2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer



Relevanta dokument
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Barnkonventionen i korthet

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

FN:s konvention om barnets rättigheter

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Kort om Barnkonventionen

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Transkript:

Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Samoa 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Samoa är en parlamentarisk demokrati, om än med vissa inskränkningar. Landet är ett homogent polynesiskt samhälle och bysamfälligheterna och kyrkan har en mycket stark ställning. Regeringen stärkte i senaste valet sin ställning ytterligare och oppositionen är närmast i upplösning. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag. Bland de problem angående de mänskliga rättigheterna som rapporteras märks bland annat våld mot kvinnor och barn samt diskriminering av kvinnor. Förhållandena i fängelserna är dåliga. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Samoa har tillträtt konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC), men inget av de fakultativa protokollen till dessa två konventioner. Samoa har även antagit flyktingkonventionen med tillhörande protokoll liksom Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). Under 2007 har Samoa undertecknat en internationell konvention om så kallade påtvingade försvinnanden (CED). Samoas första rapport om efterlevnaden av CEDAW diskuterades i övervakningskommittén i februari 2005. Landets första rapport om efterlevnaden av CRC diskuterades i övervakningskommittén i september 2006.

2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tillgängliga uppgifter tyder på att dessa rättigheter överlag respekteras. Förhållandena i fängelserna är emellertid bristfälliga med överbeläggning och bristande sanitära förhållanden. Åtgärder vidtas nu för att komma tillrätta med problemen, bland annat byggs en särskild anstalt för ungdomsbrottslingar. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades formellt 2004. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Ett frihetsberövande måste prövas av domstol inom 24 timmar. Misstänkta har rätt till ombud och rätt till besök. Domar kan i normalfallet överklagas. Rörelsefrihet respekteras överlag och det finns inga restriktioner beträffande utlandsresor. Lokala byråd kan temporärt förvisa bybor från en by för att de brutit mot traditionella byregler. I vissa fall har allmän domstol upphävt sådana lokala förvisningsbeslut. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättssäkerheten är god. Domstolarna är självständiga. Domare utifrån inkallas ofta för att bistå i rättstillämpningen. Parallellt med de allmänna domstolarna finns en traditionell struktur där vissa typer av mål avgörs inom bysamfälligheterna. Det finns en ombudsmannainstitution som kan inskrida efter klagomål från allmänheten mot förvaltningen. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter som tyder på att staten systematiskt underlåter att utreda och bestraffa vissa brott.

3 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Tillgängliga uppgifter tyder på att dessa rättigheter överlag respekteras. Inga restriktioner finns beträffande användande av internet. Akademisk frihet respekteras. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Samoa är en parlamentarisk demokrati. Val hålls vart femte år till ett enkammarparlament. Rösträttsåldern är 21 år. Av 49 parlamentsplatser är 47 reserverade för familjeöverhuvuden (matai) i bysamfälligheterna. Av samtliga matai är 95 procent män och 5 procent kvinnor. Resterande två platser utses av samoaner som inte tillhör någon bysamfällighet. Landets statschef sedan självständigheten, Malietoa II, avled våren 2007. Enligt författningen valdes en efterträdare, Tupua Tamasese, för fem år. Han var tidigare vice statschef och har valts för tiden fram till 2012. Det regerande partiet, Human Rights Protection Party, har varit vid makten sedan 1982 och fick förnyat och förstärkt mandat vid valet 2006. Oppositionen är närmast utraderad, vilket skapar brister i den politiska balansen. Regeringen har fått kritik för att utan föregående konsultationer ha beslutat att landet ska gå över från höger- till vänstertrafik redan under 2008. Omläggningen engagerar alla invånare och kritik har framförts. De största problemen uppges vara den korta förberedelsetiden, kostnaderna och det faktum att bilparken i Samoa inte är anpassad för vänstertrafik. Frågan går nu till parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Samoa har inte ratificerat någon av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det råder förenings-, förhandlings- och konflikträtt. Organisationsgraden är cirka 20 procent inom den privata sektorn. Det finns bestämmelser om minimilön, förbud mot barnarbete och om arbetarskydd. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdsresurserna är förhållandevis goda. Sjukhuset i huvudstaden Apia har vissa specialiteter men täcker inte allt. Fetma till följd av dåliga matvanor är ett växande hälsoproblem. Det finns ett samarbetsavtal om vård med Nya Zeeland. Barnsjukvården är kostnadsfri.

4 12. Rätten till utbildning Skolplikt gäller till 14 års ålder. Samoa har under senare år satsat stora resurser på skolor och utbildning. Skolbyggen och lärarutbildningen har fått stora resurser och målet är att standarden ska vara hög och jämn över hela landet. Det är ingen skillnad när det gäller pojkars och flickors skolgång. Många samoaner går vidare till högre utbildning. National University of Samoa är en stor läroanstalt med stort utbud. Den tekniska högskolan, som byggs ut kraftigt med stöd från Japan, har integrerats i universitetet. Många samoaner fortsätter sina akademiska studier i Nya Zeeland eller Australien, ofta på stipendier inom ramen för dessa länders bistånd. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Samoa har en relativt god levnadsstandard. Bysamfällighetskulturen och familjen är ett kraftigt socialt skyddsnät. Samoa placerar sig som nr 77 av 177 i UNDP:s index över mänsklig utveckling. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor garanteras lika rättigheter i lag men brister i jämställdhet och kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna rapporteras. Våld mot kvinnor lagförs i liten utsträckning. Antalet kvinnor i det politiska livet är fortfarande litet men ökar. Efter valet 2006 sitter fem kvinnor i parlamentet. Av 13 ministrar är 3 kvinnor. Kvinnors politiska rättigheter begränsas av att det endast är familjeöverhuvuden matai, som är valbara till parlamentet. Andelen kvinnliga matai är endast cirka 5 procent.det finns starka kvinnoorganisationer som inskrider till stöd och hjälp för drabbade kvinnor. Dessa verkar också för ökat kvinnligt engagemang i politiken, i företagandet och inom utbildningen. 15. Barnets rättigheter Barn har en förhållandevis god trygghet inom familje- och bysamfällighetskulturen. Sjukvården är kostnadsfri för barn. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I vissa fall har byråden försökt begränsa rätten för vissa religiösa samfund att få verka fritt. Domstolarna har upphävt sådana beslut.

5 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella kontakter mellan män är förbjudna men lagen har inte efterlevts under senare tid. Homosexuella förbindelser är inte socialt accepterade. 18 Flyktingars rättigheter Samoa har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Man har dock inte infört några lagregler som stadgar skydd för flyktingar. Samoa samarbetar med flyktingkommissarien och frivilligorganisationer men inga fall har varit aktuella under senare tid. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen speciell lagstiftning för att skydda och garantera funktionshindrades rättigheter. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationerna arbetar fritt och självständigt. Samarbetet med myndigheterna är överlag gott. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög prioritet och omfattande stöd tillförs för skilda insatser på området. Rättighetsfrågorna, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i EU:s bistånd och finns med i de förhandlingar som förs med Stillahavsstaterna om ekonomiska partnerskapsavtal från och med 2008. Förhandlingarna har dock inte kunnat slutföras enligt tidtabell. Delmål har uppnåtts och tillfälliga lösningar finns på plats. Förhandlingarna förs nu vidare med sikte på att nå en slutlig och heltäckande uppgörelse under 2008.