Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga

Relevanta dokument
De små barnens s bok. av enkät Sammanställning. Eva Fred

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

De små barnens bok Sammanställning av enkät 2017

Folkbibliotekens arbete med gåvoböcker

#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

Samarbete mellan bibliotek och BVC/barnhälsovård i Sverige: kartläggning och nuläge. Resultat av en enkät, genomförd i april/maj 2012.

Bakgrund Språknätet BVC, bibliotek, Öppen förskola

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

#delabokstart Bokstarts dela dagar 2019 fredag 24 maj

Informationsmaterial på BVC Nedan följe förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Läsfrämjandeplan Gävle Kommun

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Öppna förskolan Gläntan

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Regional biblioteksplan Kalmar län

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014

#delabokstart

Hälsa och kränkningar

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

För en positiv språkutveckling

Föräldrar jämt! Ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp vid Torslanda BVC 2011/2012

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

väskor fyllda med språklust!

Nätverksträff ungdomsbibliotekarier, Skövde

Visning av Vadstena bibliotek, Tack Nils som guidade oss genom biblioteket på ett förnämligt sätt.

Familjecentraler. -det är grejor det

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Standard, handlggare

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek

Regional biblioteksplan

Enkät bibliotek

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Barnhälsovård i Skåne

Läsfrämjandeplan för biblioteken i Torsås kommun barn och unga

Brukarundersökning Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Älvsjö Öppna förskola

Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan.

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brännans förskoleområde

Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Barns psykosociala ohälsa

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

NÄTVERKSTRÄFF SPRÅKSTEGEN , VÄXJÖ

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Läs förskola - som del av något större

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Familjestöd en mänsklig rättighet?

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Dags att välja Barnavårdscentral

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Nätverksträff Baby Space i Borås


Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Kort sammanfattning av brukarundersökning 2010

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Transkript:

Barnens första bok sammanställning enkät 2010 En enkät skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga i regionens 49 kommuner under början av 2010. Enkäten avsåg att ta reda på i vilken utsträckning den regionala gåvoboken Barnens första bok nådde den avsedda målgruppen och hur samarbetet mellan barnhälsovård och bibliotek såg ut. Frågorna i enkäten 40 av 49 kommuner (81 % ) svarade på enkäten. Här är ett urval av frågorna: (de viktigaste, andra frågor handlade om adress o personuppgifter) Hur många barn föddes in din kommun/stadsdel 2009? Hur många Barnens Första Bok delades ut 2009? Var delades boken ut på BVC eller biblioteket? Samarbetar ni regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildning/föräldragrupp? Ja/nejfråga +kommentarsfält Erbjuder ni byte av biblioteksböcker i väntrummen på MVC/BVC? ja/nej fråga +kommentarsfält Känner du till Regionbibliotekets BVC-sida http://www.bibl.vgregion.se/sv/regionbibliotek/konsulenterna/barn-ochungdom/bvc-information/? ja/nej-fråga + kommentarsfält Hur många barn föddes hur många böcker delades ut? 57 % av respondenterna har svarat med exakt antal på frågan hur många barn som föddes i kommunen 2009, 27 % anger ett ungefärligt antal med kommentarer som siffror ej klara ännu och väntar på svar. Resterande vet ej och har ej heller gett någon ungefärlig siffra. På frågan hur många Barnens första bok som delades ut under 2009 svarade 75 % med exakt antal, 20 % anger ett ungefärligt antal utdelade böcker och 5 % vet ej. Antal utdelade böcker fördelar sig på följande sätt: i 6 kommuner hämtas boken ut mellan 15-40 %, i 16 kommuner ligger utdelningsfrekvensen på gåvoboken på mellan 41-60%. I 18 kommuner ligger utdelningsfrekvensen på mellan 61-100%. Var delas boken ut? På frågan var boken delas ut svarade 71,9 % att den delas ut på biblioteket och 29,7 % på BVC. 3,1 % svarar annat ställe som kan vara familjecentral eller vid hembesök. I 14 kommuner delas boken ut på BVC och/eller på familjecentral, i övriga 26 kommuner delas boken ut på biblioteket. I de kommuner där utdelning av boken sker på BVC nås 100% av målgruppen. I de kommuner där boken delas ut av biblioteket ligger hämtfrekvensen på mellan 15% - 84%.

Regelbundet samarbete 75% säger att man samarbetar regelbundet med MVC/BVC i föräldrautbildningar medan 25% inte har något samarbete. I det kommentarsfält som följde denna fråga var det många som lämnade kommentarer. De som svarat ja samarbetar regelbundet har kommenterat: Har ett gott samarbete med Flekis (öppen förskola)som liksom MVC/BVC ingår i Familjecentralen. Som ett exempel kan nämnas att vi förra våren hade en babykurs som var förlagd till bibliotek och öppen förskola. Fr.o.m. v 5 2010 kommer 1 barnbibliotekarie att ha 1 timmas tjänstgöring inne på den öppna förskolan. (Bergsjön) Alla föräldragrupper har ett möte förlagt till biblioteket ( Munkedal) Barnlogoped, BVC-sköterska och barnbibliotekarie samarbetar med träffar för föräldrar och bibliotek och logoped samarbetar även med "Bok på recept" (Tjörn) Har ca 2 grupper/mån då deltar också bvc-personal (förädragrupper på biblioteket) En pekbok (Muuu! säger kon) delas ut som gåva på en av BVC:s föräldraträffar. En lärare eller talpedagogen kommer som gäst och delar ut boken, berättar om vikten av tidig lässtimulan. Barnbibliotekarien har visst samordnande ansvar. (Vara) Vi har jobbat för ett bättre/utökat samarbete med BVC och vi (biblioteket) kommer under 2010 att ta emot en föräldragrupp varje månad. KUL! (Götene) De som svarat nej har inget regelbundet samarbete har kommenterat: Vår ordinarie småbarnsbibliotekarie har tjänstledigt, annars brukar vi samarbeta mer med BVC. (Orust) nej men skall börja igen Vi hade samarbete med BVC men nu har de flyttat till nya lokaler pga omstruktureringar På senare tid har detta inte fungerat. Under 09 har vi träffat BVC centralt i kommunen för att diskutera hur vi ska förbättra samarbetet. Vissa BVC har vi inte kontakt med alls just nu pga personalomsättning. Vi försöker komma in som en obligatorisk del av föräldrautbildningen på alla BVC. Jag har försökt, men de tycks ha arbete upp över öronen. Jag förstår det eftersom det bara finns ett BVC mot tidigare 2 (Biskopsgården) Jag får namnlistor från BVC på de föräldrar som är med i föräldragrupperna. Därefter skickar jag ut inbjudningar om att komma till biblioteket på fika då jag presenterar vad vi har att erbjuda. Boken delar jag ut då. De föräldrar som inte kom på träffen får ett presentkort i brevlådan så att de kan hämta boken i efterhand. Jag har börjat misstänka att jag inte får namnen på alla nyfödda i kommunen av BVC (trots att jag bett om det) - jag tycker inte

antalet verkar stämma överens med statistiken. Jag ska se om jag i fortsättningen kan få listor av kommunen också så att jag kan skicka inbjudningar till de eventuellt "bortglömda"... (Sotenäs) Otillräckligt med tid (Mellerud) Nja, inte direkt med MVC/BVC. Däremot med öppna förskolan på familjecentralen. Går dit och har sagostunder och informationsträffar. Ett par gånger kommer en föräldragrupp med särskilda behov till biblioteket. Är inte med regelbundet i de övriga BVC:s föräldrautbildning (förutom i Gällstad) (Ulricehamn) Byte av biblioteksböcker i väntrum 57,8% av biblioteken erbjuder byte av böcker i väntrummen 42,2 gör det inte. Några som svarat nej säger däremot så köper vi ibland in böcker till föräldrar om barn eller för barn för kulturrådspengar och skänker till BVC. Några har också bokpåsar till utlån i väntrummen. Kommentarer: MVC och BVC har sina lokaler i kommunens Familjecentral. Vi har ett regelbundet samarbete med dem. Bidrag från Kulturrådet 2009 gick till att köpa böcker till bl a Familjecentralen Finns böcker i väntrummet, men de är inte bytta på mycket länge! inte längre BVC önskar ej böcker, anser svinnet vara för stort. Familjecentralen lånar böcker som byts ut då och då. Där finns också särskilda påsar för föräldrar att låna med sig direkt. Hemsida 82,8 % svarar att de känner till Kultur i Väst Regionbibliotekets BVC-sida och 17,2 vet ej om att den finns. Har dock blivit uppmärksammade på sidan i och med enkäten vilket flera välkomnar några kommentarer : Är rätt så ny som bibliotekarie så jag har inte sett den ännu! men ska absolut gå in och titta där! Det beror nog enkom på mig. Ska lägga adressen på minnet. Tack för tipset. Har inte hittat så mycket information där förut, men jag ska göra ett nytt försök Känner till den, men har inte använt den hittills. Den använder jag hela tiden!

Sammanfattning Svarsfrekvensen på enkäten var god. 40 av 49 kommuner vilket utgör 81 % har svarat på den. Uppgiftslämnare är i nästan samtliga fall bibliotekets barnbiblioteksansvariga. 57% av respondenterna vet exakt hur många barn som föddes i kommunen medan 27% anger ett ungefärligt tal då man ej har fått in årets statistik. 16% procent vet ej eller har inte svarat på frågan. Antalet utdelade böcker hade man mer koll på: 75 % svarar med exakt antal, 20% med en ungefärlig siffra och 5% vet ej. Flertalet, 75 %, svarar att man har ett upparbetat samarbete med BVC och regelbundet medverkar på MVC/BVCs föräldrautbildning/föräldragrupp. Träffarna är ofta på biblioteket men ibland på MVC/BVC. 25 % svarar att man inte har något regelbundet samarbete men att man skulle vilja. Tidsbrist är ofta svaret på varför samarbete saknas flera önskar att samarbete fanns men har inte möjlighet att driva det. Några menar att BVC-sköterskornas stora arbetsbelastning samt personalomsättning försvårar samarbetet. (anm. nya vårdvalet var just på väg att genomföras i detta skede) Det finns i princip två rådande sätt som gåvoboken delas ut på; antingen direkt på BVC av sköterskan eller på biblioteket av bibliotekarien. Ett presentkort som laddas ner från Kultur i Väst Regionbibliotekets hemsida printas ut av bibliotekarien och lämnas över tillsammans med ev. andra biblioteksrelaterade foldrar till BVC-sköterskan som placerar presentkortet i barnets akt. När föräldern besöker någon av det första årets hälsokontroller delas presentkortet ut och föräldern uppmanas att besöka sitt lokala bibliotek för att där hämta gåvoboken. Ingen speciell ålder är bestämd men boken skall delas ut under barnets första levnadsår. På några håll i regionen delas boken ut på familjecentralen eller vid första hembesöket där sådana görs. Hämtfrekvensen är av naturliga skäl högst där boken delas ut direkt till barnet vid hembesök, på familjecentral eller på BVC. I de fall där presentkort delas ut till förälder som sedan skall hämta på biblioteket sjunker genast hämtfrekvens. 22 kommuner har en hämtfrekvens på mellan 15% - 60%, 18 kommuner har en hämtfrekvens på över 60%. 57% av biblioteken erbjuder BVC att i deras väntrum skylta med litteratur och information om biblioteket. 42,2 % erbjuder inte denna service. Anledningen att inte erbjuda böcker i väntrum kan av kommentarerna tolkas som att det har med tidsbrist och dålig uppföljning från bibliotekets sida men även en rädsla från BVC för att böckerna skall försvinna. Glädjande svarar 82,2 % att de känner till den hemsida där all BVC-biblioteksinformation finns och som Kultur i Väst Regionbiblioteket ansvarar för. Slutsats Beslut om att dela ut gåvobok till samtliga nyfödda barn i västra Götaland togs i regionens kulturnämnd 1999 i och med regionbildningen. Gåvoböcker hade funnits i de gamla länen men det såg olika ut och alla kommuner omfattades inte av projektet. 2003 utvidgades projektet med ytterligare en gåvobok och cd-skiva till familjer med flerspråk. Utdelningen av denna bok- och cd gåva sker alltid direkt på BVC varför den inte omnämns i enkäten. En regional referensgrupp Barnhälsovård (BHV) -bibliotek träffas 2 ggr/år för erfarenhetsutbyte och planering kring frågor som rör barn, språk och böcker. I gruppen ingår förutom representanter för biblioteken också regionalt samordningsansvariga sjuksköterskor, logoped, psykolog, socionom och BVC-sjuksköterska inom Barnhälsovården i Västra Götaland.

En allmän känsla som bygger på samtal med barnbibliotekarier runt om i regionen samt på diskussioner i referensgruppen, indikerade att gåvoboken inte nådde ut tillräckligt. Här och var har hörts argumentet att boken Barnens första bok är tråkig och spelat ut sin roll och att en ny boktitel skulle vara önskvärt. För att ta reda på hur det verkligen förhåller sig gjordes denna enkät som skickades ut till samtliga barnbiblioteksansvariga. Vi ville ta reda på hur biblioteken ser på utdelningen av boken, hur och var man har valt att dela ut boken, hur väl målgruppen nås, hur samarbetet med BHV ser ut och hur väl man känner till Regionbibliotekets sida med information om gåvoprojektet. Resultatet av enkäten visar att samarbetet mellan BVC och bibliotek har somnat av på flera håll och att gåvoboken inte når ut till målgruppen i den utsträckning som är önskvärt. Målet är att alla nyföddda barn skall få en bok, av olika anledningar når vi inte riktigt ända fram. Det är inte acceptabelt att i 16 kommuner når boken ut endast till hälften av barnen och det är heller inte tillfredsställande att man på biblioteken inte för bättre statistik över hur många barn som föds och hur många som hämtar boken. Engagemanget är i vissa fall medelmåttigt till ibland rentav lågt. För ett lyckat resultat är ett stort engagemang och gott samarbete mellan bibliotek och barnhälsovården ett måste. Anledningen till att alla nyfödda barn skall få en gåvobok måste också kommuniceras ut bättre. Tidsbrist får inte vara ett argument. Biblioteken har mycket att vinna på att arbeta aktivt med gåvoboken och det finns flera olika styrdokument och handlingsplaner, både nationella, regionala och lokala, som stöder denna aktivitet. En fördel med att dela ut boken direkt till föräldern och barnet på bvc/familjecentral/hembesök är att den verkligen når fram, självklart blir här ett annat resultat. Nackdelen är att kopplingen till biblioteket helt försvinner. Genom att dela ut ett presentkort till föräldern direkt på bvc och uppmana denne att besöka sitt lokala bibliotek för att hämta gåvoboken, gör att föräldrarna också uppmärksammar bibliotekens stora utbud av material för barn och om barn. På biblioteket finns också ofta ett rikt programutbud, t.ex. babysagostunder, babybokprat, rim - och ramsstunder, som vänder sig till både till det lilla barnet men också till den vuxne som stöd i sin föräldraroll. Här blir föräldern uppmärksammad på hur viktig han/hon är för sitt barns utveckling och inte minst dess språkutveckling. I forskningsstudier har man visat att tidig samvaro kring boken har den mest positiva inverkan på barnets språkutveckling. Genom läsningen lär sig det lilla barnet både hur man läser och vad det innebär att läsa och det sociala samspel som uppstår mellan den vuxne och barnet gynnar förutom språkutvecklingen också barnets socioemotionella utveckling. ( Westerlund, M. Barn i början. 2009) Västra Götalandsregionens satsning på en gåvobok till alla nyfödda barn är en unik verksamhet i landet som vi är mycket stolta över. Få landsting/regioner gör en sådan omfattande insats. I Västmanland görs det dock och i kartläggningen Språkstimulerande åtgärder för barn 0-2 år i Västmanland - Kartläggning av samarbetet mellan folkbiblioteken och BVC kring gåvoböcker och föräldragrupper som gjordes för Västmanlands räkning 2007, konstaterades även där en ojämn nivå i förhållande till uthämtade gåvoböcker och deltagande i föräldrautbildningar. Utredaren kom fram till att några av orsakerna till att nivån var ojämn och individberoende var att: Grundläggande styrdokument, överenskommelser och planer saknas eller är inte kända av personalen Samarbetsformerna och strukturer för samverkan saknas som regel, till exempel träffas man inte och planerar eller utvärderar Gemensamma uppföljningsbara mål saknas. I vårt fall har vi väl upparbetade strukturer för samverkan i och med den regionala referensgruppen barnhälsovård-bibliotek, däremot saknas gemensamma uppföljningsbara

mål. Initiativet till gåvoboken kommer från regional nivå och vi har över tid gjort många insatser för att förankra och för att utarbeta gemensamma rutiner för gåvoboken genom utbildningar osv. Här behöver vi fortsätta det spår som vi har börjat: för att vetskapen och kunskapen om gåvoboken inte skall stanna hos enskilda medarbetare är det viktigt att vi hittar bra former för samverkan, rutiner, och metoder för att utvärdera och kunskapsdela. Viktigt är att arbeta med hemsidor så att dokument är lätta att nå, satsa på en ny marknadsföringskampanj kring gåvoboken, fortsatta fortbildningsinsatser om språkutveckling och eventuellt studiebesök för är viktiga för att nå framgång i projektet. Tillsammans med bibliotek och barnhälsovård bör vi arbeta för att bättre kommunicera varför vi delar ut en bok till alla barn där koppling till ny forskning om det lilla barnets språkutveckling lyfts fram. Detta kan göras genom fortbildning, marknadsföring mm. 2010 / EF Bilagor: