Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1
Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen efter beslut i riksdagen i juni 1990. I mars 1999 fastställde riksdagen en strategi för att förverkliga barnkonventionen. Syftet var att barnkonventionen och dess bestämmelser ska genomsyra allt offentligt beslutsfattande som rör barn. I konventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt lag som gäller barnet. Barnkonventionen är ett juridiskt dokument, en folkrättslig och bindande överenskommelse, som alla länder som bundit sig till konventionen är skyldiga att följa. Den är ingen lag, strider inte mot lagen och tar heller inte över lagstiftningen. Rättigheter och skyldigheter enligt svensk lagstiftning gäller så väl barn som vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter måste ständigt beaktas vid alla förvaltningsbeslut och alla politiska beslut på alla nivåer. Konventionen består av 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter barn ska ha samt hur länderna ska arbeta med konventionen. De fyra grundprinciper utgör grunden för hur de olika artiklarna ska tolkas och förverkligas: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. (artikel 2) Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. (artikel 3) Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. (artikel 6) Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (artikel 12) Barnkonventionen i Strömstad kommun Kommunfullmäktige har beslutat att konventionen skall genomsyra all verksamhet och alla beslut i kommunen. Sedan mitten av 1990-talet har kommunen genomfört ett genomgripande förnyelsearbete, arbetet har fokuserat på att skapa en värdegrund för hela den kommunala organisationen. Utifrån förnyelsearbetet valde barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen att särskilt fokusera på barnperspektivet. Att utveckla barnperspektivet innebar för Strömstads del att optimera samverkan, helhetssyn, främja familjers delaktighet och anpassa organisationen av arbetet till de barn som far illa eller riskerar att fara illa. I denna anda bildades resurscentrum som en samverkansorganisation. 2007 beviljades resurscentrum projektmedel från dåvarande Myndigheten för skolutveckling för att utveckla samverkan kring barnperspektivet. En del i detta omfattande projekt blev ett förslag till framtagande av handlingsplan beträffande tillämpning av FN:s barnkonvention i Strömstad. Våren 2009 sökte folkhälsorådet i Strömstad medel från hälso- och sjukvårdsnämnden för en satsning på att implementera Fn s barnkonvention som ett förhållningssätt i hela Strömstad kommun. Implementeringsarbetet med barnkonventionen i Strömstad kommun startade 090901, då tillsattes en arbetsgrupp med representanter från varje förvaltning i kommunen samt från Strömstad lokaler att arbeta med frågorna. För att samordna arbetet anställdes en projektledare på 50% som organisatoriskt placerades på kommunledningskontoret under folkhälsoenheten.
Målsättning och värdegrund för Strömstad kommun Mål Barnkonventionen skall genomsyra all verksamhet och alla beslut i kommunen. Barnperspektivet och barnkonventionen ska synas och märkas i budget, välfärdsbokslut, årsbokslut och i det vardagliga arbetet. Värdegrund Vi tar ett gemensamt ansvar för barn och unga, vi tar hänsyn till barn och ungdomars bästa i främsta rummet 1, barn och ungdomar ska komma till tals och få respekt i frågor som berör dem. Uppföljning Varje nämnd skall redovisa hur man uppmärksammar barnkonventionen vid beslut med tydlig påverkan på barn genom barnchecklista, detta skall sedan sammanfattas i bokslutet. KSAU ansvarar för regelbunden uppföljning genom bokslutssamordning varje år. Handlingsplanen ska revideras vartannat år, med samordning av n. Det är först när barn och ungdomar märker skillnad som barnperspektivet verkligen fått fäste. 1 Förtydligande av Barnets bästa i främsta rummet Föräldrarna bär ansvaret för barnet Varje barn ska ha samma rätt och möjlighet oavsett arbetsklass, etnisk bakgrund, funktionshinder eller bosättningsort Varje barn ska ha goda och trygga uppväxtförhållanden och få en god fysisk och psykisk omvårdnad Varje barn ska mötas med respekt för sin egen person, förutsättningar, behov, vilja och intresse Varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter och få dem respekterade Varje barns rätt till utbildning ska tillgodoses för att främja den fysiska, psykiska, sociala, andliga och moraliska utvecklingen Kommunala beslut ska fattas ur ett barnperspektiv där beprövad kunskap och barnets röst vävs samman Samhället ska se barnet som en individ
Lista över aktiviteter Aktiviteter som pågår/ har pågått Tid Ansvar Uppstartsdag för Barnkonventionen 20 nov 2009 Arbetsgrupp Nämndförankring av projektstart Hösten 2009 Nulägesanlays Jan - Feb 2010 Arbetsgrupp Framtagning av handlingsplan Våren 2010 Arbetsgrupp Information om barnkonventionen och projektet Fortlöpande Projektledare Barnperspektiv i översiktsplanering Uppstart 2009 Översiktsplanerare Dialog med ungdomar i överssiktsplaneringsprocessen Våren 2010 Översiktsplanerare Värdegrunds- utbildningsdagar för personal Årligen BUN BIM grupp- stödgrupp för barn till missbrukare Våren 2010 OMS och BUN BBIC (barns behov i centrum) utredningsstruktur för socialtjänst Fortlöpande BUN Framtagning av likabehandlingsplan Våren 2010 BUN Barn/ungas delaktighet i likabehandlingsplan Våren 2010 BUN Ny skolplan med förankring i barnkonventionen Våren 2010 BUN Integrationsprojekt på familjecentralen Uppstart Feb 2010 Familjecentral, Resurscentrum Aktiviteter som ska påbörjas Tid Ansvar Värdegrunds- och utbildningsdagar i barnperspektivet för alla verksamheter Arbetsgrupp Fortsatt nämnd- och partiförankring av handlingsplan Folkhälsosamordnare Förankring av handlingsplan i förvaltningarna Arbetsgruppen Handlingsplan, lättförståelig för barn Projektledare Barnchecklista i alla kommunala beslut som berör barn och ungdomar Nämnderna Barnperspektiv i välfärds- och årsbokslut Nämnderna Information/utbildning i barnkonventionen Arbetsgrupp Öka barn- och ungdomars inflytande i olika forum Länk till projektet på Strömstad kommuns hemsida Samverkan för tillsyn och tillstånd kring alkohol och tobak Chef för miljö- och hälsa och chef för missbruksenheten Trygghetsvandringar i miljöer där barn och unga vistas Gatuchef och Planenhet Barnperspektiv i planeringsprocessen Översiktsplanerare
Bilaga Barnchecklista Barnchecklista ska upprättas vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt, direkt eller indirekt, rör eller berör barn och ungdomar. Exempelvis beträffande: - Boende-, lek-, skol-, trafik-, och samhällsmiljöer - Kollektivtrafik - Allmänna lokaler och tillgänglighet - Verksamheter vid förskolor, fritidshem, fritidsgårdar och skolor - Kultur och fritid Följande frågor ska besvaras innan beslut fattas. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? 2. Har ni valt att låta barn och ungdomar få uttrycka sin mening? 3. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med behov av särskilt stöd?