översikt 2009 F a g e r h u l t hållbarhetsredovisning 2009 innehåll

Transkript

1 innehåll Översikt Styrning 2 Socialt ansvar 3 Miljö 4 Om redovisningen 6 GRI-index 7 översikt 2009 F a g e r h u l t hållbarhetsredovisning 2009 I Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

2 översikt 2009 Människan och ljuset i centrum Vi på Fagerhult är experter på belysningslösningar. Vårt största bidrag till en hållbar utveckling för miljö och samhälle är att skapa energieffektiva system och armaturer som sätter människans behov i centrum och som hjälper våra kunder att minska sin miljöpåverkan. Vi bidrar också till ekonomiska värden för våra kunder när de minskar sin energiförbrukning. Ett genomarbetat och gediget hållbarhetsarbete är därför en viktig bas för långsiktiga affärsmässiga värden. I vår årsredo visning för 2009 samt i den här hållbarhetsredovisningen berättar vi mer om hur vi arbetar och vad vi uppnått under året. Kontaktpersoner: Tony Grahn, HR & Communications Director, Process Manager Sustainable Development. (Strategiska frågor). Tony.grahn@fagerhult.se Daniel Johansson, HR Manager, Process Leader Sustainable Development. (Operativa frågor) Daniel.johansson@fagerhult.se Klart för Teknikcollege Fagerhult arbetar på flera sätt för att bidra till en god samhällsutveckling. En väg är att bidra till utbildningsmöjligheter i närmiljön. AB Fagerhult har därför under året arbetat för att bolagets hemregion, Södra Vätternbygden i Sverige, ska Teknikcollege-certifieras. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel som intygar att regionen är redo att ordna utbildningar utifrån de krav som industrin i området kan ställa. Det innebär att förutsättningar nu finns i hemregionen för tekniska och processinriktade utbildningar på alla nivåer. Tanken är att skapa samverkan mellan kommun, skola, utbildningsanordnare och företag för att koppla utbildningarna till de regionala teknikföretagens profil. Företagen bidrar konkret genom att vara aktiva i utbildningarnas utformning samt bidra på annat sätt, till exempel med praktikplatser. Ny syn på Fagerhult Att ha en levande dialog med Fagerhults omvärld är avgörande för att hållbarhetsarbetet ska fortsätta utvecklas positivt. Fagerhult beslutade därför under 2009 att inleda arbetet med en kartläggning av de viktigaste intressentgruppernas förväntningar på Fagerhults arbete med hållbarhetsfrågor. Kartläggningen startar 2010 och förväntas slutföras under När kartläggningen är klar kommer den att kunna användas för uppdatering och revidering av synen på vilka hållbarhetsfrågor som är väsentligast för Fagerhult. Gemensamma riktlinjer för koncernen Med cirka 2000 medarbetare och verksamheter i 17 länder behövs gemensamma riktlinjer för arbetet med ansvarsfrågor. Under 2009 reviderade AB Fagerhult sin uppförandekod utefter koncerngemensamma förhållanden. Koden fungerar nu som hela koncernens styrdokument för Fagerhults syn på till exempel miljöansvar, mångfald, lika möjligheter, skillnader mellan länders olika lagstiftning och andra viktiga frågor. Under 2010 fortsätter arbetet med att sprida kunskapen om koden inom koncernen och vidare också till våra leverantörer och kunder. Läs mer på sid 46 i årsredovisningen 2009 samt på F a d d e r p r o g r a m för studenter Kompetens, engagemang, innovationsförmåga och kundorientering är avgörande faktorer för Fagerhults framgång. Inget av det går att uppnå utan kvalificerade medarbetare. Att skapa goda relationer med potentiella anställda är därför strategiskt viktigt. Fagerhult agerar årligen fadderföretag åt ett antal studenter vid svenska och internationella högskolor och universitet rörde det sig om ett fyrtiotal. Läs mer om arbetet med medarbetarna på sid i årsredovisningen. Utbildningar i engelska Vi uppmuntrar våra medarbetare till intern rörlighet inom koncernen. Vår internationella närvaro gör dock att vi måste kommunicera på flera språk. Cirka 200 kinesiska medarbetare utbildades därför under året i engelska för att underlätta deras möjligheter till rörlighet och kommunikation inom koncernen. 1 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

3 styrning Så styrs Fagerhults hållbarhetsarbete AB Fagerhults övergripande styrningsarbete finns be skrivet i bolagsstyrningsrapporten på sid i årsredo visningen. Riktlinjer och utgångspunkter för hållbar hets arbetet samlas i den reviderade uppförandekoden som finns tillgänglig på Vi är en internationell koncern och i vårt arbete med lokalt ansvar anpassas förbättringsarbetet utifrån respektive enhets lokala förhållanden. Där vi ser behov av samverkan eller vill uppnå enhetlighet i koncernen sker samordning centralt. En viktig utgångspunkt för vårt miljö- och kvalitetsarbete är att arbeta med erkända ledningssystem. Fagerhults produktions enheter i Manchester i England, Suzhou i Kina, Habo i Sverige samt Falkenberg i Sverige (under nedläggning) är certifierade enligt ISO samt ISO Anläggningen i Borås i Sverige (under nedläggning) är ISO 9001-certifierad. För anläggningen i Australien är målsättningen att certifiering av anläggningen ska vara klar under Mål och strategier Koncernens mål, strategier, viktiga insatser 2009 samt prioriteringar för 2010 finns beskrivna ur ekonomi-, miljö- och samhällssynvinkel på sid i Fagerhults årsredovisning Fagerhults intressenter Fagerhults viktigaste intressentgrupper är anställda, fackliga företrädare, aktieägare, andra investerare, styrelse, leverantörer, partners, kunder, politiker, medborgare, grannar, myndigheter och intresseorganisationer. Även potentiella anställda är en viktig intressentgrupp. Intressentgrupperna har identifierats utifrån de grupper som på olika sätt berörs av Fagerhults affärsverksamheter. Se även tidigare i detta dokument om Fagerhults pågående intressentundersökning. Viktiga organisationer Fagerhult är bland annat medlem i följande organisationer: Internationellt CIE, Commission Internationale de l Éclairage. Internationell belysningsorganisation som bedriver forsknings-, utvecklingsoch standardiseringsarbete inom de flesta områden med anknytning till ljus och belysning. Svensk medverkan i CIE sker genom Svenska Nationalkommittén för CIE. AB Fagerhults medarbetare Tommy Govén är för närvarande ordförande för Svenska Nationalkommittén för CIE. celma, Federation of National Manufacturers Association for Luminaires and Electrotechnical Components. En sammanslutning inom EU bestående av 18 nationella branschföreningar från 12 länder. Grundidén är att sträva efter pålitliga och hållbara branschstandarder. Genom ett antal frivilliga åtaganden kan företag få stämpeln CELMA registered company vilket innebär att kunden utlovas att företagets produkter håller en viss nivå kvalitetsmässigt och hållbarhetsmässigt. SIS, Swedish Standards Institute. Fagerhult deltar aktivt i utvecklingen av nya standarder genom medlemskap i det europeiska standardiseringsarbetet inom området belysning. ZHAGA, internationell förening bestående av tillverkare av LEDmoduler, LED-armaturer och LED-komponenter. Föreningen arbetar för att skapa gemensamma gränsytor för ökad jämförbarhet mellan olika märken av armaturer och drivenheter. Sverige Belysningsbranschen. Huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. SUST, Sustainable Innovation AB. Nationellt centrum för energieffektivisering som ägs av ideella organisationen Föreningen för Energieffektivisering (Effekt), där AB Fagerhult är medlem. Kemikaliegruppen (Swerea IVF), en svensk medlemsorganisation vars syfte är att fungera som kunskapsplattform för att hjälpa medlemsföretagen att motverka förekomst av farliga ämnen i deras produkter, skapa informationsutbyte samt möta krav på information från media och konsumenter med fakta. Nätverket för miljöanpassad produktutveckling (Swerea IVF), ett svenskt nätverk för att sprida kunskap om miljöområdet och skapa kontaktytor för informationsutbyte för medlemsföretagen. SFK, Svenska förbundet för kvalitet. Ideellt, politiskt oberoende förbund som arbetar för för tillväxt och konkurrensförmåga i svenska företag genom verksamhetsutveckling av kvalitet, miljö, arbetsmiljö, ledarskap, hälsa och säkerhet. 2 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

4 socialt ansvar Så ser vi på medarbetare Läs mer på sid samt sid i årsredovisningen. Så ser vi på leverantörssamarbeten Varje inköpsavdelning vid våra anläggningar använder lokala ut värderingskriterier för sina leverantörer. Det innebär att vi ännu inte använder oss av någon central inköpspolicy. Gemensamt är dock att enheterna beaktar kvalitets- och miljöprestanda för respektive leverantör och utgår från riktlinjerna i Fagerhults uppförandekod. Läs mer på sid samt sid 46 i årsredovisningen. Så ser vi på hälsa och säkerhet Läs mer på sid samt sid i årsredovisningen. Så ser vi på samhällsengagemang Fagerhult deltar i en rad olika samhällsaktiviteter, ofta lokala initiativ i direkt samarbete med intresseorganisationer, branschorganisationer, högskolor och myndigheter. Läs mer på sid 8 19 samt sid 46 i årsredovisningen. Se även tidigare text i detta dokument om Teknikcollege. 3 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

5 miljö Så ser vi på miljöfrågor Eftersom ljus kräver energi, och belysningsarmaturers största miljöpåverkan kommer från strömmen som löper genom den, är energieffektiva armaturer hjärtat i vårt miljöarbete. Med moderna lösningar skulle till exempel den svenska årliga ljusenergiförbrukningen på 10 TWH kunna sänkas med nästan 40 procent, vilket skulle motsvara två miljoner ton koldioxid. Vår ambition är att begränsa armaturens miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utveckling till återvinning. Vi arbetar kontinuerligt med att minska företagets totala energiförbrukning per tillverkad armatur. Förändringen mäter vi i kwh. På lång sikt är ambitionen att nå en CO2-neutral produktion. Läs mer om möjligheterna med LED-teknikens utveckling och hur marknaden påverkas av EU:s miljödirektiv på sid i årsredovisningen för På sid i årsredovisningen finns ytterligare information om miljöanpassade belysningslösningar. Ett antal extra uppgifter om förbrukningen på Fagerhults svenska fabriksanläggningar finns att tillgå på 4 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

6 miljö FABRIKSANLÄGGNINGAR Habo Sverige Falkenberg Sverige* Borås Sverige* Åhus Sverige Manchester England Suzhou Kina Melbourne Australien Totalt 2009 Totalt 2008 Materialanvändning Råvarutillförsel, ton: Stål Aluminium 503 3,3 48,4 77, , Pulverfärg 74,8 3,8 9, ,3 8, Lösningsmedelsbaserad färg 0,3 1,4 0,5 2,3 6,9 Förpackningsmaterial, ton: Papper/wellpapp 176, ,8 40, ,7 6, Plast 109,9 18,8 2,2 5,6 10 7,7 6, Energiförbrukning Direkt energiförbrukning, omvandlat till MWh: Naturgas Propangas Fjärrvärme Olja Indirekt energiförbrukning, omvandlat till MWh: Elenergi Vattenförbrukning, kubikmeter Vattenförbrukning *) Under avveckling Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

7 om redovisningen Så här är redovisningen upplagd Fagerhults hållbarhetsredovisning görs enligt den senaste versionen av GRI:s (Global Reporting Index) riktlinjer, G3. Denna hållbarhetsredovisning omfattar kalenderåret 2009 och är delvis integrerad i Fagerhults årsredovisning och verksamhetsbeskrivning. Till exempel finns uppgifter runt strategiska hållbarhetsfrågor i vd-ordet på sid 7 9, mål- och strategibeskriv ningar finns på sid och uppgifter runt ansvar och styrning återfinns i bolagsstyrningsavsnittet på sid En sär skild översikt i detta dokument visar var i årsredovisnings dokumentet de olika GRI-indikatorerna finns. Både Fagerhults årsredovisning och hållbarhetsredovisning finns tillgängliga i sin helhet på Redovisningen omfattar koncernens arbete inom områdena ekonomi, miljö och samhälle. Detta är Fagerhults andra hållbarhetsredovisning. Den första publicerades i april Vad vi redovisar Med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer har redovisningens innehåll avgjorts utifrån bland annat den påverkan Fagerhults verksamheter har på miljö, människor och samhälle ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågornas strategiska betydelse för Fagerhult har också varit avgörande i urvalet. Utgångspunkt för mätningar och beräkningar Hållbarhetsrapporten omfattar hela koncernen vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Miljörapporteringen baseras på uppgifter från samtliga fabriksanläggningar. Koncernens säljbolag har liten eller marginell påverkan på miljöindikatorerna och verksamheterna inkluderas därför ännu inte i totalsiffrorna. Detta kan komma att ändras i takt med att Fagerhult utvecklar sin hållbarhetsrapport med fler indikatorer. Produkter som säljs av våra säljbolag, men som inte tillverkas vid våra anläggningar, ingår inte i våra mätningar. Verksamheter som Fagerhult inte kontrollerar, till exempel underleverantörers fabriker, ingår inte heller i mätningarna. Särskilda begränsningar Vid förvärv är ambitionen att förvärvade bolag integreras i redovisningen inom en tvåårsperiod. Förändringar av tidigare beräkningar Data angående miljöindikatorer från koncernens fabriksanläggning i Melbourne, Australien, ingick inte i föregående års hållbarhetsredovisning, men är från och med i år inkluderad års siffra angående förbrukning av naturgas var felaktig i den förra redovisningen, men är korrigerad i denna upplaga. 6 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

8 gri-index Läshänvisning Kommentar 1. STRATEGI OCH ANALYS 1.1 Uttalande från vd om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. ÅR, sid 9 2. ORGANISATIONSPROFIL 2.1 Organisationens namn ÅR sid Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänster, samt beskrivning av organisationens roll i tillhandahållandet av dessa produkter och tjänster. ÅR sid 4, Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. ÅR sid 17, Lokalisering av organisationens huvudkontor. ÅR insida omslag 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i. ÅR sid, Ägarstruktur och juridisk ägarform. År sid Marknader som organisationen är verksam på, inklusive geografisk uppdelning, sektorer man är verksam i och typ av kunder. ÅR sid 4, 10, 12, Organisationens storlek. ÅR sid 5, Väsentliga förändringar under redovisningsperioden vad det gäller storlek, struktur eller ägande. ÅR sid Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. ÅR sid 24, insida omslag 3. INFORMATION OM REDOVISNINGEN 3.1 Redovisningsperiod. Detta dok sid Datum för senaste redovisning. Detta dok sid Redovisningscykel. Detta dok sid Kontaktperson för frågor om redovisningen och dess innehåll. Detta dok sid Processer för definition av innehållet i redovisningen. Detta dok sid Redovisningens avgränsningar. Detta dok sid Eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. Detta dok sid 6 7 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

9 gri-index Läshänvisning Kommentar 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. Detta dok sid Förklaring av effekten från förändringar i information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar. Detta dok sid Större förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder. Detta dok sid Tabell med hänvisning till var i redovisningen (eller på webben) de olika GRI-punkterna finns beskrivna. Detta dok sid 7 4. STYRNING 4.1 Övergripande struktur för bolagsstyrning. ÅR sid Styrelseordförandens ställning inom organisationen. ÅR sid Antal styrelseledamöter som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. ÅR sid Möjligheter för aktieägare och anställda att ge rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. ÅR sid Medlemskap i organisationer, exempelvis branschorganisationer, och lobbyorganisationer. Detta dok sid Lista över intressentgrupper som organisationen har kontakt med. Detta dok sid Grund för identifiering och urval av intressenter. Detta dok sid 2 EKONOMISKA RESULTATINDIKATORER EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde. ÅR Sid 64 EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. ÅR sid EC8 Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. ÅR sid 19, detta dok sid 1 8 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009

10 gri-index Läshänvisning Kommentar MILJÖMÄSSIGA RESULTATINDIKATORER EN1 Materialanvändning i vikt eller volym. Detta dok sid 5 EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. Detta dok sid 5 EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. ÅR sid 12, 14, 18-19, 36, 39 EN8 Total vattenanvändning per källa Detta dok sid 5 SOCIAL A RESULTATINDIK ATORER Anställningsförhållanden och arbetsvillkor LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region. ÅR sid 47 Fig 9. Redovisas delvis LA2 LA7 LA8 Totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region. Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region. Utbildning, träning, rådgivning, förebyggande åtgärder och riskhanteringsprogram för att bistå de anställda och deras familjer eller samhällsmedlemmar beträffande allvarliga sjukdomar. LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. År sid 46, 47 Fig 10, 13, 14. Redovisas delvis ÅR sid 46, 47 Fig 12, fig 14 ÅR sid 46 ÅR sid 47 Redovisas delvis Fig 11. Redovisas delvis 9 Fagerhult hållbarhetsredovisning 2009