Sammanställning av enkät till de svenska kollektivhusen om intresseanmälningar m.m. Sammanställning och bearbetning gjord av Nils Assarson Inledning Under 2011 skickade Kollektivhus NU:s styrelse ut ett frågeformulär till samtliga svenska kollektivhus för att få reda på om kollektivhusen registrerar intresse för att flytta in och hur det går till när en lägenhet blir ledig och tillsätts med en ny boende. Vidare ville vi veta i vilken grad kollektivhusföreningarna själva kunde påverka valet av nya boende. Enkäten kompletterades med en fråga om hur man hanterar boende som inte deltar i gemensamma aktiviteter och en fråga om man har förslag till förbättringar. Redan 2010 hade Kollektivhus NU gjort en enkät till de bostadsbolag som har kollektivhus i sitt bestånd, detta för att få hyresvärdarnas perspektiv på frågan om rekrytering och urval av nya boende. Båda enkäterna syftade till att få fram ett mått på efterfrågan på kollektivt boende. Därigenom skulle ett uppdrag från årsmötet 2009 kunna slutföras. Sammanställning av enkätsvaren från kollektivhusen Av 42 hus som fått enkäten svarade 37, en mycket stor andel (88 %) vilket bör borga för att svaren kan ge en god helhetsbild av läget. Fråga 1: Kan ni styra vilka som flyttar in i ert kollektivhus? Svaren har någotsånär gått att gruppera i fyra alternativ och svaren fördelar sig på följande sätt: Svar Helt I hög grad Till viss del Inte alls Antal 16 2 15 4 Procent 43 % 5 % 41 % 11 % Sammanfattningsvis innebär det således att knappt hälften av kollektivhusen ansåg sig kunna styra vilka som flyttar in helt eller i hög grad medan något mer än hälften ansåg sig ha mycket begränsat inflytande över detta. Fråga 2: Vilket avtal har er kollektivhusförening med fastighetsägaren? Avtalet bestäms givetvis i första hand av vilken upplåtelseform de olika kollektivhusen har. De fördelar sig på följande sätt: Upplåtelseform Bostadsrätt Kooperativ hyresrätt Hyresrätt Antal 9 10*) 18 Procent 24 % 27 % 49 % *) Varav en enligt ägarmodellen, de övriga enligt hyresmodellen När det gäller de nio bostadsrätterna har fem av dem förutom bostadsrättsföreningen (som sköter ekonomin) också en kollektivhusförening för det sociala livet. I fyra av dem är det obligatoriskt för alla boende att vara medlem i kollektivhusföreningen, för den femte är det valfritt. De kooperativa hyresrätterna har alla nio enligt hyresmodellen ett blockhyresavtal och ett förvaltningsavtal med fastighetsägaren.
När det gäller de 18 hyresrätterna är situationen mer varierad och svaren är ibland svårtolkade. Tio av huset anger att det finns ett formellt förvaltningsavtal med hyresvärden, som reglerar vilka arbetsuppgifter föreningen har åtagit sig och vilken ekonomisk ersättning som ges för detta (någon kallar det för självförvaltningsavtal, någon för boendeinflytandeavtal). För någon finns hyresgästernas åtagande reglerade i hyreskontraktet. För några verkar det inte finnas några formella avtal. Fråga 3: Tar ni i ert hus emot anmälningar av intresse att bo i huset? På denna fråga har 19 hus svarat obetingat ja (= 51 %), 13 hus har svarat nej (=35 %)medan övriga fem svarat något däremellan (typ Ja men oorganiserat, Ibland ) Fråga 4: Om ja, hur sker registrering? 13 hus tar således inte alls emot intresseanmälningar enl. fråga 3. För de övriga kan man urskilja några huvudalternativ. I åtta hus blir intressenterna medlemmar i kollektivhusföreningen (gäller främst kooperativa hyresrätter men även några hyresrätter) och finns således med i ett medlemsregister Några av dessa hus skiljer också formellt mellan kömedlemmar och stödmedlemmar. I ett hyresrättshus (Fullersta Backe) kostar det 200 kr + 50 kr/år för att få finnas med på en kölista. Sju av husen har en lista över intressenter, som har någon form av officiellt status och används när en lägenhet blir ledig. De åtta övriga husen har informella listor (gäller av naturliga skäl främst bostadsrätterna, där säljaren i hög grad bestämmer). Fråga 5: Hur många intresseanmälningar har ni för närvarande? 22 hus som svarat har angett sammanlagt 670 intressenter. Spridningen är stor (4 180), medianen ligger på 20 intressenter per hus. Det går inte att få fram hur många av dessa intressenter som aktivt är intresserade av kollektivhusboende och hur många som finns med på intresselistorna mera för att stödja idén eller kanske är intresserade av boende längre fram. Fråga 6: Händer det att folk ringer och anmäler intresse. Hur besvaras sådana samtal? Frågan gäller telefonkontakt men det visar sig att de flesta förfrågningar sker per mejl eller via hemsidan. Om man räknar med alla former av kontakt visar det sig att alla hus utom två tar emot förfrågningar (två har dock inte besvarat frågan). När det gäller hur intresseanmälningarna besvaras anger tre hus (hyresrätter) att man direkt hänvisar till fastighetsägaren. De flesta anger att de besvarar samtalen genom att ge information om boendet, flera (sex hus) att man dessutom bjuder in vederbörande att besöka huset, några även till en kollektivhusmiddag. Fråga 7: Hur gör ni när det blir en lägenhet ledig? C:a hälften av husen (19 st) gör först en utlysning internt under en till två veckors tid för att ge någon av de redan boende möjlighet att byta lägenhet. Detta gäller de flesta kooperativa hyresrätter, åtta av hyresrätterna och även en av bostadsrätterna. Hur förfarandet sedan blir påverkas mycket av vilken upplåtelseform huset har och svaren grupperas därför här utifrån upplåtelseformen. a) Kooperativa hyresrätter. Mest enhetligt är förfarandet för de 10 kooperativa hyresrätterna. Sex av husen har ett system med kömedlemmar. Det innebär att man för att ställa sig i kö till en lägenhet behöver bli kömedlem i den kooperativa hyresrättsföreningen. När en
lägenhet blir ledig informeras kömedlemmarna, som då har möjlighet att ansöka om den lediga lägenheten. Flera lägger också ut information om ledig lägenhet på hemsidan. Ett hus (Landgången) lägger också ut information på den kommunala bostadsförmedlingen. Någon anger också att man kan ta till extern annonsering om inga andra vägar gett resultat. De övriga fyra kooperativa hyresrätterna har en mera informell lista av intressenter, som kontaktas när en lägenhet blivit ledig. Några har också angett var beslutet fattas om ny hyresgäst och det ligger hos några i styrelsen och hos några på föreningsmötet. b) Hyresrätter. När det gäller de 18 hyresrätterna kan man urskilja olika grader av medbestämmande i förhållande till hyresvärden när det gäller att välja ut nya hyresgäster. I åtta av husen har hyresvärden helt och hållet lämnat över till kollektivhusföreningen att avgöra vem som blir ny hyresgäst. Två av dessa hus har ett mera formaliserat system av kömedlemmar, där man måste bli medlem i kollektivhusföreningen för att komma ifråga när lägenhet blir ledig. Vid ledig lägenhet informeras kömedlemmarna som då får göra intresseanmälan. Ett av husen (Fullersta Backe)har också en organiserad kö genom att man får betala 200 kr + 50 kr/år för att stå i kön. De övriga fem husen har en mer informell lista på intressenter, som kollektivhusföreningen kontaktar vid ledig lägenhet. I de övriga 10 hyresrättshusen är det hyresvärden som avgör vem som skall få den lediga lägenheten. Hyresvärden väljer ut vilka intressenter som kan komma ifråga (antingen genom egna intresselistor eller genom hänvisningar från bostadsförmedlingen) och fattar det slutgiltiga beslutet. När man fingranskar svaren visar det sig emellertid att kollektivhusföreningarna har medinflytande av olika grader och på olika sätt. Det är egentligen endast ett hus (Elvinggården) där kollektivhusföreningen helt lämnat över urvalsprocessen till hyresvärden, en stiftelse. Medinflytandet utövas på en rad olika sätt: Att ha hand om visning för och information till intressenterna; att intressenterna intervjuas av kollektivhusföreningen; att intressenterna måste vara medlem i kollektivhusföreningen för att komma ifråga; att intressenterna behöver skriva på ett åtagande att delta i kollektivhusföreningens gemensamma aktiviteter för att kunna godkännas av hyresvärden; att kollektivhusföreningen ger förslag till hyresvärden vem av intressenterna man föredrar och vilka som inte är godkända ; att det görs ett sidokontrakt till hyreskontraktet där hyresgästen åtar sig att vara med i kollektivhusföreningen och delta i gemensamma aktiviteter. c) Bostadsrätter. Av de nio bostadsrätterna anger sex att det är helt upp till säljaren att välja sin efterträdare och att således bostadsrättsföreningen eller (i förekommande fall) kollektivhusföreningen inte är inblandad. De övriga fyra husen försöker bostadsrättsförening/kollektivhusförening vara med och styra val av ny lägenhetsinnehavare. I ett hus (Blomstret) måste köparen skriva på att hen tagit emot kollektivhusföreningens informationsmaterial om boendet och där det framgår att man direkt blir inplacerad i matlag och kallad till möten. I ett annat hus (Kupan) måste man bli medlem av kollektivhusföreningen och skriva under papper på att man förbinder sig att delta i de obligatoriska gemensamma aktiviteterna. I ett tredje hus uppmanas säljaren att bjuda in alla som finns med på husets intresselista.
Upplåtelseformen tycks således spela stor roll för möjligheterna att påverka valet av nya boende vid vakanser. Detta kan också illustreras av följande tabell: Upplåt.form/Kan styra Helt I hög grad Till viss del Inte alls Hyresrätt 6 (33%) 1 (6%) 10 (55%) 1 (6%) Kooperativ hyresrätt 10 (100%) 0 0 0 Bostadsrätt 0 1 (11%) 5 (56%) 3 (33%) Fråga 8: Vilka kriterier har ni för urval? Fem hus har ej svarat a) 12 hus: Intresse för boendeformen och för att delta i gemensamma aktiviteter b) 10 hus: Ålder (andra än 40+-kriteriet): 8 av dessa anger specifikt behov av föryngring. c) 7 hus: 40+ och inga hemmavarande barn d) 7 hus: Jämn könsfördelning. Något har preciserat till minst 25 % män, något till minst 40 % av vardera könet. e) 4 hus: Kötid f) 4 hus: Inga kriterier g) 4 hus: Heterogen sammansättning (bakgrund, etnicitet, hushållstyp) h) 2 hus: Föreningens behov Fråga 9: Hur gör ni med boende som inte deltar i gemensamma aktiviteter? I fyra av husen är deltagande i gemensamma aktiviteter frivilligt. I de övriga 33 finns någon form av arbetsplikt. Fyra av dessa 33 hus anger att detta inte utgör något problem. Av de övriga 29 är det sju hus som anger någon form av sanktioner. Det kan gälla uteslutning eller uppsägning (fyra hus) dock framgår det inte om detta har tillämpats i praktiken. Ett hus anger avstängning från gemensamma utrymmen. Ett hus anger att den som inte lagar mat inte heller får äta. I en av hyresrätterna får de hushåll som deltar i städningen ett hyresavdrag således en ekonomisk påföljd. I en bostadsrätt (Slottet i Lund) har man satt i system att man om man inte fullgör sin arbetsplikt och inte skaffat ersättare betalar en fastlagd summa per gång, olika summor för olika arbetsplikter. Övriga 22 hus anger inga sanktionsmöjligheter utan anger att man försöker prata med vederbörande, påminna, litar till det sociala trycket, har en sträng men diplomatisk dialog, föreslår andra aktiviteter, eftersträvar ett generöst umgängesklimat eller i några fall gör ingenting. Några säger att man håller på att diskutera frågan men ännu inte har någon policy. I några hus har man en policy att man deltar efter förmåga. Sammantaget är det tydligt att detta allmänt sett är ett av de större problemområdena för kollektivhusen. Fråga 10: Förslag till förbättringar Sju av husen har inte svarat på denna fråga. De övriga har uppfattat frågan på olika sätt, några att den gäller förbättringar i allmänhet, några att det gäller möjlighet att påverka urval och inflyttning (som ju är tyngdpunkten i enkäten), några att det gäller problemet med icke-deltagande i gemensamma aktiviteter (alltså föregående fråga) Av de 30 hus som svarat anger 8 att de inte har några förslag till förbättringar.
Det vanligaste temat i de förslag till förbättringar som getts (från 8 hus) är ökat inflytande över vilka som flyttar in i huset. Detta gäller givetvis de hus som (enligt ovan) upplever att man har små möjligheter att påverka valet av nyinflyttade. Några hus önskar att den kommunala bostadsförmedlingen inför en kollektivhuskö vilket skulle öka rekryteringsbasen av personer som har ett genuint intresse av boendeidén. Några hus vill göra förändringar som kan öka deltagandet i gemensamma aktiviteter (bättre organisation av städningen, att arbetsplikt införs i hyreskontraktet, av kollektivhusföreningen tar ut högre medlemsavgift). Ett hus vill utveckla ett faddersystem för nyinflyttade. Några vill att man ökar kunskapen i samhället om kollektivhusboende. Några önskar mer erfarenhetsutbyte mellan kollektivhusen. Sammanställning av enkätsvaren från de kommunala bostadsbolagen Av 16 bostadsbolag har 14 svarat. De 14 bolagen förvaltar sammanlagt 22 kollektivhus, av vilka fem är kooperativa hyresrätter och de övriga 17 hyresrätter. Av dessa 22 hus har 18 deltagit i den ovan redovisade enkäten. De 22 kollektivhusen innehåller 1237 lägenheter. 180 nya lägenheter har förmedlats 2010 (varav 61 till ett nybildat kollektivhus, Dunderbacken) Bostadsbolagen har också fått frågor om hur nya hyresgäster rekryteras. I de fem husen med kooperativ hyresrätt som upplåtelseform har den kooperativa hyresrättsföreningen fullt ansvar för nyrekrytering, urval och kontraktsskrivning. När det gäller de 17 hyresrätterna uppger bostadsbolagen att i sju av husen resp. kollektivhusförening har ett avgörande inflytande på val av nya hyresgäster. I de övriga 10 har hyresvärden huvudansvaret medan kollektivhusföreningen har medinflytande genom att intressenterna får information och visning genom kollektivhusföreningen och kan ge förslag eller avslag till hyresvärden. När man jämför svaren från kollektivhusen med svaren från bostadsbolagen finner man att de i stort sett har samma bild.