Statistik om Stockholm Befolkningsprognos 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se
Befolkningsprognos 2015 FÖRORD Sweco Strategy redovisar här befolkningsprognosen för Stockholm och dess stadsdelsområden åren 2015-2024. Prognosen utgår från den observerade befolkningen 2014-12-31. Prognosen anger trolig utveckling under valda förutsättningar, såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttning, utvecklingen av boendetätheten samt Sweco Strategy tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. Antagandet om bostadsbyggandet i form av antal inflyttningsklara lägenheter under prognosperioden redovisas för hela staden och per byggprojekt. I rapporten finns en tabellbilaga med prognosuppgifter för vissa åldersklasser för staden, stadsdelsområdena och stadsdelarna. Rapporterna finns också att ladda ner från Stockholms stads statistiksida www.statistikomstockholm.se. Användare inom staden kan även nå prognosuppgifter i statistiksystemet OmrådesDataSystemet (ODS) och själv kombinera valfria åldersklasser och delområden. I ODS lagras prognosen på ettårsklasser och kön på lägst basområdesnivå. Prognososäkerheten ökar emellertid ju mindre områdena är. Prognosen har tagits fram av Christian Skarman, Jeanette Bandel, Katarina Baatz, Tomas Jacobsson och Åsa Wennblom. Stockholm i juni 2015 Mats Hermansson, verkställande direktör SWECO Strategy 1
Befolkningsprognos 2015 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 PROGNOSRESULTAT... 3 Hela staden... 3 Befolkningsförändringar i åldersklasser... 5 Barn och ungdom... 5 Befolkningen 20-64 år... 8 Befolkningen 65 år och äldre... 9 Prognosresultat för stadsdelsområdena... 11 Barn 1-5 år... 11 Barn 6-15 år... 12 Äldre 65-79 år... 13 Äldre 80+ år... 13 PROGNOSANTAGANDEN... 14 Fruktsamhet... 14 Stadsdelsområdenas fruktsamhet... 16 Dödlighet... 17 Flyttning... 18 Boendetäthet... 20 Antagande om inflyttningsklara bostäder... 20 Bostadsprojekten efter typ och läge... 23 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS... 23 Resultat i Prognos 2015 jämfört med Prognos 2014... 23 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå... 26 TABELLBILAGA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 27 Tabell 1 Prognostabeller.....32 Tabell 2 Antagande om inflyttningsklara lägenheter per år.108 2
Befolkningsprognos 2015 INLEDNING I föreliggande rapport presenteras årets befolkningsprognos, Prognos 2015, för Stockholms stad med delområden. Metoden som används för Stockholms stads befolkningsprognos innebär att prognosen genomförs i flera steg. I det första steget skapas en prognos för hela stadens befolkning uppdelat på ålder och kön. Prognosen bygger på en rad antaganden om hur befolkningen kommer att flytta, föda barn och avlida. Därefter prognostiseras antalet personer som antas flytta in i de nyproducerade bostäder som planeras under prognosperioden. Samtidigt görs en prognos för stadsdelsområde för den befolkning som väntas bo i de bostäder som finns idag. Denna prognos stäms av mot kommunprognosen. Sist görs en delområdesprognos för mindre områden, så kallade basområden, som stäms av mot prognosen för respektive stadsdelsområde. Prognosen utgår ifrån befolkningen uppdelat på kön och ålder vid slutet av år 2014 och prognostiserar utvecklingen under perioden 2015-2024. I rapporten presenteras resultatet för olika åldersklasser för hela staden och för stadens 14 stadsdelsområden. PROGNOSRESULTAT I det här avsnittet presenteras resultatet av årets prognos för hela staden och för stadens stadsdelsområden för olika åldersgrupper. Se bilagan för en mer geografiskt detaljerad redovisning av prognosen. Hela staden I slutet av år 2014 hade staden 911 989 invånare. De senaste tio åren har folkmängden i Stockholms stad ökad med 147 000. Under de närmsta tio åren prognostiseras befolkningen öka med drygt 149 000 personer för att år 2020 precis ha passerat en miljon. Befolkningsökningen väntas bli som störst de första åren. Av den befolkningsökning som prognostiseras för staden väntas omkring 137 000 invånare bo i nyproducerade bostäder som planeras bli färdigställda under de kommande tio åren. 3
Nettoskillnad Befolkning Befolkningsprognos 2015 Befolkning i Stockholms stad år 1970-2014 samt prognos för perioden 2015-2024 1 200 000 1 000 000 800 000 Nybyggnation Befintlig bebyggelse 600 000 400 000 200 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Totalt sett under prognosperioden är det framförallt födelsenettot, det vill säga att det föds fler barn än vad det är invånare som dör, som är anledningen till den relativt höga befolkningsökningen. Födelsenettot väntas öka något från dagens nivå på 7 500 till omkring 10 000. Ökningen beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar blir fler under de kommande tio åren. Även flyttnettot, det vill säga inflyttare minus utflyttare, väntas bidra till befolkningsökningen under hela perioden. Under år 2015 väntas flyttnettot bli nästan 8 600 personer för att sedan succesivt sjunka till omkring 4 000 i slutet av prognosperioden. Se vidare om de antaganden som ligger bakom resultaten i avsnittet om prognosantaganden. Befolkningstillväxten respektive år i prognosen 12 000 10 000 Födelsenetto Flyttnetto 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År 4
Förändring Befolkningsprognos 2015 Befolkningsförändringar i åldersklasser I stort sett alla åldersgrupper väntas öka under prognosperioden, både på fem års och på tio års sikt. Undantagen är de allra äldsta, över 80 år, och unga vuxna, 19-24 år som minskar något under första delen av prognosperioden. Att dessa grupper minskar fram till 2019 beror främst på att små barnkullar från 1930 talet kommer upp i 80-års åldern och att de stora barnkullarna från början av 1990-talet nu lämnar åldersgruppen 19-24 år. Antalet gymnasieungdomar förväntas att öka på tio års sikt men ökningen kommer först i slutet av perioden. Att antalet i gruppen 19-24 år sjunker beror på att de som idag är runt 20 år föddes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet då fruktsamheten var högre än 10 år senare.. De stora barnkullar som föddes på 1940-talet får åldersgruppen yngre pensionärer att öka rejält, eftersom 40-talisterna är betydligt fler än 30-talisterna. Mot slutet av prognosperioden kommer större födelsegrupper upp i 80 års ålder och åldersgruppen ökar. Årskullarnas storlek är också den främsta orsaken till skolbarnens ökning under prognosperioden. Även om många ur de senaste årens stora barnkullar kommer att flytta från Stockholm innan de börjar skolan förväntas de ändå bli betydligt fler än dagens skolbarn. Förändring av befolkningen i Stockholm till år 2019 och 2024, fördelat på ålder 40 000 35 000 30 000 Förändring till 2019 Förändring till 2024 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000 Barn och ungdom Utvecklingen av antalet förskolebarn i prognosen hänger starkt samman med de senaste årens barnafödande och hur denna utveckling prognostiseras för de kommande åren. Under andra halvan av 1990-talet minskade fruktsamheten vilket ledde till att antalet barn i förskoleåldern också minskade. Under 2000-talet ökade fruktsamheten för varje år ända fram till år 2010 då den nådde sin topp på 1,92 barn per kvinna. Åren 2011-2013 varierade fruktsamheten kring 1,84 barn per kvinna för att år 2014 minska till 1,80 barn per kvinna. Månadsstatistik för de första fyra månaderna 2015 visar på en 5
Befolkning Befolkningsprognos 2015 fortsatt nedgång och barnafödandet är nedjusterat första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Från år 2019 och framåt antas den åter ligga på ett genomsnitt av 1,84 barn per kvinna. Se vidare i avsnittet om antaganden om fruktsamhetsutvecklingen. Den höga fruktsamheten sedan 2000-talets början och inflyttningen av unga kvinnor i familjebildande ålder medför att antalet barn i förskoleåldern, 1-5 år, ökar. Även om fruktsamheten väntas vara lägre under prognosperiodens första år antas antalet födda barn ändå öka svagt beroende på inflyttningen och att fler personer kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. Under prognosperioden kommer de stora födelsekullarna från början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är stort och antalet barn i förskoleåldrar ökar snabbare. Fram till år 2024 antas antalet 1-5-åringar öka med dryg 8 800 barn. Barn i åldern 1-5 år 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Svängningarna i födelsetalen under 1990-talet avspeglar sig också i förändringar av antalet skolbarn. Antalet 6-15-åringar nådde en topp år 2002 på drygt 78 000 barn. Nedgången i fruktsamhet under andra halvan av 1990-talet medförde att skolbarnen minskade under några år till 74 600 år 2008. Den höga fruktsamheten under 2000-talet medför att antalet skolbarn återigen ökar och år 2013 var de 89 100. Under hela prognosperioden förväntas de fortsätta öka till 112 100 år 2024. 6
Befolkning Befolkningsprognos 2015 Barn i åldern 6-15 år 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Diagrammet över skolbarn i olika åldrar nedan visar tydligt hur olika årskullar passerar genom skolans stadier. De som föddes i slutet av 90-talet, då fruktsamheten var som lägst, var i mitten av 2000-talet 6-9 år. Några år senare fanns de flesta av dem i åldersgruppen 10-12 år och ytterligare tre år senare, det vill säga idag, har de kommit upp i högstadieåldern. På samma sätt fick den stigande fruktsamheten under 2000-talet som konsekvens att antalet 6-9-åringar började öka igen från mitten av 2000-talet och att antalet högstadiebarn har ökat de senaste tre åren. Antalet yngre skolbarn, 6-9 år har ökat kraftigt sedan 2005 (?) och de fortsätter att öka från 40 000 år 2014 till 46 800 år 2024, en ökning med 6 800 barn. Den största ökningen sker i början av prognosperioden. Mellanstadiebarnen, 10-12 år, ökar från 26 000 till 32 900 under samma period. Antalet barn i högstadieåldrarna, 13-15 år, är idag 23 200. År 2024 beräknas antalet 13-15-åringar uppgå till 32 500. 7
Befolkning Befolkning Befolkningsprognos 2015 Barn i åldrarna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år 60 000 50 000 40 000 6-9 år 10-12 år 13-15 år 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-19 år, prognostiseras att minska något från 32 500 personer år 2014 till 32 350 personer år 2015. Därefter väntas de börja öka igen och år 2024 beräknas de vara omkring 42 000. Totalt ökar åldersgruppen med nära 9 500 personer under prognosperioden. Anledningen till svängningarna i antalet ungdomar i åldersgruppen är svängningarna i antalet barn som föddes på 90-talet. Ungdomar i åldern 16-19 år 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningen 20-64 år I prognosantagandena är flyttnettot högst de första åren och det påverkar framför allt tillväxten av 20 44-åringar. Under årens lopp blir de stora årskullarna i åldersgruppen äldre och påverkar också storleken på åldersgruppen 45-64 år. Under prognosperioden 8
Befolkning Befolkningsprognos 2015 går de som är födda i slutet av 40-talet och början av 50-talet i pension. I Stockholm är dock detta en mindre grupp än de yngre åldersklasserna i yrkesverksam ålder, så även 45 64-åringarna ökar under hela prognosperioden. År 2024 beräknas antalet 20-44 - åringar vara 408 000 personer, och antalet 45-64-åringar 249 000, en ökning med omkring 36 000 för båda åldersgrupperna. Befolkningen 20-64 år 450 000 400 000 20-44 år 350 000 300 000 45-64 år 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningen 65 år och äldre Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, minskade under lång tid. Från år 2005 har dock 40-talskullarna börjat nå pensionsåldern och från år 2015 är det 50-talskullarna som börjar nå pensionsåldern. Detta leder till att åldersgruppen 65-79 år ökar under hela prognosperioden med hela 27 000 personer till 122 000 år 2024. Pensionärer i åldern 80 år och äldre blir färre de första prognosåren och väntas minska från dagens 36 300 till 35 300 år 2017. Därefter ökar antalet och år 2024 beräknas antalet vara 43 000 vilket är en ökning med 6 700 jämfört med idag. 9
Befolkning Befolkningsprognos 2015 Befolkningen 65-79 år och 80 år och äldre 120 000 100 000 65-79 år 80+ år 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År 10
Befolkningsprognos 2015 Prognosresultat för stadsdelsområdena Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsområden. Stadsdelsområdena är mycket olika stora. Det största stadsdelsområdet, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stort som det minsta, Älvsjö. Stadsdelsområdenas folkmängd år 2014, 2019 och 2024 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År 2014 År 2019 År 2024 Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än i hela staden. Stadsdelsområdenas befolkningsstruktur präglas av bostädernas ålder och av fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Större förändringar under prognosperioden har oftast ett samband med bostädernas ålder. Till exempel ökar antalet barn mest i områden där nyproduktion förväntas under prognosperioden, eller där nya bostäder byggts de senaste åren, som i Hägersten- Liljeholmen och Bromma. Barn 1-5 år Gruppen 1-5-åringar ökar framför allt i stadsdelar med nybyggnation under prognosperioden, som Hägersten-Liljeholmen, Östermalm, Bromma och Enskede- Årsta-Vantör. På Norrmalm och Södermalm minskar i stället antalet barn i början av prognosperioden. Detta är områden som i dagsläget har väldigt mycket barn i denna ålder. När barnen växer upp går de in i gruppen skolbarn som kommer att öka, samtidigt som gruppen 1-5 år minskar. 11
Befolkningsprognos 2015 Antalet invånare i åldersgruppen 1-5 år 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 År 2014 År 2019 År 2024 Barn 6-15 år Skolbarnen i åldern 6-15 år ökar i alla stadsdelar, på grund av att många av dem som idag är i skolåldern är födda under det sena nittiotalet då födelsetalen var låga. De som kommer upp i skolåldern i slutet på prognosperioden är den stora generation som fötts under det sena 2000-talet, samt barn som fötts under början av 2010-talet. Antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 År 2014 År 2019 År 2024 12
Befolkningsprognos 2015 Äldre 65-79 år Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, ökar under hela prognosperioden. Under lång tid har antalet yngre pensionärer varit relativt få, vilket berott på de låga födelsetalen under 1930-talet. De som under prognosperioden kommer in i pensionsåldern är födda 1949 eller senare då födelsetalen var betydligt högre, vilket leder till att gruppen ökar. Antalet invånare i åldersgruppen 65-79- år 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 År 2014 År 2019 År 2024 Äldre 80+ år Fram till 2019 minskar de allra äldsta, 80 år och äldre, i hälften av stadsdelsområdena. Det beror, som tidigare nämnts, på befolkningsstrukturen. Under 1930-talet minskade födelsetalen och varje ny årskull som kom in i åldersgruppen var mindre än året innan. I somliga stadsdelar är dock antalet i sjuttioårsåldern betydligt fler än i åttioårsåldern, vilket under prognosperioden ger en ökning i dessa områden av antalet personer i åldern 80 år eller äldre. På längre sikt, fram till prognosperiodens slut, ökar antalet 80- åringar i alla stadsdelsområden utom Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta. Från år 2020 kommer de stora åldersgrupperna som föddes på 1940-talet att nå åttioårsåldern. 13
Befolkningsprognos 2015 Antalet invånare i åldersgruppen 80- år 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 År 2014 År 2019 År 2024 PROGNOSANTAGANDEN Folkmängden kan ändras genom att det föds barn, att personer dör eller flyttar in eller flyttar ut. Förutom det förändras befolkningens åldersstruktur då invånarna åldras och då de som flyttar ut inte är i samma åldrar som de som flyttar in. En viktig del i prognosarbetet är att ta fram antaganden för dessa händelser så att antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade kan beräknas för prognosperioden. För stadsdelsområden och basområden görs även antaganden om hur befolkningen utvecklas beroende på bostadsbeståndet och områdets karaktär i övrigt. Vid sidan av prognosen som rör befolkningen i det befintliga bostadsbeståndet, görs antaganden om antalet nybyggda lägenheter av olika typ och befolkningsförändringen i dessa. I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av framtagandet av de antaganden som ligger till grund för befolkningsprognosen. Fruktsamhet Det har varit stora svängningar i fruktsamheten både i Stockholms stad och i övriga riket de senaste årtiondena. År 1999 nådde den sin lägsta nivå sedan slutet på 1970- talet. Sedan dess har den ökat för varje år och år 2010 nådde fruktsamheten 1,92 barn per kvinna 1. Därefter sjönk fruktsamheten och under åren 2011-2013 varierade den kring 1,84 barn per kvinna. År 2014 sjönk fruktsamheten till 1,80 barn per kvinna. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor under 30 år som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. 1 Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn som en kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det mönster som för tillfället råder och inte avlider innan hon fyllt 50 år 14
Antal födda Befolkningsprognos 2015 I diagrammet nedan visas antalet födda barn i Stockholms stad under det första kvartalet för respektive år. Dessa uppgifter har visat sig ge en god fingervisning om hur den summerade fruktsamheten kommer att förändras under året. Under hela 2000- talet ökade antalet födda under det första kvartalet med undantag för åren 2005och 2009. Samtidigt ökade även den summerade fruktsamheten för varje år. År 2010 var den summerade fruktsamheten i Stockholms stad rekordhög med 1,92 barn per kvinna. Därefter låg fruktsamheten stabilt kring 1,84 barn per kvinna under tre års tid, för att år 2014 sjunka ytterligare till 1,80 barn per kvinna. Det var bland kvinnor under 30 års ålder som fruktsamheten sjönk i Stockholms stad. Allt högre andel av kvinnorna i åldern 20 till 29 år i storstäderna studerar, vilket är en trolig förklaring till fruktsamhetsnedgången i dessa åldrar. Detta skulle i så fall innebära ett ökat barnafödande i åldern 30 år eller äldre när studierna är avslutade. Tidigare ökning av studiedeltagande har, med ett par års fördröjning, gett en ökad fruktsamhet i högre åldrar. Antal födda barn i Stockholms stad under första kvartalet åren 2000-2015 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 2000 2003 2006 2009 2012 2015 År Månadsstatistik för de första fyra månaderna 2015 visar på en fortsatt svag nedgång av antalet födda barn, men förlossningsprognoser pekar på en vändning efter halvårsskiftet. Därför antas antalet födda barn hamna ganska nära det för år 2014. Då antalet personer i barnafödande åldrar ökar, innebär ett oförändrat barnafödande i antal räknat, en lägre fruktsamehet sett till åldersspecifika fruktsamhetstal. Den summerade fruktsamheten är därför nedjusterat första prognosåren jämfört med förra årets prognos. Efter ett par år väntas en uppgång i barnafödandet när de som skjutit upp barnafödandet till högre åldrar kommer ikapp. Från år 2019 och framåt antas den summerade fruktsamheten åter ligga på ett genomsnitt av 1,84 barn per kvinna. Historiskt har den summerade fruktsamheten i Stockholms stad legat på en nivå som varit betydligt lägre än rikets nivå. Under en längre tid har fruktsamheten i Stockholms stad närmat sig rikets nivå på fruktasamheten. De senaste tio åren har avståndet till riket legat ganska stabilt på en nivå på mellan 0,04-0,08 barn färre per kvinna. I 15
Befolkning Befolkningsprognos 2015 befolkningsprognosen för riket 2 antar Statistiska centralbyrån att fruktsamheten rör sig mot 1,90 barn per kvinna på sikt. Detta syns dock inte i diagrammet nedan då en förhöjd fruktsamhet antas för riket de första åren när flyktinginvandringen väntas vara på en hög nivå. Flyktingar utgör en liten andel av invandringen till Stockholms stad och därför är det riksprognosens långsiktiga nivån som används som riktpunkt i fruktsamhetsantaganden. Stockholms stad antas från år 2019 och framåt ha en summerad fruktsamhet på 0,06 barn per kvinna färre än den långsiktiga nivån för riket som Statistiska centralbyrån antar. Detta avstånd till rikets prognos är det genomsnittliga avståndet som observerats under de senaste tio åren. Summerad fruktsamhet i Stockholms stad och riket, historiskt 1970-2014 och prognos 2015-2024 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 Riket Stockholm 0.00 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Stadsdelsområdenas fruktsamhet Variationen i fruktsamhet är stor mellan stadens olika stadsdelsområden. Högst är fruktsamheten i områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund, i småhusområden och i nybyggda områden. Fruktsamheten är lägst i områden med små lägenheter. I prognosen tas hänsyn till att fruktsamheten varierar mellan olika områden. Tabellen nedan visar den genomsnittliga fruktsamhetsnivån för åren 2012-2014 i stadsdelsområdena. Fruktsamheten i prognosen för stadsdelsområdena följer utvecklingen för hela staden men tar utgångspunkt i stadsdelsområdenas egen nivå på fruktsamheten som visas i nedanstående tabell. 2 Sveriges framtida folkmängd 2015-2060, Statistiska centralbyrån 2015 16
Medellivslängd Befolkningsprognos 2015 Summerad fruktsamhet i stadsdelsområden, medelvärde för åren 2012-2014 Stadsdelsområde Antal barn per kvinna Rinkeby-Kista 1.97 Spånga-Tensta 2.11 Hässelby-Vällingby 1.87 Bromma 1.83 Kungsholmen 1.83 Norrmalm 1.86 Östermalm 1.69 Södermalm 1.72 Enskede-Årsta-Vantör 1.79 Skarpnäck 1.75 Farsta 1.82 Älvsjö 1.97 Hägersten-Liljeholmen 1.93 Skärholmen 1.80 Hela staden 1.83 Dödlighet Medellivslängden har ökat under många år tack vare befolkningens förbättrade hälsa. Som diagrammet nedan visar har medellivslängden för kvinnor varit högre än för män historiskt sett. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har följt en minskande trend sedan mitten på 70-talet. I mitten av 1970-talet var skillnaden i medellivslängd som störst, drygt 8 år till kvinnornas fördel och år 2014 hade skillnaden minskat till 4,1 år. Medellivslängd för invånare i Stockholms stad 90 85 80 Kvinnor 75 70 65 Män Stockholm Riket 60 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År 17
Befolkningsprognos 2015 Det finns geografiska skillnader i dödlighet inom staden och dödligheten på stadsdelsnivå analyseras regelbundet för att förändringar över tid ska upptäckas. Östermalm har sedan länge en dokumenterat lägre dödlighet än övriga stadsdelsormåden. På senare år har även utvecklingen i Bromma varit sådan att dödligheten är lägre än i hela staden, medan dödligheten på Södermalm är högre. Förklaringen till skillnaderna ligger i att personer med högre social bakgrund har bättre hälsa och därmed lägre dödlighet. Skillnaderna blir tydliga efter pensionsåldern, vilket innebär att Södermalms förbättrade socioekonomiska status för befolkningen i förvärvsarbetande åldrar de senaste decennierna inte haft någon större påverkan på dödligheten för den äldre befolkningen. Viktigast för dödlighetsantagandet är hälsoutvecklingen och med den dödligheten i åldrarna över 50 år. Mer hälsosam livsstil i kombination med medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Nya livsstilsmönster ger anledning till oro såsom ökad andel överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden antar vi en fortsatt minskad dödlighet. I prognosen antas samma årliga reduktion av dödligheten för hela staden och för de olika stadsdelsormådena, som Statistiska centralbyrån antar för riket. Skillnaderna mellan Östermalm, Bromma och Södermalm och övriga staden antas bestå under hela prognosperioden, men följer stadens och rikets utveckling utifrån sin specifika nivå. Flyttning Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande då var sjätte stockholmare flyttar under ett år. Under 2014 flyttade 101 120 personer inom staden, 68 635 personer till staden och 61 721 från staden. Nettot av flyttningarna blev därmed 6 644 fler invånare i Stockholm. Antagandet om stadens in- och utflyttningar under prognosperioden baseras på historiska mönster och bedömningar om framtiden om vad som kommer att hända med flyttningarna dels mellan Stockholm och övriga länet och riket och mellan Stockholm och övriga världen. De flesta som flyttar in till eller ut ur Stockholms stad håller sig inom länet. Stockholms stad har under lång tid haft ett negativt netto i flyttningsutbytet med övriga länet. År 2014 flyttade 31 500 personer in till Stockholms stad från Stockholms län och 36 900 flyttade ut. Flyttningsrörelserna inom Sverige till och från Stockholm varierar kraftigt mellan åren och de beror mer på konjunkturen än på tillgången på bostäder. Under 1990-talet var till exempel bostadsbyggandet lågt men lågkonjunkturen gav ett högt flyttningstillskott från övriga Sverige. Under 2008 och 2009 års lågkonjunktur hade Stockholm också ett högt flyttnetto, detta framför allt på grund av minskad utflyttning. Under år 2010 vände trenden och sedan dess har nettoflyttningen från riket minskat. 18
Befolkningsprognos 2015 Under prognosperioden väntas flyttnettot gentemot övriga riket minska initialt de första prognosåren. En bidragande orsak till detta är att antalet personer i Sverige i 20-30-årsåldern väntas bli färre till följd av den minskande fruktsamheten på 90-talet. Merparten av flyttarna är mellan tjugo och trettio år och det är framförallt i dessa åldrar som staden har ett positivt flyttnetto gentemot övriga riket. När antalet personer i dessa åldrar minskar i riket minskar också antalet personer som väntas flytta till Stockholm. Denna effekt väntas dock komma att vägas upp utav det ökade bostadsbyggandet som gör det möjligt för Stockholms stad att upprätthålla en hög nivå på inflyttningen. Flyttnettot mot övriga länet minskade år 2014 på grund av en kraftig utflyttning och denna utflyttning till övriga länet har pågått under första kvartalet i år. Samtidigt som inflyttningen av 90-talister minskar, väntas denna grupp bidra till en stor utflyttning från staden de närmaste åren. Sedan år 2006 har invandringen varit mycket hög sett ur ett längre tidsperspektiv. Den rekordstora invandringen har haft flera orsaker så som krigen i Irak och Afghanistan. Andra skäl till invandringen är oron på Afrikas horn, utvidgningen av EU, tillfällig ändring i asyllagen, ökat antal utrikesstuderande, ny lag som underlättar arbetskraftsinvandring och den ekonomiska krisen i EU. De senaste åren har Syrien trätt fram som det vanligaste födelselandet bland de som invandrade till riket. Så var det även år 2014. Därefter kommer Sverige, Eritrea, Polen, Somalia, Afghanistan och Irak. Stockholms stad har en större andel arbetskraftsinvandring och vanligaste födelseländerna bland de som invandrade 2014 var i fallande ordning: Sverige, Indien, Polen, Syrien, Kina, Finland, Storbritannien och USA. År 2014 invandrade 15 971 personer och 8 751 utvandrade, vilket ger en nettoinvandring på 7 220 personer. Även de närmsta åren väntas invandringen till riket fortsätta vara hög både på grund av oroshärdar i världen med efterföljande ökad asyl- och anhöriginvandring och på grund av fortsatt hög arbetskraftsinvandring 3. För Stockholms del antas invandringen ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren men inte fullt ut följa den ökning som Migrationsverket och Statistiska centralbyrån prognostiserar. Det beror på att det främst är invandring från Syrien och Irak som antas ligga bakom ökningen till riketoch dessa invandrargrupper är relativt små för Stockholms stads del. På längre sikt är läget betydligt mer osäkert och nettoinvandringen väntas sjunka även om den fortfarande ligger på en hög nivå historiskt sett. I diagrammet nedan redovisas nettoflyttningen till Stockholm gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet under perioden 1980-2014 och som den prognostiseras under perioden 2015-2024. 3 Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos, 3 februari 2015 19
Befolkningsprognos 2015 Flyttnetto till Stockholms stad gentemot övriga länet, övriga riket och utlandet perioden 1980-2014, samt prognos 2015-2024 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 -4000 Totalt Övr länet Övri riket Utlandet -6000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Boendetäthet Under 1970-talet och i flera årtionden framåt minskade boendetätheten i Stockholm, men under 1990-talet började den öka igen. Boendetätheteten räknas i antal personer per rumsenhet och som rumsenhet räknas även köket. Två rum och kök räknas alltså som tre rumsenheter. År 1970 var boendetätheten 0,67 personer per rumsenhet, 1980 och 1990 bodde det 0,53 respektive 0,51 personer per rumsenhet. När man under 1990-talet började bo tätare igen ökade boendetätheten långsamt och år 2014 låg den på 0,56 personer per rumsenhet. Osäkerheten om hur boendet utvecklas i framtiden är stor. Det bostadsantagande som använts i prognosen innebär en fortsatt förtätning i befintligt bostadsbestånd i början av prognosperioden. Det ökade bostadsbyggandet väntas därefter vända trenden och mot slutet av prognosperioden minskar boendetätheten något. Antagande om inflyttningsklara bostäder Antagandet om antalet inflyttningsklara lägenheter har tagits fram utifrån uppgifter om pågående byggande enligt stadens ny- och ombyggnadsregister och underlag från stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret om pågående planarbete. Utifrån dessa uppgifter har Sweco bedömt när inflyttning kan antas ske i de olika projekten. År 2014 var tillskottet av bostäder 3 925 stycken, varav 3 071 i nyproduktion och 854 genom ombyggnad. Utfallet är något lägre än det antagande som gjordes i förra årets prognos, det vill säga att 4 239 lägenheter skulle färdigställas under året. Vid slutet av år 2014 var ca 8 500 bostäder under byggande i nyproduktion, och ca 1 400 i olika typer av ombyggnads- eller tillbyggnadsprojekt i Stockholms stad. Majoriteten av dessa antas vara inflyttningsklara år 2015 och 2016. 20
Befolkningsprognos 2015 Antalet lägenheter i pågående nybyggnation är högst i Söderort där ungefär 44 procent av lägenheterna beräknas tillkomma, i Inre staden är motsvarande siffra knappt 31 procent och i Västerort knappt 25 procent. När det gäller ombyggnadsaktiviteten äger drygt 31 procent rum i Inre staden, cirka 27 procent i Söderort och 42 procent i Västerort. Till största delen beror den större ombyggnationen i Västerort på den omvandling till bostäder som pågår i Vattenfalls tidigare lokaler i Råcksta, i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Under år 2015 antas 5 671 lägenheter bli inflyttningsklara i staden. De stadsdelsområden som väntas få störst tillskott av bostäder under året är Bromma med drygt 900 lägenheter och Hägersten-Liljeholmen med 850. I Bromma är det främst i Annedal och Blackeberg som lägenheterna förväntas tillkomma och i Hägersten-Liljeholmen sker en stor del av nybyggnationen i Fruängen och Västberga. Inflyttningsklara lägenheter år 2015 per stadsdelsområde Över hela prognosperioden 2015-2024 antas totalt 66 486 lägenheter bli inflyttningsklara genom nyproduktion och genom kända planer på om- och tillbyggnad, ett snitt om 6 647 lägenheter per år. Det innebär en ökning jämfört med förra årets prognos på knappt 7 000 bostäder, vilket beror dels på det nya delmålet om 40 000 bostäder fram till 2020 men till stor del även på att årets prognos omfattar fler prognosår på 2020-talet då bostadsbyggandet antas vara högre än idag (se tabell nedan). Utöver dessa lägenheter antas cirka 500 lägenheter per år tillkomma genom om- och tillbyggnader och de lägenheterna hanteras genom antaganden om förtätning i befintliga bostäder. 21
Befolkningsprognos 2015 Jämförelse med tidigare byggantagande (hela staden per inflyttningsår) Hela prognosperioden 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 P14 59 564 4 239 4 652 4 147 4 814 5 101 6 399 7 325 7 583 7 568 7 736 P15 66 486 5 671 3 861 4 893 5 856 7 150 7 686 7 818 7 846 7 822 7 883 Sett över hela prognosperioden antas cirka 47 procent av bostäderna tillkomma i Söderort, och knappt 27 respektive 26 procent vardera i Inre staden respektive Västerort. De nya bostädernas geografiska fördelning Hela prognosperioden 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Inre staden 17 944 1 630 974 1 076 2 160 2 778 2 401 2 024 2 121 1 535 1 245 Söderort 31 382 2 362 1 816 1 873 1 833 2 203 2 865 3 696 4 337 4 910 5 487 Västerort 17 160 1 679 1 071 1 944 1 863 2 169 2 420 2 098 1 388 1 377 1 151 Totalt 66 486 5 671 3 861 4 893 5 856 7 150 7 686 7 818 7 846 7 822 7 883 Det är stadsdelsområdet Hägersten-Liljeholmen som antas få det största tillskottet av bostäder sett över hela prognosperioden, knappt 10 000. Därefter kommer Östermalm med cirka 8 500 och Enskede-Årsta-Vantör med knappt 8 000 nya bostäder. Inflyttningsklara lägenheter år 2015-2024 per stadsdelsområde 22
Befolkning Befolkningsprognos 2015 Bostadsprojekten efter typ och läge I tabell 2 i bilagan redovisas det för prognosen förutsatta bostadsbyggandet projektvis efter läge. Byggantagandet är uppdelat på lägenhetstyperna: bostadsrätt, hyresrätt, ungdoms- /studentbostäder, småhus, äldre- och seniorbostäder. I antagandet är 56 procent av lägenheterna bostadsrätter, 30 procent hyresrätter, 12 procent ungdoms- /studentbostäder, 1 procent småhus och 2 procent äldre- eller seniorbostäder. JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Innan starten av det årliga prognosarbetet görs en utvärdering av föregående års prognos och prognosantaganden för att eventuella större avvikelser ska upptäckas och justeringar ska kunna göras till den nya prognosen. Utvärderingen av 2014 års prognos visade inte några onormalt stora skillnader mellan prognos och utfall för år 2014. Ett något lägre fruktsamhetsantagande för de första åren medför att prognos 2015 antar ett något lägre antal barn jämfört med prognos 2014. Resultat i Prognos 2015 jämfört med Prognos 2014 I början av prognosperioden antas något färre barn födas i Prognos 2015 jämfört med Prognos 2014 vilket bidrar till en svagare folkmängdsökning i början av prognosperioden. Mot slutet av prognosperioden tas den svagare folkökningen ikapp på grund av antaganden om något större inflyttning. I Prognos 2015 är befolkningen drygt 200 personer fler år 2023 än vad som beräknades i Prognos 2014. Befolkningsutveckling i Prognos 2015 respektive Prognos 2014 (OBS! Bruten skala) 1 100 000 1 050 000 1 000 000 950 000 900 000 850 000 800 000 P14 P15 750 000 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 En jämförelse av de båda prognoserna för år 2017 visar att det främst är i åldersgrupperna 1-5 år som antalet personer är färre i prognos 2015 än i prognos 2014. Som tidigare nämnts beror detta på ett något lägre antagande om barnafödande de 23
Befolkning Befolkningsprognos 2015 första prognosåren. Prognos 2015 antar en något högre inflyttning och en stor del av inflyttarna är i barnafödande åldrar. På sikt gör det att antalet barn som föds blir högre än i prognos 2014. År 2023 är antalet barn i åldern 1-5 år nära 400 fler i årets prognos jämfört med prognos 2014. Det lägre barnafödandet i början av prognosperioden innebär att antalet barn i åldern 6-15 år är nära 1 400 färre år 2023 i prognos 2015 jämfört med prognos 2014. Befolkningen 2017 och 2023 i Prognos 2015 jämfört med Prognos 2014 2014 2017 2023 Ålder befolkning P14 P15 skillnad P14 P15 skillnad 0 år 13 796 14 796 14 700-95 15 690 15 981 291 1-5 år 59 918 62 537 61 044-1 493 67 671 68 027 356 6-15 år 89 139 99 435 99 327-108 112 058 110 680-1 378 16-19 år 32 489 33 860 33 690-170 40 960 40 835-125 20-44 år 371 732 385 855 385 263-592 405 049 404 862-188 45-64 år 213 529 225 017 225 183 166 245 861 245 852-8 65-79 år 95 100 104 393 104 857 464 119 590 120 634 1 044 80-w år 36 286 35 246 35 277 31 40 345 40 596 252 Summa 911 989 961 139 959 342-1 797 1 047 225 1 047 468 243 I diagrammen nedan visas skillnaderna för de yngre barnen för varje år under prognosperioden. Det första diagrammet visar skillnaderna för 1-5-åringar och den nämnda svagare utvecklingen första åren i prognos 2015. En något högre inflyttning bidrar till ett ökat barnafödande på sikt och prognos 2015 kommer ikapp prognos 2014 i början av 2020-talet. Befolkningsutvecklingen för barn 1-5 år i Prognos2014 respektive Prognos 2013 (OBS! Bruten skala) 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 P14 P15 40 000 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 24
Befolkning Befolkningsprognos 2015 För barn i skolåldrarna är skillnaderna mellan prognoserna relativt små. De skillnader som finns ökar och är som störst mot slutet av perioden då de något färre barn som är i förskoleåldrarna i mitten av prognosperioden kommer upp i skolåldrarna. Befolkningsutvecklingen för barn 6-15 år i Prognos 2015 respektive Prognos 2014 (OBS! Bruten skala) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 P14 P15 60 000 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 25
Befolkningsprognos 2015 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå Årets prognos ger relativt små skillnader i folkmängd år 2023 jämfört med förra årets prognos för flertalet av de fjorton stadsdelsområdena. Störst är skillnaden för Kungsholmen (- 3 300) och Farsta (+ 3 000). Där skillnader återfinns beror det främst på förändringarna i prognoserna över bostadsbyggandet. På sikt är det svårt att förutse när ett bostadsprojekt blir färdigställt och antaganden om bostadsbyggandet justeras årligen utifrån den mest aktuella bedömningen av färdigställandeår. Prognostiserad befolkning år 2023 per stadsdelsområde i Prognos 2015 respektive Prognos 20143. 140 000 Befolkning 2014 P14 2023 120 000 P15 2023 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 26
Tabellbilaga Tabellbilagan innehåller två tabeller, tabell 1 visar den prognostiserade befolkningen totalt och i nybyggnation i hela Stockholms stad, i stadsdelsområdena och i Stockholms stadsdelsområden. Tabell 2 visar det bostadsantagande som ligger till grund för nybyggnadsprognosen, per projekt och summerat till stadsdelsområden. Tabell 1 innehåll Hela staden 32 Alvik 51 Höglandet 51 Rinkeby-Kista SDO 33 Nockeby 52 Rinkeby 33 Nockebyhov 52 Akalla 34 Olovslund 53 Husby 34 Smedslätten 53 Kista 35 Stora Mossen 54 Spånga-Tensta SDO 35 Traneberg 54 Bromsten 36 Ulvsunda 55 Flysta 36 Ålsten 55 Lunda 37 Äppelviken 56 Solhem 37 På Västerleds församling skrivna 56 Sundby 38 Tensta 38 Kungsholmen SDO 56 På Spånga-Kista församling skrivna 39 Kungsholm 57 På Kungsholms församling skrivna 57 Hässelby-Vällingby SDO 39 Östra S:t Göran 57 Grimsta 39 Marieberg 58 Kälvesta 40 Stadshagen 58 Nälsta 40 Kristineberg 59 Råcksta 41 Fredhäll 59 Vinsta 41 På S:t Görans församling skrivna 59 Vällingby 42 Lilla Essingen 60 På Vällingby församling skrivna 42 Stora Essingen 60 Hässelby Gård 42 På Essinge församling skrivna 60 Hässelby Strand 43 Hässelby Villastad 43 Norrmalm SDO 61 På Hässelby församling skrivna 44 Klara 61 Jakob 62 Bromma SDO 44 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 62 Abrahamsberg 44 Södra Johannes 62 Beckomberga 45 Norra Johannes 63 Blackeberg 45 På Johannes församling skrivna 63 Bromma Kyrka 46 Södra Adolf Fredrik 63 Bällsta 46 Norra Adolf Fredrik 64 Eneby 47 På Adolf Fredrik församling skrivna 64 Mariehäll 47 Gustav Vasa 64 På Gustav Vasa församling skrivna 65 Norra Ängby 48 Östra Matteus 65 Riksby 48 Västra Matteus 65 Södra Ängby 49 På Matteus församling skrivna 65 Ulvsunda Industriområde 49 Roslagstull 66 Åkeshov 50 Åkeslund 50 Östermalm SDO 66 På Bromma församling skrivna 51 Stureplan - Lärkstaden 67 27
Tekniska Högskolan 67 Flaten 86 Universitetet 68 Kärrtorp 87 Hjorthagen-Värtahamnen 68 Orhem 87 På Engelbrekt församling skrivna 68 Skarpnäcks Gård 88 Hedvig Eleonora 69 Bagarmossen 88 På Hedvig Eleonora församling skrivna 69 Skrubba 89 På Skarpnäcks församling skrivna 89 Oscars k:a 69 Djurgården 70 Farsta SDO 89 Gärdet 70 Fagersjö 90 På Oscar församling skrivna 70 Farsta 90 Farsta Strand 91 Södermalm SDO 71 Farstanäset 91 Storkyrkan 71 Gubbängen 92 Mariatorget 72 Södra Station 72 Hökarängen 92 På Maria församling skrivna 72 Larsboda 93 Norra Högalid 73 Sköndal 93 Mellersta Högalid 73 Svedmyra 94 Södra Högalid 74 Tallkrogen 94 Reimersholme-Långholmen 74 På Farsta församling skrivna 95 På Högalid församling skrivna 74 Älvsjö SDO 95 Västra Katarina 75 Herrängen 95 Östra Katarina 75 Liseberg 96 På Katarina församling skrivna 75 Långbro 96 Norra Sofia 76 Långsjö 97 Södra Sofia 76 Solberga 97 Södra Hammarbyhamnen 77 Älvsjö 98 På Sofia församling skrivna 77 Örby Slott 98 På Brännkyrka församling skrivna 98 Enskede-Årsta-Vantör SDO 77 Östberga 78 Hägersten-Liljeholmen SDO 99 Bandhagen 78 Aspudden 99 Högdalen 79 Gröndal 100 Rågsved 79 Hägersten 100 Stureby 80 Hägerstensåsen 101 Örby 80 Liljeholmen 101 Hagsätra 81 På Vantör församling skrivna 81 Midsommarkransen 102 Mälarhöjden 102 Enskedefältet 81 Västberga Västra 103 Enskede Gård 82 Västberga Östra 103 Gamla Enskede 82 På Hägerstens församling skrivna 103 Johanneshov 83 Fruängen 104 Årsta 83 Västertorp 104 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 84 På Enskede församling skrivna 84 Skärholmen SDO 105 Bredäng 105 Skarpnäck SDO 84 Sätra 106 Östra Hammarbyhöjden 85 Skärholmen 106 Björkhagen 85 Vårberg 107 Enskededalen 86 på Skärholmen församling skrivna 107 28
Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning Abrahamsberg 44 Hässelby Strand 43 Akalla 34 Hässelby Villastad 43 Alvik 51 Hässelby-Vällingby SDO 39 Aspudden 99 Högdalen 79 Bagarmossen 88 Höglandet 51 Bandhagen 78 Hökarängen 92 Beckomberga 45 Jakob 62 Björkhagen 85 Johanneshov 83 Blackeberg 45 Kista 35 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 84 Klara 61 Bredäng 105 Kristineberg 59 Bromma Kyrka 46 Kungsholm 57 Bromma SDO 44 Kungsholmen SDO 56 Bromsten 36 Kälvesta 40 Bällsta 46 Kärrtorp 87 Djurgården 70 Larsboda 93 Eneby 47 Liljeholmen 101 Enskede Gård 82 Lilla Essingen 60 Enskededalen 86 Liseberg 96 Enskedefältet 81 Lunda 37 Enskede-Årsta-Vantör SDO 77 Långbro 96 Fagersjö 90 Långsjö 97 Farsta 90 Mariatorget 72 Farsta SDO 89 Marieberg 58 Farsta Strand 91 Mariehäll 47 Farstanäset 91 Mellersta Högalid 73 Flaten 86 Midsommarkransen 102 Flysta 36 Mälarhöjden 102 Fredhäll 59 Nockeby 52 Fruängen 104 Nockebyhov 52 Gamla Enskede 82 Norra Adolf Fredrik 64 Grimsta 39 Norra Högalid 73 Gröndal 100 Norra Johannes 63 Gubbängen 92 Norra Sofia 76 Gustav Vasa 64 Norra Ängby 48 Gärdet 70 Norrmalm SDO 61 Hagsätra 81 Nälsta 40 Hedvig Eleonora 69 Olovslund 53 Hela staden Orhem 87 Herrängen 95 Oscars k:a 69 Hjorthagen-Värtahamnen 68 På Adolf Fredrik församling skrivna 64 Husby 34 På Bromma församling skrivna 51 Hägersten 100 På Brännkyrka församling skrivna 98 Hägersten-Liljeholmen SDO 99 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 62 Hägerstensåsen 101 På Engelbrekt församling skrivna 68 Hässelby Gård 42 På Enskede församling skrivna 84 29
Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning (forts.) På Essinge församling skrivna 60 Stureby 80 På Farsta församling skrivna 95 Stureplan - Lärkstaden 67 På Gustav Vasa församling skrivna 65 Sundby 38 På Hedvig Eleonora församling skrivna 69 Svedmyra 94 På Hägerstens församling skrivna 103 Sätra 106 På Hässelby församling skrivna 44 Södermalm SDO 71 Södra Adolf Fredrik 63 På Högalid församling skrivna 74 Södra Hammarbyhamnen 77 På Johannes församling skrivna 63 Södra Högalid 74 På Katarina församling skrivna 75 Södra Johannes 62 På Kungsholms församling skrivna 57 På Maria församling skrivna 72 Södra Sofia 76 På Matteus församling skrivna 65 Södra Station 72 Södra Ängby 49 På Oscar församling skrivna 70 Tallkrogen 94 På S:t Görans församling skrivna 59 Tekniska Högskolan 67 På Skarpnäcks församling skrivna 89 Tensta 38 på Skärholmen församling skrivna 107 På Sofia församling skrivna 77 Traneberg 54 På Spånga-Kista församling skrivna 39 Ulvsunda 55 Ulvsunda Industriområde 49 På Vantör församling skrivna 81 Universitetet 68 På Vällingby församling skrivna 42 Vinsta 41 På Västerleds församling skrivna 56 Vårberg 107 Reimersholme-Långholmen 74 Vällingby 42 Riksby 48 Västberga Västra 103 Rinkeby 33 Västberga Östra 103 Västertorp 104 Rinkeby-Kista SDO 33 Västra Katarina 75 Roslagstull 66 Västra Matteus 65 Råcksta 41 Åkeshov 50 Rågsved 79 Skarpnäck SDO 84 Åkeslund 50 Skarpnäcks Gård 88 Ålsten 55 Årsta 83 Skrubba 89 Älvsjö 98 Skärholmen 106 Älvsjö SDO 95 Skärholmen SDO 105 Äppelviken 56 Sköndal 93 Smedslätten 53 Örby 80 Solberga 97 Örby Slott 98 Östberga 78 Solhem 37 Östermalm SDO 66 Spånga-Tensta SDO 35 Östra Hammarbyhöjden 85 Stadshagen 58 Östra Katarina 75 Stora Essingen 60 Stora Mossen 54 Östra Matteus 65 Storkyrkan 71 Östra S:t Göran 57 30
Tabell 2 (Byggantagandet) Innehåll Rinkeby-Kista 108 Enskede-Årsta-Vantör 111 Spånga-Tensta 108 Skarpnäck 111 Hässelby-Vällingby 108 Farsta 112 Bromma 109 Älvsjö 112 Hägersten-Liljeholmen 113 Kungsholmen 109 Skärholmen 113 Östermalm 110 Norrmalm 110 Södermalm 110 31
Tabell 1: Prognostabeller Befolkningen 2014 och prognostiserad befolkning 2015-2024 för Stockholms stad, stadsdelsområden och stadsdelar. Prognostiserad befolkning i nyproduktion även i särskild tabell. Hela staden år 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år summa 2014 13 796 59 918 39 984 25 967 23 188 23 599 68 039 312 583 213 529 95 100 36 286 911 989 2015 13 875 60 298 41 543 26 990 24 322 23 703 67 603 318 585 217 214 98 419 35 775 928 328 2016 14 255 60 341 42 922 28 053 25 400 24 377 67 178 323 051 221 330 101 471 35 445 943 823 2017 14 700 61 044 43 576 29 179 26 572 25 014 66 770 327 171 225 183 104 857 35 277 959 342 2018 15 071 62 057 44 001 30 345 27 496 26 014 66 596 330 587 229 165 108 008 35 447 974 787 2019 15 424 63 244 44 347 31 252 28 469 26 980 66 722 333 735 233 386 110 913 35 801 990 273 2020 15 596 64 618 44 383 32 101 29 497 28 029 67 137 336 812 236 801 114 006 36 259 1 005 237 2021 15 744 65 971 44 721 32 423 30 560 28 856 67 966 339 535 239 970 116 827 37 088 1 019 660 2022 15 868 67 115 45 236 32 603 31 383 29 726 69 076 342 190 242 694 119 099 38 596 1 033 586 2023 15 981 68 027 45 913 32 605 32 162 30 659 70 299 344 738 245 852 120 634 40 596 1 047 468 2024 16 088 68 764 46 787 32 857 32 473 31 633 71 605 346 981 249 279 121 883 42 994 1 061 344 år 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år summa 2015 339 942 385 289 301 315 1 314 5 620 1 788 559 156 12 006 2016 577 1 735 670 473 505 508 1 871 9 286 3 062 1 002 361 20 051 2017 825 2 733 1 046 709 759 756 2 579 13 655 4 845 1 688 644 30 238 2018 1 093 3 879 1 509 965 1 038 1 039 3 420 18 757 6 814 2 429 1 012 41 954 2019 1 425 5 316 2 168 1 327 1 393 1 406 4 453 25 089 9 220 3 302 1 508 56 607 2020 1 756 6 771 2 897 1 730 1 758 1 784 5 623 31 588 11 884 4 247 1 946 71 984 2021 2 054 8 181 3 648 2 158 2 132 2 152 6 766 37 975 14 779 5 387 2 435 87 667 2022 2 344 9 599 4 435 2 615 2 536 2 532 7 697 44 410 18 016 6 718 2 994 103 897 2023 2 620 11 032 5 278 3 118 2 966 2 921 8 627 50 644 21 342 8 165 3 628 120 342 2024 2 873 12 444 6 150 3 662 3 420 3 318 9 524 56 724 24 763 9 719 4 372 136 970 I prognostabellerna anges de framtida invånartalen på enstaka personer när. Naturligtvis finns ingen sådan noggrannhet i prognoserna utan alla värden bör tolkas avrundade. Folkmängden i de nybyggda bostäderna redovisas ackumulerad och utgör således inte årliga tillskott. Ovanstående tabeller innehåller summan av de redovisade prognoserna för delområdena. Denna summering uppvisar vissa små skillnader i förhållande till den totalprognos för komunen som beräkningen utgått från. Skillnaderna har uppkommit vid utjämningsräkningarna och genom avrundning. 32
Rinkeby-Kista SDO 2014 799 3 774 2 649 1 741 1 782 1 842 4 480 15 825 10 789 4 128 1 019 48 828 2015 760 3 750 2 733 1 757 1 774 1 866 4 475 15 906 10 833 4 303 1 037 49 195 2016 790 3 724 2 822 1 853 1 772 1 883 4 563 16 324 10 901 4 518 1 044 50 196 2017 834 3 788 2 873 1 945 1 803 1 928 4 660 16 825 11 111 4 733 1 078 51 579 2018 854 3 857 2 909 1 969 1 830 1 937 4 695 17 058 11 177 4 911 1 119 52 315 2019 860 3 920 2 881 2 008 1 894 1 928 4 662 17 108 11 204 5 058 1 170 52 693 2020 876 4 021 2 898 2 078 1 969 1 955 4 701 17 494 11 306 5 237 1 236 53 771 2021 906 4 163 2 946 2 140 2 017 2 002 4 809 18 050 11 522 5 445 1 309 55 307 2022 911 4 222 2 981 2 132 2 057 2 059 4 807 18 182 11 628 5 583 1 390 55 952 2023 912 4 268 3 033 2 108 2 105 2 112 4 808 18 307 11 737 5 686 1 499 56 576 2024 902 4 253 3 055 2 109 2 120 2 125 4 784 18 173 11 796 5 772 1 634 56 723 2015 4 9 3 3 3 3 14 58 24 10 2 134 2016 20 52 18 18 18 18 74 319 131 55 12 735 2017 49 136 44 43 46 44 182 788 329 140 31 1 831 2018 59 196 61 52 59 56 235 1 009 414 176 48 2 366 2019 61 245 83 59 68 63 251 1 146 459 195 66 2 698 2020 83 350 141 90 96 91 355 1 631 604 256 100 3 797 2021 120 483 214 134 136 130 494 2 322 852 367 147 5 399 2022 132 550 255 155 155 146 522 2 615 1 007 445 184 6 166 2023 142 620 300 179 176 164 533 2 896 1 166 525 225 6 925 2024 138 639 325 191 183 170 499 2 924 1 254 601 296 7 218 Stadsdelar som ingår i Rinkeby-Kista stadsdelsområde är: Rinkeby, Akalla, Husby, Kista Rinkeby 2014 316 1 604 1 160 769 776 817 1 418 4 771 3 219 984 232 16 066 2015 295 1 579 1 186 771 771 803 1 489 4 726 3 275 1 004 243 16 142 2016 300 1 535 1 225 790 746 810 1 533 4 779 3 264 1 049 241 16 274 2017 316 1 540 1 237 820 767 801 1 595 4 943 3 358 1 111 241 16 731 2018 324 1 543 1 245 830 774 803 1 602 4 987 3 406 1 157 253 16 926 2019 325 1 562 1 211 847 787 784 1 583 4 963 3 427 1 190 265 16 944 2020 322 1 562 1 189 859 801 792 1 549 4 929 3 442 1 210 284 16 940 2021 326 1 594 1 187 870 812 802 1 560 5 016 3 482 1 253 297 17 201 2022 327 1 610 1 189 867 828 813 1 552 5 034 3 491 1 279 315 17 306 2023 335 1 644 1 221 852 849 834 1 587 5 188 3 542 1 309 343 17 702 2024 338 1 654 1 234 853 855 842 1 596 5 232 3 578 1 354 408 17 944 2017 10 25 9 9 9 9 38 158 64 27 5 363 2018 13 39 11 11 13 12 42 210 93 39 9 492 2019 12 44 12 10 13 12 32 204 100 43 12 495 2020 11 47 13 10 13 12 27 198 105 46 15 498 2021 17 74 29 18 20 20 54 322 141 62 23 780 2022 20 90 41 24 24 23 60 382 159 71 31 925 2023 31 132 67 38 36 34 97 575 215 96 45 1 367 2024 36 154 81 47 43 39 103 665 256 137 95 1 657 33