Foto: Susanna Järlund Budget 2014

Foto: Susanna Järlund Budget 2014 Enköpings kommun

2 Innehåll En välskött ekonomi ger trygghet... 4 Förutsättningar för budget 2014-16... 6 Budgetprocess... 6 Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner... 6 Ekonomiskt läge i Enköpings kommun... 7 God ekonomisk hushållning... 8 Balanskravsutredning... 9 Budgetförutsättningar... 9 Förändring av redovisning av maxtaxa för barnomsorg... 10 Förändring av internhyra på grund av sänkt internränta och förändrad redovisning av planerat underhåll... 10 Investeringar... 11 Låneutrymme och borgensram för bolagen... 11 Organisation 2014... 12 Resultaträkning... 13 Nyckeltal... 13 Sammandrag av verksamheternas nettokostnader... 14 Investeringar... 16 Vision 2030: Hela hållbara Enköping för alla... 17 Goda Gröna Enköping... 19 Förändrade förutsättningar... 19 Planerade satsningar... 22 En kreativ tillväxtzon... 23 Förändrade förutsättningar... 23 Planerade satsningar... 27 En attraktiv skolkommun... 30 Förändrade förutsättningar... 30 Planerade satsningar... 31 God livskvalitet... 35 Förändrade förutsättningar... 35 Planerade satsningar... 38 Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning... 40 Förändrade förutsättningar... 40 Planerade satsningar... 40 En stark ekonomi och en effektiv förvaltning... 42 Förändrade förutsättningar... 42 Planerade satsningar... 42 Presentation av nämnder och bolag... 45 Kommunfullmäktige och kommunrevisionen... 45 Kommungemensamt... 45 Kommunstyrelsen... 46 Miljö- och byggnadsnämnden... 47 Skolnämnden... 48 Socialnämnden... 49 Tekniska nämnden... 50 Upplevelsenämnden... 51 Utbildningsnämnden... 52 Valnämnden... 53

3 Vård- och omsorgsnämnden... 54 Överförmyndarnämnden... 55 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo... 56 Kommunala bolag... 57 AB Enköpings hyresbostäder... 57 ENA Energi AB... 57

4 En välskött ekonomi ger trygghet År 2030, hur är det att leva och verka här då? Vår stabila ekonomi i kombination med viljan att utvecklas, gör framtidens Enköping till en inspirerande kommun med en livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag. De närmaste åren ligger fokus på våra strategiska mål. Målen handlar om att vi vill fortsätta vara en miljövänlig och grön kommun goda gröna Enköping. Vi ska dessutom vara en kreativ tillväxtzon och en attraktiv skolkommun. Även god livskvalitet och god ekonomisk hushållning ska känneteckna vår kommun, liksom en stark ekonomi, effektiv förvaltning och god kompetensförsörjning. Vi välkomnar fler till kommunen Det är glädjande att många väljer att flytta hit, och vi vill att ännu fler ska upptäcka fördelarna med att leva och verka här. Vi har ett betydelsefullt läge och ett attraktivt utbud. Enköping ska vara en kommun som har mycket att erbjuda alla åldrar, och vi kommer arbeta för att attrahera fler att flytta hit. Vi vill att det ska vara enkelt att bygga här. Med utgångspunkt i våra strategiska mål kommer vi att ta fram en strategi för att ha en god tillgång till mark. Det gör det möjligt att bygga både bostäder och lokaler för handel och andra företag. Det ska även vara enkelt för unga människor att få en bostad. Vår ambition är att vi ska hitta nya lösningar så att vi kan erbjuda bra och billiga bostäder för unga. Företagsklimatet ska bli ännu bättre Kommunens företagare är betydelsefulla eftersom ett bra företagsklimat skapar fler arbetstillfällen. Det ger oss ett levande centrum samtidigt som andra områden har möjlighet att växa och stärkas. Vårt goda samarbete är viktigt, till exempel det utbyte som finns mellan skolorna och företagarna. Det gynnar både barnen och företagarna, och därmed Enköpings kommun som helhet. Därför satsar vi under 2014 på att kommunens företagsklimat ska bli ännu bättre. Behovet av vård och omsorg har ökat markant En utmaning de närmaste åren är att antalet kommuninvånare som behöver vård och omsorg har ökat. Det gäller framförallt äldre. Vi har aldrig byggt så många omvårdnadsboenden och LSS-boenden som under de senaste fyra åren. Enköpings kommun anpassar verksamheterna för att kunna hjälpa alla som behöver, och vår hjälp håller hög kvalitet. Våra ekonomiska förutsättningar för 2014 Budgeten för 2014 är 1 932 miljoner kronor. Det är en kraftig uppräkning jämfört med 2013 års budget. Vi baserar budgeten för 2014 på Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteintäkter och generella bidrag. Som en del av Europa och övriga världen påverkas vi förstås också av finanskris och skuldkris. Tack vare vår välskötta ekonomi kan vi ha ett lägre ekonomiskt resultat utan att vi behöver göra större avkall på kvaliteten i den kommunala verksamheten. Det finns också utrymme för flera stora investeringar under 2014 och framöver.

5 Bra kan alltid bli bättre Vi kan alltid bli ännu bättre på det vi gör, och därför nöjer vi oss inte med bra nog. Vi fortsätter ständigt att utveckla kommunens verksamheter. Enköping kommer även i framtiden att vara en kommun där allt fler väljer att leva och verka. Anna Wiklund (M) Jenny Gavelin (FP) Kenneth Löthegård (C) Bo Reinholdsson (KD)

6 Förutsättningar för budget 2014-16 Budgetprocess En ny budgetprocess har tagits fram inför arbetet med budget 2014. Inriktningen med den nya processen är att skapa en tydligare politisk tyngdpunkt redan i inledningen av processen. Den ska också stärka kommunstyrelsen i rollen att leda och samordna budgetarbetet. I budgetprocessen framöver ska politiska prioriteringar kunna göras med hjälp av en resursfördelningsmodell som baseras på nyckeltal och verksamhetsvolymer. I arbetet med budget 2014 har den nya modellen använts framför allt som en jämförelse med de budgetberäkningar som förvaltningarna har tagit fram. Modellen kommer att utvecklas och användas i ett tidigare skede i budgetprocessen för åren 2015-2017. I den nya processen ingår också att en tioårsplan ska tas fram för kommunens investeringar. Med tanke på att de stora investeringar som planeras under de kommande åren kommer att innebära att kommunen får ökade driftkostnader och räntekostnader på grund av upplåning finns behov av en planering på längre sikt än tre år. Den 11-12 februari genomfördes Omvärlds- och resultatanalysdagarna som en start på budgetprocessen. Syftet var att ge politiker och tjänstemän en gemensam bild av utgångsläget och omvärldstrender som påverkar Enköpings kommun. Deltagare var kommunstyrelsens ledamöter och ersättare, nämndsordförande och vice ordförande, bolagens styrelseordförande och vice ordförande samt bolags- och förvaltningsledningar. I enlighet med de instruktioner som kommunstyrelsekontoret skickade ut tillsammans med budgetförutsättningar om bland annat pris- och löneuppräkningar, internränta och internhyresuppräkningar, lämnade nämndernas förvaltningar in budgetberäkningar för åren 2014-2016. Ett dokument skickades till kommunstyrelsens ledamöter i början av april - Budgetunderlag för budgetarbetet 2014. Dokumentet innehöll presentationer från förvaltningarna och en driftbudgetsammanställning av beräkningar och de senaste prognoserna för skatteintäkter och generella statsbidrag samt pensionskostnader och övriga centrala poster. Allianspartierna har under våren haft möten med representanter för nämnder och förvaltningar där dialog förts om verksamheten och ekonomiska ramar. Flera nämnder visade i sina beräkningar på kostnadsökningar som sammantaget var betydligt större än den intäktsökning som Enköpings kommun kan räkna med för åren 2014-2015. Allianspartierna beslutade därför att flytta fram beslutet om budget för 2014-2016 till fullmäktiges sammanträde i september månad. Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i april och oktober varje år en rapport över landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Ekonomirapporten från april 2013 sammanfattas av SKL så här:

7 Svensk ekonomi går långsamt mot bättre tider Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med över 1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Kommunerna står inför allt större demografiska utmaningar där behoven av välfärdstjänster ökar i takt med att andelen äldre och unga ökar. Därutöver behöver sektorn göra stora investeringar som innebär både ökade kostnader och ökad skuldbörda. SKL bedömer att både skattehöjningar och höjda statsbidrag kommer att behöver för att klara finansieringen. Ekonomiskt läge i Enköpings kommun Enköpings kommun har sedan flera år en stabil ekonomi och en stark balansräkning med låg skuldsättning. Resultatet för 2012 blev ett bra resultat på 46,4 miljoner kronor till stor del beroende på en återbetalning av tidigare inbetalade avgifter till AFA Försäkring för grupplivförsäkringar. Prognosen för 2013 ser dock sämre ut och visar efter maj månads inrapporterade prognoser ett underskott för helåret på 24,4 miljoner kronor. Underskottet förklaras till största delen av underskott på vård- och omsorgsnämnden som har stora volymökningar inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri samt på socialnämnden som har fått ökat antal placeringar på institutioner och familjehem. Dessutom försämras kommunens resultat av ett beslut om sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden. Prognosen för 2013 kan förbättras om det blir ytterligare återbetalningar från AFA Försäkring. Det finns en principöverenskommelse mellan ägarna av AFA Försäkring, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, om att AFA snarast, dock senast 2014, ska återbetala premier även för åren 2004-2006. Beslut om återbetalningen fattas först i oktober. Om det blir beslut om återbetalning från AFA kommer troligen premierna för 2005 och 2006 att utbetalas 2013 och för år 2004 utbetalas 2014. De inbetalda premierna är ca 14,5 miljoner per år. För 2014 är prognosen för intäkter från skatteintäkter och bidrag en ökning med endast 2,2 % jämfört med 2013. För 2015 och 2016 är utvecklingen av skatteintäkter och bidrag bättre och ökningen är 3,3 % och 4,0 %.

8 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ta fram särskilda mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens finansiella mål som ska bidra till detta är att resultatet ska vara två procent av skatteintäkter och generella bidrag under en konjunkturcykel. Ett positivt resultat behövs för finansiering av investeringar, värdesäkring av kommunens tillgångar, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. I förslaget till budget för 2014 är resultatet i andel av skatteintäkter och generella bidrag, -0,8 procent, 0,2 procent för år 2015 och 1,6 procent för 2016. Bedömningen är att målet med två procent över en konjunkturcykel inte kommer att uppnås för åren 2014-2016 om perioden beräknas med aktuellt budgetår som år åtta i en konjunkturcykel på åtta år. Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Enköpings kommun avser att utnyttja den nya lagstiftningen som medger införande av kommunal resultatutjämningsreserv. Ett förslag till Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven för Enköpings kommun har tagits fram. En möjlighet införs även att reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För år 2010 finns inget överskott att reservera eftersom resultatet inte uppgått till 1 procent av skatteintäkter och bidrag. För åren 2011 och 2012 kan 11,4 mnkr respektive 26,0 mnkr, totalt 37,4 mnkr, enligt beräkningen reserveras till RUR. Av resultatet för 2012 har dock redan 10,0 miljoner kronor reserverats för sociala investeringar, varför totalt 27,4 miljoner kronor återstår att reservera i RUR. Beräkning av reservering, mnkr 2010 2011 2012 Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning 1 734,5 1 765,1 1 820,6 1 procent av skatteintäkter och bidrag 17,3 17,7 18,2 Årets resultat 18,5 32,1 46,4 avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -10,9-3,0-2,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 7,6 29,1 44,2 Maximal reservering 0 11,4 26,0 Tidigare reserverat för sociala investeringar -10,0 Återstår att reservera i RUR 0 11,4 16,0

9 Balanskravsutredning I och med de goda resultaten 2011 och 2012 kan en reservering av medel på totalt ca 27,4 miljoner kronor göras i resultatutjämningsreserv. Av dessa medel disponeras 17 miljoner kronor i budget för 2014. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 17 miljoner kronor av gjorda reserveringar har tagits i anspråk i budget för 2014. Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. Prognosen för 2013 är enligt balanskravsutredningen ett negativt resultat med 26,4 miljoner kronor. I och med att beslut ännu inte är taget om återbetalning av premier från AFA Försäkring justeras inte prognosen i detta skede. Balanskravsutredning, mnkr 2011 bokslut 2012 bokslut 2013 prognos 2014 budget Redovisat resultat enligt resultaträkning 32,1 46,4-24,4-15,0 avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -3,0-2,2-2,0-2,0 Sociala investeringar, avsättning av årets resultat till sociala investeringar -10,0 Resultatutjämningsreserv, avsättning av årets resultat till RUR -11,4-16,0 0 0 Disposition av tidigare gjorda avsättningar till resultatutjämningsreserv 0 0 0 17,0 Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav 17,7 18,2-26,4 0 Budgetförutsättningar Skatteintäkter och generella bidrag redovisas enligt den prognos som lämnats av Sveriges kommuner och landsting 24 april 2013. Prognosen för 2014-2016 visar följande ökningar: 2014 + 42,2 mnkr, vilket är en ökning med 2,2 % 2015 + 63,3 mnkr, vilket är en ökning med 3,3 % 2016 + 80,5 mnkr, vilket är en ökning med 4,0 % Prognosen för 2014 jämförs med skatteintäkter och bidrag i budget 2013. Om jämförelse görs med prognosen för 2013 blir ökningen 34,9 miljoner kronor vilket är 1,8 %. I förslaget till budget 2014 och preliminära budgetar för 2015-16 är skattesatsen oförändrad, 20:84. För samtliga år 2014-16 är internräntan 2,5 %, vilket är SKLs rekommenderade internränta. För 2013 var internräntan 5,25 %. I de budgetförutsättningar som lämnades i början av året användes prognosuppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting för löneökningarna. De var för åren 2014-16,

10 2,8 %, 3,3 % respektive 3,9 %. Dessa uppgifter var en förutsättning som användes i budgetberäkningarna från förvaltningar. De avtal som blev klara under våren visade att löneökningarna blir lägre för 2014 än de uppgifter som användes i budgetberäkningarna. I de preliminära budgetarna för 2015 och 2016 har uppräkning av budgetramar för nämnderna totalt gjorts med 2 procent för båda åren. Förändring av redovisning av maxtaxa för barnomsorg Det statliga bidraget som utbetalas till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har tidigare redovisats på finansförvaltningen. Från och med 2014 redovisas bidraget i budgetramen för skolnämnden. Detta innebär att ramen för skolnämnden minskar med 12,4 miljoner kronor. Ändringen görs som en anpassning till gällande redovisningspraxis. Förändring av internhyra på grund av sänkt internränta och förändrad redovisning av planerat underhåll Nämndernas ramar har justerats med 30,5 miljoner kronor på grund av att internhyrorna sänks. Anledningen till den sänkta internhyran är att internräntan sänkts från 5,25 % till 2,5 % och att en ändrad princip införts för redovisning av planerat underhåll. Kapitalkostnaden (avskrivning och internränta) är en kostnad som ingår i underlaget för beräkning av internhyran som fastighetskontoret fakturerar förvaltningarna. Internräntan är en kommunintern kostnad för fastighetskontoret och en kommunintern intäkt för finansförvaltningen. En sänkning av internräntan medför att internhyreskostnaderna minskar för nämndernas verksamheter men också att internränteintäkten minskar för finansförvaltningen. I och med att detta är en kommunintern post medför en sänkt räntenivå ingen minskad kostnad för kommunen totalt. Budgetramarna för nämnderna och finansförvaltningen justeras bara med motsvarande belopp. Inför 2014 sker också en ändring av principen för redovisning av planerat underhåll av kommunens fastigheter. Enligt redovisningspraxis ska planerat underhåll av viss omfattning redovisas som investering och inte som driftkostnad. En ändring av denna princip innebär att driftkostnaden minskar för kommunen samtidigt som det planerade underhållet ska budgeteras i investeringsbudgeten för kommande år. Driftkostnaderna kommer framöver att inkludera kapitalkostnader för investeringen i planerat underhåll. En översyn pågår av internhyrorna för de fastigheter som vård- och omsorgsnämnden hyr av fastighetskontoret. I fastigheterna finns även externa hyresgäster vilket gör hyressättningen komplicerad. I avvaktan på översynen sker ingen sänkning av internhyran 2014 och då inte heller någon ramjustering för vård- och omsorgsnämnden. Ramjusteringen redovisas centralt bland finansförvaltningens kommungemensamma poster.

11 Investeringar Investeringsbudgeten för åren 2014-2016 är på en betydligt högre nivå än tidigare år. I tabellen visas investeringsvolymerna för åren 2007-2016. Investeringar åren 2007-2016, mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 101,5 83,5 142,4 132,4 131,9 207,2 356,0 357,3 449,6 774,6 De stora investeringarna som planeras för den kommande budgeteringsperioden är, för skolnämndens fastigheter, byggnation av en ny skola som ersättning för Munksundsskolan och nya förskolor eller förskoleavdelningar. För vård- och omsorgsnämnden byggs ett omvårdnadsboende i Åkerberg och ett LSS-boende i Herrgården. De stora investeringar som planeras i upplevelsenämndens fastigheter är förutom en ny simhall, ombyggnation av Joar Blå och en uterink. Övriga investeringar är byggandet av ett parkeringshus i kvarteret Fältskären. I investeringsbudgeten för vatten och avfall finns medel avsatta för investering i ett nytt vattenverk med uranavskiljning och i ledningsnät. Låneutrymme och borgensram för bolagen De investeringar som kommunen har gjort de senaste åren har inte kunnat finansieras med egna medel. De stora investeringar som planeras för de närmaste åren kommer till ännu mindre del att kunna finansieras med egna medel. Egenfinansiering av investeringar kan uppskattas till summan av avskrivningar och årets resultat, vilket för år 2013 kan beräknas till ca 100 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för perioden 2014-2016 är totalt ca 1 600 miljoner kronor. Ett ökat utnyttjande av checkräkningskrediten har fram till hösten 2013 finansierat investeringarna. Total limit för checkkrediten är 250 miljoner kronor. För 2013 finns ett beslut på upplåningsram på 250 miljoner kronor. Av detta kommer ca 150-200 miljoner kronor att upplånas under hösten 2013. I förslaget till kommunfullmäktige föreslås en nyupplåningsram på 300 miljoner kronor för 2014. Enköpings Hyresbostäder har under de kommande åren stora investeringar och de största projekten är nyproduktion av bostäder i Sadelmakaren, Rombergsgatan och Regementsgatan samt badrumsrenoveringar på Lillsidan. Ett beräknat upplåningsbehov under 2014 är 270 miljoner kronor för vilket det behövs en kommunal borgen. Utökning av borgensram för EHB förslås med 270 miljoner kronor. Tidigare borgensram är 967 miljoner kronor och ny borgensram blir 1 237 miljoner.

Organisation 2014 12 Kommunfullmäktige Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelse Kommunala bolag Kommunstyrelsekontor Serviceförvaltning Kommunala nämnder Kommunala förvaltningar Enköpings kommuns Moderbolag AB Miljö- och byggnadsnämnd Skolnämnd Miljö- och byggnadsförvaltning Skolförvaltning AB Enköpings Hyresbostäder ENA Energi AB Socialnämnd Teknisk nämnd Socialförvaltning Teknikförvaltning Kommunalförbund Direktion Upplevelsenämnd Utbildningsnämnd Upplevelseförvaltning Utbildningsförvaltning Räddningstjänst Valnämnd Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsförvaltning Överförmyndarnämnd Överförmyndarkansli

13 Resultaträkning Bokslut Budget 1) Budget Långtidsbudget 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar -1 713,4-1 794,9-1 862,0-1 888,1-1 918,4 Avskrivningar -71,0-75,1-77,0-85,0-93,0 Verksamhetens nettokostnader -1 784,4-1 870,0-1 939,0-1 973,1-2 011,4 Skatteintäkter 1 517,5 1 578,5 1 630,5 1 695,7 1 775,4 Generella statsbidrag 2) 312,8 323,3 301,1 299,2 300,0 Finansiella intäkter 6,4 6,3 5,7 5,5 5,3 Finansiella kostnader -5,9-13,4-13,3-23,1-37,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 46,4 24,7-15,0 4,2 32,2 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor Nyckeltal Bokslut Budget 1) Budget 3) Långtidsbudget 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader, förändring i miljoner kronor 43,3 85,6 81,4 34,1 38,3 i procent 2,4% 4,8% 4,4% 1,8% 1,9% Intäkter från skatter och generella bidrag, förändring i miljoner kronor 52,8 71,5 42,2 63,3 80,5 i procent 3,0% 3,9% 2,2% 3,3% 4,0% Resultat i procent av skatteintäkter och generella bidrag 2,5% 1,3% -0,8% 0,2% 1,6% Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor 1) Budget 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige den 18 september 2012. 2) Maxtaxa för barnomsorg redovisas från och med 2014 i verksamhetens nettokostnader, i skolnämndens budget. För 2012 och 2013 redovisas maxtaxan i generella bidrag. 3) Nyckeltal för 2014 är beräknade med maxtaxa 12,4 mnkr redovisade i generella bidrag 2013.

14 Sammandrag av verksamheternas nettokostnader Förslag till kommunfullmäktige Justering Nämnd Bokslut Budget 1) Budget budgetramar Budget Långtidsbudget 2012 2013 2014 2014 2) 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige och revisionen 6,4 7,5 7,6 7,6 7,8 7,9 Kommungemensamt 4,1 4,0 4,3 4,3 4,4 4,5 Kommunstyrelsen 63,6 55,2 52,5-0,6 51,9 52,9 54,0 Räddningstjänsten 29,5 30,1 32,6 32,6 33,3 33,9 Miljö- och byggnadsnämnden 13,5 15,0 16,0-0,2 15,8 16,1 16,4 Skolnämnden 683,2 704,7 722,0-30,7 691,3 705,1 719,2 Socialnämnden 124,2 124,6 127,0-0,2 126,8 129,3 131,9 Tekniska nämnden 50,2 65,3 73,1-0,5 72,6 74,1 75,5 Upplevelsenämnden 102,1 87,4 91,5-5,7 85,8 87,5 89,3 Utbildningsnämnden 199,9 200,0 201,0-4,8 196,2 200,1 204,1 Valnämnden 0,0 0,1 1,2 1,2 0,1 0,1 Vård- och omsorgsnämnden 579,0 609,0 680,0-0,2 679,8 693,4 707,3 Överförmyndarnämnden 2,4 2,9 3,0 3,0 3,1 3,1 Summa skattefinansierad verksamhet 1 858,1 1 905,8 2 011,8-42,9 1 968,9 2 007,2 2 047,3 Vatten och avfall -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa styrelse och nämnder 1 859,6 1 905,8 2 011,8-42,9 1 968,9 2 007,2 2 047,3 Internränta -52,5-61,7-54,3 12,2-42,1-48,2-51,6 Justering red.princip för planerat underhåll, avser VO 2) -3,7-3,7-3,7-3,7 Personalomkostnadspålägg, pensionskostnader mm 14,8 20,9 12,4 12,4 12,8 14,4 Realisationsvinster -7,4-5,0-5,5-5,5-5,0-5,0 Återbetalning premier AFA Försäkring -31,5 Reserv till förfogande 1,4 10,0 9,0 9,0 10,0 10,0 Summa kommungemensamma poster -75,2-35,8-38,4 8,5-29,9-34,1-35,9 Verksamhetens nettokostnader 1 784,4 1 870,0 1 973,4-34,4 1 939,0 1 973,1 2 011,4 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor 1) Budget 2013 enligt beslut i kommunfullmäktige 18/9 2012, justerad för beslut om - ombudgetering för införande av serviceförvaltningens internfinansieringsmodell. 10,9 mnkr minskar KS budget och omfördelas till nämnderna. - ombudgetering på grund av omorganisation av ekonomer och folkhälsosamordnare. 2,9 mnkr minskar KS budget och ökar nämndernas budget, avser juli-dec 2013. 2) I budget 2014 sänks internhyrorna för nämnderna vilket innebär en ramsänkning med samma belopp. Beloppet består av två delar: internräntesänkningen från 5,25 % till 2,5 % innebär en minskad kapitalkostnad på 18,9 mnkr. Summan minskar internhyrorna och även finansförvaltningens internränteintäkt. planerat underhåll redovisas från och med 2014 som en investering vilket medför minskade driftskostnader för fastighetskontoret med 22 miljoner kronor och därmed minskade internhyror för nämnderna.

15 En översyn av internhyrorna för vård- och omsorgsnämnden ska göras. På grund av detta justeras inte alla internhyrorna inför budget 2014 för vård- och omsorgsnämnden. I avvaktan på resultatet av översynen redovisas ramjusteringen i kommungemensamma poster. Den del som avser sänkt internränta (6,7 mnkr) återförs till finansförvaltningen. Det statliga bidraget för maxtaxa inom förskola och barnomsorg redovisas från och med 2014 som en intäkt på skolnämnden. Tidigare har det redovisats som ett generellt bidrag på finansförvaltningen. Ramjustering görs med 12,4 miljoner kronor mellan skolnämnd och finansförvaltning.

16 Investeringar Budget Långtidsbudget 2014 2015 2016 Tekniska nämnden Skolnämndens fastigheter 26,3 54,0 203,5 Vård- och omsorgs fastigheter 92,0 22,0 2,0 Upplevelsenämndens fastigheter 48,2 135,0 170,0 Övriga fastigheter 63,7 80,7 58,7 Planerat underhåll 27,5 27,5 27,5 Energisparåtgärder 10,0 Summa fastigheter 267,7 319,2 461,7 Gator, parker, övrigt 45,3 44,3 21,8 Vatten och avfall 25,2 62,0 273,0 Summa Tekniska nämnden 338,2 425,5 756,5 Inventarier Kommunstyrelsen 5,0 5,0 5,0 Miljö- och byggnadsnämnden 0,6 0,6 0,6 Skolnämnden 2,0 2,0 2,0 Upplevelsenämnden 3,0 6,0 4,5 Utbildningsnämnden 4,0 2,0 2,0 Vård- och omsorgsnämnden 4,5 8,5 4,0 Summa 357,3 449,6 774,6 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. Uppdelningen av tekniska nämndens budget är endast en information i beslutsunderlaget. Kommunfullmäktige beslutar om budgetram per nämnd.

17 Vision 2030: Hela hållbara Enköping för alla Vision 2030 I april 2013 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision för Enköpings kommun. Visionen är gemensam för hela kommunen och ska genomsyra verksamhet och styrdokument. Den ersätter Vision 2015, som antogs 2004, och börjar gälla från 1 januari 2014. Vision 2030 kommer att fungera som en utgångspunkt för kommunens strategiska mål, som i sin nuvarande version gäller fram till 2015. Arbetet med den nya visionen pågick under åren 2009 till 2013 och innebar allt från politiska diskussioner till medborgardialoger. Tjänstemän har stöttat i arbetet, men resultatet är en rent politisk vision.

18 Strategiska mål och budget Utgångspunkter för verksamheten i kommunens nämnder är de mål som fullmäktige beslutar om och som nämnderna bryter ned till delmål. I årsredovisningen återrapporteras arbetet med delmålen till kommunstyrelsen som sammanfattar arbetet till kommunfullmäktige. Under perioden 2012-2015 använder sig kommunen av sex strategiska mål som kan delas in i kategorierna hållbar utveckling och god ekonomisk hushållning. För att uppnå en hållbar utveckling krävs en god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att värna vår miljö, stimulera till ett växande näringsliv, erbjuda en attraktiv skola och skapa förutsättningar för kommunens invånare att må bra. Strategiska mål: Goda gröna Enköping, den miljövänliga och gröna kommunen Kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Attraktiv skolkommun God livskvalitet God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning förutsätter aktiva åtgärder för att tillförsäkra en god kompetensförsörjning, en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. Strategiska mål: God kompetensförsörjning En stark ekonomi och en effektiv förvaltning På kommande sidor presenteras förändrade förutsättningar och planerade satsningar inför budget 2014 under respektive strategiskt mål.

19 Goda Gröna Enköping Enköpings kommun är en miljövänlig och grön tillväxtkommun, vilket skapar förutsättningar för att dagens och morgondagens invånare och företagare kan erbjudas en bra livskvalitet i kommunen. Förändrade förutsättningar EU:s energipolitik EU:s energipolitik bygger på tre delar: miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. EU har i sitt klimat och energipaket formulerat mål för utsläppen av växthusgaser och användningen av förnybar energi. Målen är att: minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 med 20 procent jämfört med 1990 års nivåer öka andelen förnybara energikällor i den slutliga energiförbrukningen till 20 procent (i Sverige har vi redan cirka 40 procent förnybar energi) försöka uppnå en 20-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål har omvandlats till nationella och regionala mål. Enköpings kommun har anpassat dessa mål utifrån våra lokala förutsättningar. Regionala utvecklingsstrategin I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) talar man om hållbar samhällsplanering och att länets kommuner ska försöka enas kring noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären till år 2050. I enlighet med Enköpings kommuns energimål att minska klimatpåverkan med 20 procent ser kommunen nu över sin fordonspark och hur de anställda reser. Kommunens miljöarbete Enköpings kommun arbetar med ett brett spektra av miljöfrågor. En del projekt kan vara mindre synliga för invånarna fast de indirekt berör många, exempelvis eldning av rötslam där kommunen tar tillvara ett avfall som annars skulle deponeras. Andra är mer synliga, som exempelvis att förse kommunhuset med solceller - kommunens första solcellsbelagda tak. Solcellernas elproduktion ska användas till kommunens första elbil. Just i Mälardalen finns det lika goda förutsättningar för solel som i Tyskland som är ledande med flest kvadratmeter i Europa. Enköpings kommun har via Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhällen (STUNS) ett samarbetsprojekt om solel där Enköping är "visningsexempel". Riksdagen antog år 1999 och 2005 sexton miljömål för Sverige. De flesta av dessa mål ska vara uppfyllda år 2020. Målen i Enköping koncentreras till tre områden - effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Effektivare energianvändning Effektivare energianvändning och transporter ska uppnås genom att kommunen tar fram en kommunövergripande energistrategi med handlingsplan. Fram till 2014 har kommunen fått

20 energieffektiviseringsstöd för att som kommun föregå med gott exempel för en effektiv energianvändning. Planen ska innehålla mål som ska uppnås till 2020. En utfasning av kommunala fastigheter som eldar med olja har påbörjats. Energival vid renovering av befintliga fastigheter kommer också att ses över. En svår nöt att knäcka är energiförsörjning till passivhus. Passivhus är energieffektiva hus som tar till vara på energi som annars går till spillo, exempelvis energi från kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. Frågan är om fjärrvärme är ett bra energival för passivhus. Fjärrvärme är generellt en miljövänlig uppvärmningsform som kommer från nästan 100 procents biobränsle. Men den fasta kostnaden är hög medan den rörliga kostnaden är låg, vilket gör att innehavare av passivbostäder måste vänta länge innan fjärrvärmen lönar sig då den initiala investeringskostnaden är hög. Återföringen av värme till kraftvärmeverket blir också låg. Fjärrvärmeproduktionen i Enköping tar annars tillvara på resurser som annars inte skulle ha utnyttjats. Energieffektiviserande kommunala transporter Inom ramen för transporteffektiviseringsprojektet som pågår fram till slutet av 2014 ryms ett flertal åtgärder. Bland annat kommer miljöprestandan att bli mer överskådlig med en större andel miljöbilar. Det blir då lättare att styra användningen av varje bil så att den går ett optimalt antal mil med tanke på både miljö och säkerhet. Upphandlingen av ett nytt skolskjutsavtal 2014 kommer att ge miljövinster och kommunen kommer också att optimera rutterna samt anta en ny resepolicy där bland annat val av färdsätt kommer att prioriteras. Långsiktig planering för vatten och avlopp 2014 presenteras en ny plan för vatten och avlopp (VA-plan). Syftet med att upprätta en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för hela kommunen både inom och utanför kommunalt VA-verksamhetsområde. VA-planen kommer att ange: Hur kommunens VA-verksamhetsområde kommer att växa, Hur kommunen ska göra med områden i väntan på kommunalt VA, Vilka ställningstaganden som gäller för områden som inte är aktuella för kommunalt vatten och avlopp. VA-planen visar också tydligt vad som gäller för bland annat nyetableringar i kommunen. Med implementeringen ska de enskilda åtgärderna införlivas i kommunens löpande budgetprocess. Miljöklassade byggnader Alla fastigheter som kommunen bygger ska certifieras enligt Miljöklassad byggnad. Det är ett svenskt klassificeringssystem som fokuserar på tre huvudområden: energi, innemiljö och kemiska ämnen i byggnaden. Efter klassningen ges betygen brons, silver eller guld för hur bra byggnaden är. Utbyggnaden av Skolstaskolan och omvårdnadsboendet Kungsgården byggdes enligt miljöklass silver. Åkersbergs förskola kommer att byggas i miljöklass guld. Vattenparkerna Paddeborgsparken ska, precis som Vattenparken på Korsängen, rena dagvatten, från västra delen av Enköping. Det innebär att Paddeborgsparken kommer att minska belastningen av kväve, fosfor och föroreningar i Enköpingsån, Mälaren och i slutändan Östersjön. Detta projekt bidrar därför till att uppnå de två miljökvalitetsmålen Ingen övergödning" och "Levande sjöar och vattendrag", vilket hjälper Sverige att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan.