Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Inlämnad den 15 juni 2012 Avser januari april 2012
Sida: 2 av 76
Sida: 3 av 76 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Etablering av vissa nyanlända analys av Arbetsförmedlingen ska redovisa en analys av och resultatet av myndighetens uppdrag rörande retablering av vissa nyanlända invandrare. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 15 juni 2012 och den 22 februari 2013. I redovisningen ska särskilt följande aspekter av reformen analyseras och kommenteras: etableringsplanernas utformning med hänsyn till de nyanländas skiftande behov och situation, behov av utveckling av arbetsförberedande insatser, hälsofrämjande insatser, bedömning av prestationsförmåga, ledtiderna i de olika delarna i etableringsprocessen samt valfrihetssystem med etableringslotsar. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Johan Nylander. I den slutliga handläggningen har chefen för avdelningen Integration och Etablering Marie Linell-Persson och biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Johan Nylander
Sida: 4 av 76
Sida: 5 av 76 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...10 2. Inledning... 12 2.1 Bakgrund... 12 2.2 Avgränsning... 13 3. Inflöde och utflöde...14 4. Målgrupp... 17 5. Etableringsinsatser... 20 5.1 Etableringssamtal och etableringsplan... 20 5.1.1 Beslut om rätt till etableringsplan... 20 5.1.2 Etableringsplanernas omfattning... 20 5.2 Aktiviteter i etableringsplanerna... 21 5.2.1 Arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program... 21 5.2.2 Samhällsorientering...22 5.2.3 Svenska för invandrare...23 5.3 Arbetsmarknadspolitiska program...23 5.3.1 Förberedande utbildningar...24 5.3.2 Arbetsmarknadsutbildning...25 5.3.3 Arbetspraktik, prova-på-plats och yrkeskompetensbedömning...25 5.4 Arbete parallellt med etableringsinsatser...26 5.5 Målgruppsanpassad svenska... 28 5.6 Personer som har haft etableringsplan i minst nio månader... 28 5.6.1 Granskning av arbetsmarknadspolitisk bedömning...29 5.6.2 Granskning av etableringsplaner för sökande med kort eller ingen utbildning... 30 5.6.3 Granskning av etableringsplaner för sökande med akademisk utbildning... 30 5.7 Ledtider... 31 5.7.1 Ledtider fram till beslut om etableringsplan... 31 5.7.2 Ledtider fram till insats...34 5.7.3 Ledtider inom etableringsersättningen...36 5.8 Utveckling av etableringsinsatser... 38 5.8.1 Anpassning och utveckling av insatser... 38 5.8.2 En förbättrad tillgänglighet utveckling av språklinjer, tolk och språkstöd... 38 5.8.3 Kvinnors etablering...39 5.8.4 Samarbete med Migrationsverket - korta ledtiden uppehållstillstånd till etableringsplan... 40 5.8.5 Behov av nya metoder och insatser för personer med kort eller ingen utbildning... 40 5.8.6 Tillvarata akademikers kompetens...41 5.8.7 Behov av större och snabbare tillgång till Sfi...42
Sida: 6 av 76 5.8.8 Enklare samordning - ersättning för resor till Sfi och samhällsorientering...42 6. Prestationsförmåga... 44 6.1 Vad är prestationsförmåga?... 44 6.2 Att utreda prestationsförmåga... 44 6.3 Bedömning av prestationsförmåga... 44 6.3.1 Granskning av avslag...45 6.3.2 Granskning av nedsatt omfattning på etableringsplan...45 6.3.3 Anpassning av aktiviteter i etableringsplanen...45 6.4 Etableringsplanernas utformning med hänsyn till hälsofrämjande insatser...45 6.4.1 Etableringsplaner med hälsofrämjande insatser... 46 6.5 Slutsatser och utvecklingsområden...47 6.5.1 Strukturella hinder...47 6.5.2 Fördröjd bosättning riskerar att rehabilitering försenas... 48 6.5.3 Utökad kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering och migrationshälsa... 48 7. Bosättning... 50 7.1 Behov av hjälp med bosättning... 50 7.2 Antal bosättningsanvisningar... 51 7.2.1 Svar på bosättningsanvisningarna...52 7.2.2 Antal personer som avbryter sitt bosättningsärende för att ordna bostad på egen hand...53 7.3 Bosatta...54 7.4 Inflöde och utflöde i bosättningen...55 7.5 Ledtider bosättning...56 7.6 Utmaningar bosättning...58 7.6.1 Korta ledtider...58 7.6.2 Bosättning utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv...59 8. Valfrihetssystem med etableringslotsar...61 8.1 Valfrihetssystemet och användandet av etableringslots...61 8.2 Marknadsutveckling... 64 8.2.1 Mångfald av leverantörer... 64 8.3 Tjänstens innehåll...67 8.4 Kvalitetssäkring och uppföljning... 69 8.4.1 Erfarenheter från genomförda leverantörsdialoger...70 9. Bilaga 1 Könsfördelning... 71 10. Bilaga 2 Aktiviteter...74
Sida: 7 av 76 Diagramförteckning Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget...14 Diagram 2 Andel fördelat på kategori... 17 Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå...18 Diagram 4 Andel fördelat på utbildningsnivå...19 Diagram 5 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning... 50 Diagram 6 In- och utflöde i bosättningsarbetet...55 Diagram 7 Andel med etableringsplan som även har fått lots...62 Diagram 8 Lotsleverantörernas storlek utifrån antal anställda...65 Diagram 9 Lotsarnas mångfald utifrån juridisk form... 66 Diagram 10 Planerade aktiviteter hos lots under 2012... 68 Diagram 11 Planerade aktiviteter hos lots under 2012...73 Tabellförteckning Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län...16 Tabell 2 Andel som har haft en insats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan... 21 Tabell 3 Andel som har eller har haft förberedande utbildning, arbetsmarknads-utbildning, arbetspraktik och prova-på-plats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan...24 Tabell 4 Andel som har eller har haft instegsjobb, nystartsjobb och arbete utan stöd fördelat på hur länge de har haft etableringsplan...27 Tabell 5 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO... 31 Tabell 6 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan...32 Tabell 7 Tid från inskrivning till påbörjad arbetsförberedande insats och arbetsmarknadspolitiska program...34 Tabell 8 Tid från inskrivning till påbörjad samhällsorientering...34 Tabell 9 Tid från inskrivning till påbörjad Sfi...35 Tabell 10 Tid från inskrivning till första utbetalning EEM...36 Tabell 11 Tid från inskrivning till första utbetalning EEP...37 Tabell 12 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning 2011 och 2012... 51 Tabell 13 Antal personer som har fått anvisning 2011 och 2012...52 Tabell 14 Antal personer som bosatts 2011 och 2012...54 Tabell 15 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning...56
Sida: 8 av 76 Tabell 16 Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning (ABO) och planerad bosättning (EBO)...57 Tabell 17 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots...63 Tabell 18 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan 71 Tabell 19 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan... 71 Tabell 20 Tid från inskrivning till påbörjad arbetsförberedande insats... 71 Tabell 21 Tid från inskrivning till påbörjad samhällsorientering... 71 Tabell 22 Tid från inskrivning till påbörjade studier i svenska...72 Tabell 23 Tid från inskrivning till första utbetalning EEM...72 Tabell 24 Tid från inskrivning till första utbetalning EEP...72 Tabell 25 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots...72
Sida: 9 av 76
Sida: 10 av 76 1. Sammanfattning In- och utflöde samt målgrupp Under perioden januari april 2012 har 2 535 personer skrivits in i etableringsuppdraget. Totalt sedan etableringsuppdraget infördes i december 2010 har 10 694 personer tagits emot. 434 av dessa har därefter lämnat Arbetsförmedlingen. Flest nyanlända finns inskrivna i Västra Götalands, Stockholms och Skåne län. Målgruppen har inte förändrats nämnvärt i sin sammansättning sedan Arbetsförmedlingens återrapport i februari 1 och är relativt ung med en kort utbildningsbakgrund. Etableringsinsatser Vid utgången av april 2012 hade 9 651 personer en etableringsplan. Dessutom medverkade 609 personer i så kallade etableringssamtal för att att upprätta en sådan plan. Arbetsförmedlingen möter målgruppen för etableringsuppdraget tidigt. Under det första halvåret i en etableringsplan har 89 procent fått en arbetsförberedande insats eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. 70 procent får Sfi under samma inledande tidsperiod. Tillgången till Sfi under tiden på anläggningsboende är dock fortfarande begränsad. Den utsträckning i vilken de nyanlända får tillgång till samhällsorientering är fortfarande bristfällig och endast 64 procent av de som har haft en etableringsplan i ett år har fått insatsen. Deltagandet i samtliga insatser som Arbetsförmedlingen och kommunerna tillhandahåller ökar över tid i etableringsplan. Ledtiderna fram till att de sökande får en etableringsplan samt ledtiderna fram till Arbetsförmedlingens insatser har generellt blivit kortare under 2012. Personer som har bott i anläggningsboende utgör dock här ett undantag och deras ledtider har ökat. När det gäller ledtiderna för de insatser som kommunerna ansvarar för, det vill säga Sfi och samhällsorientering, har en ökning skett i jämförelse med 2011. I inledningsfasen av etableringstiden har de nyanlända en mycket begränsad kontakt med arbetsmarknaden men deltagandet ökar över tid. Deltagandet i arbetspraktik och prova-på-plats blir mer vanligt ju längre man har varit inskriven inom etableringsuppdraget. Andelen som har instegsjobb, nystartsjobb såväl som osubventionerat arbete ökar också över tid. Arbetsförmedlingen har identifierat ett antal utvecklingsområden avseende etableringsinsatser som är centrala. Dessa utgörs bland annat av ett fortsatt möjliggörande till individanpassning av etableringsplanerna, utveckling av 1 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22).
Sida: 11 av 76 insatser för korttidsutbildade samt arbete för att nyanlända kvinnor ska delta i etableringsinsatser i högre utsträckning. Prestationsförmåga Etableringsuppdraget har medfört att Arbetsförmedlingen har fått fler sökande som kräver individuellt utformade insatser från specialister, arbetsförmedlare samt strukturerade samarbetsformer mellan myndigheter. Antalet planer som avslås eller reduceras med anledning av nedsatt prestationsförmåga är fortsatt lågt. När sådana hinder för deltagande identifieras är det istället vanligt att aktiviteterna i planen anpassas så att ett deltagande på heltid möjliggörs. Detta medför att planerna ibland är korta och innehåller utredande insatser kombinerat med hälsofrämjande insatser. Bosättning Etableringsuppdraget har inneburit att en större grupp har rätt till bosättning än tidigare. Behovet av hjälp med bosättning har varit stort under inledningen av 2012 och kommer troligtvis att fortsätta att vara det. Under perioden januari april 2012 har Arbetsförmedlingen tagit emot anmälan om behov av hjälp med bosättning från 2 037 personer. Utvecklingsarbetet inom bosättningen har under inledningen av 2012 givit resultat och antalet avslutade bosättningsärenden har ökat och matchar nu inflödet av nya ärenden. Fortfarande väntar många på att få hjälp med bosättning och för att detta ska kunna avhjälpas måste Arbetsförmedlingen få tillgång till fler anvisningsbara platser i kommunerna. Mottagningskapaciteten i landets kommuner har ej ökat i den utsträckning som behovet och en majoritet av kommunerna tar emot färre nyanlända än antalet anvisningsbara platser i sin överenskommelse. Valfrihetssystem med etableringslotsar Arbetssökande som deltar i etableringsuppdraget erbjuds vid sidan av Arbetsförmedlingens insatser professionellt stöd av så kallade etableringslotsar. Antalet tillgängliga etableringslotsar har fortsatt att stiga under inledningen av 2012 och vid utgången av april fanns det 200 leverantörer som bedrev verksamhet på 869 adresser i 202 kommuner. Andelen nyanlända som får stöd av en etableringslots har fortsatt att öka under inledningen av 2012 och idag har 77 procent av de med en etableringsplan en lots. Lotsarna träffar den arbetssökande i genomsnitt fyra timmar i månaden och de vanligaste aktiviteterna hos lotsen är coachandeoch samhällsorienterande samtal samt fördjupad kartläggning.
Sida: 12 av 76 2. Inledning 2.1 Bakgrund I och med att lag (2010:197) om etableringsinsatser trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Lagen syftar till att underlätta och påskynda vägen mot ett arbete eller högre studier och därmed ge individen förutsättningar för egen försörjning. Arbetsförmedlingen kommer enligt regleringsbrevet för 2012 att lämna fem återrapporter med anledning av etableringsuppdraget: Analys av av etableringsuppdraget som utgörs av denna rapport och en slutrapport som lämnas den 22 februari 2013. Etablering av vissa nyanlända samverkan och samordning som är en redogörelse av myndighetssamverkan inom etableringsuppdraget. Lämnas 15 juni 2012 och 22 februari 2013. En reodgörelse för myndighetssamverkan inom bosättningsarbetet lämnas den 15 september 2012. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Samtalen syftar till att upprätta en individuell etableringsplan med insatser som ska påskynda etablering på arbetsmarknaden. Den nyanlände får etableringsersättning vid medverkan till upprättande av en etableringsplan och vid deltagande i aktiviteterna i planen. Utöver etableringsersättning finns tillägg till nyanlända med barn samt för bostadskostnad. För att stödja individen att genomföra aktiviteterna i sin etableringsplan infördes en ny aktör, etableringslotsen. Med förändrad och förtydligad ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner samt ökat egenansvar ska nyanlända ges bättre förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin försörjning. Den 1 december 2010 övergick också bosättningsansvaret från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen när det gäller personer som omfattas av 6 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska hjälpa nyanlända som uttrycker behov av hjälp. Både personer i anläggningsboende (ABO) och personer med eget boende (EBO) under asyltiden får i sitt första etableringssamtal erbjudande om hjälp
Sida: 13 av 76 med bosättning. De kan även själva anmäla behov av hjälp inom sex månader efter beslut om uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska anvisa den nyanlände plats för bosättning i en kommun som har träffat en överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för bosättning. Den viktigaste utgångspunkten i detta arbete ska vara individens möjligheter till förvärvsarbete och högre studier. 2.2 Avgränsning De nyanlända som vid de första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer kan inte registreras i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem utan måste hanteras manuellt. När sedan person- eller samordningsnummer erhålls registreras personen i datasystemet retroaktivt. Under tiden personer hanteras manuellt utgör de inte underlag för rapporterna. Samtliga statistikuppgifter avser fram till och med utgången av april 2012 om inget annat särskilt anges. Vid varje ny mätperiod uppdateras data genomgående med den senast kända informationen tre månader bakåt i tiden. Efter tre månder låses uppgifterna och uppdateras inte. Ledtiderna i denna återrapport redovisas som mediantider vilket innebär en förändring från de rapporter som lämnades enligt regleringsbrevet 2011 där istället medelvärdet för ledtiden redovisades. Medianen kan i vissa fall ge en bättre bild av vad som är normalt än vad ett medelvärde kan, speciellt om man har ett fåtal mätvärden som kraftigt avviker från de andra. Mediantiderna för perioden januari april 2012 redovisas och jämförelse görs med mediantiderna för 2011. Ledtiderna i rapporten är uppdelade på kategori men finns även redovisade fördelat på kön i Bilaga 1. Samtliga ledtider avser kalenderdagar så länge annat inte särskilt anges. Till skillnad från övriga ledtider i denna återrapport baseras ledtiderna i bosättningsarbetet på bosättningsärenden och inte på personer. Detta beror på att Arbetsförmedlingen inte registrerar och lagrar uppgifter om datum för uppehållstillstånd för familjemedlemmar som inte ingår i etableringsuppdraget. Totalt hade 370 personer skrivit in sig på Arbetsförmedlingen innan den första december 2010, det vill säga innan etableringsreformen trädde ikraft. Dessa personer har genomgående undantagits från analysen av de ledtider som utgår ifrån inskrivningsdatum då deras inskrivningsdatum inte är en relevant indikator på när personerna kom in i etableringsuppdraget. I fotnot framgår det hur många personer som har exkluderats ur aktuell ledtid.
Sida: 14 av 76 3. Inflöde och utflöde Som nämndes i avgränsningen finns ett antal personer som vid första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer. Antalet personer som hanteras manuellt är löpande ungefär 400 per månad. De personer som inte har registrerats i Arbetsförmedlingens ärendesystem ingår inte i underlaget för denna återrapport. Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget 900 800 700 600 Antal 500 400 Män Kvinnor 300 200 100 0 2010-12 2011-01 2011-02 2011-03 2011-04 2011-05 2011-06 2011-07 2011-08 2011-09 2011-10 2011-11 2011-12 2012-01 2012-02 2012-03 2012-04 Månad Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A1, tabell 1 I diagram 1 redovisas det månatliga inflödet till etableringsuppdraget. Här ingår de som har en etableringsplan samt de som medverkar i upprättandet av en sådan. Vid utgången av april 2012 var det totala inflödet 10 694 personer, vilket ger ett genomsnittligt inflöde på ca 630 personer per månad. Arbetsförmedlingen utgår i sina prognoser från att andelen som deltar i etableringsuppdraget är 52 procent av det totala antalet 2 i Migrationsverkets prognoser. Av de 10 694 personer som Arbetsförmedlingen har varit i kontakt med sedan lagen trädde i kraft är det 434 personer som inte längre deltar i etableringsuppdraget. 2 Med totala antalet avses alla personer som tas emot i Sverige och får ett sådant uppehållstillstånd som avses i 2 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Sida: 15 av 76 De ovan nämnda 434 personerna som ej längre deltar inom ramen för etableringsuppdraget fördelar sig som följer: 211 personer har efter deltagande i etableringssamtal samt prövning fått avslag på rätten till etableringsplan. Arbetsförmedlingen har även fattat beslut om avbrott av etableringsplanen för 77 personer, det vanligaste skälet till detta var att den sökande begärde det. Slutligen har 146 personer avaktualiserats från Arbetsförmedlingen. 3 Det vanligaste skälet till avaktualiseringen är i Arbetsförmedlingens ärendesystem registrerat som kontakt upphörd av känd orsak. I redovisningarna som följer inkluderas, om inte annat anges, inte dessa 434 personer. Vid utgången av april hade 9 651 personer en etableringsplan och 609 medverkade till att upprätta en etableringsplan. Totalt omfattade således målgruppen för etableringsuppdraget vid denna tidpunkt 10 260 personer. 3 En person registreras som avaktualiserad när han eller hon ej längre är aktuell hos Arbetsförmedlingen.
Sida: 16 av 76 Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län 4 Län Kvinnor Män Totalt Antal Andel kvinnor Antal Andel män Antal totalt Andel totalt Västra Götaland 729 15% 795 15% 1 524 15% Stockholm 716 14% 712 14% 1 428 14% Skåne 507 10% 589 11% 1 096 11% Södermanland 309 6% 310 6% 619 6% Gävleborg 324 6% 280 5% 604 6% Östergötland 261 5% 230 4% 491 5% Västernorrland 241 5% 240 5% 481 5% Örebro 200 4% 260 5% 460 4% Västerbotten 207 4% 202 4% 409 4% Norrbotten 219 4% 190 4% 409 4% Kronoberg 157 3% 248 5% 405 4% Dalarna 177 4% 201 4% 378 4% Jönköping 153 3% 192 4% 345 3% Kalmar 157 3% 174 3% 331 3% Västmanland 164 3% 160 3% 324 3% Värmland 134 3% 158 3% 292 3% Jämtland 105 2% 104 2% 209 2% Blekinge 103 2% 102 2% 205 2% Uppsala 81 2% 78 1% 159 2% Halland 40 1% 45 1% 85 1% Gotland 3 0% 3 0% 6 0% Totalt 4 987 100% 5 273 100% 10 260 100% Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A8, tabell 8 Av tabell 1 framgår att de nyanlända i störst utsträckning är inskrivna i län med storstadsregioner. Västra Götaland har störst antal inskrivna, följt av Stockholm och Skåne. 4 Länstillhörighet utgår från vilket Arbetsförmedlingskontor den nyanlände är inskriven på och inte folkbokföringsadress. Andel anger hur stor andel av kvinnorna i målgruppen, andel av männen i målgruppen och andel av den totala målgruppen som är inskrivna i det länet.
Sida: 17 av 76 4. Målgrupp Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige. Vidare omfattas anhöriga till dessa personer om de har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att huvudpersonen togs emot i en kommun. För att omfattas av etableringsuppdraget ska den sökande ha fått ett uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande eller som anhörig till sådan. De inskrivna i etableringsuppdraget utgjorde vid utgången av april 2012 10 260 personer, 49 procent var kvinnor och 51 procent män. Gruppens sammansättning har inte förändrats nämnvärt sedan Arbetsförmedlingens återrapport i februari. 5 Diagram 2 Andel fördelat på kategori (antal personer inom parentes) 13% 9% 12% 37% Anhörig (895) EBO (3803) ABO (2992) Kvot (1228) Övriga (1342) 29% Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A1, tabell 1 Migrationsverket delar upp nyanlända utifrån deras boende vid tidpunkten för erhållet uppehållstillstånd, det vill säga som anläggningsboende (ABO) och de som har eget boende (EBO). Indelningen i kategori vilar delvis också på vilken grund den nyanlände fick uppehållstillstånd, som kvotflykting eller som anhörig. Kategorin övriga består främst av personer i anläggningsboende eller eget boende som ej ännu har skrivits ut ur Migrationsverkets 5 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22)
Sida: 18 av 76 mottagningssystem. 6 Migrationsverket registrerar uppgift om kategori först när den nyanlände faktiskt skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem, eller blir folkbokförd i en kommun. Först efter att detta har skett framgår om dessa personer har varit anläggningsboende eller har bott i eget boende under asyltiden. Andelen nyanlända inom respektive kategori har inte förändrats nämnvärt sedan Arbetsförmedlingens senaste återrapport. 7 Den största andelen av målgruppen har bott i eget boende. Nyanlända som har bott i anläggningsboende utgör den näst största gruppen. De två minsta kategorierna utgörs av kvotflyktingar och anhöriga. Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå (antal personer inom parentes) 35% 30% 25% Andel 20% 15% Män Kvinnor 10% 5% 0% 18-19 (384) 20-24 (2171) 25-29 (2287) 30-39 (3013) 40-49 (1513) 50-59 (706) 60-64 (186) Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A1, tabell 1 Målgruppen är relatvit ung och över tre fjärdedelar är under 40 år och en fjärdedel är under 25 år vilket innebär att många har lång tid kvar under vilken de är i yrkesverksam ålder. Som framgår av diagram 3 är åldersfördelningen mellan kvinnor och män ungefär densamma. Vid utgången av april 2012 var 384 personer i ålderskategorin 18 19 år inskrivna inom ramen för etbleringsuppdraget. Detta är 91 personer fler än då Arbetsförmedlingen lämnade sin förra återrapport. Arbetsförmedlingen påpekade då att det är viktigt att unga personer i första hand deltar i gymnasieutbildning. 8 6 Den absoluta merparten av kategorin övriga utgörs av personer som ej ännu skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. Resterande fåtal individer utgörs av personer där uppgift om kategori ej framgår i den fil som Migrationsverket skickar till Arbetsförmedlingen. 7 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22) 8 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22)
Sida: 19 av 76 Diagram 4 Andel fördelat på utbildningsnivå (antal personer inom parentes) 60% 50% 40% Andel 30% Män Kvinnor 20% 10% 0% Förgymnasial utb kortare än 9 år (5248) Förgymnasial utb 9 (10) år (1205) Gymnasial utb (2034) Eftergymnasial utb kortare än två år (360) Eftergymnasial utb två år eller längre (1387) Forskarutbildning (26) Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A1, tabell 1 Männen i målgruppen har generellt en högre utbildningsnivå än kvinnorna. En femtedel av målgruppen har en gymnasial utbildning och strax under en femtedel har någon form av eftergymnasial utbildning. Över hälften av målgruppen har utbildningsbakgrunden Förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Det är viktigt att påpeka att det inom denna utbildningskategori finns en stor spridning vad gäller utbildningsbakgrund. Kategorin inkluderar både personer med en förgymnasial utbildning som är kortare än nio år men den innefattar även personer som aldrig har gått i skolan och i vissa fall är analfabeter. Att fastställa den sökandes yrkesbakgrund kan i vissa fall vara tidskrävande och för 43 procent gick det inte att vid inskrivningstillfället göra detta. Det löpande arbetet med att yrkesbestämma de arbetssökande gör att många efter en tid får en registrerad yrkesbakgrund. Vid utgången av april hade därför 29 procent av samma målgrupp en oklar yrkesbakgrund. Andelen med oklar yrkesbakgrund är högre hos kvinnorna, 37 procent, jämfört med männen, 22 procent.
Sida: 20 av 76 5. Etableringsinsatser I detta avsnitt redogörs för deltagandet i etableringsinsatser och ledtider avseende etableringsplan, insatser och etableringsersättning. Avsnittet avslutas med en redogörelse för utvecklingsområden och genomförda åtgärder. 5.1 Etableringssamtal och etableringsplan Arbetsförmedlingen ska erbjuda inskrivnings- och etableringssamtal i omedelbar anslutning till att den sökande har delgivits beslutet om erhållet uppehållstillstånd. För kvotflyktingar och anhöriga som fick uppehållstillstånd i utlandet ska planen upprättas inom två månader från inresedatum eller det första etableringssamtalet. Under etableringssamtalen görs en kartläggning av den sökandes erfarenheter och kompetenser. Samtalen utmynnar i en arbetsmarknadspolitisk bedömning som ligger till grund för vilka aktiviteter den sökande får i sin etableringsplan. Etableringsplanen ska som regel vara på heltid motsvarande 40 timmar per vecka och omfatta högst 24 månader. Aktiviteterna i etableringsplanen kan under hela perioden revideras och anpassas i enlighet med den sökandes individuella behov. Omfattningen på etableringsplanen kan vid besluts- eller förlängningstillfället sänkas vid sjukdom, nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan eller vård av barn. 9 5.1.1 Beslut om rätt till etableringsplan Fram till och med sista april har 9 651 personer fått en etableringsplan (EPA), vilket motsvarar 94 procent av målgruppen. 211 personer har fått avslag på rätten till plan. De vanligaste avslagsorsakerna är att den sökande har en prestationsförmåga som understiger 25 procent, inte kan styrka rätten till plan eller studerar på gymnasiet. 5.1.2 Etableringsplanernas omfattning Av dem som fram till sista april beviljats rätt till etableringsplan har 311 personer fått en nedsatt plan. 268 10 av dessa beror på föräldraledighet och den absoluta merparten av dessa, 261 personer, är kvinnor. Tid då den sökande är föräldraledig är överhoppningsbar i upp till tolv månader. 9 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 10 Sökande kan vara föräldarlediga och även ha plan på heltid. Om föräldrarledigheten ska fortsätta vid förlägningstillfället av etableringsplanen reduceras omfattningen först då. Antalet 268 ska därför inte ses som en totalbild av hur många som är föräldralediga inom etableringsuppdraget.
Sida: 21 av 76 Resterande 43 personer har på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan bedömts vara förhindrade att delta i etableringsinsatser på heltid. En djupare redogörelse för ärenden med reducerad prestationsförmåga görs i avsnitt 6. 5.2 Aktiviteter i etableringsplanerna Etableringsplanen ska innehålla aktiviteter för att underlätta och påskynda den sökandes etablering i arbetslivet, samhällsorientering och svenskundervisning. 11 Tabell 2 visar hur stor andel av de med en fastställd etableringsplan som fått de aktiviteter som ska ingå i en etableringsplan. Tabellen är fördelad utefter hur länge de sökande har haft en etableringsplan, noll till sex månader, sju till tolv månader och mer än tolv månader. En individ kan endast förekomma i ett tidsintervall. För att se vad som ingår i respektive aktivitetskategori, se bilaga 2. Tabell 2 Andel (antal personer inom parentes) som har haft en insats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan Aktiviteter/tid med plan Kvinnor Män Totalt Arbetsförberedande insatser eller arbetsmarknadspolitiska program 0 6 månader 84% (1 358) 94% (1 697) 89% (3 055) 7 12 månader 94% (1 357) 97% (1 636) 96% (2 993) Mer än 12 månader 97% (817) 98% (915) 98% (1 732) Samhällsorientering 0 6 månader 31% (504) 32% (584) 32% (1 088) 7 12 månader 49% (713) 48% (814) 49% (1 527) Mer än 12 månader 63% (534) 65% (600) 64% (1 134) Svenska för invandrare 0 6 månader 67% (1 083) 73% (1 318) 70% (2 401) 7 12 månader 89% (1 289) 91% (1 539) 90% (2 828) Mer än 12 månader 96% (809) 98% (911) 97% (1 720) Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A2, tabell 2 5.2.1 Arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program Arbetsförmedlingen ansvarar för att tillhandahålla arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program. Aktiviteterna syftar till att påskynda och underlätta individens etablering på arbetsmarknaden. 11 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Sida: 22 av 76 De vanligaste aktiviteterna inom arbetsförberedande insatser var vid utgången av april, arbetsförberedande aktivitet 12 hälsofrämjande aktivitet 13 och social aktivitet inför arbete 14. Det är inte ovanligt att nya etableringsplaner har arbetsförberedande insatser som svarar mot den sökandes behov av socialt stöd. De vanligaste aktiviteterna inom arbetsmarknadspolitiska program var förberedande eller orienterande utbildning, arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. För redogörelse om dessa se avsnitt 5.3 om Arbetsmarknadspolitiska program. Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 89 procent av de sökande en arbetsförberedande insats eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i ett år eller mer är andelen 98 procent. Färre kvinnor än män har tagit del av en arbetsförberedande insats eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Skillnaden är störst i gruppen som har haft en etableringsplan i mindre än sju månader. Det bör understrykas att 261 kvinnor har en etableringsplan men är föräldralediga vilket sänker andelen. Ledtiden fram till arbetsförberedande insats eller arbetsmarknadspolitiskt program beskrivs i avsnitt 5.7.2. Behov av åtgärder redogörs för i avsnitt 5.8 Utveckling av etableringsinsatser. 5.2.2 Samhällsorientering Kommunerna ska erbjuda de sökande samhällsorientering. Den ska påbörjas så snart som möjligt efter att en etableringsplan har upprättats och den ska normalt vara avslutad senast ett år efter att etableringsplanen upprättats. 15 Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 32 procent av de sökande samhällsorientering. Andelen stiger över tid men det bör noteras att endast 64 procent av de sökande som har haft en fastställd etableringsplan längre än ett år har fått insatsen. Det innebär att minst 36 procent 16 inte har 12 Flexibla aktiviteter såsom CV-skrivning, intervjuteknik, förberedelser inför bedömning av utländska betyg. Vid utgången av april 2012 var det 879 sökande som deltog i denna aktivitet. 13 Aktiviteter av rehabiliterande/hälsofrämjande karaktär. Syftar till att öka den enskildes prestationsförmåga. Vid utgången av april 2012 var det 646 sökande som deltog i denna aktivitet. 14 Flexibla aktiviteter såsom studiebesök, lära sig använda allmänna kommunikationer, deltagande i föreningsliv. Vid utgången av april 2012 var det 452 sökande som deltog i denna aktivitet. 15 Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare 16 Av de med fastställda planer
Sida: 23 av 76 avslutat samhällsorienteringen inom ett år som Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare 4 kräver. Ledtiden fram till påbörjad samhällsorientering beskrivs i avsnitt 5.7.2 och behov av åtgärder redogörs för i avsnitt 5.8 Utveckling av etableringsinsatser. 5.2.3 Svenska för invandrare Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 70 procent av de sökande Sfi. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i ett år eller mer är andelen 97 procent. Kvotflyktingar får i större utsträckning tidig tillgång till Sfi jämfört med resten av målgruppen. Det beror troligen på att kommunerna har större möjligheter att planera inför deras ankomst. Kategorin övriga, som främst består av sökande som fortfarande vistas på anläggningsboende, är de som i minst utsträckning får tillgång till Sfi. Vid utgången av april 2012 hade endast 45 procent av de med en etableringsplan i denna kategori studerat Sfi. Att kommunerna inte erbjuder Sfi till dessa personer riskerar att fördröja och försämra möjligheterna till en snabb etablering. Andelen har dock ökat sedan starten av etableringsuppdraget. 17 En bidragande orsak till detta är att Arbetsförmedlingen har tecknat avtal med flera kommuner om ersättning för att de erbjuder Sfi till anläggningsboende. I maj 2012 fanns denna möjlighet på 28 orter. Om sökande inte får delta i Sfi har Arbetsförmedlingen möjligheten att erbjuda den förberedande utbildningen yrkessvenska. Ledtiden fram till påbörjad Sfi beskrivs i avsnitt 5.7.2 och behov av åtgärder redogörs för i avsnitt 5.8 Utveckling av etableringsinsatser. 5.3 Arbetsmarknadspolitiska program Tabell 3 visar hur stor andel av de med en etableringsplan som har eller har haft en förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik eller prova-på-plats. Tabellen är fördelad utefter hur länge de sökande har haft en etableringsplan, noll till sex månader, sju till tolv månader och mer än tolv månader. En individ kan endast förekomma i ett tidsintervall. 17 Arbetsförmedlingens återrapport - Nyanländas etablering reformens första sju månader (2011-08-01)
Sida: 24 av 76 Tabell 3 Andel (antal personer inom parentes) som har eller har haft förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och prova-på-plats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan Aktiviteter/tid med plan Kvinnor Män Totalt Förberedande utbildning 0 6 månader 53% (1 031) 71% (1 469) 62% (2 500) 7 12 månader 72% (1 211) 83% (1 571) 78% (2 782) Mer än 12 månader 80% (783) 87% (932) 84% (1 715) Arbetsmarknadsutbildning 0 6 månader 0% (3) 1% (11) 0% (14) 7 12 månader 1% (25) 4% (85) 3% (110) Mer än 12 månader 3% (26) 10% (106) 6% (132) Arbetspraktik 0 6 månader 2% (39) 4% (84) 3% (123) 7 12 månader 10% (168) 14% (261) 12% (429) Mer än 12 månader 19% (188) 25% (268) 22% (456) Prova-på-plats 0 6 månader 1% (20) 2% (35) 1% (55) 7 12 månader 3% (52) 6% (120) 5% (172) Mer än 12 månader 9% (87) 13% (140) 11% (227) Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A3, tabell 3 5.3.1 Förberedande utbildningar Förberedande utbildningar riktar sig till sökande som behöver förbereda sig för ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Exempel på förberedande utbildningar är: Meritportföljen som syftar till att deltagarna ska få sin yrkeskvalificering identifierad och verifierad genom en strukturerad sammanställning av all arbetslivserfarenhet, utbildning och andra meriter. Utbildningen består av åtta valbara moduler så som yrkeskompetensbedömning, yrkesorientering och jobbsökande aktiviteter. Yrkessvenska som syftar till att deltagaren ska lära sig den svenska som krävs för att få ett arbete inom sitt yrkesområde. Utbildningen innehåller även ett spår för personer som inte är yrkesidentifierade i Sverige. Moduler i svenska för analfabeter och personer med behov av språkstöd i svenska som syftar till att förbereda deltagarna inför arbetsmarknadsutbildningar och ge möjlighet till en arbetsplacering för de personer som behöver extra stöd i svenska. Korta vägen som riktar sig till akademiker och syftar till att öka deltagarnas möjligheter att få arbete i enlighet med sin utbildning
Sida: 25 av 76 alternativt förbereda dem för högskolestudier som syftar till att komplettera deras utbildning. Allmänförberedande utbildning som syftar till att förbereda deltagaren för studier genom övning i kärnämnen alternativt förberedelser för högskoleprovet. Om deltagaren saknar en yrkesinriktning kan denne få hjälp att skapa en planering för att nå dit. Under det första halvåret i en etableringsplan deltar 62 procent av de sökande i en förberedande utbildning. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i ett år eller mer är andelen som deltagit 84 procent. Totalt sett är det färre kvinnor än män som har deltagit i någon av dessa utbildningar. Skillnaden är som störst tidigt i etableringsplanen för att sedan minska över tid. 5.3.2 Arbetsmarknadsutbildning En arbetsmarknadsutbildning är en kort yrkesinriktad utbildning som svarar mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden. Exempel på områden för arbetsmarknadsutbildningar är: Omvårdnadsutbildning (personlig assistent, med flera) Lager- och terminalarbete (truckförare, med flera) Restaurang och storhushåll (köks- och restaurangbiträde, med flera) Maskin- och processoperatörsarbete (svets- och plåtbearbetning, med flera) Under det första halvåret i en etableringsplan har nästan inga av de sökande hunnit påbörja en arbetsmarknadsutbildning. För de som haft en etableringsplan i ett år eller mer har andelen stigit till sex procent. Andelen stiger över tid men främst för männen, vilket framgår i tabell 3. Det går inte att dra några generella slutsatser kring deltagande i arbetsmarknadsutbildningar utifrån utbildningsbakgrund. Det kan dock noteras att frekvensen för deltagande inte ökar i samma omfattning över tid för personer med kort eller ingen utbildning. 18 5.3.3 Arbetspraktik, prova-på-plats och yrkeskompetensbedömning Syftet med arbetspraktik är att den sökande ska få praktisk erfarenhet av ett yrke eller yrkesorientering. Prova-på-plats är en form av praktik som syftar till att ge arbetslösa, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt 18 Förgymnasial utbildning kortare än nio år.
Sida: 26 av 76 arbetsliv, en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige inom områden som överensstämmer med den sökandes erfarenheter och utbildningar. Den sökande kan även få en yrkeskompetensbedömning inom ramen för arbetspraktik eller prova-på-plats. Den syftar till att den sökande får möjlighet att visa upp sina kunskaper och att få en bedömning av dessa. Deltagaren får efter aktiviteten ett intyg där bedömningen av de prövade kompetenserna är dokumenterad. Totalt sedan etableringsuppdraget trädde ikraft har 1 008 personer haft en praktikplats och 454 personer en prova-på-plats. Antalet personer med arbetspraktik och prova-på-plats är dock begränsat under den första tiden inom etableringsuppdraget. Under det första halvåret i en etableringsplan deltar tre procent av de sökande i arbetspraktik och en procent i en provapå-plats. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i ett år eller mer är andelen 22 procent för arbetspraktik och elva procent för prova-på-plats. Kvinnor har genomgående ett lägre deltagande i dessa insatser. Personer som bott i ett anläggningsboende har genomgående deltagit i arbetspraktik eller prova-på-plats i störst utsträckning. Utbildningsbakgrunden verkar generellt inte ha någon större påverkan på deltagande i dessa insatser. Undantaget är de med kort eller ingen utbildning 19 vilka har ett något lägre deltagande. 5.4 Arbete parallellt med etableringsinsatser Arbete parallellt med deltagande i etableringsinsatser ökar möjligheterna att nå målen med etableringsplanen. Den sökande kan arbeta parallellt med sina etableringsinsatser inom eller utanför ramen för etableringsplanen. Arbete kan ske utan stöd från Arbetsförmedlingen, genom en subventionerad arbetsgivaravgift i form av nystartsjobb eller genom ett anställningsstöd i form av instegsjobb. 20 Vid utgången av april 2012 hade 205 personer ett pågående instegsjobb, 139 personer ett pågående nystartsjobb och 112 personer arbetade utan stöd. 456 personer hade alltså vid utgången av april någon form av pågående anställning. Tabell 4 visar hur stor andel av de med en etableringsplan som har eller har haft ett instegsjobb, nystartsjobb eller arbete utan stöd. Tabellen är fördelad utefter hur länge de sökande har haft en etableringsplan, noll till sex månader, sju till tolv månader och mer än tolv månader. 19 Förgymnasial utbildning kortare än nio år. 20 Förordning (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och Förordning (1997:1275) om anställningsstöd
Sida: 27 av 76 Tabell 4 Andel (antal personer inom parentes) som har eller har haft instegsjobb, nystartsjobb och arbete utan stöd fördelat på hur länge de har haft etableringsplan Aktiviteter/tid med plan Kvinnor Män Totalt Instegsjobb 0 6 månader 0% (7) 2%(35) 1% (42) 7 12 månader 3% (47) 6% (117) 5% (164) Mer än 12 månader 6% (57) 12% (133) 9% (190) Nystartsjobb 0 6 månader 0% (3) 1% (20) 1% (23) 7 12 månader 2% (26) 3% (56) 2% (82) Mer än 12 månader 2% (15) 7% (71) 4% (86) Arbete utan stöd 0 6 månader 1% (15) 1% (30) 1% (45) 7 12 månader 1% (25) 3% (48) 2% (73) Mer än 12 månader 3% (33) 5% (59) 4% (92) Källa: Arbetsförmedlingen, tabellbilaga Å:2012:1, Flik 8A3, tabell 3 Sedan etableringsuppdraget trädde i kraft har 396 personer haft ett instegsjobb, 191 personer ett nystartsjobb och 210 personer ett arbete utan stöd. Antalet personer som har haft dessa anställningar har ökat sedan Arbetsförmedlingens förra återrapport. 21 I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att en person exempelvis kan ha haft ett nystartsjobb och sedan ett arbete utan stöd. Detta innebär således att antalt personer avseende de olika typerna av anställningar i texten ovan inte kan adderas till en totalbild för arbete inom etableringsuppdraget. Få sökande har hunnit ha någon form av anställning under den första tiden i etableringsuppdraget. Efter ett års deltagande i en etableringsplan har nio procent ett instegsjobb, fyra procent ett nystartsjobb och fyra procent en anställning utan stöd från Arbetsförmedlingen. Andelen med arbete är lägre för kvinnor inom alla tre typer av anställningar. Personer med kort eller ingen utbildning har i minst utsträckning arbete och det är fler kvinnor i denna grupp. Skillnaden mellan könen kan dock inte enbart förklaras med skillnader i utbildningsnivå. Kvinnor har fått arbete i mindre utsträckning än männen inom alla utbildningsnivåer med undantag för personer med forskningsutbildning. 21 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första år (2012-02- 22).
Sida: 28 av 76 När det gäller arbete sett till utbildningsnivå har personer med förgymnasial utbildning kortare än nio år haft arbete i minst utsträckning. För de övriga utbildningsnivåerna finns det ingen betydande skillnad i andelen som fått arbete. 5.5 Målgruppsanpassad svenska Det är viktigt att de sökande får goda möjligheter att lära sig svenska. Det är även positivt om den sökande kan få ta del av svenskundervisning som är anpassad efter personens yrkes- och utbildningsbakgrund. 22 Detta avsnitt syftar till att redogöra för i vilken utsträckning de nyanlända får ta del av målgruppsanpassad svenska. I denna redogörelse anses en person ha fått målgruppsanpassad svenska om denne har deltagit i: Arbetsförmedlingens upphandlade utbildning yrkessvenska, Sfi som är yrkesintegrerad, Arbetsförmedlingens upphandlade utbildning moduler för analfabeter och personer med behov av språkstöd i svenska (gäller endast för personer som har en utbildning som är kortare än nio år). Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 14 procent av de sökande en målgruppsanpassad svenska. Andelen stiger över tid och 44 procent av de sökande som har haft en etableringsplan längre än ett år har påbörjat eller genomgått målgruppsanpassad svenska. Färre kvinnor än män har tagit del av målgruppsanpassad svenska. 25 procent för kvinnorna jämfört med 32 procent för männen. Det förekom ingen nämnvärd skillnad mellan sökande med olika utbildningsnivåer. 5.6 Personer som har haft etableringsplan i minst nio månader 23 I syfte att få en fördjupad bild av etableringsplanerna och insatserna har Arbetsförmedlingen genomfört tre olika granskningar av vardera 200 ärenden. Gemensamt för dem är att samtliga planer som har granskats har pågått i minst nio månader. I de fall individen varit föräldraledig, sjuk eller på annat sätt frånvarat en längre tid har ärendet ersatts av ett annat. Därmed 22 Utöver de tre olika spåren inom ramen för Sfi. 23 I denna återrapport avser Arbetsförmedlingen lämna en beskrivning av de planer som pågått en längre tid. För att få ett tillräckligt stort urval med ärenden var nio månader den längsta tidsperiod som kunde väljas.
Sida: 29 av 76 har sjukdom, föräldraledighet och frånvaro kunnat uteslutas som en förklaring till kvaliteten på etableringsplanen. 5.6.1 Granskning av arbetsmarknadspolitisk bedömning Arbetsförmedlingen har studerat 200 etableringsärenden där individerna har en skiftande utbildningsbakgrund. 24 Granskningen har fokuserat på den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Vid en arbetsmarknadspolitisk bedömning kartlägger handläggaren den arbetssökandes meriter, kompetens, hinder för deltagande och ambitioner om framtida yrke. Utifrån kartläggningen gör handläggaren en bedömning av arbetsmarknadsläget och förutsättningarna inom de aktuella yrkena. Bedömningen ligger till grund för vilka insatser den sökande behöver delta i för att kunna matchas mot lediga arbeten. I de fall den sökande saknar utbildning och yrkeserfarenhet klargör handläggaren vilka andra förmågor som denne har och som kan vara användbara på arbetsmarknaden. Sådana förmågor kan exempelvis vara erfarenhet av hushållsarbete, ideellt arbete eller aktivitet i föreningsliv. Att kartlägga individer som saknar tidigare erfarenheter eller som inte har med sig intyg och betyg kan i många fall vara tidskrävande då Arbetsförmedlingen ibland saknar lämpliga verktyg. Över hälften av de granskade ärendena har en helt eller delvis dokumenterad arbetsmarknadspolitisk bedömning. Liksom vid tidigare granskningar finns det ett tydligt samband mellan individens utbildningsnivå och graden av arbetsmarknadspolitisk bedömning. 25 Nästan samtliga av de som har en eftergymnasial utbildning har fått en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Ungefär hälften av de med kort eller ingen utbildning har under den första niomånadersperioden fått en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Inom gruppen med kort eller ingen utbildning finns allt från personer med lång yrkeserfarenhet till individer som aldrig yrkesarbetat. Som nämndes ovan är det en större utmaning att genomföra en arbetsmarknadspolitisk bedömning när den inte kan ta sin utgångspunkt i tidigare yrkesarbete eller utbildning. Det krävs då särskilda insatser för att en bedömning ska kunna genomföras. 24 Utfallet avseende kön blev i stickprovet 109 kvinnor och 91 män. Uppdelat per kategori var det 72 ABO, 84 EBO, 26 kvot, 15 anhöriga och 3 övriga. 25 Arbetsförmedlingens återrapport - Nyanländas etablering reformens första sju månader (2011-08-01) och Arbetsförmedlingens återrapport - Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22)
Sida: 30 av 76 5.6.2 Granskning av etableringsplaner för sökande med kort eller ingen utbildning Som framgår av avsnittet ovan finns det särskilda utmaningar i arbetet med sökande med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Arbetsförmedlingen har därför granskat 200 etableringsärenden där individerna har denna utbildningsbakgrund. Syftet är att få en bild av behovet av insatser för denna grupp. Vid kartläggningen framgår att yrkesbakgrunden är mycket varierande och ofta svår att jämföra med förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har noterat att det är färre kvinnor än män som har fått sin yrkesbakgrund identifierad vilket kan bero på att kvinnorna oftare än männen saknar erfarenhet från förvärvsarbete. Detta innebär inte att gruppen saknar kompetenser utan snarare att det kan vara svårt att synliggöra och tillvarata dem. Granskningen visar att Arbetsförmedlingens insatser är svåra att anpassa till de skiftande behoven som finns inom denna grupp. En utveckling av tillgängliga insatser behövs för att kunna säkerställa att även denna grupp får individuellt anpassade planer och insatser. För åtgärder se avsnitt 5.8 Utveckling av etableringsinsatser. 5.6.3 Granskning av etableringsplaner för sökande med akademisk utbildning Arbetsförmedlingen har studerat 200 etableringsärenden med individer som har en akademisk utbildning i syftet att få fördjupade kunskaper om hur akademikers kompetens tas tillvara. Granskningen har fokuserat på hur och i vilken utsträckning de sökandes högskolebetyg blir bedömda. Personer med en eftergymnasial utbildning som är längre 26 än två år har möjlighet att få sina betygshandlingar bedömda av Högskoleverket eller annan instans. 27 Efter nio månader med etableringsplan har ungefär hälften av de sökande tillgång till sina utländska betyg, en fjärdedel är osäkra på om de kan få tag i sina betyg och en fjärdedel har inte tillgång till dem. Drygt tre fjärdedelar av de med betyg har fått sina betyg bedömda. Arbetsförmedlingen har hjälpt de sökande att få sina betyg bedömda genom att informera om bedömningsprocessen, översätta betyg och ha kontakt med instansen som bedömer betygen. 26 Om den eftergymnasial utbildning är kortare än två år har den sökande möjlighet att få sina betygshandlingar bedömda av Myndigheten för yrkeshögskolan. 27 Vanligen är det Högskoleverket som genomför bedömningen av betygen. För yrken som är reglerade genomförs bedömningen av andra myndigheter eller instanser.