Jämställdhet i arbetslivet genom ESF-projekt!



Relevanta dokument
Europeiska socialfonden Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

ANSÖKNINGSINFO. ESF-utlysningen som stängs En bra ansökning

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

sysselsättning Strukturfondsperioden

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Minska löneskillnaderna mellan könen.

Plan för lika rättigheter & möjligheter

ANSÖKNINGSINFO. ESF-utlysningen som stängs NTM-centralen i Tavastland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

Nulägesbeskrivning. -Checklista

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Ny kompetens genom läroavtal

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Vilket påstående är rätt?

Landsorganisationen i Sverige

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Socialt Bokslut GF Chansen

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

En fullmatad rapport

framgångsfaktorn på det sociala området

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Vilket påstående är rätt?

Bryssel den 12 september 2001

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

SV Förenade i mångfalden SV A8-0076/1. Ändringsförslag

Stockholm Foto: Pål Sommelius

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

Jämställdhetsplan 2010 för

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

jämställd framtid Strukturfondsperioden

Vad skulle chefen säga...

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Ordförande har ordet

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Vad innebär företagande?

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Anställningsbar i tid

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

Vägglös träning - Hot eller möjlighet? Outi Rautio Nationella verkstadsföreningen rf

Anvisningar för sökanden

Jämställdhetsplan

Personalpolitiskt program

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

EU-program

Dokumentering av yrkesprov

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet

Jämställdhetsplan

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

REGIONAL STRATEGI FÖR ARBETSGIVARPOLITIK ANTAGEN PÅ DISTRIKTSKONGRESSEN Hälso- och

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

ANSÖKNINGSINFO. ESF-personuppgiftssystemet, kostnader som rapporteras separat och utlysningar som pågår

Landskapsöverskridande projekt inom ERUF- och ESF-programmen i Västra Finland

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Rehabilitering är en möjlighet att göra positiva förändringar i ditt liv

Personlig pensionsrådgivning

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Bra chefer gör företag attraktiva

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

genom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.

Unionens handlingsprogram

Arbete, kompetens och företagsamhet i Östra och Norra Finland Mål 1-program EU-program ger livskraft. Europeiska Socialfonden

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Talang på lika villkor!?

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Transkript:

Jämställdhet i arbetslivet genom ESF-projekt! JÄMSTÄLLD PÅ JOBB E T OC H H E MMA

Jämställdhet i arbetslivet Visste du att en jämställd arbetsgemenskap är en produktiv arbetsgemenskap? Jämställdhet i arbetslivet skapar effektiva och fungerande företag och ökar välståndet i samhället och hos individerna. Jämställdhet i arbetslivet befriar oss från yrkesval som bestäms enligt kön och ger oss en möjlighet att få arbete i uppgifter som motsvarar våra individuella talanger och förmågor. Jämställdhet i arbetslivet främjar familjernas och individernas välstånd. Europeiska socialfonden (ESF) har reserverat finansiering för jämställdhetsprojekt för åren 2000 2006. Med hjälp av projekten vill man minska tudelningen av arbetsmarknaden enligt kön, förebygga uppkomsten av flaskhalsar i arbetskraften och göra det lättare att integrera arbete och familjeliv. Tanken är att projekten skall leda till verklig förändring och god praxis som lever vidare också efter projektet. JÄMSTÄLLD PÅ JOBB E T OC H H E MMA Europeiska socialfonden (ESF) är Europeiska unionens viktigaste instrument för att i praktiken omsätta sysselsättningspolitiska målsättningar i medlemsländerna.

Jämställdhet gör att arbete och arbetstagare möts Flaskhalsar i arbetskraften uppstår när arbetet och arbetstagarna inte möts. När arbetet delas upp på manliga och kvinnliga branscher förvärras flaskhalsarna och detta påverkar inte bara tillgången på arbetskraft, utan också löneskillnaderna. Genom att avlägsna flaskhalsarna kan man lindra arbetslösheten, som är en börda för samhället, och få arbetstagare till branscher som lider av brist på arbetskraft. Jämställdhet gör företagsverksamheten effektivare En jämställd arbetsgemenskap är effektiv. Tillgången på arbetskraft är en väsentlig faktor i företagens verksamhet. Om arbetstagarnas kön inverkar på benägenheten att söka sig till en viss bransch, på rekryteringen eller på möjligheterna att avancera i arbetslivet, kan värdefulla förmågor och talanger gå förlorade. En jämställd, trivsam arbetsgemenskap skapar en positiv image för företaget och är samtidigt både en fördel vid rekryteringen och en konkurrensfördel på marknaden. Jämvikt mellan arbete och familj Ett balanserat familjeliv är en av de viktigaste resurserna i livet. En uppmuntrande och flexibel arbetsplats är av största vikt för båda könen. Många faderskapsledigheter går förlorade på grund av en avog inställning på arbetsplatsen. Kvinnorna bär fortfarande det största ansvaret för hemarbetet och barnen vid sidan av sitt förvärvsarbete. Jämställdhet i arbetslivet gör det möjligt för båda könen att njuta av både arbete och familjeliv.

Slut på segregationen Segregation på arbetsmarknaden innebär en kraftig tudelning i manliga och kvinnliga branscher och yrken. Också skillnader i kvinnors och mäns karriärutveckling och lön är segregation. I Finland är tudelningen skarpare än i många andra länder. Till exempel i servicebranschen är kvinnornas andel av arbetstagarna över 70 procent, men i byggnadsbranschen under 10 procent. De mönster som finns i vår omgivning gör att vi lätt styrs in i yrken som traditionellt förknippas med vårt kön. Detta inskränker individens valfrihet och möjligheter att förverkliga sig själv. I ett jämställt arbetsliv kan var och en själv göra sina val utifrån jämställda utgångspunkter. Inom en nära framtid kommer antalet personer som lämnar arbetsmarknaden att överskrida antalet personer som kommer in på arbetsmarknaden. Yrkesval som baserar sig på kön gör att arbetsmarknaden blir stel, och leder till att flaskhalsar bildas i arbetskraften. Den hotande bristen på arbetskraft kan därför lindras genom att man gör slut på segregationen. Metallbranschen passar också för kvinnor! Projektet Kvinnor i metallbranschen Projektet Metalli uudelle vuosituhannelle ( Metall på det nya årtusendet ) utbildar kvinnor för metallbranschen för att lindra bristen på metallarbetare i Lappo. Vi har fått kämpa med fördomar, men i takt med de goda erfarenheterna av verksamheten börjar fördomarna försvinna, berättar en nöjd Pekka Sirén, projektchef vid arbetskraftsbyrån i Lappo. Med hjälp av ESF-projektet får vi nya, entusiastiska arbetstagare till metallbranschen.

Jämställdhet skapar konkurrenskraft På framtidens arbetsmarknad är en jämställd och flexibel organisation en konkurrensfördel. Det är viktigt för företagen att ta i bruk all den erfarenhet, kunskap och kompetens som finns inom företaget. En pluralistisk företagskultur ger bättre möjligheter att förstå olika slags kunder och snabbt reagera på marknadsläget som ständigt förändras. Jämställdhet ökar arbetslusten Jämställdhet och förverkligandet av jämställdheten är det viktigaste kriteriet på en bra arbetsplats. Jämställd behandling är av stor betydelse när det gäller arbetsmotivation, arbetsförmåga och arbetslust. Ett företag som behandlar sina arbetstagare på ett jämställt sätt har en klar fördel när det gäller att rekrytera kompetenta och engagerade arbetstagare.

Att integrera arbete och familjeliv Genom att ge arbetstagarna en möjlighet att integrera arbete och familjeliv vill man se till att kvinnor och män har jämställda möjligheter både på arbetsmarknaden och i familjelivet, vilket är en fördel för både företagen och arbetstagarna. Flexibilitet arbetsgivarens fördel En möjligast flexibel och smidig sammanjämkning av arbetsliv och familjeliv stödjer arbetstagarnas deltagande på arbetsmarknaden. En uppmuntrande och jämställd behandling av arbetstagarna motiverar personalen och förbättrar arbetsförmågan och förutsättningarna att orka i arbetet. En jämställd behandling ökar också arbetstagarnas möjligheter att utveckla sin yrkeskompetens. En engagerad personal medverkar till en mer resultatrik verksamhet och gör att företaget ses som en attraktiv arbetsgivare.

Familjelivet som resurs Jämställda möjligheter i arbetslivet gör att hela familjen mår bra. Föräldraledigheter, deltidsarrangemang och arbetstidsbanker är några exempel på olika sätt att kombinera arbete och familjeliv. Av arbetsgivaren kräver detta en flexibel inställning. Skräddarsydda lösningar behövs till stöd för familjer i olika slags livssituationer. Ett exempel kan vara föräldrar till handikappade barn eller arbetstagare som vårdar sina föräldrar. Också vanliga familjer behöver dock ibland flexibilitet på arbetsplatsen. Ett balanserat familjeliv är en viktig kraftkälla för en god arbetstagare. På bilden VD Teemu Tunkelo och personalutvecklare Jaana Piippo från Enfo Group Oyj. Projekt som stöder dem som har familj Familjen är en viktig resurs. Möjligheterna för arbetstagare med familj förbättrades i Enfo Group med hjälp av ett ESFprojekt. Projektet var en del av en mer omfattande undersökning som utfördes med 11 deltagande företag i olika branscher. Målet var att producera ny information och utveckla bättre sätt att passa ihop arbete och familjeliv. Arbete och familj blev ett tema i vårt företag. Vi förhandlade bland annat med staden och fick till stånd ett avtal som garanterade nya arbetstagare en hyreslägenhet och en dagvårdsplats för barnen, berättar personalutvecklare Jaana Piippo.

Från projekt till praxis Målet för de utvecklingsprogram som ESF stödjer är att producera och testa nya synvinklar och sprida god praxis i det finländska arbets- och näringslivet och den finländska utbildningsvärlden. Målet för jämställdhetsprojekten är att hitta verksamhetsformer som minskar skillnaderna och ojämlikheten mellan könen i utbildningen och i arbets- och familjelivet. Ansvarig myndighet för ESF i Finland är arbetsministeriet. Andra ministerier som deltar i genomförandet av projekten är undervisningsministeriet, handels- och industriministeriet, inrikesministeriet och socialoch hälsovårdsministeriet. I praktiken samordnas projekten av arbetskrafts- och näringscentralerna, utbildningsstyrelsen, länsstyrelserna och förbunden på landskapsnivå. Projekten kan genomföras av t.ex. ett företag, en läroanstalt, en kommun, en förening eller en annan organisation. Projekten har alltid en direkt eller indirekt målgrupp. De deltagande företagen är i huvudsak små och medelstora företag. Vägen till ett bra projekt: 1. Identifiera behoven. 2. Ställ upp mål. 3. Överväg alternativa tillvägagångssätt. 4. Skaffa information. 5. Engagera samarbetspartnerna och målgrupperna i projektet. 6. Sök finansiering. 7. Skapa kontakter till den övriga omgivningen, myndigheterna och större utvecklingsprojekt. 8. Informera. 9. Följ upp hur projektet framskrider och reagerar på responsen. 10. Se till att den verksamhet som utvecklats fortsätter även efter projektet. 11. Rapportera. Sari och Katja deltar i Nemo-utbildning. Fler kvinnor till ITbranschen genom ESF-projekt Andelen kvinnor inom informationstekniken är liten. Kursen Naiset ja uusmediatuotanto ( Kvinnor och produktion inom nya medier ) inom projektet Nemo i Tammerfors ger kvinnor färdigheter att arbeta med nya medier samt att grunda ett eget, livskraftigt företag. Ett ytterligare mål är att hjälpa studerande att skapa nätverk både med andra företag i Birkaland och med varandra. Nemoprojektet började i januari 2001 och fortsätter ända fram till våren 2003.

Exempel på mål som ett jämställdhetsprojekt kan ha: Att styra in kvinnor på mansdominerade områden med flaskhalsar i arbetskraften, och män in på kvinnodominerade områden. Att påverka kvinnors och mäns yrkesval genom information, yrkesvägledning, rådgivning, utbildning och lärarutbildning. Att uppmuntra okonventionella yrkesval också inom arbetsgemenskaperna. Att främja kvinnors och mäns jämlika deltagande i utbildning. Att utveckla arbetsorganisationerna så att män och kvinnor kan placera sig jämlikt i olika arbetsuppgifter. Att erbjuda jämställda möjligheter att avancera i karriären. Att öka andelen män som utnyttjar familjepolitiska ledigheter och deltar i skötseln av ett sjukt barn. Att möjliggöra en bättre sammanjämkning av familj och arbetsliv. Att möjliggöra flexibel arbetstid och distansarbete vid behov.

Till den som planerar ett projekt I projektplanen fastställs projektets mål, målgrupp, innehåll, administration, tidtabeller, resultat, effekter, uppföljning och rapportering av verksamheten, kostnader, finansiering och tillgängliga resurser. Att ansöka om ESF-finansiering Finansiering för ett projekt söks med hjälp av en ansökningsblankett för ESF-projekt. Blanketten finns på arbetsförvaltningens webbplats om ESF på adressen www.esr.fi. På webbplatsen finns också annan nyttig information för den som planerar ett projekt. TE-centralernas ESF-koordinatorer ger också råd. Att genomföra ett ESF-projekt Den som genomför projektet skall administrera projektet i enlighet med EU:s författningar och finansiärens anvisningar. ESF-projektets medel är föremål för särskild bokföring. ESF-stödet betalas i efterskott mot faktiska, stödberättigande kostnader. Den som genomför projektet skall dessutom informera och rapportera till finansiären, samarbetsparterna och allmänheten om projektets resultat.

Kännetecknen för ett bra projekt: Ett bra projekt utgår från ett behov. Det baserar sig på information som är resultatet av ett gediget bakgrundsarbete, preliminära utredningar och tidigare erfarenheter. Ett bra projekt har vettigt och klart uppställda mål. Uppnåendet av målen följs upp. Ett bra projekt är flexibelt och reagerar på respons. Ett bra projekt leds effektivt, ekonomiskt och målinriktat. Målgruppen och samarbetsparterna deltar i projektet redan från början. Växelverkan fungerar i alla riktningar. Projektet kommunicerar med den övriga omgivningen. Nätverk mellan olika projekt och myndigheter stödjer en bredare regional utveckling. Det bästa är om de resultat man uppnått lever vidare utan projektfinansiering efter att projektet slutförts. De bästa projekten utgör en god praxis som bär frukt länge. Deltagare i Nemo-projektet diskuterar.

JÄMSTÄLLD PÅ JOBB E T OC H www.esr.fi H E MMA Arbetsministeriet Tfn (09) 185 61 Fax (09) 1856 8059 www.mol.fi Europeiska socialfonden (ESF) är Europeiska unionens viktigaste instrument för att i praktiken omsätta sysselsättningspolitiska målsättningar i medlemsländerna. I Finland Foto: Kuvatoimisto Gorilla, Suomen Kuvapalvelu Oy, Getty Images Ab Filial Finland, Kuvapörssi Oy, Ilmari Kostiainen, Pekka Sirén, Erkki Lappalainen, Jani Ruuskanen koordineras fondens verksamhet av arbetsministeriet. ESF erbjuder finansiering för projekt som främjar genomförandet av jämställdhet inom arbetslivet. Genom jämställdhetsprojekt söks nya sätt att göra slut på den könsbundna tudelningen av arbetsmarknaden och bättre kunna sammanjämka arbete och familjeliv. ESR 2.007r / Hill and Knowlton Finland Oy / Veistola Oy Reklambyrå / Tryckeri Libris Oy