Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisning Så verkar Tillväxtverket för hållbar tillväxt Ekonomisk tillväxt och omvandling är en viktig komponent i skapandet av välfärd. Den ekonomiska tillväxten är hållbar när värdet av produktionen av varor och tjänster ökar så att vi kan tillfredsställa våra behov idag ekonomiskt, miljömässigt och socialt samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. Tillväxtverket verkar för hållbar tillväxt och utveckling genom att: Hjälpa regioner och entreprenörer att se och hantera samhällsutmaningar i form av såväl nya förutsättningar som möjligheter. Se entreprenörskap som en förutsättning och ett verktyg för att förverkliga, omsätta och sprida nya idéer som svarar mot de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar samhället står inför. Tillväxtverkets program och insatser är hållbara i sin utformning i frågor rörande syfte, effekter, målsättningar, urval, finansiering och kommunikation. Kontinuerligt se över den egna verksamheten och den påverkan våra aktiviteter i form av exempelvis resande, inköp och arbetsmiljö har. Socialt Ekonomi HÅLLBAR TILLVÄXT Samhällsmiljö Samhällsekonomi Miljöekonomi Miljö Hållbar tillväxt kräver ett systemtänk där ekonomin utgör en av de tre dimensionerna, miljö och sociala aspekter de två andra. Ekonomin utgör en drivkraft för utveckling samtidigt som den är beroende av de andra två dimensionerna. Om hållbarhetsredovisningen 2012 Från och med redovisningsåret 2012 använder sig Tillväxtverket av Global Reporting Initiatives ramverk för hållbarhetsredovisning (GRI G3). Myndighetens hållbarhetsarbete ska utgå från en målorienterad struktur där GRI:s ramverk spelar väl in. Tillväxtverket har som ambition att 2013 års redovisning ska uppfylla kraven för den kommande fjärde generationens riktlinjer för GRI. Tillväxtverkets hållbarhetsarbete har tagit sin utgångspunkt i medarbetarnas kunskap och erfarenhet. Med stöd av ISO26000 och Global Reporting Initiative:s riktlinjer, inklusive sektortillägg för offentlig myndighet (PA) 11), benchmarking jämtemot andra organisationer, såväl privata som offentliga, nationellt och internationellt, samt genomgång av styrande dokument och uppdrag identifierades ett trettiotal aspekter. I workshops med myndighetens avdelningar fick medarbetarna diskutera de olika aspekterna samt identifiera myndighetens huvudintressenter utifrån grupperna ägare, leverantörer och samverkansparter, kunder samt samhälle. 11) Ej fastställt tillägg. Tillväxtverkets årsredovisning 2012 83

Intressentgrupp Exempel Intressentdialog Ägare Näringsdepartementet Möten, uppdrag, rapportering Medarbetare Hel- och visstidsanställda Internkommunikation via bl.a. intranät, diskussionsforum, internutbildningar, möten, enkäter, medarbetarsamtal Samverkansparter & leverantörer Kunder Samhälle Konsulter, experter, departement, kommuner, landsting, länsstyrelser, regionförbund, myndigheter, branschorganisationer, universitet, EU, företag* Existerande och blivande företagare, projektägare, regionförbund, kommuner, myndigheter, departement* Medborgare, intresseorganisationer, föreningar, utvecklingsgrupper Möten, seminarium, enkäter, undersökningar, rapportering, utvärderingar Startlinjen, event (t.ex. Startaföretag-dagar), verksamt.se, seminarium (bl.a. RKG), undersökningar (inkl. FVOV), enkäter Social media, medverkan externa aktiviteter * Vissa intressenter faller in under flera kategorier då de i vissa fall agerar samverkansparter men i andra nyttjar Tillväxtverkets tjänster som kund eller uppdragsgivare, till exempel myndigheter, regionala samverkanparter och departement. Enskilda företag kan å ena sidan ses som målgrupp för många av våra främjandeaktiviteter samtidigt som de är utförare i bemärkelsen aktörer för skapandet av tillväxt. Ekonomiska resultat Administrativ effektivitet Tillväxt Sysselsättning Jämställdhet Under 2012 ombads Tillväxtverkets medarbetare prioritera aspekter av hållbarhetsarbetet utifrån deras bäring på: strategisk betydelse för att utföra vårt uppdrag, potentiell påverkan utåt, potentiell påverkan inåt, samt etiskt ansvar och förväntningar på myndigheten. Samhällsengagemang Utbildning & kompetens Mångfald Resursförbrukning Medarbetarnas värdering av Tillväxtverkets arbete inom området Tillväxt, sysselsättning, jämställdhet, mångfald och resursförbrukning pekades, tillsammans med kompetens, samhällsengagemang, administrativ effektivitet och ekonomiska resultat, ut som områden av väsentlig betydelse för Tillväxtverkets verksamhet. Dessa aspekter har översatts i den modell som myndigheten utvecklat för hållbar tillväxt. 84 Tillväxtverkets årsredovisning 2012

Avgränsning och omfattning Tillväxtverket bidrar till hållbar utveckling genom att se över dels den egna verksamheten dels den direkta påverkan våra aktiviteter har på vår omvärld och medarbetare med målet att skapa ett hållbart Tillväxtverk. Vi gör det också genom att arbeta med hållbar tillväxt som vision för Sveriges regioner och företag. Hållbarhetsredovisningen för 2012 omfattar såväl vår direkta som indirekta påverkan. Informationen i redovisningen omfattar samtliga kontor och all anställd personal. Hållbar tillväxt Tillväxtverkets största påverkan utifrån ett hållbarhetsperspektiv sker genom verksamhetens indirekta aktiviteter, det vill säga de projekt och organisationer vi stöder genom kunskap, finansiering och samverkan. Tillväxtverkets arbete för hållbar tillväxt avgränsas till de områden där myndigheten har sina uppdrag och fokuserar på de möjligheter och utmaningar som myndigheten kan påverka utifrån dessa. Mer specifikt så innebär det att Tillväxtverkets arbete för en hållbar tillväxt har sitt fokus på företag och entreprenörskap samt på de miljöer inom vilka företagen verkar. Med utgångspunkt i entreprenörskap som drivkraft och verktyg i omställningen till hållbar tillväxt handlar arbetet om att identifiera och lyfta de utmaningar vi står inför som samhälle, och de nya förutsättningar och möjligheter som dessa ger företag och regioner. Det handlar också om att säkerställa att Tillväxtverkets program och insatser präglas av hållbarhet, till exempel vad gäller syfte, mål, urval, finansiering, effekter och kommunikation. Under 2012 har Tillväxtverkets ledningsgrupp fattat beslut om en strategi och en handlingsplan för att fastställa mål och uppföljningsrutiner för myndighetens indirekta påverkan. Arbetsgrupper är tillsatta inom områdena mångfald, jämställdhet och miljö. Dessa grupper kommer under 2013 att utveckla förslag och verktyg för hur hållbarhetsaspekter bör integreras i de processer som ligger till grund för programutveckling samt projekthandläggning. Ledningsgruppen är styrgrupp för hållbarhetsarbetet. Tillväxtverkets årsredovisning 2012 85

Exempel på hur Tillväxtverket arbetar för hållbar tillväxt Bidra med kunskap Tillväxtverket har tagit fram flera rapporter som beskriver och belyser arbetet med olika dimensioner av hållbar tillväxt. Rapporterna På grön kvist och Att välja jämställdhet är två exempel. Inom regionalfonden har det även gjorts särskilda uppföljningar av de horisontella kriterierna. Utifrån undersökningen Företagens villkor och verklighet har särskilda analyser gjorts rörande bland annat små och medelstora företags miljöarbete. Andra områden där Tillväxtverket aktivt tar fram och sprider information för hållbar tillväxt kopplar till mångfald och samhällsentreprenörskap. Skapa förutsättningar Under året har Tillväxtverket haft i uppdrag att stötta regioner i arbetet med att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtverket har även samarbetat med gruvnäringen i norra Sverige där det krävs särskilda åtgärder för att öka andelen kvinnor inom näringen och där man även tittar på möjligheten att samarbeta med sociala (arbetsintegrerande) företag. Stöd och finansiering Tillväxtverket erbjuder en rad program med direkt koppling till hållbar tillväxt. Kvinnors företagande, DemoMiljö, Programmet för samhällsentreprenörskap, Ungas innovationskraft och Företagare med utländsk bakgrund är några exempel. Tillväxtverket erbjuder även projektsökande en Guide för horisontella kriterier. Guiden ska hjälpa sökande att formulera och beskriva ett projekts påverkan på miljö, jämställdhet samt integration och mångfald. Guiden ger exempel på konkreta frågor som sökande kan ställa sig samt tips om var ytterligare information finns att hitta. Guiden finns tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida. Samverkan Tillväxtverket arbetar med entreprenörskap som drivkraft och verktyg i omställningen till hållbar tillväxt. Som sektorsmyndighet med ansvar för näringslivsutveckling samverkar vi med en rad nationella myndigheter och regionala aktörer i syfte att utbyta erfarenheter och skapa samsyn i nyckelfrågor. Hållbart Tillväxtverk Personal Tillväxtverket är en kunskapsorganisation som är beroende av att kunna attrahera och bibehålla kunnig personal. Vi ska erbjuda en attraktiv arbetsmiljö i vilken medarbetarnas kompetens förvaltas och utvecklas. Vårt strategiska personalarbete och resultat beskrivs närmare i avsnittet Kompetensförsörjning. Miljö Tillväxtverket införde 2010 ett miljöledningssystem. I samband med det gjordes en miljöutredning som kartlade förbrukning av värme och kyla, flygtransporter, inköp av förbrukningsvaror och direkta aktiviteter med betydande miljöpåverkan. Miljöarbetet har under 2012 inkluderats i framtagandet av verksamhetsplanen för 2013 2015, i vilken samtliga enheter bidragit genom att ange insatser för att nå gemensamma miljörelaterade målsättningar på verksnivå rörande bland annat pappersförbrukning, återvinning, energiförbrukning, utsläpp och inköp. 86 Tillväxtverkets årsredovisning 2012

Pappersförbrukning Resultat (totalt) +/- % Resultat per årsarbetskraft +/- % Utskrifter och kopiering 2 165 114 sidor 6 766 sidor Kommentar: Tillväxtverket mäter och följer upp pappersanvändning systematiskt fr o m 2012. Därför saknas jämförande information från tidigare år. Målet för 2013 är att minska pappersförbrukning (inkl tryck) med 15 % jämfört med 2012. 100 % av papper för tryck och kopiering är miljömärkt (Svanen). Tryck 77 ton 241 kg Kommentar: Resultatet är en uppskattning gjord av tryckeri. Resor Resultat (totalt) +/- % Resultat per årsarbetskraft* +/-% Flyg, buss, bil, tåg, övriga fordon 311 352 kg CO 2-14,2 973 kg CO 2-13,6 Kommentar: Basår 2011. Flygresandet har minskat, bl a p g a besparingskrav, samtidigt som tågresandet ökat. Det ökade tågresandet tas som intäkt för att resevanor delvis ändrats där tåg väljs framför flyg. De rapporterade utsläppen från bilresor har ökat markant vilket till största del beror på förbättrade rapporteringsvanor. Till skillnad från 2011 så omfattar 2012 års resultat inte endast resor som bokats via reseleverantör utan även resor som rapporterats in via myndighetens egna administrativa system. kg CO 2 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2011 2012 Energi Resultat +/- % kwh (totalt) 2 097 071 +10 kwh/årsarbetskraft 6 553 +4,8 kwh/kvm 204 +13,3 kwh 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Kommentar: Efter en minskning 2011 har den totala energiförbrukningen ökat jämfört med basåret 2010. Framförallt har det skett en markant ökad energiförbrukning vid stockholmskontoret. Samtal har inletts med fastighetsägaren för att se över detta och ta fram energiminskande åtgärder. Andelen förnybar energi är 100 % förutom för kontoren i Östersund (90 %), Malmö (72 %) samt Jönköping (värme 80 %). Uppgift saknas för kontoret i Arjeplog. 500 000 0 2010 2012 Anti-korruptionsarbete Tillväxtverket förvaltar och förmedlar betydande summor pengar och projektmedel. Myndigheten har ett proaktivt anti-korruptionsarbete som omfattar såväl brott och korruption liksom det vidare begreppet oegentligheter. I förvaltningsutbildningen för nyanställda som genomförs två gånger per år ingår anti-korruptionsarbetet som ett moment för att säkerställa att samtliga anställda vid Tillväxtverket har en förståelse och insikt i problematiken samt känner till de processer som gäller vid misstanke om korruption eller oegentligheter. Anti-korruptionsarbetet bottnar i ett antal policydokument rörande Jäv, Misstanke om brott, Mutor och bestickning samt Upphandling. Misstankar om oegentligheter inom ramen för regionalfonden hanteras av den Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning (OLAF). Tillväxtverkets årsredovisning 2012 87

GRI-tabell LÄSHÄNVISNING KOMMENTAR 1. STRATEGI OCH ANALYS 1.1 GD om betydelsen av hållbarhet för verksamheten och dess strategier s. 2 3 2. ORGANISATIONSPROFIL 2.1 Organisationens namn Tillväxtverket Org.nr. 202100-6149 2.2 Huvudsakliga varumärken, produkter, tjänster s. 34 2.3 Organisationsstruktur s. 11 2.4 Huvudkontorets säte s. 8 2.5 Länder som organisationen verkar i s. 8 2.6 Ägarförhållanden s. 8 2.7 Marknader som organisationen är verksam på Myndigheten verkar i Sverige med fokus på svenska entreprenörer, regioner och organisationer. Vissa program, t ex DemoMiljö (s. 46), riktar sig mot internationella marknader. 2.8 Organisationens storlek s. 8, 80, 92 2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur och ägande PA1 Relation till regering, departement och andra myndigheter 2.10 Utmärkelser organisationen erhållit under redovisningsperioden Inga väsentliga förändringar under redovisningsperioden att rapportera. s.8, 11 Inga utmärkelser eller priser har mottagits under perioden. 3. INFORMATION OM REDOVISNINGEN 3.1 Redovisningsperiod 20120101 20121231 3.2 Tidpunkt för senaste redovisningen Februari 2012 3.3 Redovisningscykel Ettårig 3.4 Kontaktperson för frågor angående Johanna Giorgi hållbarhetsredovisningen och dess innehåll 08 681 65 24 johanna.giorgi@tillvaxtverket.se 3.5 Process för att ta fram redovisningens innehåll s. 83 84 3.6 Redovisningens avgränsning s. 85 3.7 Redovisningens omfattning s. 85 3.8 Princip för redovisning av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer 3.10 Förklaring till förändring av tidigare angiven information och skälen till dessa 3.11 Större förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning och mätmetoder Redovisningen omfattar Tillväxtverkets samtliga enheter och kontor som ingår i myndighetens verksamhet. s. 83 samt respektive indikator. s. 83 samt respektive indikator. 3.12 GRI-index s. 88 89 PA2 Definition och avgränsning hållbar utveckling s. 83 88 Tillväxtverkets årsredovisning 2012

PA3 Aspekter för vilka organisationen utvecklat hållbarhetsrelaterade policies LÄSHÄNVISNING IT Representation Mutor och bestickning Personal Upphandling Resor och möten Miljö PA6 Resultat, indikatorer, åtgärder etc Kommenteras i anslutning till respektive indikator. KOMMENTAR PA7 Intressenters roll och deltagande s. 83 84 4. STYRNING 4.1 Struktur för bolagsstyrning s. 11 4.2 Styrelseordförandens roll/roller i s. 11, 32 33 organisationen 4.3 Antal oberoende, ej verkställande, styrelseledamöter s. 32 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att ge rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen Arbetstagarrepresentanter ingår i styrelsen för att säkerställa att de anställdas intressen tas tillvara. Anställda har även möjlighet att föra fram synpunkter och påverka genom MBL, årlig medarbetarenkät samt genom närmaste chef. 4.14 Organisationens intressenter s. 84 4.15 Tillvägagångssätt för att identifiera intressenter s. 83 5. RESULTATINDIKATORER EC1 EC4 Organisationens genererade ekonomiska värde och betydande finansiella bidrag från offentliga organ Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn s. 92 109 s. 92 93, 103, 106 107 PA8 Bruttoutgifter fördelat på typ av betalning s. 93, 103 PA12 EN1 EN4 EN16 Beskrivning av ekonomiska, miljömässiga och sociala kriterier som används för projektfinansiering Andel kvinnor/män respektive personer med utländsk bakgrund som har tagit del av Tillväxtverkets pågående insatser Andel kvinnor/män respektive personer med utländsk bakgrund som har tagit del av Tillväxtverkets avslutade insatser Total pappersförbrukning uttryck i kg och pappersslag Indirekt energianvändning per primär energikälla Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. s. 85 Delvis redovisad. Tillväxtverket följer upp andelen kvinnor och män samt personer med utländsk bakgrund som har tagit del av Tillväxtverkets pågående och avslutade insatser. Resultatet för 2012 redovisas i mars 2013. För resultaten 2011, se årsredovisningen för 2011. Se ovanstående kommentar rörande pågående insatser. Ej redovisad. Ej redovisad. s. 87 s. 87 s. 87 Delvis redovisad, redovisningen omfattar utsläpp från resor. Tillväxtverkets årsredovisning 2012 89

LA1 Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och kön LÄSHÄNVISNING KOMMENTAR s. 80 LA2 Personalomsättning fördelat på kön s.80 LA4 LA7 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt antalet arbetsrelaterade dödsolyckor 100 % (samtliga anställda omfattas av ALFAavtalet och dess villkor). s. 82 Delvis redovisad i form av sjuktal fördelat på ålder och kön. LA10 Antal utbildningstimmar per anställd och år s. 81 LA13 LA14 HR4 SO3 SO5 SO8 Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer Löneskillnad i procent mellan kvinnor och män per personalkategori Antal fall av diskriminering och vidtagna åtgärder Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption Ställningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser s. 32 33, 80 Delvis redovisad efter kön och åldersgrupp. Kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män genomförs vart tredje år. Ny undersökning sker under 2013. Vid senaste kartläggningen (2010) hittades ett fall där det ansågs finnas grund för vidare undersökning. I övrigt hittades inte några osakliga löneskillnader på grund av kön. Inga fall av diskriminering rapporterade under året. Delvis redovisad. s. 87 Delvis redovisad. s. 2 3, 8 Delvis redovisad. s. 99 90 Tillväxtverkets årsredovisning 2012