Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand



Relevanta dokument
Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Det goda livet TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

UPPLÄGG FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER. Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN?

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Sveriges bästa cykelstad

raka cykelvägen för Uppsala.

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Cykelkommunen Lund

DEN GODA GRÖNA STADEN

Hållbar mobilitet i Lunds kommun. Christian Rydén Stadsbyggnadskontoret

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Cykelkonferensen 2009

Grön vision för ett cyklande Stockholm

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar oktober 2014

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Strategi för mer cykling

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

ökad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i Växjö

Cykelenkät. Svensk cykling

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykelbokslut.

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om bättre framkomlighet för gående och cyklister på Kvarnholmen

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

SIFOs Telefonbuss 2012

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Samband mellan hastighetsnivå på olycksplatser och skadegrad för gående och cyklande Preliminära resultat

1. Varför, satsa på ökad cykling? 2. Hur planera staden för att öka cyklingen? (principer) 3. Trafikplanering och utformning av infrastruktur för

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

Cykeln och bilsamhället

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Hållbar utveckling i centrum. Dialog PM

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Yttrande över remiss: Cykelstrategi för Lunds kommun

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Manual till skolvägsplan

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik

Cykelstrategi för Mölndals stad

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

trafikplan vid arrangemang

Vinterdagene, Lillehammer Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

SnABbT, snyggt och hållbart

FLASKHALSHANTERING ETT HELHETSPERSPEKTIV

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelparkering vid Platensgatan 8

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet

Plan för rätt fart i Piteå

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Transkript:

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet

Omfattning Tre delprojekt: 1. Utveckling av indikatorer för hållbara transporter i staden 2. Strategier för ökat och säkrare cyklande och gående 3. Hastighetsanpassning i tätorter

Varför planera för cykeltrafik? Minska olycksrisken för cyklister Alla medborgares behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande Många cyklister bra för miljön, stadens attraktivitet, hälsa För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska cyklisters behov inte exkluderas

Trafikplanering genom tiderna Början av 1900-talet: Förtätning Funktionsblandning Plats för fotgängare och cyklister 1920-1940: Modernismens intåg i planering Funktionalismen (Le Corbusier) Modern trafik, dvs. biltrafik prioriteras Separering av funktioner Separering av trafikslag

Forts. Sedan 1940: I Sverige: SCAFT och miljonprogrammet I England: Traffic in Towns (Buchanan) Linkande i andra länder Ideal från modernism/funktionalism SCAFT präglade trafikplanering ända fram tills idag

Lite mer om SCAFT PROBLEM: bilar krockar med bilar, fotgängare och cyklister LÖSNING: bygg ett system så att de olika trafikslagen i princip aldrig behöver interagera

Differentiering Separering

Resultat av SCAFT En självgenererande struktur Tvingar fram konstiga rörelsemönster Ger ökad mobilitet, men inte ökad tillgänglighet Gång och cykel ses som säkerhetsproblem

Trafikplanering idag SCAFT och liknande idéer präglar trafikplanering än idag Cyklister ses ofta som problem Cyklister ska uppföra sig!, Cyklister bryter mot regler! Ofta bristande infrastruktur för cyklister Man tänker hållbart och menar kollektivtrafik eller miljöbil

Hur ser det ut i Stockholm och Köpenhamn?

Köpenhamn och Stockholm 16,2 % av alla resor görs med cykel i Danmark 9,3 % av alla resor görs med cykel i Sverige Köpenhamn: Invånare: ca. 530 000 Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 31% - Gång: 26,8% - Kollektivtrafik: 13,9% Stockholm: Invånare: ca. 840 000 Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 4,9% - Gång: 32% - Kollektivtrafik: 28% Källa: Resvanundersökning Sverige 2005 och Danmark 2006

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik Säkra cykelparkeringar

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Bra och säkra cykelbanor Egna trafikljus (prioriterad framför biltrafiken

Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktad mm Bra markering

Dock: Ibland otryggt

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm Ingen plats för cyklister Små cykelfält där bilar parkerar

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder på cykelfält Dålig markering

Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder av biltrafiken

Dock: Även bra ibland med cykelbanor

Hur kan bilderna tolkas? Fysisk planering skapa olika maktrelationer Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn Cyklister marginaliseras mer i Stockholm än i Köpenhamn Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm

Varför är det så olika? Beslutsfattare Planerare driva olika frågor Organisationen av trafikplanering Historisk utveckling Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik

Varför är det så olika? Olika attityder bland medierna Olika folkopinioner Olika politiska ställningstagande Slutligen handlar det om politik och makt

Vad kan då sägas om maktrelationer? Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering Maktrelationer man kan observera: Politiska beslut Planerings beslut I trafiksituationer Maktrelationer man inte kan observera: Sociala strukturer (status, social situation mm) Ekonomiska strukturer (lobby mm, ex. årets lobbyist 2001 Lars-Göran Tannerfors för bilindustrin) Kulturella strukturer (cykelkultur mm)

Så vad handlar det om? Om geografins kärnämne enligt Hägerstrand: Studiet av kampen om makten över existensers och händelsers tillträde till rummet och tiden. (Hägerstrand 1986:43)

Avslutning Maktrelationer mellan motorister och cyklister inbyggda i infrastrukturen Olika maktrelationer leder också till olika planeringsperspektiv Maktrelationer präglade av strukturer Ekonomiska Kulturella Sociala Krävs medvetenhet om maktrelationer och påverkan av infrastrukturen