Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Fiji 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Fijis moderna historia präglas av motsättningar mellan etniska fijianer och fijiindier. Dessa motsättningar och även spänningar inom den fijianska befolkningsgruppen har sedan självständigheten 1970 resulterat i fyra statskupper.. Vid samtliga kupper har de mänskliga rättigheterna i varierande grad åsidosatts. Den senaste kuppen, i december 2006, innebär ett klart brott mot konstitutionen och ett kraftigt bakslag för demokratin i landet. Redan före kuppen fanns stora brister beträffande de mänskliga rättigheterna i Fiji, inte minst vad gäller kvinnors, barns och funktionshindrades åtnjutande av dem. Domstolar och rättsskipning har emellertid en lång tradition av självständighet och integritet i Fiji och har vid tidigare oro kunnat stå emot odemokratiska krafter och ta beslut som riktat sig mot brott mot konstitutionen och de mänskliga rättigheterna. Det finns dock negativa signaler vad gäller möjligheterna att fullt ut upprätthålla rättsväsendets oberoende ställning. Förhållandena i fängelserna är bristfälliga. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Fiji har anslutit sig till konventionen om att avskaffa alla former av rasdiskriminering (förkortat CERD), konventionen om avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW ) och konventionen om barnets rättigheter (CRC). Fiji har undertecknat men ännu inte antagit de anslutande protokollen till CRC.
2 Landet ligger efter med att rapportera till övervakningskommittéerna för CEDAW och CRC. En rapport till CERD skulle enligt planerna ha behandlats under 2007. Fiji har antagit FN:s flyktingkonvention och Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr garanteras i konstitutionen och dessa rättigheter respekteras i stort. Rapporter om polisbrutalitet och våld mot personer som omhändertagits av den nya regimen, har emellertid ökat sedan statskuppen 2006. 4. Dödsstraff Dödsstraff kan utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter. Inget dödsstraff har utdömts eller verkställts sedan 1964. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Fijis rättsystem är i hög grad utformat efter det brittiska systemet. Rörelsefrihet garanteras i lag och det finns inbyggda garantier mot godtyckliga frihetsberövanden. En anhållen har rätt att inom viss, kortare tid få sin sak preliminärt prövad, det vill säga om han eller hon fortsatt ska hållas i förvar eller friges. Under 2007 har ett antal för de nya makthavarna misshagliga personer satts i förvar eller husarrest. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättssystemet har en lång tradition av självständighet och integritet i Fiji. Domstolarna har kunnat fatta beslut utan inblandning. Detta markeras med att man ofta lånar in domare utifrån. Det finns dock negativa signaler vad gäller möjligheterna att fullt ut upprätthålla rättsväsendets oberoende ställning. Ett stort problem är långa handläggningstider och att fängelserna är undermåliga. En anhållen har rätt till ombud, besök och insyn från annan part. Domar kan överklagas men värdet av denna rätt hämmas av de långa väntetiderna.
Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, Fiji Human Rights Commission (www.humanrights.org.fj), har en grundlagsstadgad roll som oberoende övervakningsorgan av den rättighetsförklaring (Bill of Rights) som ingår i landets konstitution. Kommissionen har undersökt och ingripit vid övergrepp från militär, polis och kriminalvården, samt mot korruption. Kommissionens rapporter sprids vitt och publiceras på internet, men dess roll har försvagats efter kuppen. 7. Straffrihet Det förslag som den tidigare regeringen drev om straffrihet för ett antal av kuppmakarna från år 2000 är inte längre aktuellt. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Regeringen har inflytande över vissa medier men bilden har hittills varit att debatten är fri och att det gått bra att uttrycka olika åsikter utan restriktioner. Den nya militärledda regeringen har emellertid uttalat att man inte tvekar att ingripa mot kritiska röster och inskränkningar i pressfriheten har noterats. Det finns ingen inskränkning i användningen av internet. Den akademiska friheten respekteras i huvudsak. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Fiji var fram till den 5 december 2006 en parlamentarisk demokrati med vissa inslag av traditionella beslutsstrukturer. Flerpartisystem har rått och partierna har varit etniskt uppdelade liksom även merparten av mandaten i representanthuset (46 av 71). Samma förhållande har gällt i senaten. Val genomfördes i huvudsak i god ordning i maj 2006. Valet vanns med knapp majoritet av de fijiska partierna, men resulterade i en bred koalition mellan de båda befolkningsgruppernas partier. Denna regering styrde landet fram till statskuppen i december 2006. Great Council of Chiefs, som består av representanter från framstående etniska fijifamiljer, har till uppgift att vaka över fijisamfundets traditioner och värdegrund. Rådet utser enligt konstitutionen president, vicepresident samt ett antal ledamöter i senaten. Rådet är dock i konflikt med interimsregeringen (den regering som upprättats efter kuppen) och någon ny vicepresident har inte kunnat utses. Genom statskuppen har alla nu nämnda institutioner upplösts eller åsidosatts. Påtryckningarna har emellertid lett till att interimsregeringen nu accepterat att val ska hållas senast i mars 2009. Man har också inlett arbetet med att förbereda val, bland annat har en sedan länge utestående folkräkning 3
4 genomförts. Osäkerheten om tidtabellen finns dock kvar och fick ytterligare näring då interimsregeringen i början av november 2007 meddelade att man avslöjat en komplott mot landets ledning. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Det finns en betydande arbetslöshet främst i städerna. På landsbygden utgör tvister om mark och arrende ett stort problem. Marken ägs av etniska fijianer men arrenderas och brukas i stor utsträckning av fiji-indier. Osäkerheten om rättsläget har gjort att arrenden inte förnyas, att mark ligger obrukad och att de som brukat jorden flyttar. Många fiji-indier har valt att lämna Fiji. Förenings- och förhandlingsrätt garanteras i lag. De fackliga organisationerna står fria och är etniskt uppdelade. Det har förekommit klagomål från arbetare som anser sig utsatta för påtryckningar och uppsägningshot. Det finns regler mot tvångsarbete, om minimiålder och minimilön samt om arbetarskydd och yrkesinspektion. Förhandlingar om kollektivavtal förs och konflikträtt kan utövas efter varselanmälan till arbetsmarknadsministeriet. Några strejker inleddes under 2007, men möttes av motåtgärder från interimsregeringen. Fiji har ratificerat samtliga av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner av särskild betydelse för mänskliga rättigheter. - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 138 och 182) - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111) - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98) 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdsresurserna är begränsade och ibland svåråtkomliga. Det finns ett större sjukhus i Suva. Barnsjukvården är kostnadsfri men har brist på resurser, särskilt i mer avlägsna delar av landet. 12. Rätten till utbildning Utbildning har hög prioritet och tar ca en fjärdedel av statsbudgeten i anspråk. Avgifter i de högre klasserna gör att många familjer inte har råd med skola för sina barn. Det finns ingen påtaglig skillnad när det gäller skolgång mellan pojkar och flickor.
5 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Sanktionerna mot Fiji efter statskuppen 2006 har inneburit betydande avbräck för landets näringsliv. Turismen har minskat. I UNDP:s (FNs utvecklingsprogram) Human Development Index ligger Fiji på plats 93 av 177 länder. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Diskriminering och våld mot kvinnor är vanligt förekommande. Långtifrån alla fall anmäls. Det finns ett antal aktiva kvinnorättsorganisationer som hjälper drabbade och stödjer utsatta kvinnor. Kvinnor har lagstadgad lika rätt men de är ofta i realiteten uteslutna från att delta i beslut om mark och ägande. Kvinnor diskrimineras även i arbetslivet. De är oftast sämre betalda än manliga kollegor. 15. Barnets rättigheter Se beskrivningarna ovan om utbildning och hälsovård. Det finns tecken på ökade övergrepp mot barn och barnprostitution. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det råder sedan lång tid svåra etniska motsättningar mellan inhemska fijianer och fiji-indier. Motsättningarna har utlöst statskupper och lett till nationella trauman. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet I april 2005 dömdes två män för homosexuella handlingar. Landets högsta domstol upphävde domen i augusti samma år och uttalade att brottslagstiftningen var diskriminerande och bröt mot konstitutionen genom att straffbelägga frivilliga sexuella förbindelser mellan män. 18 Flyktingars rättigheter Fiji har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll. Lagstiftningen torde, efter de kompletteringar som låg för behandling i det nu upplösta
parlamentet, helt uppfylla flyktingkonventionens krav. Man utvisar inte någon som hotas av förföljelse i sitt hemland. Den lagliga regeringen samarbetade med flyktingkommissarien och ett antal frivilligorganisationer. 6 19. Funktionshindrades rättigheter Allas lika rätt stipuleras i lag. Det finns bestämmelser som avser att på olika sätt underlätta för funktionshindrade (transporter, tillträde till offentliga lokaler med mera) men stora brister finns ännu vad gäller efterlevnad. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal frivilligorganisationer verksamma inom området för mänskliga rättigheter. De har hittills kunnat arbeta fritt och självständigt och i viss samverkan med myndigheterna. Interimsregeringen har förklarat sig vilja respektera detta arbete, men har i vissa fall ingripit och trakasserat personer som kritiserat kuppen och militären. På Fiji finns också flertalet FN-organ med inriktning på mänskliga rättigheter representerade. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög prioritet och omfattande stöd lämnas för skilda insatser på området. Rättighetsfrågor, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i EU:s bistånd och finns med i de förhandlingar som förs med Stillahavsstaterna om ekonomiska partnerskapsavtal från och med 2008. Förhandlingarna har dock inte kunnat slutföras enligt tidtabell. Delmål har uppnåtts och tillfälliga lösningar finns på plats. Förhandlingarna förs nu vidare med sikte på att nå en slutlig och heltäckande uppgörelse under 2008.