FÖRSTUDIE Bro över Gäddträskån, väg 373 Piteå kommun, Norrbottens län Beslutshandling juni 2012 Uppdragsnummer: 885999
Beställare: Projektledare: Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Anna Wallström Konsult: Uppdragsledare: Förstudie: Vectura Consulting AB Box 74 971 03 Luleå Thomas Sällström Malin Lindmark Katja-Uusitalo-Strömberg
Innehåll 1 Bakgrund 4 1.1 Aktualitet 4 3 Befintliga förhållanden 6 3.1 Vägnätet 6 3.2 Vägstandard 6 3.3 Trafik 6 3.4 Miljö 8 3.5 Befolkning och bebyggelse 10 3.6 Näringsliv och sysselsättning 10 3.7 Kommunala och andra planer 10 3.8 Byggnadstekniska förutsättningar 10 4 Övergripande mål för transportpolitiken 11 4.1 Funktionsmål 11 4.2 Hänsynsmål 11 5 Funktionsanalys av transportsystemet 12 6 Hänsynsanalys av transportsystemet 12 7 Projektmål 12 8 Tänkbara åtgärder 12 8.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen 12 12 Samråd 14 12.1 Samrådsredogörelse väg 373 bro över Gäddträskån 14 13 Väghållningsmyndighetens ställningstagande 15 14 Fortsatt arbete 15 14.1 Nästa steg i planeringsprocessen 15 14.2 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 15 14.3 Prövning enligt annan lagstiftning 15 15 Referenser 16 Bilaga 1 Beslut om betydande miljöpåverkan 17 3
1 Bakgrund Förstudien omfattar väg 373 där den passerar Gäddträskån 1 mil väster om Långträsk i Piteå kommun. Bron är smalare än vägen vilket ger osäkerheter vid möten. Bron uppvisar stora beständighetsskador. Med utgångspunkt från identifierade brister och de förutsättningar som finns i området föreslås åtgärder som förbättrar trafiksäkerhet och framkomlighet. Förstudien ska ligga till grund för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. Den ska vara ett beslutsunderlag för Trafikverket om projektet ska fortsätta att bedrivas och vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Bro över Gäddträskån. 1.1 Aktualitet Arbetsplan tas fram för aktuell sträcka under 2012 och bygghandling planeras under 2012-2013. 2 Vägplaneringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning identifiera brister och problem ge exempel på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planeringsoch projekteringsprocessen. Förstudien klarlägger utgångspunkter och målsättningar samt bedömer resultaten av alternativa principlösningar. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. Senare steg i Trafikverkets planeringsprocess är vägutredning, arbetsplan och bygghandling. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. 4
Översiktskarta. Förstudieområdet är lokaliserat längs väg 373 där denna passerar Gäddträskån. Förstudieområde bro över Gäddträskån ") 373 Väg 373, bro över Gäddträskån Översiktskarta 0 5 10 20 km 5
3 Befintliga förhållanden 3.1 Vägnätet Väg 373 går mellan E4 Piteå och väg 95 i Abborrträsk. Vägen är av särskild betydelse för regional trafik. 3.2 Vägstandard Allmänt Väg 373 är 6,5 meter bred, bron är 6 m bred. Vägen har en skyltad hastighet av 90 km/h inom förstudieområdet. På båda sidor om bron finns parkeringsplatser. Bro över Gäddträskån Bron (konstruktionsnummer: 25-233-1) är idag en plattramsbro i armerad betong med fri spännvidd 8 meter och brobredd 6,0 meter. Lutningen på konerna är 1:1 Bron byggdes 1948. Bron uppvisar stora beständighetsskador. Vid högsta högvatten går detta högt upp efter rambenen så avståndet till bron undersida är mycket begränsad. Bron har sidoräcken med Kohlswa-balk. Sidoområden Innan bron finns sidoräcken med Kohlswabalk på sigmastolpar. Räcket är utvinklat och nedgrävt i marken. I sidoområdet finns fasta oeftergivliga föremål i form av trästolpar för teleledningar. Ledningar Teleledningar finns inom förstudieområdet 3.3 Trafik Längs sträckan var det 420 fordon per årsmedeldygn, varav 110 (26%) var tung trafik, enligt den mätning som gjordes år 2009. Väg 373 är utpekad cykelled Markbygdsleden. Järnvägsförbindelser finns från inlandet till Piteå, dock ej parallellt med väg 373. Stambanan korsar väg 373 vid Abborrträsk några mil öster om broläget. Trafiksäkerhet Inga trafikolyckor finns registrerade vid aktuellt broläge mellan åren 2003-2011, varken polis eller sjukhusrapporterade. 6
Högsta vattennivå syns tydligt på brofästet. Väg 373, vy mot öster. Parkeringsficka finns vid Vägen 373, vy mot väster. Parkeringsficka finns vid bron. Brons koner har lutningen 1:1. bron. 7
3.4 Miljö Viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Nedan beskrivs miljöförutsättningar inom området så som områdets allmänna karaktär, natur- och kulturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv och boendemiljö. Områdets allmänna karaktär Väg 373 går genom ett svagt böljande skogslandskap med brukad skog av skiftande ålder. Våtmarksandelen är relativt liten och bebyggelse saknas i närområdet. Gäddträskån har strömmande vatten och kantas av lövskogsridåer och smala våtmarkspartier. Vid bron är vägbanken ca 2 m hög och vegetationsklädd. Skyddade och skyddsvärda områden Gäddträskån ingår i Natura 2000 området Byskeälven. Det finns inga artrika vägkanter, nyckelbiotoper eller andra skyddade områden inom förstudieområdet. Kulturmiljö Det finns en övrig kulturhistorisk lämning, lägenhetsbebyggelse RAÄ nr 622:1, i närheten av förstudieområdet. Denna kommer inte att påverkas av det planerade projektet. Naturmiljö Längs sträckan finns främst skogsmarker utan särskilda utpekade intressen. Gäddträskån har en fastställd miljökvalitetsnorm för vatten. Vattendraget uppnår fastställda normer för hög ekologisk och god kemisk status. (VISS) En inventering av flodpärlmusslor i Gäddträskån har utförts av Piteå kommun år 2000-2001. Inga flodpärlmusslor återfanns. ang öringbestånd i Gäddträskån Öring finns mest troligt i vattendraget då ån är ett flyter samman med långträskån där öring finns. (muntl: Lennart Lindelöf, Piteå kommun) Utter har observerats i Gäddträskån. I närheten av förstudieområdet finns våtmarksområden, klass 2, och 3. Dessa kommer inte att beröras av projektet. Sveaskog har utpekad naturvärdeslokal nedströms bron, lövskogsområde. Naturresurser Norr om vägen har Östra Kikkejaure sameby sina vårvinter och vinterland. Söder om vägen har Västra Kikkjaure sina förvinterland. Sträckan berör Västra Kikkejaure samebys uppsamlingsland som är av riksintresse för rennäringen. Inga dricksvattenbrunnar finns i området enligt SGU:s brunnsarkiv. I brunnsarkivet finns i första hand brunnar borrade i berg. Grävda brunnar finns inte upptagna och är sällan registrerarde hos någon myndighet. Det kan därmed inte uteslutas att det finns fler brunnar i området. Rekreation och friluftsliv I området bedrivs jakt. Fiske efter sik, gädda och aborre förekommer i Gäddträskån. Boendemiljö Ingen bebyggelse finns inom eller i närheten av förstudieområdet. 8
Karta som visar miljöförutsättningar i förstudieområdet och området däromkring ") 373 Väg 373, bro över Gäddträskån Natura 2000 Byskeälvens biflöden Våtmarksinventering KLASSER Naturvärdeslokal Riksintresse rennäring Uppsamlingsområde Förstudieområde 2 3 Forn- och kulturlämningar 0 250 500 meter 9
3.5 Befolkning och bebyggelse I området kring bron finns ingen bebyggelse. Närmsta större by är Långträsk 1 mil öster om projektet. Befolkningsutvecklingen i området Markbygden har varit negativ under åren 1996 2005 då befolkningen minskat med ca 20%. Både den allmänna och den enskilda servicenivån är låg i området. Livsmedelsbutik med bensinförsäljning finns i Långträsk där även Markbygdens enda skola finns förlagd. I Långträsk finns även ett motell. 3.6 Näringsliv och sysselsättning De närmaste åren ska Europas största vindkraftspark byggas i Piteå, en industrisatsning som förväntas få stor betydelse för regionen. De flesta utredningsområdena för vindkraft ligger inom området Markbygden nordost om aktuell bro på väg 373. 3.7 Kommunala och andra planer Förstudieområdet ligger inom Piteå kommuns Översiktsplan Fördjupning av Landsbygden antagen 2007-12-17 delen Landsbygdsområde Markbygden. Inga detaljplaner finns inom förstudieområdet. Inga kända etableringar i närområdet som påverkar vägens funktion och trafik. Vindkraftparkerna i Markbygden ligger nordost om vägen och trafiken till vindkraftparkerna kommer inte att passera aktuellt broläge som planeringen ser ut idag. Enligt kommunala planen finns dock områden norr om bron som är lämpliga för vindkraftsutredning. 3.8 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Ny bro över Gäddträskån kommer att anläggas i befintlig sträckning. Terrängen består av låga höjdpartier på moränmark som i huvudsak utgörs av en siltig morän med stort steninnehåll. Tunnare torvtäcke finns i anslutning till ån. Marken på sidan om ån är bevuxen av sly och björkskog. Inget data för jordartskarta finns hos SGU för aktuellt område. Geotekniska förhållanden materialförsörjning På sträckor med moränmark bedöms jorden vara tämligen tjälskjutande. Vid profiljusteringar bör geotekniska förhållanden särskilt beaktas vid val av överbyggnadstjocklekar. Åtgärder med utskiftningar av finkornig tjälaktiv jord kommer sannolikt behövas för att säkerställa vägens funktion. Sannolikt föreligger även behov av sten- och blockrensning. Nytt bärlager och förstärkningslager kommer att tas från sidotag. Erforderliga fyllnadsmassor kommer i första hand tas från sidotag. Jordmaterial från eventuella skärningar i områden med svallade material av sand kan användas som icke tjällyftande fyllnadsmaterial. Förekommande morän används i första hand vid släntutfyllnad. 10
4 Övergripande mål för transportpolitiken Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 4.1 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. 4.2 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieff ektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 11
5 Funktionsanalys av transportsystemet Bron är smalare än vägen vilket ger osäkerheter vid möten. Bron uppvisar stora beständighetsskador och högsta högvatten går högt upp efter rambenen så avståndet till bron undersida är mycket begränsad. Framkomligheten för näringslivet, tex vindkraften är inte tillräcklig med en 6 meter bred bro vid krav på samtidigt mötande trafik. 6 Hänsynsanalys av transportsystemet Trafiksäkerhet för fordonstrafik påverkas negativt av den smala bron och föremål i sidoområdet som telestolpar. Gående och cyklister på Markbygdsleden färdas i blandtrafik vilket är en tillräcklig standard med tanke på att vägen är lågtrafikerad. Ingen passage för utter finns idag under bron. 7 Projektmål Målen med projektet är: På ett samhällsekonomiskt sätt erhålla en god transportkvalitet Åtgärdena ska säkra förbindelserna över Gäddträskån med tillräcklig framkomlighet och bärighet som resultat. Fisk och vattenlevande djur ska fritt kunna röra sig längs vattendraget där vägen korsar ån. 8 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minsk- ning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. 8.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Ingen åtgärd (0-alternativet). Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, dvs inga nya åtgärder utförs. På sikt finns det en risk att förbindelsen över Gäddträskån försvinner och att framkomligheten försämras. 12
Vid nollalternativet kvarstår problem beständighetsskador på bron och osäkerheter vid möten. Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning mm). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Att överföra godstranporter till järnväg är positivt för att minska negativ miljöpåverkan och slitage av väg 373. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Det finns ingen parallell bilväg till väg 373 i närheten av förstudieområdet. Att fordonstrafik skulle överföras till annan väg skulle medföra orimliga omvägar och utreds därför inte vidare i denna förstudie. Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Inga vägförbättringsåtgärder föreslås. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Även om vägnätet används på ett effektivare sätt så behöver en ny bro byggas för att säkerställa projektmålen. En 8 meter bred bro föreslås. Lutningen på konerna är 1:1 vilket är i brantaste laget. Ny bro bör göras med konerna i lutning 1:1,5 men helst 1:2 med tanke på erosion i vatten. Högsta högvatten går ganska högt upp efter rambenen så avståndet till brons undersida är mycket begränsad vilket kan ge problem vid höga vattennivåer. För att minimera brobanans konstruktionshöjd är en bro av typen plattram att föredra. Med en plattrambro av betong med spännvidd på ca 10-12 meter behöver inte vägprofilen höjas. Avståndet mellan lagrets undersida och högsta högvatten måste vara minst 30 cm. Men om man gör en plattrambro så är den utan lager, så det måttet är inte relevant. För att få brons undersida på samma höjd måste eventuellt profilen höjas något, beroende på hur lång bron blir. Vid annan brotyp exempelvis fritt upplagd balkbro så krävs ett avstånd på minst 0,3 meter från lagrets undersida till högsta högvatten samt på den brons konstruktionshöjd. Det medför då att vägprofilen måste höjas. Tillgänglig konstruktionshöjd för att behålla samma höjd på vägen och brons undersida, är i minsta laget för en balkbro. Utterpassage ska byggas under ny bro. Under byggtiden behöver en förbifart byggas. Ett bra läge för detta är strax uppströms befintlig bro. Om möjligt ska en militärbro användas som kan fraktas dit och ställas på plats utan att vattendraget behöver påverkas. Ett annat alternativ är att gräva ner en tillfällig rörbro men detta är ett sämre val ur miljöperspektiv. Val av åtgärd för förbifart presenteras närmare i arbetsplanen och dess miljökonsekvensbeskrivning. Sidoområdet föreslås säkras. 13
9 Effekter och konsekvenser Säkert sidoområde minskar risken för att trafikolyckor ger svåra skador eller dödsfall. En 8 meter bred bro med två filer gör att tex näringslivets vinkraftprojekt kan använda bron. Miljökonsekvenser Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Påverkan på Gäddträskån vid byte av bro är temporära och påverkar inte vattendraget på sikt. En ny bro med utterpassage ger en positiv konskevens. I kommande arbetsplan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram där projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs. Val av förbifart under byggskedet och dess konsekvenser hanteras då. 10 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Transportkvaliteten kommer att bli god med den föreslagna broåtgärden, förbindelserna över ån säkras. Fisk och vattenlevande djur kommer att kunna röra sig fritt längs vattendraget där vägen korsar ån. 11 Kostnader Bedömd kostnad för projektet är 4-5 miljoner kronor. 12 Samråd 12.1 Samrådsredogörelse väg 373 bro över Gäddträskån Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Då kan de lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. Trafikverket annonserade i NSD, Kuriren och Piteåtidningen den 8 oktober 2011. Förstudien fanns tillgänglig för allmänheten under tiden 10 oktober 10 november 2011 på Trafikverkets hemsida, Trafikverkets kontor i Luleå och på Piteå kommun. Samrådstiden för skriftliga yttranden var under samma period. De yttranden som kommit in sammanfattas här och utgör sedan tillsammans med förstudien en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Trafikverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kan laddas ner från Trafikverkets hemsida. http://www.trafikverket.se/privat/projekt/ Vid uppstarten av förstudien skickades begä- 14
ran om underlagsmaterial ut till myndigheter och föreningar som antogs ha information att lämna. Faktauppgifter kom in och har inarbetats i förstudien. Piteå kommun, trafik och gatukontoret, har inget att erinra. De förutsätter att TRV tar hänsyn till miljön och följer de regler som gäller vid byggande i eller i närheten av vattendrag. De ser positivt på att TRV använder fyrstegsprincipen. Trafikverket, hänsyn till vattendraget kommer att hanteras i projektet. Skogsstyrelsen, Piteå har inte registrerat några naturvärden eller biotoper i anslutning till förstudieområdet. Däremot bör Trafikverket beakta den Naturvärdeslokal som Sveaskog registrerat nedströms bron. För ytterligare information angående detta naturvärde, kontakta Sveaskog. I övrigt noteras Natura 2000 vattendrag och en Övrig kulturlämning, dessa finns dock med i förstudien. Trafikverket, Förstudien miljökarta uppdateras med Naturvärdeslokalen samt nämns i text naturmiljö. Kontakt med Sveaskog tas i arbetsplaneskedet och i arbetet med MKB. Havs- och vattenmyndigheten, avstår att yttra sig i detta ärende. 13 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Trafikverket kommer att gå vidare i planeringsprocessen med framtagande av en arbetsplan, med förstudien som grund. 14 Fortsatt arbete 14.1 Nästa steg i planeringsprocessen Efter avslutad förstudie kommer projektet att drivas vidare i en arbetsplan. 14.2 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet I MKB bör följande belysas: Påverkan på Gäddträskån som är ett Natura 2000 område. Påverkan på utter samt hänsyn till öring vid broarbeten. Kontakt med Sveaskog tas iarbetet med MKB angående naturvärdeslokalen. Påverkan på riksintresse för rennäringen. Eventuell påverkan på kulturlämningar norr om bron. Utredning om brunnars lokalisering längs sträckan och ev försiktighetsåtgärder. 14.3 Prövning enligt annan lagstiftning Om fasta fornlämningar berörs krävs tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm Anmälan för vattenverksamhet till Länsstyrelsen kan komma att krävas, enligt Miljöbalken kap. 11 9. Gäddträskåns medelvattenföring är 0,75 kubikmeter per sekund. 15
15 Referenser Tryckta referenser Handbok Förstudie. Vägverkets Publikation 2002:46. Elektroniska referenser http://maps.google.com/maps Uppgifter om trafikflöden från trafikverkets hemsida http://www.trafikverket.se http://gis. vv.se/iov/ Olycksstatistik Utdrag ur STRADA 2011-05-09 Kommunfakta, Piteå, www.pitea.se Brunnar från brunnsarkivet, www.sgu.se Samebyars kartor via www.sametinget.se Viss-VattenInformationsSystem i Sverige http://www.viss.lst.se/ www.vattenkartan.se Muntliga referenser Lennart Lindelöf, Piteå kommun 16
Bilaga 1 Beslut om betydande miljöpåverkan 17
18
19
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se