Mål och budget 2012 och ekonomisk plan för 2013 och 2014

01054 Diarienr Datum Diarienummer Diarienr 2011-10-19 RS110347 01054 Regionfullmäktige Mål och budget 2012 och ekonomisk plan för 2013 och 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att besluta i enlighet med bilagt förslag till Mål och budget 2012 och ekonomisk plan 2013 och 2014, daterat 2011-10-19. fastställa skattesatsen för år 2012 till 10,42 kronor. fastställa patientavgifter, avgifter för hälsovård och intyg samt tandvårdstaxa för 2012. anvisa styrelser och nämnder ekonomisk ram avseende 2012. anvisa regionstyrelsen investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning enligt investeringsbudget för 2012. Plan för investeringar 2013-2014 ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyreslens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

Mål och budget 2012 och ekonomisk plan 2013 2014 Regionstyrelsen 19 oktober 2011

Innehållsförteckning Inledning... 3 Region Hallands uppdrag... 3 Politisk styrning och roller... 4 Budgetens roll... 4 Förutsättningar och behov... 5 Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland... 5 Behov av utveckling... 6 Strategiska allianser... 7 Ekonomiska förutsättningar... 7 Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården... 11 Fortsatt inriktning av det regionala tillväxtarbetet... 12 Mål och delmål 2012... 12 Hälsa... 12 Vård... 13 Kultur... 15 Arbete... 16 Boende... 17 Kunskap... 17 Miljö... 18 Region Halland som arbetsgivare... 19 Ekonomi... 20 Finansiering... 21 Resursfördelning... 24 Resultatbudget och balansbudget... 24 Årets resultat... 28 Resultathantering... 29 Investeringar... 29 Planeringsförutsättningar 2013 2014... 29 Resultatbudget...... 33 Balansbudget 2012...... 34 Ekonomisk plan 2013-2014...... 35 Resultatbudget 2013-2014...... 36 Balansbudget 2013-2014...... 37 2

Inledning Region Hallands uppdrag Region Halland är en skattefinansierad och politiskt styrd organisation, som verkar för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god vård till alla som bor eller vistas i Halland. Region Hallands vision är Halland - bästa livsplatsen. Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. En del av uppgifterna inom detta område har vi fått direkt från staten genom Lagen om regionalt utvecklingsansvar. Det handlar exempelvis om att ta fram viktiga styrdokument som regionalt utvecklingsprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan samt att fördela medel för tillväxtåtgärder och kulturanslag. Statligt reglerade uppdrag finns också inom kollektivtrafik, kultur och EU:s sammanhållningspolitik. Därtill kommer de uppgifter som Halland själv valt att prioritera i det regionala utvecklingsarbetet, exempelvis folkhälsa, högskolefrågor och miljö. Region Halland är sedan 1 juli 2011 ensam ägare av Hallandstrafiken och ansvarar för planering och upphandling av kollektivtrafik i Halland med tåg, buss och serviceresor med bil. All trafik körs av privata entreprenörer. Region Halland ansvarar även för kommunal omvärldsanalys, kommunal intressebevakning och kommunal samverkan. Verksamheten regleras i den överenskommelse om kommunberedning som antagits av de halländska kommunerna och Region Halland. Överenskommelsen är ett uttryck för viljan att gemensamt stärka utvecklingen i Halland. Hälso- och sjukvård är den i största verksamheten inom Region Halland. Av den totala budgeten går cirka 92 procent till hälso- och sjukvård och nästan 80 procent av våra cirka 7 500 medarbetare är verksamma inom vården. En del av vården drivs i regionens regi och en del ges av privata vårdgivare. Regionen har alltså både rollen som finansiär av den halländska vården och ägare av vård i egen regi. Regionens uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvården regleras framför allt av hälso- och sjukvårdslagen och kommunallagen. Regionen ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland och se till att invånarna får en säker vård med hög kvalitet utifrån sina behov. 3

Politisk styrning och roller Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige som väljs i direkta val. Regionfullmäktige fattar bland annat strategiska beslut om mål och policyer och fördelar de ekonomiska resurserna på en övergripande nivå. Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen. Styrelsen har ägaransvar för de driftnämnder som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans, att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och om att se till att alla nämnder och styrelser följer fullmäktiges beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under regionstyrelsen helhetsansvaret för att beställa hälso- och sjukvård i hela länet, oavsett utförare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen styr dels genom beslut om uppdrag, mål och ersättningar till driftnämnder och externa leverantörer, dels genom uppföljning. Driftnämnderna och de regionalt ägda bolagen ansvarar för att deras verksamhet drivs i enlighet med fullmäktiges mål och policyer. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ansvarar för att genomföra sina uppdrag med god ekonomi och hög kvalitet, och för att verksamheten är kostnadseffektiv. De har ett lokalt ansvar för arbetsgivarfrågor och personalförsörjnings-, personalplanerings- och arbetsmiljöfrågor. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ska efter regionstyrelsens och hälsooch sjukvårdsstyrelsens anvisningar lämna regelbundna rapporter om hur uppdragen genomförs och hur man bidrar till att uppfylla regionens mål. Lokal nämnd finns i varje kommun och har regionstyrelsens uppdrag att föra medborgardialoger med Hallands invånare och ideella organisationer. Lokala nämnder ska också föra dialog och samverka med kommunerna samt medverka till lokal förankring av politiska beslut. Utgångspunkten är det breda folkhälsoperspektivet och ett regionalt samhällsutvecklingsperspektiv. Budgetens roll Region Hallands övergripande styrdokumentet är den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. Strategin sätter upp långsiktiga mål för Hallands utveckling med år 2020 som tidshorisont. Den regionala utvecklingsstrategin är överordnad andra styrdokument som finns i form av planer och program inom exempelvis hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur, näringsliv och folkhälsa. Den ligger också till grund för de EU-program som Region Halland medverkar i att ta fram. 4

I juni 2011 antog regionfullmäktige Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Mål- och strategidokumentet betonar de delar som är strategiskt viktiga att genomföra under 2012 2015. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Budgeten ska även innehålla en ekonomisk plan för de två närmast följande åren efter budgetåret. I budgetdokumentet konkretiseras också de övergripande målen i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 och delmål sätts upp för det kommande verksamhetsåret. Här anges också hur delmålen ska följas upp. Nästa nivå bland de strategiska styrdokumenten är regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till verksamheterna. Förutsättningar och behov Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland Halland är en del av världen och olika trender i samhället, på global eller lokal nivå, påverkar Hallands utveckling. På samma sätt har Halland vissa strukturella förutsättningar, såsom geografi, demografi och branschstruktur, som påverkar våra möjligheter att möta trenderna. Inför arbetet med Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 gjordes en analys av Hallands förutsättningar för tillväxt och välfärd. Denna finns samlad i dokumentet Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland. Här konstateras bland annat att Hallands viktigaste konkurrensfördelar är strukturella förutsättningarna som geografiskt läge och goda kommunikationer, som skapar en hög tillgänglighet till flera arbetsmarknader. Denna tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för Hallands befolkningsökning. En hög utbildningsnivå hos befolkningen i kombination med en god hälsa är andra strukturella förutsättningar som är bedöms som väl utvecklade. Vidare är Hallands näringsliv förhållandevis välmående, och arbetslösheten i Halland är jämförelsevis låg. Presumtiva problem finns dock i mötet mellan det halländska näringslivet och kraven på ökad specialisering och accelererande teknikutveckling. Även hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen och nya förväntningar på hälso- och sjukvården. Det finns svårigheter med att kostnadseffektivisera personalintensiv verksamhet, vilket ökar behovet av att finna nya innovativa lösningar, tekniska, logistiska och organisatoriska. 5

Behov av utveckling Hälso och sjukvård Befolkningen ökar och ställer krav på utveckling inte minst inom hälso- och sjukvården. Inom många utvecklingsområden görs idag gemensamma satsningar nationellt i vårdsverige, exempelvis strategin för e-samhället. Hög tillgänglighet, säker vård, möjlighet till valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna är och kommer vara prioriterade områden över lång tid. Arbetet med att identifiera dem med störst behov och på ett strukturerat sätt erbjuda dem riktade insatser för att minska vårdkonsumtionen är en del av kommande utveckling. Hälsan är idag inte jämnt fördelad i befolkningen, så inte heller i Halland. Här ska utveckling ske mot en mer jämlik hälsa. Inom de områden inom vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras och utvecklas för att skapa en jämlik vård. Därtill kommer fortsatta behov kring utvecklingen av barnsjukvården i Norra Halland, utvecklingen inom psykiatrin för att kunna möte nya stora sjukdomsgrupper, utökade resurser till ambulanssjukvården för att möta behovet av fler sjukresor samt den fortsatta satsningen på utveckling av väl fungerande IT-stöd inom vården. Regional tillväxt Den allt skarpare globala konkurrensen ökar behovet av att stärka de halländska företagens konkurrenskraft. Det finns bl. a behov av att utveckla det offentliga stödsystemet för näringslivsutveckling. För det första behöver det bli mera flexibelt för att kunna hantera en föränderlig omvärld. För det andra finns det ett behov av fokusering och specialisering. Halland har mycket att vinna på att göra strategiskt långsiktiga satsningar på branscher/kluster med särskild god potential. För det tredje finns det ett behov av att öka kunskapsutvecklingen, bl. a genom samarbete mellan akademi och näringsliv. För att stärka tillväxten och utvecklingen finns det även behov av en infrastruktur och en kollektivtrafik som vidgar människors arbetsmarknad och underlättar företagens möjligheter att rekrytera personal. Det finns också behov av att utveckla och tillgängliggöra kulturutbudet, bl. a för att stärka Hallands attraktivitet. Kulturen blir allt viktigare för näringslivets utveckling av varor och tjänster. Hälsa och ekonomisk utveckling påverkar varandra ömsesidigt. Behovet av en god hälsa är således viktigt både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Även en god välfärdsservice är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling. 6

Strategiska allianser Halland har ett strategiskt läge och är en del av ett större tillväxtområde. Halland och dess kommuner har sedan länge väl fungerande samverkan över gränserna inom det regionala utvecklingsarbetet och hälso- och sjukvården. Tillsammans med andra kan vi mera effektivt och med större tyngd bevaka invånarnas intressen. Vi kan också lösa gemensamma praktiska frågor, som exempelvis infrastruktur-, trafik- och hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanhållningspolitiken 2007 2013 ger möjligheter att förverkliga visionen Halland bästa livsplatsen. Sammanhållningspolitiken ger också möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Det utvecklingsarbete som bedrivs i Halland pågår i de flesta av EU:s regioner. Region Halland deltar på så sätt i ett arbete för att stärka hela den europeiska unionens konkurrenskraft och attraktivitet, och är en del i ett större europeiskt sammanhang. Under 2012 påbörjas utformningen av den kommande sammanhållningspolitiken. Det är viktigt att Region Halland tillsammans med andra aktörer deltar aktivt i det arbetet. Det är strategiskt viktigt att vi fortsätter att delta i de nationella satsningar som görs för att säkra den svenska hälso- och sjukvården, exempelvis bidra i arbetet med en gemensam cancerstrategi. Region Halland ingår också i såväl södra som västra sjukvårdsregionerna, inom vilka samverkan sker för en gynnsam utveckling av den högspecialiserade vården. Ett nära samarbete med närliggande regioner/landsting är också av betydelse för vårdens utveckling och optimalt nyttjande av samhällets resurser. För de individer som kräver kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser så gäller det att säkra vårdkedjorna mellan den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala. För att ytterligare främja utvecklingen av hälso- och sjukvården behövs även ett samarbete med universitet och högskolor samt andra samhällsaktörer inom verksamheter som har påverkan på människors hälsa direkt eller indirekt. Ekonomiska förutsättningar Budget 2012 baseras, vad gäller övergripande ekonomiska förutsättningar, på det makroscenario som presenterades av SKL i mitten av augusti. Där gällande antaganden ligger till grund för den skatteprognos som appliceras. Makroantagande Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Detta förklaras delvis av motsvarande fall 2009. Även 2011 bedöms bli ett starkt tillväxtår trots den inbromsning som infunnit sig till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna och svag statistik från USA. Tillväxttakten i närtid beräknas till ca 1,5 procent 7

på helårsbasis. Andra halvan av 2012 bedöms tillväxttakten återigen närma sig mer normala nivåer. Den försämrade utvecklingen i Sverige kan förklaras av såväl yttre som inhemska faktorer. Försvagad tillväxt i omvärlden bidrar till svagare svensk export. Oron i omvärlden medför också tilltagande osäkerhet i Sverige. Hushållen spara mer och företagen drar ned på sina investeringar. Minskad inhemsk efterfrågan och svagare export leder därmed till betydligt lägre tillväxt än vad som tidigare förutsetts. Viss lättnad kan komma som följd av de kraftigt sänkta räntenivåer som etablerats till följd av det förändrade konjunkturläget. Det blir billigare för företag att investera liksom för hushållen att konsumera. Tabell: Försörjningsbalans Prognosen för 2012 bygger på att oron på de finansiella marknaderna efterhand dämpas och att aktiemarknaderna återhämtar sig. Tillväxten i USA samt stora delar av euroområdet väntas bli svag såväl 2011 som 2012. De statsfinansiella problem som många länder brottas med kommer att kvarstå. 8

Tabell: BNP-tillväxt 2009 2012 En svagare ekonomisk tillväxt leder till svagare sysselsättningsutveckling. Arbetade timmar i den svenska ekonomin har ökat sedan slutet av 2009 och fortsätter göra så även 2011. Under 2012 avstannar utvecklingen och sysselsättningen till och med minskar under första halvåret. Detta medför att arbetslösheten stiger. Tabell: Nyckeltal SKL:s augustiprognos Det låga resursutnyttjandet som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till två respektive fyra procent när ekonomin når jämvikt. Den svaga prognosen för 2012 medför relativt låg pris- och löneutveckling vilket i kombination med den svaga reala utvecklingen påverkar skatteunderlaget negativt. Trots detta är ökningen av skatteunderlaget relativt stark. Region Hallands situation prognos 2011 mot 2012 Region Halland har sedan flera år en stark finansiell ställning med en soliditet som står sig mycket bra vid jämförelse med övriga regioner/landsting i Sverige. Detta samtidigt som skattesatsen har varit den lägsta i landet. Resultatmässigt har Region Halland (Landstinget Halland) däremot haft vissa problem under senare år. 2008 och 2009 var förlustår. 2010 års resultat ba- 9

serades i hög grad på det statliga konjunkturstödet i kombination med bra tilldelning från den så kallade kömiljarden. 2011 indikerar ett resultat i balans, återigen inkluderande omfattande intäkter från 2011 års kömiljard. Utmärkande för senare år har varit återkommande problem att nå en ekonomi i balans i den specialiserade somatiska vården. Kostnadsökningarna har varit betydande. Detta förklaras bl a av att volymen producerad vård successivt ökar samtidigt som även vårdtyngden ökar. Fokus på tillgänglighet för hallänningarna och den medicinska utvecklingen är kostnadsdrivande. För regionen visar det sig att avtalet med kommunerna angående hemsjukvård blivit mer resurskrävande än vad som beräknades vid avtalets tecknande. Utgångsläget inför 2012 är ansträngt. Med 2011 års nivå avseende skatt kompenserar inte beräknade skatteintäkter pris- och lönekostnadsutvecklingen i verksamheterna. Dessutom innebär den sammanvägda förändringen av stats- och utjämningsbidrag en resultatmässig effekt på ca 50 mnkr. Vad gäller stimulansbidrag från kömiljarden antas Region Halland, baserat på tidigare års utfall, få en betydligt större andel av miljarden än vad som motsvaras av den relativa befolkningsandelen (80 mnkr jämfört med 30). Detta finansieringsantagande innebär en risk då det bygger på förväntningar om oförändrad modell liksom att övriga regioner/landsting även fortsättningsvis presterar sämre jämfört med Halland. Trots antagandet minskar beräknade intäkter med ca 90 mnkr i jämförelse med 2011. Under 2011 kunde även övertaget eget kapital från gamla förutvarande Region Halland tillgodoräknas som intäkt (29 mnkr). Kostnaderna för pensioner ökar också betydligt mellan åren (ca 40 mnkr). Från och med 2012 har Region Halland det fulla ansvaret för kollektivtrafiken i Halland. Därför genomförs skatteväxling relativt kommunerna (20 öre). Extra satsningar på kollektivtrafik, infrastruktur samt kostnadsskillnad mellan skatteväxlingsnivå och kostnadsnivå i trafikplan 2012 medför ökade kostnader med ca 50 mnkr. Utvecklingen av befintlig verksamhet, bl a beroende på volymutveckling, medför ökade resursbehov inom ambulans-/sjuktransport med ca 6 mnkr och vårdvalsverksamheten med ca 20 mnkr. Satsningar i vården görs bl a på fullföljandet av utbyggnaden av barnsjukvården i norra Halland (helårskostnad 16 mnkr) samt ökat antal AT-läkare (4 mnkr) som följd av ökat antal utbildningsplatser. Inom psykiatrin förutsätts en utveckling av vården för bl a ADHD-patienter inom befintliga ramar inkluderat avropstillskott 2011. Hallands Sjukhus ska genomföra åtgärder innebärande förväntad kostnadsreducering motsvarande 40 mnkr 2012 (varav 15 mnkr läkemedelsupphandling) samt ytterligare 25 mnkr 2013. Regionservice förutsätts fortsätta effektivisera sin produktion av intern service varför under 2012 applicerade priser innefattar krav på detta. Även vad gäller medicinsk service som produceras inom ramen för Hallands Sjukhus förutsätts en fortsatt betydande utveckling och effektivisering av verksamhet- 10

en. Priserna på levererade lab- och röntgentjänster sänks därmed med motsvarande drygt 30 mnkr. I övrigt kompenseras i princip verksamheterna för pris- och lönekostnadsutveckling genom att befintlig verksamhet indexeras i linje med den utveckling som SKL bedömt för respektive kostnadstyp. Den sammanvägda ekonomiska situationen leder fram till att skattesatsen höjs med 50 öre fr o m 2012. Detta ger ökade intäkter motsvarande 275 mnkr. Dessutom justeras skattesatsen upp med 20 öre i enlighet med tidigare nämnda skatteväxling avseende kollektivtrafik. Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och förebyggande, säker, köfri och utgå från invånarnas behov. Vården ska ges utifrån bäst kända kunskap och vara processorienterad, så att patienten får ett gott bemötande och en smidig väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Utvecklingen mot att invånarna ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov tillgodosett i den nära vården ska fortsätta. Nu pågår utveckling av ett utökat vårdvalssystem, där även specialiserad öppenvård som inte kräver sjukhusens resurser kan ingå. En utökad vårdvalsmodell ska stärka invånarnas rätt att välja även inom den specialiserade öppenvården, samtidigt som tillgänglighet och kvalitet ska öka. Regionens ansvar som finansiär ska stärkas genom utveckling av uppföljningen av vården med ett ökat fokus på kvalitet och resultat. Sjukhusens vård och behandling ska vara säker och hålla hög kvalitet. Kompetens kring behandlingar ska samlas så att vården utförs systematiskt och standardiserat så långt det är möjligt. Vården på sjukhusen ska planeras optimalt så att patienterna får vård smidigt, med korta väntetider. Samarbetet mellan slutenvård på sjukhusen och öppenvård i närsjukvården ska präglas av samverkan och tydliga flöden där varje aktör tar ansvar för sin del på ett sätt som underlättar för andra samarbetspartners och säkrar att vården ges på rätt nivå. För att göra det möjligt med tidiga insatser för alla åldrar, ska olika riskgrupper identifieras. Det kräver ett sammanhållet system där olika aktörer är medskapare. Patienternas möjligheter till delaktighet i den egna vården ska stärkas. 11

Fortsatt inriktning av det regionala tillväxtarbetet För att utveckla Halland behöver insatser göras inom särskilt prioriterade områden. För att främja nyföretagandet och öka företagens konkurrenskraft behöver näringslivsarbetet inriktas på förbättrad rådgivning, ökad kunskapsöverföring och fler innovationer. Generellt är kunskap och utbildning avgörande faktorer för en regions utvecklingspotential. För att frigöra den potential som Hallands geografiska läge har, krävs fortsatta satsningar på infrastruktur och trafik. Kulturen ska utveckla Hallands attraktivitet Halland ska uppfattas som en spännande region för kulturutövare, besökare och hallänningar. För att främja hälsan i befolkningen är det viktigt att arbetet med att integrera hälsan i övriga samhällsområden fortsätter som exempelvis inom fysisk planering, arbete, kultur och hälso- och sjukvård. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god kvalitet i den halländska välfärdsservicen krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna och statliga organisationer. Mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Region Hallands medarbetare och verksamhet ska möta invånarnas behov utifrån regionens gemensamma värdegrund. Uppföljning av delmål redovisas i delårsuppföljningar och/eller årsbokslut. Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål 2012 2015: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. 12

Delmål 1 2012: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år. Uppföljning av delmålet: Statistik från försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Delmål 2 2012: Ohälsan ska minska i Halland. Uppföljning av delmålet: Statistik från försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälso- och sjukvården. Mål 2012 2015: Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Delmål 1 2012: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Uppföljning av delmålet: Beskrivning av metod och arbetssätt samt genomförda insatser och resultat. Delmål 2 2012: Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Uppföljning av delmålet: Uppföljning görs med hjälp av tillgänglighetsstatistik, öppna jämförelser och kvalitetsregister. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården. 13

Delmål 1 2012: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. Uppföljning av delmålet: Följa utvecklingsarbetet inom vår verksamhet. Mäta antal resultat som är tillgängliga för invånarna. Delmål 2 2012: Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa. Uppföljning av delmålet: Redovisning av vilka tjänster som driftsatts inom e-hälsa. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Delmål 1 2012: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av deltagande, resultat och erhållna stimulansmedel av möjliga. Delmål 2 2012: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av resultat via de nationella kvalitetsregistren. Delmål 3 2012: Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av uppdragen till respektive driftnämnder. Kommunikationer Region Halland ansvarar för en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planen ligger till grund för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder när det gäller regionala vägar, trafiksäkerhet, miljöåtgärder och kollektivtrafikåtgärder. Från och med 2012 är Region 14

Halland regional kollektivtrafikmyndighet som ska fastställa strategier och mål i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Region Halland har tagit över vissa uppgifter från länsstyrelsen. Bland annat ska Region Halland bistå Post- och telestyrelsen i uppdraget att följa tillgången till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, samt följa utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet med särskild inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. Mål 2012 2015: Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Delmål 1 2012: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2012. Uppföljning av delmålet: Resandestatistik analyseras. Delmål 2 2012: Andelen nöjda kunder ska öka från 66 till minst 70% och andelen nöjda invånare ska öka från 48 till minst 50%. Uppföljning av delmålet: Statistik från Kollektivtrafikbarometern analyseras. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål 2012: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Uppföljning av delmålet: Vilka kommuner i Halland har avtal med Region Halland och nyttjar den etablerade infrastrukturen (HAK= Hallandskatalogen, SITHS= köp av tjänstelegitimation). Följa bredbandsutbyggnaden med tillgänglig statistik. Kultur Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå. Ansvaret har vidgats i samband med regionbildningen. En kulturplan för Halland 2011 2013 fastställdes 2010. Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska 15

förstärkas. Planen har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella föreningar och kulturskapare. Mål 2012 2015: Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål 2012: Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Uppföljning av delmålet: Kvalitativ analys av recensioner i media och dialog i en kvalitetsgrupp. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 2012: Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Uppföljning av delmålet: Insamling av statistik. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uppleva kultur. Delmål 2012: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Uppföljning av delmålet: Insamling av statistik. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål 2012: Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Uppföljning av delmålet: Ett handlingsprogram ska tas fram. Arbete Att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag och fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken och därmed en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget kan Region Halland tillsammans med kommunerna 16

genomföra insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Det är ett område där de regionala självstyrelseorganen vill ha ett större inflytande än idag. Mål 2012 2015: Mål 1: Det ska finnas fler och växande konkurrenskraftiga företag. Delmål 2012: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Uppföljning av delmålet: Bolagsverkets statistik över nyregistrerade företag januari december 2012. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete. Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Uppföljning av delmålet: Arbetsförmedlingens månadsstatistik december 2012. Boende Region Halland ansvarar för områden som har direkt koppling till boendemiljöerna, främst kollektivtrafik och folkhälsa. Regionen rapporterar också till Boverket hur det regionala tillväxtarbetet samordnas med kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med kommunerna göra insatser för att främja boendet. Mål 2012 2015: Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Uppföljning av delmålet: Statistiska Centralbyråns, SCB, statistik över bostadsbyggandet. Kunskap Region Hallands verksamhet inom området kunskap ligger inom tre områden. Ett område är de egna skolorna Naturbruk Halland och 17

folkhögskolorna i Katrineberg och Löftadalen. Ett annat område handlar om kommunal samverkan när det gäller gymnasieutbildning och vuxnas lärande. Ett tredje område handlar om vår samverkan med högskolan. En gemensam strategi för regional utveckling där högskolan och regionen stödjer varandra kommer att utarbetas. Sammantaget innebär dessa tre områden att det finns en grund för Region Halland att tillsammans med kommunerna och högskolan arbeta med området Kunskap. Mål 2012 2015: Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Delmål 2012: Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Uppföljning av delmålet: Betygsstatistiken vid Naturbruk Halland analyseras. Miljö Region Halland har inget formellt ansvar för den regionala miljöpolitiken. Det ansvaret ligger hos länsstyrelsen. Möjligheterna för Region Halland att bidra till att de regionala miljömålen uppfylls ligger främst i den egna verksamheten och inom de områden där regionen har det regionala utvecklingsansvaret. Mål 2012 2015: Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål 1 2012: Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med år 2007. Uppföljning av delmålet: Följs upp minst en gång per helårsbasis. Delmål 2 2012: Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Uppföljning av delmålet: Följs upp minst en gång per helårsbasis. Delmål 3 2012: Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. 18

LCC: Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd från installation till att den tas ur bruk eller att man gör sig av med den Uppföljning av delmålet: Följs upp minst en gång per helårsbasis. Delmål 4 2012: Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år 2011. Uppföljning av delmålet: Följs upp minst en gång per helårsbasis. Region Halland som arbetsgivare Medarbetarna är Region Hallands viktigaste tillgång för att förverkliga verksamhetens mål. Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av delaktighet och dialog skapas förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. I samverkan med andra aktörer utvecklas Region Halland som en attraktiv arbetsgivare i en attraktiv region med invånarna i fokus. Mål 2012 2015: Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål 2012: Om det finns en framtagen nationell mätning ska Region Halland komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Uppföljning av delmålet: Uppföljning sker med hjälp av statistik från SKL och resultat av nationell mätning om sådan finns. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål 2012: Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år (förbättrat resultat än vid medarbetarundersökningen 2010). 19

Uppföljning av delmålet: Uppföljning sker i medarbetarenkät 2012 och med hjälp av dialog. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål 1 2012: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Uppföljning av delmålet: Uppföljning sker med hjälp av dialog och medarbetarenkät 2012. Delmål 2 2012: Fler av medarbetarna (eventuellt en siffra) och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Uppföljning av delmålet: Uppföljning sker med hjälp av dialog och statistik från FoUU. Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningar är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt och kan därmed, om behov finns och det bedöms som acceptabelt ur ett invånarperspektiv, reglera intäktsnivån år från år. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter, och nuvarande skattesats är den lägsta i Sverige. Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Mål 2012 2015: Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. 20

Det kortsiktiga målet för soliditet revideras ned som en följd av beslutad förändring av diskonteringsräntan för pensionsskuldberäkning. Detta medför att skulden ökar väsentligt, vilket påverkar soliditeten negativt. Delmål 1 2012: Soliditeten ska vara lägst -20 procent. Uppföljning av delmålet: Regionkontoret gör beräkning. Delmål 2 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. Uppföljning av delmålet: Regionkontoret gör beräkning. Delmål 3: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Uppföljning av delmålet: Granskning av SKL-statistik. Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Region Halland eftersom intäkterna till 90 procent består av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen påverkar även avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats under Ekonomiska förutsättningar ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Under 2012 utgår inget extrastöd från staten, vilket gör att intäkterna har en betydligt lägre ökningstakt än beräknade pris- och löneökningar. För att kunna finansiera den samlade planerade och prioriterade verksamheten 2012 höjs utdebiteringen med 0,5onor och därutöver med 0,2onor som en följd av att Region Halland tar över hela huvudmannaskapet för kollektivtrafiken (skatteväxling). Länets kommuner kommer att sänka sin utdebitering med 0,2onor 2012 av samma skäl. 21

Överskottsmedel Reserverade medel för tillfälliga framtida kostnader om 60 mnkr från bokslut 2005, samt del av reservering för framtida kostnader i 2010 års bokslut om 16,5 mnkr används för finansiering av 2012 års budget (underbalansering). Planerad förändring av eget kapital Driftnämnden Närsjukvård planerar att disponera tidigare avsatta överskottsmedel om 4 mnkr 2012, varav merparten avser en omfattande kompetensutveckling inom tandvården som pågår under 2011-2013. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader beskriver förhållandet mellan avkastning på eget kapital och räntor på upptagna lån, skuldökningen till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag respektive finansiella kostnader för pensionsskulden. 2012 har regionen ett negativt finansnetto (-20,3 mnkr). Avgifter och taxa Patientavgifterna för läkarbesök höjs 2012. Patientavgifterna för sjukvård har varit oförändrade sedan 2004 med undantag för avgiftsförändringen med anledning av det fria vårdvalet i maj 2007 och några kompletteringar. Gränsen för högkostnadsskyddet höjs till den nya nationella nivån 2012. Egenavgifterna vid sjukresa med taxi och bil höjs. Samtidigt ökas ersättningen vid resa med egen bil, och resa med regionens egna sjukreselinjer blir avgiftsfria. Högkostnadsskyddet anpassas till de nya egenavgifterna. Prislistan för hälsovård och intyg med mera som ingår i regionens avgiftshandbok uppräknas med 2,4 procent, vilket motsvarar landstingssektorns prisindex sedan föregående taxeförändring. Patientavgifterna och avgifterna för hälsovård och intyg 2012 framgår i bilaga. Sveriges Kommuner och Landsting har lett ett arbete med landstingen och regionerna som resulterat i nya nationella riktlinjer för beskrivning av tandvårdens uppdrag och finansiering. Som en konsekvens av de nya riktlinjerna finansieras särskilda uppdrag/insatser som bara finns hos tandvårdshuvudmannen med anslag. Från och med 2012 ska faktisk mervärdesskatt redovisas som kostnad hos tandvården och mervärdesskatten är inräknad i barntandvårdspengen och i tandvårdstaxan. Patienttaxan för den offentligt drivna allmäntandvården och specialisttandvården höjs i genomsnitt med 1,3 procent 2012. 22

Patientavgiften inom det reformerade tandvårdsstödet avseende nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade samt för tandvård som ges som led i en sjukdomsbehandling följer patientavgifterna för öppen sjukvård. Den genomsnittliga ersättningen per omhändertagen 3 19-åring inom barnoch ungdomstandvården blir 1353 kronor 2012. Tandvårdstaxan 2012 framgår i bilaga. Känslighetsanalys, miljoner kronor Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift 35 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet 25 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent 9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 55 Budgeten förutsätter att Region Halland erhåller 80 mnkr från den så kallade kömiljarden. Hallands relativa befolkningsandel av en miljard är 30 mnkr. Såväl 2010 som 2011 ligger utfallet betydligt över 80 mnkr. Faktiskt utfall kommer att vara beroende av hur 2012 års modell för stimulans utformas, hur väl Region Halland presterar samt sannolikt av hur övriga regioner/landsting presterar. 23

Resursfördelning Regionbidrag Regionbidrag i tkr 2012 2011 Lokala nämnden Halmstad 2 940 Lokala nämnden Varberg 2 630 Lokala nämnden Laholm 2 020 Lokala nämnden Hylte 1 910 Lokala nämnden Falkenberg 2 340 Lokala nämnden Kungsbacka 2 800 Hjälpmedelsnämnden 61 500 60 600 Patientnämnden 770 750 Revisionen 4 700 4 650 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 6 336 760 6 074 900 Regionstyrelsen: infrastruktur/kollektivtrafik, kultur, näringsliv mm, egen verksamhet och skolor 576 900 385 200 Regionstyrelsen, gemensam verksamhet 148 600 117 100 Summa 7 143 870 6 643 200 I 2011 års budget ingår anslagen till de lokala nämnderna om 14 350 tkr i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budgetram. 24

Regionstyrelsen infrastruktur/kollektivtrafik, kultur, näringsliv m m, egenverksamhet och skolor. I budgetförslaget anvisas regionstyrelsen 576 900 tkr i regionbidrag för 2012. Regionstyrelsens förvaltning Infrastruktur/kollektivtrafik Efter skatteväxling med kommunerna är Region Halland ensamt ansvarig för kollektivtrafiken år 2012. Hallandstrafiken AB är ett helägt dotterbolag i Region Halland från och med 1 juli 2011. I 2012 års budget har resurstillskott utöver vad som ingick i den tidigare fastställda trafikplanen tillförts för beslutad ny trafikförsörjningsplan samt för kostnaden enligt tidigare avtal och överenskommelser om sammanlagt 14,1 mnkr. I budgeten finns under området även upptaget kapitalkostnader om 7,2 mnkr avseende Region Hallands finansieringsansvar för Västlänken. Totalt är områdets budgetanslag 289 mnkr. Hallandstrafiken har även uppdraget att tillhandahålla skolskjuts, färdtjänst och sjukresor som finansieras av respektive uppdragsgivare. Kultur Programområdet Kultur bedriver bland annat regional museiverksamhet, teater-, dans- och musikverksamhet, biblioteksverksamhet, filmkulturell verksamhet. Bidrag ges till ideella organisationer för att bedriva regional bildnings- och kulturfrämjande verksamhet. Inom styrelsens budgetram finns utrymme för att genomföra kulturplanens intentioner med motsvarande medel som under 2011. Näringsliv med mera Näringsliv med mera omfattar bland annat program för näringslivsutveckling, med fokus på att utveckla entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt i företag samt folkhälsoarbete med mera. Folkhälsopolicyn, som är styrande för folkhälsoarbetet, betonar det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom ramen för Kommunberedningen deltar regionen aktivt för att främja kommunal samverkan. Egen verksamhet Regionstyrelsens egen verksamhet omfattar regionkontoret och arvoden till förtroendemän, medlemsavgifter mm. Styrelsens egen verksamhet ska bidra till att de övergripande målen för regionen uppnås och regionkontoret har uppdraget att vara ett kompetent och aktivt stöd till regionstyrelsen, hälsooch sjukvårdsstyrelsen och de lokala nämnderna. Enligt delårsuppföljning 2/2011 beräknas regionkontoret göra ett överskott på 17 mnkr exklusive finansiering av utökad ekonomisk ram för kulturen. Regionkontorets långsiktiga medelsbehov bedöms kunna reduceras med 17 mnkr från och med 2012. Reduceringen förutsätter att de åtagande som regionen gjort avseende nationella utvecklingsstrategier inklusive regionala anpassningar inom främst it-utveckling kan finansieras tillfälligt 2012 genom att regionstyrelsen ges en kompletteringsbudget (30 mnkr). Inom styrelsens budgetram finns utrymme för personalstrategiska satsningar. Styrelsen ser 25

positivt på att efter särskild prövning använda medel för heltidssatsning som återredovisats i bokslut för 2011. Skolförvaltning Naturbruk Halland finansieras med en interkommunal ersättning per elev och med verksamhetens löpande intäkter och erhåller således inte något regionbidrag. Folkhögskolorna finansieras till del med statsbidrag och intäkter i verksamheten men också med regionbidrag som är prisuppräknat till 2012 års kostnadsnivå. Regionstyrelsen gemensam verksamhet I budgetförslaget anvisas regionstyrelsen 148 600 tkr i regionbidrag för 2012. Inom anslaget ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, avskrivningar för fastigheter, koncernbidrag till regionfastigheter enligt internhyresmodellen, förändring av personalskuld mm. Driftnämnden Regionservice Regionservice är Region Hallands serviceorganisation och leverantör av administrativt stöd. Det främsta uppdrag är att leverera ett kostnadseffektivt serviceutbud till rätt kvalitet, för att stödja regionens kärnverksamhet och bidra till en väl fungerande vård. Driftnämnden för Regionservice erhåller inte något regionbidrag för att driva sin verksamhet utan ska finansiera sin verksamhet med intäkter för utförda tjänster. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen I budgetförslaget anvisas hälso- och sjukvårdsstyrelsen 6 336 760 i regionbidrag 2012. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen planerar att fördela budgetramen på följande områden 2012. Vårdval Halland Varav hälso- och sjukvårdspeng Varav verksamhetsanslag 1020,7 mnkr 905,0 mnkr 115,7 mnkr Verksamheten inom Vårdval Halland utförs av privata vårdgivare och vårdgivare i egenregi. De ekonomiska förutsättningarna, inkluderande Hälso- och sjukvårdspeng, avdrag för bristande måluppfyllelse och övriga ersättningar, beskrivs i ett särskilt dokument, Modellbeskrivning Vårdval Halland 2012, som beslutas av fullmäktige i ett separat ärende. Under verksamhetsanslag ingår bland annat medel för ST-läkare, samverkansavtal med kommunerna i Halland, tolkersättningar samt tekniska hjälpmedel. 26

Större förändringar i budget 2012: Kostnaderna i samband med kommunavtalet prognostiseras fortsatt öka. För detta är 25 mnkr tillagt i budgeten. Somatisk specialistvård Varav uppdrag slutenvård Varav uppdrag dagkirurgi Varav uppdrag cytostatika Varav uppdrag regionvård och mottagningar Varav MVC/ungdomsmottagning Varav ambulans, sjukresor och sjukvårdsrådgivning Varav reumatologiavtal Varav övrig somatisk specialistvård 3581,5 mnkr 1561,8 mnkr 273,0 mnkr 64,8 mnkr 1222,1 mnkr 75,6 mnkr 228,0 mnkr 41,0 mnkr 115,2 mnkr Specialiserad vård omfattar hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder och resurser än vad som kan ges i den nära vården. Uppdragen är i huvudsak givet till regionens driftsnämnder men viss del utförs också av privata enheter. Här finansieras även valfrihetsvården. Större förändringar i budget 2012: Ökade volymer och vårdtyngd inom uppdragen är justerat med 74 mnkr, därutöver har ytterligare tillskott om 58 mnkr gjorts som en del i analysen av underfinansiering samt förändrad ersättningsmodell. Hallands Sjukhus ska genomföra åtgärder som innebär kostnadsreduceringar motsvarande 40 mnkr 2012 (varav 15 mnkr läkemedelsupphandling) samt ytterligare 25 mnkr 2013. I avvaktan på att åtgärderna får fullt genomslag 2013 ges Hallands Sjukhus ett tillfälligt finansieringsbidrag 2012 med 29,9 mnkr. Detta gör att Hallands Sjukhus ska vara i ekonomisk balans 2012. Utdelningen av den sk kömiljarden 2011 har föranlett ett antagande om högre tilldelning i budget 2012 än i budget 2011. Habilitering och handikappvård 153,4 mnkr Större förändringar i budget 2012: Anslaget är justerat nedåt med ca 4 mnkr pga lägre kostnader efter upphandling. Psykiatrisk vård Varav Psykiatrisk vård Varav Remitterad rättsvård FoU 480,0 mnkr 448,0 mnkr 32,0 mnkr 33,1mnkr Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet 106,7 mnkr Anslaget omfattar främst frikortsersättning och ersättning för avgiftsfria besök inom Vårdval Halland (främst barn), medel för HPV-vaccin, ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, samt anslag för smittskyddsverksamhet och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Läkemedel 767,0 mnkr Anslaget omfattar ersättning för receptförskrivna läkemedel samt utbildningsanslag för läkemedel. 27

Tandvård Varav Barntandvårdspeng Varav Övrig tandvård 165,3 mnkr 85,1 mnkr 80,2 mnkr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 7,0 mnkr Hälso- och sjukvårdsstyrelsens övriga anslag är för Samordningsförbund Halland och för Samverkansnämnderna. Gemensam verksamhetsutveckling 22,0 mnkr Anslaget omfattar bland annat medel för avrop för särskilda satsningar inom vården så som satsningen på barnsjukvård i norra Halland. Övriga nämnder För lokala nämnder, Hjälpmedelsnämnden Halland, Patientnämnden Halland och revisionen anvisas medel enligt ovan. Resultatbudget och balansbudget Resultatbudgeten visar överskådligt verksamheternas externa nettokostnader, skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Resultatbudgeten summerar resultatet för regionen i dess helhet. Balansbudgeten visar i sammandrag regionens tillgångar och skulder samt eget kapital, prognostiserade per den 31 december budgetåret. Balansbudgeten ger en totalbild av den ekonomiska ställningen, vilket behövs för mer långsiktiga bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Ett vanligt mått på den ekonomiska ställningen är soliditet, som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. I 2012 års balansbudget är soliditeten 52,2 procent beräknat efter den så kallade blandmodellen för pensionsskuldberäkningar. Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före1998 inkluderas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 är -3,8 procent. Det har helt nyligen fattats beslut om att ändra diskonteringsräntan vid pensionsskuldberäkning. Eftersom nya skuldberäkningar inte hunnit göras är effekten inte medräknad. Årets resultat Årets resultat exklusive engångskostnader uppgår till 24,5 miljoner kronor. 28

Enligt överenskommelse i samband med skatteväxlingen med kommunerna för kollektivtrafiken ska regionen betala ett övergångsbidrag till Kungsbacka kommun om 25 miljoner kronor fördelat på 2012 och 2013. I hälso- och sjukvårdsstyrelsens regionbidrag för 2012 ingår engångskostnader med 29,9 mnkr för planerade omstruktureringsåtgärder som ska reducera kostnaderna 2013. Inom regionstyrelsens egen verksamhet fortsätter arbetet med att utveckla informationstjänster till invånarna och vården och göra dessa åtkomliga via internet, som en del i nationella åtaganden och beslut. Under 2012 uppstår ett koncentrerat behov av insatser som bedöms vara av engångskaraktär (30 mnkr). I 2012 års budget föreslås att redovisade engångskostnader får finansieras genom att disponera tidigare av fullmäktige i bokslut 2005 och 2010 reserverade medel om 76,5 miljoner kronor. Utbetalningen av pensioner kommer efter hand att öka och under en period på cirka 25 år ta en större del av skatteutrymmet i anspråk än tidigare. Enligt tidigare bedömning, med då gällande förutsättningar, skulle regionen genom att använda likvida medel i balansräkningen som särskilt riktats mot pensionsskulden kunna klara kommande pensionsutbetalningar utan att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk. Ett nytt beslut om sänkt diskonteringsränta för nuvärdesberäkning av pensionsskulden medför att den totala pensionsskulden ökar kraftigt. Hur detta påverkar tidigare bedömningar kommer att studeras i en ny analys. 2012 görs en likvidreglering om 16 miljoner kronor av de likvida medlen reserverade för pensioner. Resultathantering I den finansiella situation som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att ianspråkta tidigare intjänat eget kapital. Investeringar InvesteringarInvesteringsbudgeten omsluter 420 miljoner kronor 2012 varav merparten avser hälso- och sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 170 miljoner kronor bedömt utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig utrustning samt behov av nyutrustning. Resterande belopp, 250 mnkr, är avsett för fastighetsinvesteringar. Detta belopp hanteras som en ram för regionstyrelsen att disponera i samråd med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ramen avses täcka såväl redan innan 2012 påbörjade fastighetsinvesteringar som de som ska påbörjas 2012. 29