Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?



Relevanta dokument
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Astma hos barn och unga

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos

Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Fysioterapeutens viktiga roll

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Kriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3

God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Pollenriskprognoser

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning

Nya nationella riktlinjer för KOL

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Spirometritolkning Astma och/eller KOL?

Formulär: Astma vuxen

REGIONUPPDRAG ASTMA OCH KOL

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma barn

Interprofessionell samverkan astma och kol

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Formulär: Astma vuxen

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Formulär: Astma barn. Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Personuppgifter Diagnos Längd och vikt

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL

Formulär: Astma vuxen

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Ansträngningsutlösta andningsbesvär. Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås

GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nya riktlinjer Astma och KOL 2015

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

När skall KOL misstänkas?

Aktuell behandling vid astma hos vuxna. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Kloka Listan Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Astma hos barn- och ungdomar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

80 % av astmatikerna hade aldrig fått råd om hur de skulle träna

Vad är nationella riktlinjer?

Spirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik. Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Formulär: KOL-öppenvård

Läkemedel vid astma och KOL Nya nationella Riktlinjer 2015

Astma- och KOL-behandling

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Formulär: KOL-öppenvård

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Transkript:

015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar remissversionen av riktlinjerna - Elisabeth Eidem, Peter Odebäck Nulägesanalys från Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne Regionala projektgruppen presenterar synpunkter på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för riktlinjerna Leif Bjermer 1.30 Konferenslunch vård vid astma och Delseminarier i mindre grupper. Presentation från delseminarier. Sammanfattning och reflektion Vad händer nu? Diskussion med Socialstyrelsens representanter Remissversion publicerad i november 15.50 014 Avslutning Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter Evidensbaserad kostnadseffektiv vägledning om hur vi bäst skall hantera ett antal kliniska problem - diagnostik och utredning - (läkemedelsrelaterad) behandling - omvårdnad och rehabilitering - uppföljning och symtombedömning Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer Våra patienter skall behandlas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter Gällande SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 1

015 03 5 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag På vilken vårdnivå? Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden Nationella riktlinjer Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Bör göras Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är Bildtext bäst och 10 är sämst. Kan göras I undantagsfall Diagnostik Behandling Farmakologisk Behandling Omvårdnad Uppföljning Asthma Barnperspektiv Regionala övervägande Rekommendationer Från Regionen Diagnostik Dynamisk spirometri med reversibilitetstest och mätning av dygnsvariation <5% bra specificitet mellan 95 100 procent, men låg sensitivitet mellan 6 31 procent i erbjuda dynamisk spirometri med reversibilitetstest i diagnostiskt förhållande syfte till kliniskt vuxna och ställd barn som astmadiagnos är 6 år eller äldre med misstänkt astma (prioritet 1). (begränsat vetenskapligt underlag). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda mätning av dygnsvariation i diagnostiskt syfte (PEF eller FEV 1 /FEV 6 ) till personer med misstänkt astma (prioritet 7). LBJ 1 Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer

015 03 5 > 6år > 6år Astma med pågående obstruktion Dynamisk spirometri med rev test. (1) Astma med intermittent obstruktion PEF variabilitet (8) Reaktivitetstest (se ansträngningsastma) Ansträngningsastma Standardiserad ansträngningtest (7) Free running test (10) Torrluftsprovokation (8) Mannitol test (6) Bedömning / utredning EILO? () Astma med misstänkt utlösande miljöfaktor (inkl Yrkesrelaterad astma) Miljöanamnes (3) PEF / FEV kurva relaterad till exponering (??) Allergisk astma Riktad Allergiutredning, blodprov () NO-mätning (8) Svar på frågan: Kan FeNO användas för diagnostik / bedömning av patienter med misstänkt allergisk astma? 13 14 Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård (prioritet ) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning mer än gånger (prioritet ) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn 3 6 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet ). erbjuda personer med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt utlösande allergen (prioritet ). 15 16 Diagnostik vid misstänkt Asthma COPD Overlap Syndrome Mätning av FEV 1 /FVC- Fler med eller FEV reversibilitet 1 /VC max efter bronkdilatation Fler med förhöjt FeNO Hälso- och sjukvården Fler med bör eosinofil inflammation erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande 1. Papi behandling A, et al. AJRCCM till personer 000;16(5):1773-7. med misstänkt. Kitaguchi et al Int J COPD 01; 7: 83-89 och som röker eller har rökt (prioritet 1). Kronisk luftvägsobstruktion, FEV1<60 procent av förväntat värde. Åtgärd: Diffusionskapacitet (DLCO) för differentialdiagnostik mellan astma och. Stor svårighetsgrad. God patientnytta. Komplement till spirometri. Vad med reversibilitet vid? Fenotypning samt differentialdiagnostik Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 10). Vilken vårdnivå avses? Rekommendation: 7 17 Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 3

015 03 5 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Läkemedelsbehandling Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst gånger i veckan (prioritet ). 0 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden inhalationssteroid till vuxna Hänsyn och barn till från Adherensproblematik? och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta--stimulerare mer än gånger per vecka (prioritet ). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda byte till kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta--stimulerare till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta- -stimulerare mer än gånger per vecka (prioritet 8). Svar på frågan: Skall samtidig rinit hos patienter med astma behandlas med nasala steroider? 1 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version, långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt Åtgärd: Tillägg av salmeterol. Endast en viss effekt på livskvalitet. Rekommendation 7 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 4

015 03 5, långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt Åtgärd: Tillägg av formoterol. Endast en viss effekt på lungfunktion. Studiedesign Rekommendation 10 Specifik läkemedelseffekt Klasseffekt Behandling av Astma och Rekommendationer efter expertmöte november 014 Icke farmakologisk behandling Omvårdnad Åtgärd: Interprofessionell samverkan. God patientnytta. Positiv effekt på livskvalitet och symtom till en måttlig kostnad per effekt. Åtgärd: Skriftlig behandlingsplan. Stor patientnytta men begränsad erfarenhet av åtgärden. Organisatorisk insats. Stor risk för utebliven läkemedelsbehandling till följd av avsaknad av behandlingsplan. Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 5

015 03 5 Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, gruppbaserad. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, individuell. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. Det går inte att särskilja effekterna av att ge undervisningen i grupp eller individuellt. Det går inte att särskilja effekterna av att ge undervisningen i grupp eller individuellt., rökare Åtgärd: Rökstopp. Stor svårighetsgrad. Stor effekt på lungfunktion. Minskad risk för sjukhusinläggning. Låg till måttlig kostnad per effekt., BMI < Åtgärd: Nutritionsbehandling, näringsdryck. Stor svårighetsgrad. Effekt på vikt, BMI och funktionell kapacitet. Låg till måttlig kostnad per effekt. Rekommendation 1 Rekommendation 3, ADL-problematik Åtgärd: Energisparande tekniker samt hjälpmedel. Mycket stor svårighetsgrad. Effekter på funktionell kapacitet och aktiviteter i dagliga livet., akut exacerbation, respiratorisk acidos Åtgärd: Non-invasiv ventilation. Mycket stor svårighetsgrad. Minskar respiratorisk acidos, dödlighet och vårdbehov samt har en låg kostnad per effekt. Rekommendation 3 Rekommendation 3 Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 6

015 03 5, stadium -4, stabilt skede, dyspné/sekretproblem Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure, (PEP). Patientnytta och låg kostnad., stadium -4, exacerbation, dyspné/sekretproblem Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure, (PEP). Mycket stor svårighetsgrad. Stor patientnytta och låg kostnad. Rekommendation, stadium -4, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet Åtgärd: Konditions- och styrketräning. Stor svårighetsgrad. God effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och symtom. Låg kostnad per effekt., stadium 3-4, stabilt skede, sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning Åtgärd: Konditionsträning med extra syretillförsel. Stor svårighetsgrad. Begränsad effekt på symtom. Avsaknad av effekt på livskvalitet. Rekommendation 3 Rekommendation 10 Uppföljning Uppföljning och återbesök vid astma hos barn från 6 månader Justering av behandling Analys Analys Diagnostiska åtgärder Prio Problem Uppföljning Behandlingsbeslut Uppföljning Utvärdering Repetition Samverkan Utbildning 3 Elektiv AKUT Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 7

015 03 5 Uppföljning och återbesök vid astma hos vuxna Uppföljning och återbesök vid Prio Prio Spirometri!? 3 4 Spirometri!? 3 3 Konklusion Eloge för ett ambitiöst upplägg samt att man har en remissgranskning innan fastställande Läkemedelsdelen kan missbrukas. Specifika preparat bör endast i undantagsfall beröras. Tas bort eller harmoniseras med läkemedelsverkets rekommendationer En del förslag fram för allt avseende omvårdnadsdelen är vetenskapligt väl motiverade men också resurskrävande. Kräver ökade resurser Kostnadsnyttan vid insparningar på en del enklare diagnostiska åtgärder typ spirometri ifrågasätts. Gränsdragning mellan prioritering på primär jämfört specialistnivå något oklar. Riktlinjer astma/ 015 03 18 Bjermer 8