Kalkylprojekt Totalstegkalkyler



Relevanta dokument
Slutrapport projektet Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning (projekt V K01)

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Energigrödornas ekonomi

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Energieffektivisering i växtodling

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Lönsamheten i ekologisk produktion

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Team 20/20 redo för redovisning

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Lågt kväveupptag senaste veckan

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

De skånska odlingssystemförsöken

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Fortsatt varierande kväveupptag

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Slamspridning på åkermark

När är optimal skördetidpunkt?


Hitta rätt kvävegiva!

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Räkna med vallen i växtföljden

FALLSTUDIE PÅ VÄXTODLINGSGÅRD

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

kadmium i avloppsslam

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Exempelgården Potatis och svin

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Restriktioner av växthusgasemissioner

Foto: Janne Andersson

Slamspridning på åkermark

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Identifiera dina kompetenser

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

för svensk och nordisk marknad

Bilaga 4. Granskning av kalkylunderlag till Landsbygdsprogrammet

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Innehåll

TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark

Transkript:

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och olika odlingsteknik 1

Syften att utveckla kalkylmetodik både för kortsiktiga - och långsiktiga analyser av grödor, samt föra resonemang kring detta att energigrödorna skall kunna jämföras med de traditionella grödorna på ett lättfattligt sätt Avgränsningar Kalkylerna avser lönsamhetsbedömning, huvudsyftet är ej likviditetsanalyser. Kalkylerna avser endast markanvändning, d.v.s. husdjurskalkyler ingår ej i studien. 2

Värmeforsk SLF Projektfinansiering Bakgrund till kalkyler Underlätta implementering av fleråriga energigrödor Underlätta för lantbrukare att jämföra fleråriga energigrödor med traditionell spannmålsodling 3

Innehåll i rapport Några olika kalkylmetoder Tillämpad metodik: Totalstegkalkyl Beskrivning och diskussion av poster i odlingskalkyl Kalkylering på nya grödor Kalkyleringsexempel Exempel på totalsteg kalkylernas användning Jämförelser av olika grödor Jämförelser mellan olika odlingsteknik, t ex reducerad jordbearbetning Ersätter delvis bidragskalkyler + driftsplan 4

En väsentlig skillnader mellan totalstegkalkyl och bidragskalkyl + driftsplan I totalstegkalkyler fördelas alla kostnader ut på produktionsgrenarna I bidragskalkyler + driftsplan läggs alla täckningsbidrag samman med samkostnaderna i driftsplanen Vad är nytt i kalkylmetodik Kalkyluppställning Sättet att hantera ränta för fleråriga grödor Hantering av maskinkostnader Hantering av overheadkostnader Möjligheten att hantera olika planeringssituationer 5

Kalkyluppställning Totalsteg kalkyl Alla kostnader skall ingå Ex. steg 1: Direkta kostnader, t ex. gödning Ex. steg 2: Egna maskiner Ex. steg 3: Markkostnad Ex. steg 4: Overhead kostnader Ränta fleråriga grödor Tagit fram kapitalfaktor för olika fleråriga grödor som beaktar vilka år in- och utbetalningar sker Salix 2,0 Rörflen 0,7 Elefantgräs 1,7 Kapitalfaktor multipliceras med kostnader Kapitalfaktor är beroende av kostnaders sammansättning, odlingsteknik och skörd 6

Forts. Kapitalfaktor Kapitalfaktorn har beräknats utifrån en teoretiskt korrekt modifierad totalstegkalkyl Lönsamheten och produktionskostnaden blir samma med framräknade kapitalfaktorer i använd kalkylmetodik som i den teoretiskt korrekta totalstegkalkylen. Vid ändringar i kostnaders sammansättning sker en viss avvikelse från framräknad kapitalfaktor. Maskinkostnader Hela maskinkostnad med i kalkyl Kan ha mindre än 100 procent av hela maskinkostnaden vid t ex kortsiktiga analyser Ej känt om denna metodik används av någon annan med procentsats av maskinkostnad i stället för som i BK med att vissa kostnader beaktas men inte andra 7

Overheadkostnader I företag finns kostnader som inte direkt går att hänföra till någon produktionsgren Olika produktionsgrenar innebär olika mycket OH omkostnader Ett sätt att beakta de gemensamma företagsomkostnaderna kan vara att ha ett fast belopp per hektar samt ett belopp som är relaterat till grödans omsättning/direkta kostnader Studerar OH kostnaders storlek från verkliga företag. Kvantiteter i kalkyler Som kvantitet anges genomsnittlig årlig mängd Ex. skörd vart tredje år 0,3333 i kvantitet 8

Beskrivning och diskussion av poster i odlingskalkyl Förfruktseffekter Försäljningskostnad pris på produkten Utvintring / ometablering Gödsling med P och K Grödförsäkringar Arbetskraftskostnader Forts. poster i odlingskalkyl Maskinkostnader - Läglighetskostnader Räntekostnad - Kapitalfaktor i fleråriga grödor Markkostnad Övriga samkostnader 9

Några resultat Gemensamma företagsomkostnader Gröda Kr per ha Tim. per hektar Salix 500 1 Elefantgräs 600 1 Rörflen 600 1 Hampa 700 2 Höstvete 800 2 Vårvete 800 2 Korn 800 2 Raps 800 2 Sockerbetor 1000 2 Träda 300 0,5 10

Ersättningsbehov av fosfor och kalium per ton skörd Bortförsel Kg växtnäring Gröda P K Stråsäd 3 a 5 c Oljeväxter 5 a 10 c Slåttervall 3 a 20 c Potatis 0,5 a 4 c Sockerbetor 0,5 a 2 c Ärtor 3 a 10 c Majs 5 c 10 c Salix 0,8 b 4 d Rörflen, vårskörd 3 e 13 e Hampa, vårskörd 1,8 f 4 f Maskinkostnader (väl utnyttjade maskiner) Läglighetskostnader bedöms till ca 20 % av maskinkostnaderna exkl. läglighetskostnader Rörliga kostnader ca 67 procent av totala maskinkostnader för väl utnyttjade maskiner I odlingskalkyler bör normalt sett inte beaktas mindre än 70 till 80 procent av totala maskinkostnader för väl utnyttjade maskiner, även om kalkylen är kortsiktig 11

Rapport om kalkylmetoden kan nedladdas gratis på www.varmeforsk.se, Kalkylmetodik för lönsamhetsjämförelser mellan olika markanvändning med rapportnummer 1128 12