Uppdrag att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet. Barn- och utbildningsnämnd

Uppdrag att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet Barn- och utbildningsnämnd

Innehållsförteckning 1 Uppdrag och avgränsning... 3 2 Förvaltningens synpunkter i sammandrag... 3 3 Finansiering av förskole- och skolverksamheten... 4 3.1 Peng till förskole- och skolverksamhet... 4 3.2 Tillkommande finansiering... 5 4 Kartläggning av kommunledningskontorets tjänster... 6 4.1 Skillnad mellan strategiska tjänster och operativa tjänster... 6 4.2 Tjänster på kommunledningskontoret... 6 5 Lokalkostnader... 10 5.1 Hyresprinciper för utförarna i Danderyds kommun... 10 5.2 Hyresprinciper i andra kommuner... 13 6 Remiss - utförarnas synpunkter och förvaltningens kommentarer... 15 konkurrensneutralitet 2(17)

1 Uppdrag och avgränsning I planeringsförutsättningarna för budget 2015 fick barn- och utbildningsnämnden följande uppdrag: se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet. Uppdraget är att klargöra vilka kostnader som ska ingå i pengen, som t.ex. overhead, administration och lokaler. Uppdraget att utreda samtliga delar av konkurrensneutraliteten är mycket omfattande, avgränsning har därför gjorts till administrationskostnader och lokalkostnader. Utökning har skett genom att lägga till en angränsande fråga, hantering av över- och underskott. Konkurrensneutralitet mellan kommunala och fristående förskolor och skolor är ett omfattande begrepp och består av flera delar. De främsta är. Avtal för personalen. Avtalen skiljer sig åt bland annat avseende arbetstid, undervisningstid, semester, lönenivåer och pensionsåtagande. Momsregler. De kommunala skolorna betalar ingen moms på inköpen, vilket de fristående gör. De fristående får en schabloniserad kompensation för det med 6 procent. Den är framräknad genom antagandet att de betala 20 % moms på 30 % av budgeterade kostnader, 0,2 * 0,3 = 0,06 = 6 % Hantering av över- och underskott. Om en fristående skola (aktiebolag) redovisar vinst betalar de vinst-skatt på 22 %. Skolpliktsansvaret. De kommunala skolorna har ett större ansvar då de ska ha möjlighet att ta emot eventuellt tillkommande elever. Lokalkostnader och -avtal. Reglerna är desamma för kommunala och fristående men villkoren kan skilja för avtalslängd, möjlighet att utöka eller minska ytor, nivån etc. Administrationskostnader. Kommunen kan välja att ersätta fristående skola med 3 % administrationskostnader eller sina budgeterade administrationskostnader. Avseende overhead och administration fokuserar redovisningen på internprislistan, där underlaget tagits fram tillsammans med kommunledningskontoret utifrån kontorets dokumentation. Redovisning avseende lokaler grundas främst på uppgifter från enhetschefer och andra kommuner. Information från SKL har också använts. 2 Förvaltningens synpunkter i sammandrag Kostnader för overhead och administration, internprislistan. Kommunledningskontoret (KLK) bedömer att det finns stora effektiviseringsvinster att göra om de föreslagna strategiska tjänsterna finansieras genom anslag. I planeringsförutsättningarna skriver de att "syftet är att säkerställa att kommunens förvaltningar och verksamheter ska bära en rättvis del av kommunens gemensamma kostnader. Förslaget beskriver de strategiska funktioner som bör finansieras via budgetanslag såväl som de tjänster vilka köps av förvaltningar och verksamheter" (operativa tjänster). Ökningen av KLK:s anslag finansieras med att budget för utbetalning av peng till förskole- och skolverksamheten sänks lika mycket. Det är för 2015 1,3 miljoner kronor och motsvarar en sänkning av pengen till förskola, förskoleklass och grundskola med 0,2 % per barn och år. De kommunala förskolorna och skolorna får kompensation för den sänkta pengen med konkurrensneutralitet 3(17)

sänkta kostnader för tjänsterna på kommunledningskontoret. De kommunala förskolorna får sänkta kostnader med 0,3 mnkr, grundskolorna 0,7 mnkr och gymnasiet 0,3 mnkr. Förvaltningen har fått en redovisning av vilka tjänster som föreslås ska bli överflyttade till anslag (strategiska tjänster) redovisat per avdelning på KLK. ekonomiavdelningen (inkl upphandling), 0,9 mnkr IT-avdelningen, 0,3 mnkr Personalavdelningen, 0,1 mnkr Summa: 1,3 mnkr Den största andelen tjänster hänför sig således till ekonomiområdet, och den största andelen användare till grundskola. Det är i dagsläget svårt att bedöma i vilken utsträckning som fristående enheter, framförallt grundskolor, borde kompenseras för att man har likvärdiga strategiska kostnader. Hantering av kommunala enheters över- och underskott Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att bidragsreglerna till kommunala och fristående utförare även ställer stora krav på hur de kommunala skolornas över- och underskott ska hanteras. Förvaltningen anser, mot bakgrund att nuvarande regler funnits i många år samtidigt som regelverket till viss del förändrats, att en översyn bör göras av reglerna. Lokalkostnader Eventuella förändringar av kommunens interna hyresmodell för lokaler bör utredas under 2014 så att de kan genomföras från och med 2016. I kommunens interna hyresmodell betalar förskolorna och skolorna för "samtliga" ytor. Frågan som aktualiserats av kommunledningskontoret är om det är möjligt att betala aulakostnader utifrån utnyttjandet. Förvaltningen bedömer att det är möjligt med hänvisning till de råd som Sveriges kommuner och landsting ger. 3 Finansiering av förskole- och skolverksamheten 3.1 Peng till förskole- och skolverksamhet Kommunen har i många år betalat skolpeng till såväl kommunala som fristående utförare inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Samma belopp betalas oavsett utförare med skillnaden att fristående utförare får 6 % i momskompensation då de betalar moms på inköp. Förvaltningens bedömning är att momskompensationen är något högre än de fristående enheternas kostnader. Skolpengen fastställs årligen av kommunfullmäktige. Skolpengen ska täcka följande kostnader 1. Undervisning (i huvudsak lärare men även rektor och annan personal på skolan med ledningsansvar, arbetslivsorientering och kompetensutveckling för personalen) 2. Måltider 3. Läromedel - lärverktyg (avser kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, andra maskiner i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök etc) 4. Lokaler konkurrensneutralitet 4(17)

5. Elevhälsa (avser kostnader för medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser) 6. Administration. Regler om skolpengens konstruktion finns i skolförordningens 14 kap. 1-10. Förordningen anger att de fem översta punkterna ska finnas med i grundbeloppet. Vidare ska grundbeloppet innehålla ersättning för administration och för fristående skolor även momskompensation. En kommun kan välja att ersätta de fristående skolorna för administrationen utifrån två lösningar (enligt SKL tillämpas båda lösningarna bland Sveriges kommuner): 1. Kostnaderna för de fem första punkterna ovan summeras och multipliceras med ett schablontillägg på 3 procent. 2. De fristående utförarna får ersättning för kommunens administration, som oftast finns på skolan (till exempel skolassistent), motsvarande produktionskontoret och på kommunledningskontoret. Av propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor framgår bland annat följande. En kommun ska kunna redovisa hur bidraget har räknats ut med avseende på de kostnadsposter som regeringen föreslår (alltså de ovanstående). Hantering av under- och överskott Angränsande till frågan om skolpengens konstruktion i en kommun finns också hur de kommunala enheternas över- och underskott hanteras över tid. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerat frågor och svar och avseende de kommunala enheternas ekonomiska resultat: Fråga: I betänkandet Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8) föreslogs bidragen till fristående skolor justeras om de kommunala verksamheterna redovisar underskott i bokslutet och detta tillåts av kommunen. Måste kommunen kompensera fristående skolor om de kommunala skolorna redovisar underskott i bokslutet? Svar enligt SKL: I propositionerna behandlas bara tillskott eller minskningar under löpande budgetår. När det gäller frågan om bokslutsresultat finns det utrymme för olika tolkningar av hur kommunala underskott ska hanteras och det är nog först efter rättsliga prövningar som det kan finnas riktlinjer för detta. Ett sätt att säkerställa att diskussioner inte uppstår är att låta kommunala enheter ta med sig såväl över-som underskott till nästkommande år. SKL menar vidare att domar visar att med dagens bidragsregler har det blivit extra viktigt för kommunerna att i redovisningen skilja på kostnader som hör till kommunens huvudmannaskap (t.ex. bidragen till samtliga huvudmän, skolskjutsar och andra centrala kostnader som varken kommer kommunala eller fristående verksamheter direkt till godo) och kostnader som hör till de kommunala verksamheterna. Kommunerna måste kunna visa om ett underskott beror på fler barn och elever totalt sett eller ett underskott uppstått i de kommunala verksamheterna. Om underskott uppkommer i de kommunala verksamheterna torde man, genom att låta de kommunala enheterna ta med sig såväl över- som underskott till nästkommande år, kunna undvika diskussioner om tillskott till de fristående huvudmännen. 3.2 Tillkommande finansiering Kostnader för skolväsendet (för kommunala och fristående förskolor och grundskolor) som finansieras utanför skolpengen är främst behovsbedömda tjänster såsom barn i behov av särskilt stöd, modersmålsundervisning, -stöd konkurrensneutralitet 5(17)

utbildnings- och kulturkontoret, vars uppgifter är bland annat granskning, utvärdering och stimulans för samtliga utförare samt administration av skolval, skolpeng med mera. tjänster på kommunledningskontoret, dessa beskrivs nedan. 4 Kartläggning av kommunledningskontorets tjänster 4.1 Skillnad mellan strategiska tjänster och operativa tjänster En kommun har ett större uppdrag än en utförare inom gymnasieskola, grundskola, förskola och pedagogisk omsorg. Vissa tjänster finns i en kommun men inte i en fristående skola. Ett exempel är att en kommun har kostnader för kommunfullmäktige. En kommun har också kostnader likaväl som en fristående skola har. Ett exempel är lönehanteringen för de anställda. Kommunledningskontoret gör följande indelning av strategiska och operativa tjänster i sitt förslag: Strategiska tjänster. En strategisk tjänst är en tjänst som syftar till att utveckla och förvalta kommunens verksamheter på en övergripande nivå och som levereras till samtliga förvaltningar och verksamheter. Strategiska tjänster är obligatoriska för kommunens förvaltningar, det vill säga dessa kan kommunens verksamheter, förvaltningar eller avdelningar inte välja bort. Operativa tjänster. En operativ tjänst är en obligatorisk tjänst av administrativ karaktär som levereras till en eller flera av kommunens verksamheter eller förvaltningar. Kommunledningskontoret föreslår att 1,3 miljoner kronor flyttas till anslag från och med 2015. 4.2 Tjänster på kommunledningskontoret Kommunledningskontorets huvudsakliga funktioner är främst strategiska. De har också vissa operativa funktioner. 4.2.1 Ekonomiavdelningen 4.2.1.1 Operativa tjänster på ekonomiavdelningen De kommunala skolorna och förskolorna betalar för följande operativa tjänster från ekonomiavdelningen: Redovisning (löpande ekonomisk redovisning för kommunen totalt, grundbokföring, momsdeklarationer, rapporter, utveckling av redovisningsrutiner och rapporter) Leverantörsreskontra (fakturahantering, transmittering inkl. systemkostnad, elektronisk fakturahantering, drift, underhåll och support) Kundreskontra (registrering av kundfakturor, fakturering, betalningsbevakning) 4.2.1.2 Strategiska tjänster på ekonomiavdelningen (finansieras med anslag fr o m 2015 och ingår inte i skolpengen) Om förslaget genomförs betalar de kommunala skolorna och förskolorna inte för konkurrensneutralitet 6(17)

följande tjänster från ekonomiavdelningen från och med 2015: Systemförvaltning (ekonomisystemet och beslutsstödssystemet) Medelsförvaltning, likviditetsuppföljning, prognos Budget, budgetuppföljning och bokslut Besvarande av enkäter från myndigheter, branschorganisationer, företag etc Administration av uppgifter om beslutsattestanter med ersättare enl. attestreglementet Kommunledningskontorets uppdrag att leda och styra verksamheten Kravhantering kund Statistikuppgifter från SCB, befolkningsuppgifter. Kommunens anläggningsregister Upprättande av remissvar inom ekonomiområdet Totala kostnader för ekonomi- och upphandlingsavdelningen som flyttas till anslag 2015 är 879 tkr. 4.2.2 IT-avdelningen 4.2.2.1 Strategiska tjänster på IT-avdelningen (finansieras med anslag fr o m 2015 och ingår inte i skolpengen) Om förslaget genomförs betalar de kommunala skolorna och förskolorna inte för följande tjänster från IT-avdelningen från och med 2015 : IT-strategi, verksamhetsutveckling IT. IT-arkitektur. Systemförvaltning kommungemensamma plattformar. Projektledning i kommunövergripande utvecklingsprojekt och teknikprojekt inom IT-avdelningen. Ramavtal IT. Upphandling och uppföljning av kommunens ramavtal inom ITområdet enligt LOU. Totala kostnader som flyttas till anslag 2015 är 284 tkr. 4.2.2.2 Operativa tjänster på IT-avdelningen De kommunala skolorna och förskolorna betalar för följande operativa tjänster från ITavdelningen: Beskrivning av funktionen Funktionen betalas per IT-kommunikation Kommunnät LAN- Lokalt fast nät WiFi - lokalt trådlöst nät IT-kommunikation, telefoni Mobilt bredband. Olika nivåer finns beroende på datalagringskapacitet Fiberanslutning, betalas per nod och per ansluten IT-arbetsplats Lokal switch Trådlös antenn Abonnemang Systemdrift Systemdrift Samh.viktiga/ verksam.kritiska/resurskrävande system System konkurrensneutralitet 7(17)

Beskrivning av funktionen Hyra virtuell server skolor Säkerhetskopieringskolor Virtuell åtkomst (terminal server) Befolkningsregister, diarieföringssystem IT-arbetsplats Standard alternativt olika tillägg Skrivare Inköp annan nätverksansluten utrustning IT-arbetsplats, telefoni Fast telefon Mobiltelefon IT-användare Användarkonto Funktionen betalas per Server Enligt arbetsinsats Program/programklient Fast pris per förvaltning IT-arbetsplats och tilläggstjänster Standard på skrivaren och volym Utrustningen Beroende på modell Beroende på modell Anställd Övrigt Helpdesk Internkonsult Ingår Timme 4.2.2.3 De kommunala skolornas kostnader för 1-1-satsning Kommunfullmäktige godkände för 2013 ett överskridande av de kommunala skolornas budget med 5,7 miljoner kronor för kostnader för införandet av "1-1", en dator per elev och lärare. Produktionsstyrelsen har på detta sätt tillåtits att använda en del av det ackumulerade egna kapital som resultatenheterna under många år byggt upp. Utfallet för 2013 blev -4,6 mnkr, vilket är 1,1 mnkr bättre än budget då produktionsstyrelsen fått rätt att använda 5,7 mnkr av det upparbetade kapitalet till kostnader för "1-1", en dator per elev och lärare. Resultatet förklaras bland annat av att leasingdatorerna till personalen på F-åk 6 skolorna levererats först vid halvårsskiftet. De kommunala skolornas kostnader för IT i övrigt redovisas under avsnitt 4.2.1.2. 2015 kommer skolpengen att höjas för samtliga kommunala och fristående grundskolor för att kunna finansiera IT-satsning. 4.2.3 Personalavdelningen 4.2.3.1 Strategiska tjänster på personalavdelningen (finansieras med anslag fr o m 2015 och ingår inte i skolpengen) Om förslaget genomförs betalar de kommunala skolorna och förskolorna inte för följande tjänster från personalavdelningen från och med 2015: Systemförvaltning av PA-systemet Personal- och lönestrategiskt arbete Pensioner (kartläggning åldersstruktur och pensionsavgångar/år, handläggning enskilda pensionsärenden för nuvarande och tidigare anställda, kontakter med SPP, information och rådgivning till anställda via SPP, administration av försäkringar) konkurrensneutralitet 8(17)

Administration av avtalsförsäkringar Arbetsmiljöarbete Löneförhandlingar (bland annat bistående till cheferna under förhandlingarna Allmän service (allmän service i avtals- och arbetsrättsfrågor, service till t ex myndigheter och kommuninnevånare) Utbildning Facklig verksamhet MBL-förhandlingar Jämställdhetsarbete / mångfaldsarbete Administration av jubileumsgåvor och jubileumsmiddagar Utfärdande av arbetsgivar- och anställningsintyg Statistik och rapporter Personalhandbok LAS-bevakning (bland annat information om och utbildning i LAS och dess konsekvenser, upprättande av turordningslistor, bevakning tidsbegränsningar inför tillsvidareanställningar och information till cheferna, administration och utbildning i Offentliga jobb ) Totala kostnader 2015 är 151 tkr. 4.2.3.2 Operativa tjänster på personalavdelningen De kommunala skolorna och förskolorna betalar för följande operativa tjänster från personalavdelningen: Lönetjänster (bland annat löneutbetalning en gång per månad) Råd och stöd till chefer i avtals- och arbetsrättsliga frågor, rehabiliteringsärenden/personalsociala frågor, det systematiska arbetsmiljöarbetet, diskriminerings- och jämställdhetsfrågor, LAS-frågor, omplacerings- och rörlighetsfrågor, förhandlingsarbete, arkivering) Fackliga organisationer (nedsättning av tjänst för facklig företrädare) samt försäkringar. 4.2.4 Upphandling (del av ekonomiavdelning) 4.2.4.1 Strategiska tjänster på upphandlingsavdelningen (finansieras med anslag fr o m 2015 och ingår inte i skolpengen) Om förslaget genomförs betalar de kommunala skolorna och förskolorna inte för följande tjänster från upphandlingsavdelningen från och med 2015: Upphandling och tecknande av gemensamma ramavtal Bevakning av lagstiftning Nämndsspecifik upphandling Sammanställning av ramavtalskatalog Avtalsbevakning och uppföljning av gemensamma ramavtal Information, utbildning, utveckling och samordning Bevakning av lagstiftning Samarbete med kommuner i nord-ostsektorn Utveckling, samordning, information och utbildning Totala kostnader som flyttas till anslag 2015 redovisas under ekonomiavdelningen. konkurrensneutralitet 9(17)

4.2.4.2 Operativa tjänster på upphandlingsavdelningen De kommunala skolorna och förskolorna betalar för följande operativa tjänster från upphandlingsavdelningen: Avtalsbevakning och uppföljning av specifika ramavtal 5 Lokalkostnader 5.1 Hyresprinciper för utförarna i Danderyds kommun Kommunens interna hyresmodell Under 2010 genomfördes revideringar av hyresmodellen. Dessa föregicks av en utredning där modellen beskrivs (KS 2008/0204) med de grundläggande principerna för modellen: hyran fastställs utifrån lokalens standard och funktionalitet samt fastighetsförvaltningens genomsnittliga självkostnad (genomsnittshyra) för den aktuella lokalkategorin t ex förskolor. Hyran bestäms inte utifrån fastighetsförvaltningens självkostnad för den enskilda fastigheten. för att pengsystemet skall fungera krävs att skillnaden i hyra mellan olika enheter inte får bli alltför stor. I den utredning, som låg till grund för fullmäktiges beslut, angavs att avvikelsen från genomsnittshyran inte bör vara större än 10 %, uppåt eller nedåt. den generella hyresnivån (genomsnittshyran) för en lokalkategori (t ex förskolor) fastställes så att fastighetsförvaltningens samlade hyresintäkter motsvarar kommunens självkostnad (kapitaltjänst, underhåll och driftkostnader) för aktuella fastigheter. Lokalens standardklassificering och därmed lokalens hyra i jämförelse med genomsnittsnittshyran bestäms utifrån en matris med tre ålderskategorier och tre standardnivåer för varje ålderskategori dvs sammanlagt nio hyresnivåer för varje lokalkategori. Standardklassificeringen förutsättes ligga oförändrade över en längre period. På kort sikt förutsättes ändringar ske endast i samband med större eller genomgripande ombyggnader av en fastighet eller om ett nytt objekt tillkommer. I och med nybyggda förskolelokaler och renoverade förskole- och skollokaler ökar kontorets kostnader utan större möjligheter att möta det med ökade hyresintäkter. I modellen betalar alltså enheterna för "samtliga" ytor. Frågan som aktualiserats av kommunledningskontoret är om det är möjligt att aulakostnaderna betalas utifrån utnyttjande. Förvaltningen bedömer att det är möjligt med hänvisning till SKL:s råd. Kommunstyrelsen har i uppdrag att se över kommunens hyresmodell. Enligt planeringsdirektiv för budgetarbetet 2015 ska detta inkludera frågeställningarna avseende tomställning av lokaler och så kallade fria nyttigheter. Behovet av en översyn verifieras av förvaltningen. Uthyrning av aula, matsalar och gymnastiksalar Förvaltningen har genomfört en kort enkätundersökning bland rektorer i kommunens skolor för att få reda på i vilken utsträckning man hyr ut olika lokaler såsom aula, gymnastiksal eller matsal. Svar har kommit från 8 skolor, av de större saknas Viktor Rydbergs samskola. Här framgår att i stort sett ingen uthyrning alls sker av aula annat än Danderyds gymnasium. Matsal hyrs inte heller ut, men Marina läroverket bedriver egen konkurrensneutralitet 10(17)

restaurangverksamhet under sommarlov och före jul. De allra flesta skolor hyr gymnastiksalar av tekniska kontoret, disponerar själva hallen under vardagar dagtid och hyr ut i andra hand till Kultur- och fritidsnämnden (KFN) under kvällar och helger. KFN fördelar tider bland föreningar som betalar hyra enl faställd taxa av KFN. Den allra största aulan finns i Danderyds gymnasium. Ytan är enligt preliminära uppgifter från tekniska kontoret 1 178 kvm och hyreskostnaden 1 583 kr per kvm och år. Hyresvärd är tekniska kontoret. Ytan är uppskattad utifrån ritningar och avser både över- och undervåning. Vid en översiktlig genomgång av hyresprinciper för barn- och utbildningsnämnden respektive kultur- och fritidsnämndens verksamheter kan vi konstatera olikheter i rutiner och principer som medför avsteg från konkurrensneutralitet. Nedan visar vi på några exempel: Hyra av aula/danderyds gymnasium Aulans utnyttjande framgår av följande sammanställning från produktionskontoret: UTNYTTJADE TIMMAR I STORA AULAN 2013 Antal timmar Gymnasiet kommunen filmklubben/kulturskolan/svenska kyrkan externt uthyrd antal timmar 567 35 130 203 935 Intäkter 0 35 000 0 151 000 Danderyds filmstudio, Kulturskolan och Svenska kyrkan har hyrt aulan kostnadsfritt. Kommunen och externa grupper betalar 5 000 kr för halvdag och 7 500 kr per heldag. I nedanstående tabell redovisas ytor för matsal, aula och gymnastik i de skolor som tekniska kontoret hyr ut. Sammanställning areor skolor, kvm Matsal Matsal/aula Aula Gymnastik Miniaula Baldersskolan 159 187 Brageskolan 247 412 Danderyds gymnasium Viktor Rydberg gymnasium 402 1 178 1 939 121 333 275 1 030 Elevverket 48 Enebyskolan 103 288 Fribergaskolan 296 221 1 743 Kevingeskolan 327 339 Kyrkskolan 232 236 Långängsskolan 142 228 Mörbyskolan 228 213 816 Stocksundsskolan 263 337 Svalnässkolan 63 210 Vasaskolan 227 599 konkurrensneutralitet 11(17)

Sammanställning areor skolor, kvm Ösbyskolan 75 Viktor Rydbergs samskola betalar 1 222 kr per kvm och år för hela skolan. Viktor Rydbergs gymnasium betalar 1 146 kr per kvm (ingen värdering av olika lokaltyper.) Mörbyskolan och Fribergaskolan har viktade hyror för olika ändamål, men en genomsnittshyra av 1 224 resp 1 243 kr per kvm och år. Uppgifter om övriga lokaler saknas. Gymnastik/Idrottshallar De allra flesta skolor hyr gymnastiksalar av tekniska kontoret, disponerar själva hallen under vardagar dagtid och hyr ut i andra hand till Kultur- och fritidsnämnden (KFN) under kvällar och helger. KFN fördelar tider bland föreningar som betalar hyra enl faställd taxa av KFN. Det finns fyra sporthallar i kommunen (minst dubbel yta jämfört med gymnastiksal). Två av dessa ligger i anslutning till skolfastighet, två är fristående. Hallarna i anslutning till skolfastighet finns vid Danderyds gymnasium och Fribergaskolan. KFN hyr ut bägge hallarna kvällstid och helger. Mörbyhallen (2 085 kvm) och Norrängsgården (1 378 kvm) är fristående hallar som KFN hyr direkt av tekniska kontoret. Hyra för nybyggda Mörbyhallen är 1 884 kr per kvm och hyran för Norrängsgården är 334 kr per kvm. Ovanstående material är otillräckligt för att analysera konkurrensneutraliteten En närmare kartläggning och analys av detta liksom bör vägas ihop med olika mått på lokalstandard i skolorna för att skapa en så rättvis hyressättning som möjligt. Ett jämförelsemått i sammanhanget är yta per elev, vilket varierar i skolorna. Fristående sporthallar Mörbyhallen (2 085 kvm) och Norrängsgården (1 378 kvm) är fristående hallar som KFN hyr direkt av tekniska kontoret. Hyra för nybyggda Mörbyhallen är 1 884 kr per kvm och hyran för Norrängsgården är 334 kr per kvm. 5.1.1 Går lokalkostnaderna att påverka - råd från SKL Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerat aktuella frågor och svar och avseende lokalkostnader: Fråga: Skolorna i kommunen betalar full hyra för idrottshallarna, även kvällstid- och helger, då olika idrottsföreningar använder lokalerna. Kan vi minska lokalkostnaderna motsvarande den tid då lokalerna används av andra verksamheter? Svar: Enligt propositionen (2008/09:171) ska kommunens val av organisationsform inte ha någon betydelse för bidragsberäkningen. Det framgår också att alla kostnader som är förknippade med verksamheten ska ingå. På samma sätt bör kostnader som inte kan anses vara förknippade med skolverksamheten räknas av. Ett annat alternativ är om skolverksamheten får intäkter för uthyrning under kvälls- och helgtid, då bör hyreskostnaden nettoberäknas (kostnaderna minskas med intäkterna från uthyrningen). konkurrensneutralitet 12(17)

5.2 Hyresprinciper i andra kommuner En rundringning bland några andra kommuner visar på olika lösningar: 5.2.1 Sammanfattande erfarenheter från andra kommuner Erfarenheterna från andra kommuner visar sammanfattningsvis: Det är ett mycket omfattande arbete att göra stora förändringar i hyresmodellen. Flera kommuner nämnde att arbetet pågått under fler år. Förändringar i hyresmodellen leder alltid till att några enheter får lägre och andra högre lokalkostnader. Effekterna har inte alltid varit önskade och försök har gjorts att parera det på olika sätt. Samtliga intervjuade kommuner har lite olika utformning på sina hyresmodeller. Det verkar alltså inte finnas någon självklar modell att tillämpa. Kostnader för faktiska lokalkostnader bedöms inte som rättvisa om kompensatoriskt system saknas eftersom vissa nybyggda lokaler är avsevärt dyrare än äldre. Kostnader för nybyggda lokaler gör att hyresmodellerna behöver revideras eftersom kostnaderna för nya lokaler är betydligt högre än de äldre. Många kommuner har eller har haft modeller där kostnaderna för fastighetsvärden (ofta fastighetskontoret) är/var betydligt högre än intäkterna från hyresgästen (förskola och skola) 5.2.2 Täby kommun Grunden är självkostnaden enligt intervjupersonerna. Självkostnaden innebär ett utjämningssystem, ingen nivåindelning görs av t.ex. lokalstandarden. Varje lokal har fått en kapacitetsbedömning som är en viktig del i skolornas lokalkostnader, kapacitet multiplicerat med kronor per kapaciteten som utgör skolornas lokalkostnader. Modellen utsätts för prövning i och med att kommunen bygger nya skolor som blir dyrare. Kommunen tänker att de behöver göra en ny beräkning av kostnaderna men de bedömer att det är ett stort omfattande projekt. Åva gymnasium, som är kommunens gymnasieskola, betalar för idrottsanläggningen tillsammans med Tibble fria gymnasium. Vidare finns idrottshallar i badhuset, där betalar skolorna efter utnyttjandet. Denna har beräknats utifrån hur mycket de använder och den ligger kvar från år till år. Intervjupersonerna har sagt upp aulan till 2015 men det är i skrivande stund inte klart hur förhandlingen mellan fastighetsägaren (Kommunfastigheter) och gymnasieskolan slutar. Tibble teater (som ligger i den fristående gymnasieskolan Tibble Fria Gymnasium) är lätt åtkomlig med separat entré och då går det lättare att hyra ut den. Åva är mer begränsad entré, så kostnaderna har legat på skolan, men intervjupersonen tror att förändringar är på gång. Sannolikt är det kultur- och fritid som får hyresintäkter om Tibble teater hyrs ut. 5.2.3 Sollentuna kommun Ny hyresmodell ska precis införas för grundskolor och förskolor. Den bygger på att alla betalar sin egen hyra vad lokalerna kostar. Den blir en stor spännvidd för enheterna. Målet är att samtliga skolorna inte betalar mer än 18.000 kr per elev. Skolpengen anpassades också till detta så att inte skolorna skulle drabbas alltför mycket. Erfarenheterna av den reviderade modellen är att det är svårt att bygga nya lokaler och komma under 18.000 kr per elev. Kommunen är inte klar över hur denna frågan ska konkurrensneutralitet 13(17)

hanteras eftersom man just nu bygger nya förskolor och grundskolor samt renoverar andra. Gymnasieskolan betalar hela aulan. Kanske utnyttjar 30-40 % (gissning av intervjupersonen) av dag- och kvällstid. Aulan ligger inte med egen entré, så man måste gå igenom skolan för att komma dit. Skolan får hyresintäkterna om aulan hyrs ut och det görs den till och från, dock inte i så hög omfattning. Gymnasieskolan hyr in sig i simhallens idrottshall, betalar för utnyttjandet. 5.2.4 Stockholms stad De kommunala skolorna och gymnasierna betalar inte hyra direkt till fastighetsägaren oavsett om det är det kommunala bolaget eller något annat fastighetsbolag. Kostnaden tas av utbildningsförvaltningen centralt vilket innebär att hyran är schabloniserad per elev totalt i kommunen. De fristående skolorna får således högre elevpeng för att kompenseras för hyreskostnader. Aula/scener i samband med skolfastigheter ingår i hyran dvs finns tillgängliga för skolorna att användas och hyra ut. Beläggning och bokning hanteras av Idrottsförvaltningen. Skolorna bokar tider för idrottsundervisning hos dem och betalar för det med elevpeng. 5.2.5 Vallentuna kommun Aula/scener i samband med skolfastigheter Gymnasiets aula finansieras av kulturförvaltningen. Gymnasiet hyr aulan och betalar utifrån utnyttjandegrad. Matsalar/samlingslokaler hyrs ut i vissa skolor enl fördelning 65/35 %. Fristående sporthallar Fritid äger och förvaltar en del anläggningar. Andra hyr man internt till 100 % av Stadsbyggnadsförvaltningen (SBK). Fritid hyr ut till föreningar. Gymnastiksalar/hallar i samband med skolfastigheter SBK hyr ut. Kostnad fördelas 65 % fritid och 35 % skola. Skolan disponerar kl 8-16 och hyr ut under denna tid. Fritid disponerar och hyr ut efter kl 16. Man har problem med ansvarsfrågan p g a flera hyresgäster. 5.2.6 Österåkers kommun Aula/scener i samband med skolfastigheter Ansvar och kostnad ligger hos skolorna. Gymnasiet har egen samlingsyta. Fristående sporthallar Sport och Fritidsförvaltningen hyr ut. Tid avsättes dagtid för skolornas nyttjande. Grundskola faktureras ej, däremot gymnasiet. Medley driver simhall och ska enligt avtal Gymnastiksalar/hallar i samband med skolfastigheter Grundskolor och förskolor betalar faktiskt lokalersättning till hyresvärd. Externa utförare får ersättning för kommunens genomsnittliga lokalkostnad i skolpengen. Sportoch fritidsförvaltningen hyr gymnastik och sporthallar internt. Grundskolorna får tider tilldelade och använder lokalerna som fria nyttigheter. Gymnasiet däremot faktureras enligt taxa för nyttjad tid. konkurrensneutralitet 14(17)

5.2.7 Solna stad Internhyresmodellen utreds för närvarande. Det finns en generell nivå för förskolor och en annan grundskolan, dessa är ungefär 1100 kr - 1300 kr per kvm för förskolorna och 800 kr - 900 kr per kvm för grundskolorna. Nybyggnation av skola gör att modeleln utreds. Gymnasieskolan betalar hela kostnaden för aulan. Entrén är möjlig att nå för allmänheten utifrån. Idrotthallen ligger i en egen byggnad och skolan hyr den på dagtid, på kvällar och helger är det kultur och fritid som ansvarar för lokalen. 5.2.8 Lidingö stad Modellen är uppbyggd så att skolorna blir fakturerade av fastighetskontoret. Verksamhetsyta är grunden för skolornas lokalkostnader. Samma kvm-hyra betalas alla skolor för. Det är dock lite osäkert, enligt intervjupersonen, vad som menas med verksamhetsyta. Korridorer och toaletter ingår inte till exempel. Uppskattningsvis är verksamhetsytan 70 % av LOA (lokalarea) av intervjupersonen. Även nybyggda skolor betalar samma kvm-hyra. Det innebär att samtliga skolor får högre hyra vid nybyggnation och renoveringar. Viss översyn har gjorts för att hitta alternativa modeller, till exempel hyreskostnad per elev, men det har fått oönskade effekter, vilket gjort att man valt att inte ändra modellen. Aulan betalas till 100 % av gymnasieskolan. Aulan är inte "jätte-stor" enligt intervjupersonen. Skolan får hyresintäkterna men administrativt sköts bokningen av kultur och fritid. Skolorna förfogar för idrottshallarna och gymnastiksalarna mellan 8 och 17 och kultur och fritid för kvällar och helger. Hyreskostnaderna för hallarna och salarna delas lika mellan kultur och fritid och skolorna. 5.2.9 Upplands-Bro kommun Gymnasiet betalar faktisk hyreskostnad från det kommunala fastighetsbolaget, självkostnadsprissättning. Kostnad per kvadratmeter är ungefär 600 kr per kvm och år. Gymnasiet har tillgång till Ekhammarsscenen som ligger i skolan. Entrén ligger separat som gör att man kan använda den på kvällstid också. Gymnasiet betalar del av kostnaden för aulan, uppskattningsvis 250 tkr, 25 % av totala kostnaderna, resterande betalar kultur- och fritid. Gymnasiet har en egen idrottshall som de betalar fullt ut för på dsgtid. Kultur och fritid betalar ungefär hälften och har också tillgång till lokalen från och med 16.00 och på helger. 6 Remiss - utförarnas synpunkter och förvaltningens kommentarer Ett utkast på rapporten skickades till samtliga utförare inom förskola, pedagogisk omsorg och grundskola 8 oktober. Vid remisstidens utgång 16 oktober hade 5 svar inkommit till förvaltningen. Dessa var: Produktionskontoret Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor (VRS) konkurrensneutralitet 15(17)

Vendestigens förskolor och skolor Krubbans förskola Enebydungens förskola Svaren redovisas i bilaga kommenteras nedan. Dessa har kategoriserats i administrationskostnader och momskompensation. Administrationskostnader VRS och Enebydungen menar att även stiftelsen har de flesta av de kostnader som från och med 2015 föreslås flyttas till anslag. De föreslår därför att friskolorna kompenseras för förändringen. Vendestigen menar att frågan behöver utredas noggrant. Krubbans förskola menar att ersättningssystemet bör kompletteras för att underlätta för mindre enheter som är känsliga för till exempel sjukdomar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar i utredningen att kommunen har ett större uppdrag än de fristående utförarna. Hur det påverkar utformningen av ersättning till de fristående är däremot inte tydligt uttryckt i lagstiftningen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att det vare sig proposition, skollag eller förordningar finns någon exakt definition av vilka kostnader som ska täckas av administrationsschablonen. Förvaltningen har studerat överklaganden av andra kommuners bidragsbeslut men kan inte heller där hitta förtydliganden. Förvaltningen kan alltså inte bedöma, utifall beslutet skulle överklagas av någon fristående utförare, utgången av en eventuell rättslig prövning. Momskompensation Produktionskontoret menar att förvaltningen bör ange att de fristående utförarnas momskostnader är 2,2 % och att de därför överkompenseras med 3,8 % (2,2 % + 3,8 % = 6 %). VRS motsätter sig förvaltningens bedömning att momskompensationen är något större än de fristående enheternas kostnader. Stiftelsen menar att det inte gäller för dem, de menar att många är har momskostnaderna varit högre än 6 %. Förvaltningens kommentarer Förvaltningens bedömning är att momskompensationen är något högre än de fristående enheternas kostnader. I vilken utsträckning går dock inte att uppskatta, genomförda redovisningar ger olika resultat. Friskolornas momspliktiga kostnader varierar över åren beroende på hur mycket inköp och investeringar som görs. De år då lite inköp och investeringar görs är sannolikt momskompensationen för generös men förhållandet kan vara det motsatta under år då mycket investeringar görs, i början av friskolans verksamhet och vid expansion. Det har gjorts ett flertal undersökningar om friskolornas momskostnader. De ger väldigt olika svar. Produktionskontoret hänvisar till en utredning av revisionsföretaget Öhrlings PriceWaterhouse Coopers (som senare bytte namn till pwc) i Uppsala som visar att den kommunala organisationen 2006 för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg i genomsnitt hade 2,2 % i momskostnader. Produktionskontoret menar att de kommunala enheterna i Danderyd hade ungefär motsvarande momskostnader 2013. Friskolornas Riksförbund refererar i en undersökning till en momsundersökning som gjordes 2012 av Ernst & Young för en friskolekoncerns (Academedia) räkning att konkurrensneutralitet 16(17)

faktisk momskostnad, inklusive uppskattad dold moms, uppgick till i genomsnitt 8,6 %. De kommunala enheterna i Sollentuna kommun redovisade 2000 att deras momskostnader var 2,3 % i förskolan och 4,6 % i grundskolan. En momsexpert vid KPMG anlitades för att bedöma om det var korrekt. Han kom då fram till att om de kommunala enheterna inte haft avdragsrätt för ingående moms hade momsens andel för skolan uppgått till 7,6 % och för förskolan 4,7 % av en beräknad totalkostnad inklusive moms och så kallad "dold moms". Momsexperten menade att dold moms uppträder för en del fristående utförare inom till exempel förskola och skola för deras köp av varor och tjänster som i sin tur krävt investeringar där momsen inte dragits av. I denna utredning har förvaltningen inte uppskattat om dold moms finns för de fristående utförarna i Danderyd. Danderyds kommun ersatte friskolorna fram till 2005 med 3 % momskompensation. Regeringen har bedömt att en schablon för momskompensationen är en avvägning mellan helt rättvisande system och fördelarna med administrativ enkelhet. Regeringen menade att det skulle bli en alltför omfattande administration om friskolorna skulle redovisa sina faktiska momskostnader. Riksdagen beslutade under 2010 i enlighet med regeringens beslut. I uppdraget ingick inte att analysera momskompensationen till friskolorna. Kompletterande utredning skulle behövas för att belysa det. I och med Riksdagens beslut finns det ingen möjlighet att påverka momskompensationen till friskolorna. Förvaltningen bedömer inte att det inom ramen för aktuell lagstiftning finns möjlighet att "kvitta" (för hög) momskompensation mot (för låga) administrationskostnader. Inte heller här finns dock rättsfall som vägledning utan en juridisk bedömning behövs för att få frågan ytterligare belyst. Lokalkostnader VRS menar att det är viktigt att fristående och kommunala utförare får likvärdiga villkor när man hyr lokaler av kommunen. Enebydungen menar att prissättningen bör ta större hänsyn till lokalernas standard. Förvaltningens kommentarer Förvaltningen menar också att det är viktigt med likvärdiga villkor för lokalkostnader för samtliga utförare och bedömer att det är så idag. Kommunledningskontoret har aviserat att hyresmodellen ska utredas under 2014/15 och synpunkten om standrard etc bör beaktas i den utredningen. konkurrensneutralitet 17(17)