgång
Ålder Ålder tas många gånger för givet - ingår sällan i analyser av intersektionalitet Barndom, ungdom, vuxen och äldre är också sociala konstruktioner; de skapas, formas och ändras genom historiska, kulturella och sociala aspekter
Rättighetsanalys 1. Tillgång 2. Tillgänglighet 3. Acceptabel Icke diskriminering Fysiskt tillgängliga Ekonomiskt tillgängliga Tillgängliga ur informationssynpunkt verksamheten ska bygga på respekt för individers, minoriteters och gruppers kultur den ska vara lyhörd för individers olika behov 4. Kvalitet / anpassningsbarhet
Tillgänglighet Fysisk miljö VC, sjukhus, tandvårdskliniker, kulturinstitutioner, Västtrafik, folkhögskolor, naturbruksgymnasier. Stolar, receptionsdiskar Information Information om våra verksamheter, kallelser mm Upphandling Produkter, varor, tjänster, miljöer
Rättighetskommitténs Enheten för rättighetsfrågor kansli
Äldrefrågor idag
Aktuella frågeställningar Vad kännetecknar en bra hälso- och sjukvård för den äldre befolkningen? Vilka är de viktigaste frågorna för äldre just nu?
Synpunkter från pensionärsråden Vad kännetecknar en bra hälso- och sjukvård för den äldre befolkningen? Alla människors lika värde oavsett ålder Bra bemötande, god tillgänglighet och kontinuitet Hög kompetens, både medicinsk och teknisk Sjukvård med respekt Stort behov av geriatriker Ingen åldersdiskriminering Viktigt att bli lyssnad på känna trygget så att man vågar ifrågasätta utan att anses som obekväm Samverkan mellan kommun och primärvård
forts synpunkter från pensionärsråden Vilka är de vikigaste frågorna just nu? Ålderism - åldersdiskriminering Tillgång till fast anställda utbildade läkare Hög självmordsfrekvens bland äldre Ekonomifrågorna inga besparingar på patienternas bekostnad Fortsatt närhet till lokalsjukhus med bevarad eller utökad service
Exkludering Äldre nedprioriteras i vården Äldre diskrimineras inom forskningen Geriatrisk kompetens bristfälligt fördelad Ålderism och språkbruk
Mänskliga rättigheter för äldre! - Den internationella utvecklingen År 1982 första handlingsplanen om åldrande och den reviderades 2002 FN-principer för äldre 1991: Självständighet, deltagande, omhändertagande, självförverkligande och värdighet Rättighets- och hälsoprojekt med fokus på äldre, inom bl.a. FN och EU
Mänskliga rättigheter för äldre! - Frågor för Sverige och regionen Utvecklingen i Sverige och regionen har följt den internationella För framtiden: - Är det en fördel att lyfta rättighetsfrågan för äldre? - Den äldres perspektiv hur ta tillvara på den resursen? - Identifiera strukturella utmaningar och våga förändra normativa bilder
Hur rustade är vi för morgondagen? Synen på ålder och äldre. - livsloppsperspektiv i stället för kronologisk ålder Äldre är ingen homogen grupp Äldre och intersektionalitet utrikes födda olika trosuppfattningar jämställdhet och HBT funktionalitet Äldre i arbetslivet och äldre som resurs Att välja boende avinstitutionalisering till varje pris? Psykisk ohälsa på äldre dar. Ökad kompetens på VC Samordning behövs (vård- och stödinsatser, journalsystem, läkemedel, kontaktperson)
Utcheckning Utvärdera detta utbildningspass innehåll arbetsformer Något särskilt jag vill ta med mig inför framtiden?
Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.
Tack för mig! Jan Terneby E-post: jan.terneby@vgregion.se Rättighetskommitténs kansli
Följ gärna vårt arbete! www.vgregion.se/rattighet-kansli www.facebook.com/rattighetskommittenskansli www.twitter.com/rkansli Rättighetskommitténs kansli