Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Sthlm 2015-10-23 Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning, dyspné- och sekretproblem Fika KOL - fysisk träning KOL diagnostik, mätning av fysisk kapacitet/aktivitet Lunch Astma ansträngningstest, differentialdiagnostik Astma och KOL - interprofessionell samverkan, utbildning och egenvård, symtombedömning, uppföljning och återbesök, Fika Praktisk genomgång Nationella riktlinjer vid astma och KOL Margareta Emtner Professor, leg sjukgymnast Uppsala Universitet Akademiska sjukhuset Uppsala 1
Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan 400 000 och 700 000 personer lider av KOL där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL. Behandlingsmål vid astma och KOL Astma KOL Uppnå symtomkontroll och förebygga Förhindra progress av sjukdomen försämringsperioder Inga begränsningar dagliga Reducera symtomen aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förhindra och behandla exacerbationer Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten GINA (2014) GOLD (2013) Trots behandlingsmålen Färre än hälften av barn med astma uppnår astmakontroll Färre än hälften av vuxna med astma uppnår astmakontroll Stort mörkertal, KOL diagnos sent Brister i omhändertagandet 2
Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Patienter, brukare och anhöriga Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden När behövs nationella riktlinjer? Då det finns behov av vägledning, till exempel vid praxisskillnader över landet kontroversiellt område etiskt dilemma åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING Hearing KUNSKAPS- UNDERLAG sökning granskning gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer REMISS- VERSION regionala seminarier synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING 3
Projektorganisation Projektledning M Emtner (rehab), G Hedlin (barn/ungdomsastma), C Janson (astma), I Kull (omvårdnad), K Larsson (KOL), P Odebäck (prioriteringsordförande), E Eidem (projektledare), A Lord (delprojektledare VU) Radförfattare 26 externa experter (M Arne, G Faager, M Emtner, K Wadell) Hälsoekonomi Extern konsult CMT, Linköping Konsensuspanel 30-40 externa experter Prioriteringsgrupp 22 externa experter Indikatorarbete 4 externa experter och 3 Socialstyrelsen Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls Exempel på tillstånds- och åtgärdslista Rad Hälsotillstånd och åtgärd Motivering till rekommendationen Rekommendation D00.01 Luftvägssymtom, nytillkomna, utan tidigare behandling FEV 1 /FEV 6 -mätning som screeningverktyg (obstruktivitetsutredning) Avgörande för rekommendationen är patientnyttan då åtgärden med stor sannolikhet leder vidare mot rätt utredning. Kommentar: Ska inte användas ensamt i diagnostiskt syfte 4 D00.02 4
Vad består remissversionen av? Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning, översikt Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer Ladda ner eller beställ på www.socialstyrelsen.se Bilagor (webben) Tillstånds- och åtgärdslista, detaljerad version av alla rekommendationer Vetenskapligt underlag Indikatorer, detaljerad beskrivning Mest sjuka äldre Alla bilagor finns att ladda ner på www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjerna omfattar Barn och vuxna med astma samt personer med KOL 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer Områdena: diagnostik och utredning (D) läkemedelsrelaterad behandling (A resp K) omvårdnad och rehabilitering (A resp K) uppföljning och symtombedömning (A resp K) Ekonomiska konsekvenser- sammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar - ökad frekvens återbesök - utökad interprofessionell samverkan - ökad frekvens av astmautredningar av barn - mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar - fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen - ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma. 5
Organisatoriska konsekvenser- sammanfattning Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: - en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL - ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL - en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn. Indikatorer för vård vid astma och KOL Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Rapportering av astma och KOL till Luftvägsregistret Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv 6
Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning, dyspné- och sekretproblem Fika KOL - fysisk träning KOL diagnostik, mätning av fysisk kapacitet/aktivitet Lunch Astma ansträngningstest, differentialdiagnostik Astma och KOL - interprofessionell samverkan, utbildning och egenvård, symtombedömning, uppföljning och återbesök, Fika Praktisk genomgång Rökningens effekt på lungfunktion FEV 1 (% of value at age 25 y) 100 Never smoked or not susceptible to smoking 75 50 Smoked regularly and susceptible to its effects DISABILITY Stopped at 45 25 Stopped at 65 DEATH 0 25 50 75 Age (y) Adapted from Fletcher & Peto 1977 Rökstopp vid astma och KOL Hälso- och sjukvården bör - Erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som röker (prioritet 1) - Erbjuda stöd att sluta röka till personer med KOL som röker (prioritet 1) Rad A03.08 och K03.05 7
Tillstånd Astma, otillräcklig fysisk kapacitet Åtgärd Konditions- och styrketräning A03.11 Astma, otillräcklig fysisk kapacitet Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med astma och otillräcklig fysisk kapacitet konditions- och styrketräning (prioritet 7) Avgörande för rekommendationen är tillståndets måttliga svårighetsgrad samt åtgärdens effekt på livskvalitet och fysisk kapacitet Rad A03.11 Aerob fysisk kapacitet vs mortalitet allmän population VO 2 < 27,6 ml/kg VO 2 = 27,6-32,2, ml/kg VO 2 = 32,3-37,1 ml/kg VO 2 > 37,1 ml/kg N=1294 men Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825 8
Fysisk aktivitetsnivå hos personer med och utan astma Jerninger. Respiratory Medicine 2013 Träningsrekommendationer Aerob fysisk aktivitet Muskelstärkande fysisk aktivitet Rörlighetsträning gärna i intervaller ffa ben-, arm-, skulder-, bål-, skulder- och bäckenbottenmuskulatur ffa nack-, skulder-, bröstkorg- lår- och vadmuskulatur Avspänningsträning Andningsteknikträning vid dysfunktionellt andningsmönster, slemmobilisering Tillstånd Astma, ansträngningsutlösta andningsbesvär Åtgärd Specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär A03.12 9
Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4) A03.12 Träning vid låg grad av obstruktivitet Ansträngningsutlösta andningsbesvär Premedicinering Uppvärmning intervaller, lång, stegrad Nedvarvning Träningsmiljö Värmeväxlare Refraktärperiod Träningstyp Intervalluppvärmning minskar EIB Stickland. MSSE 2012;44 (3);383 10
Värmeväxlare Lungplus 1 Jonasport värmemask Lungplus sport Lungplus junior Refraktärperiod (Larsson K, 2000) Förändring av EIB vid olika aktiviteter och omgivningar McFadden NEJM1994;330(19)1362 11
FEV 1 vid samma ansträngningsnivå (80-85% av HR max ) Fitch. Specificity of Exercise in Exercise induced Asthma. BMJ 1971;4:577 Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation Hälso- och sjukvården bör erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med spray och spacer vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med nebulisator vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 5). Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning, dyspné- och sekretproblem Fika KOL - fysisk träning KOL diagnostik, mätning av fysisk kapacitet/aktivitet Lunch Astma ansträngningstest, differentialdiagnostik Astma och KOL - interprofessionell samverkan, utbildning och egenvård, symtombedömning, uppföljning och återbesök Fika Praktisk genomgång 12