Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1
Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern smärtforskning. Det kan uppstå förändringar i den centrala smärtregleringen som innebär störningar i smärtsignalerna i ryggmärgen och hjärnan. De bilder som följer förklarar mekanismerna bakom långvarig smärta. 2
Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! TRYCK >> Beröring eller ett lätt tryck mot kroppen ger upphov till signaler som förmedlas via nerver Beröring eller ett lätt tryck mot kroppen ger upphov till signaler som förmedlas via nerver in till in till ryggmärgens ryggmärgens nervceller. nervceller. Signalerna Signalerna kopplas kopplas vidare vidare och förs och via ryggmärgens förs via ryggmärgens nervbanor upp nervbanor hjärnan. upp till hjärnan. Beröringen eller trycket upplevs som icke smärtsam. till Beröringen eller trycket upplevs som icke smärtsam. 3
Normal upplevelse vid skada SMÄRTA! SMÄRT- BROMS Serotonin SKADA >> En skada i någon vävnad i kroppen (exempelvis en muskel) ger upphov till en förstärkning av de signaler En skada som i någon förmedlas vävnad via i kroppen ryggmärgens (exempelvis nervbanor en muskel) till ger hjärnan. upphov Först till en då förstärkning upplevs av de signaler som förmedlas via ryggmärgens nervbanor till hjärnan. Först då upplevs skadan som skadan som smärta. Hjärnan skickar då smärtdämpande signaler till nervcellerna i ryggmärgen ( smärtbromsen ). sen ). De smärtdämpande signalerna förmedlas av signalämnet serotonin. Serotonin gör att smärta. Hjärnan skickar då smärtdämpande signaler till nervcellerna i ryggmärgen ( smärtbrom- nervcellerna i ryggmärgen blir mindre känsliga för de inkommande signalerna från skadan och De smärtdämpande smärtan lindras. signalerna förmedlas av signalämnet serotonin. Serotonin gör att nervcellerna i ryggmärgen blir mindre känsliga för de inkommande signalerna från skadan och smärtan lindras. 4
Central överretbarhet (central sensitisering) och fel på smärtbromsen SMÄRTA! SMÄRT- BROMS Serotonin TRYCK >> De ingående smärtsignalerna kan leda till att ryggmärgens nervceller blir överbelastade De ingående smärtsignalerna kan leda till att ryggmärgens nervceller blir överbelastade och käns- och känsliga (sensitiserade). (sensitiserade). Även Även sedan sedan skadan skadan i vävnaden i vävnaden är läkt, fortsätter är läkt, nervcellerna fortsätter att nervcellerna vara över- att vara överkänsliga. Beröring och lätt tryck mot kroppen eller muskelarbete kan leda till att de överkänsliga Beröring nervcellerna och lätt tryck felaktigt mot förstärker kroppen signalerna eller muskelarbete upp till hjärnan. kan Detta leda medför till attt att de trots överkänsliga att skadan är läkt nervcellerna så upplevs felaktigt beröring, förstärker lätt tryck signalerna eller muskelarbete upp till som hjärnan. smärtsamt. Detta Om medför dessutom att trots smärtbromsen att skadan är läkt så inte upplevs fungerar beröring,lätt genom brist på tryck serotonin, eller finns muskelarbete ingen effektiv som mekanism smärtsamt. som kan Om minska dessutom känsligheten i ryggmärgens nervceller. Smärtsignalerna som förs upp till hjärnan bromsas inte längre. smärtbromsen inte fungerar genom brist på serotonin, finns ingen effektiv mekanism som kan minska känsligheten i ryggmärgens nervceller. Smärtsignalerna som förs upp till hjärnan bromsas inte längre. 5
Smärtspridning och smärtminskning Spridning >> SMÄRTA! SMÄRT- BROMS ÖKAR SMÄRTA: MINSKAR SMÄRTA: Serotonin Stress Ångest Oro Depression Sömnstörning Kunskap Kontroll Avspänning Förändrad livsstil Anpassad fysisk aktivitet TRYCK >> DOMNING Den icke fungerande centrala smärtregleringen, i form av överkänsliga nervceller i ryggmärgen kan resultera resultera i att i att signaler signaler sprids sprids till andra till andra delar av delar ryggmärgen av ryggmärgen och hjärnan. och Detta hjärnan. kan ge Detta upphov Den icke fungerande centrala smärtregleringen, i form av överkänsliga nervceller i ryggmärgen, kan ge upphov till smärtspridning till smärtspridning (smärta som (smärta breder ut som sig i breder större område, ut sig i smärta större som område, flyttar smärta runt till andra som flyttar runt delar till av andra kroppen, delar utstrålande av kroppen, smärta), utstrålande samt domningar smärta), och svaghetskänsla. samt domningar Stress, och ångest, svaghetskänsla. Stress, depression ångest, och störd oro, sömn depression innebär en och minskning störd sömn av signalämnet innebär en serotonin, minskning och påverkar av signal- smärt- oro, ämnet serotonin bromsen och negativt. påverkar Även inaktivitet smärtbromsen och känslor negativt. av allt mindre kontroll över tillvaron, underhåller smärtan. Kunskap om smärttillståndet, minska belastningen i livssituationen, avspänning, förändra livsstilen och anpassad fysisk aktivitet har visat sig verksamt för att minska smärta. Även inaktivitet och känslor av allt mindre kontroll över tillvaron, underhåller smärtan. Kunskapen om smärttillståndet, minska belastningen i livssituationen, avspänning, förändra livsstilen och anpassad fysisk aktivitet har visat sig verksamt för att minska smärta. 6
Förändringar i den centrala smärtregleringen har påvisats vid fibromyalgi, arbetsrelaterad nack- och skuldersmärta, whip-lash relaterad smärta och andra godartade smärttillstånd. Att utveckla dessa störningar tar i regel flera år. Det kan naturligtvis finnas kvar retningstillstånd, irritation och muskelspänning i det ursprungliga skadeområdet, vilket ytterligare kan reta överkänsligheten i ryggmärgens nervceller. Men den viktigaste förklaringen till långvarig smärta finns inte längre i det ursprungliga skadeområdet, utan i centrala nervsystemet (ryggmärgen och hjärnan). 7
Det är möjligt att påverka långvariga smärttillstånd, så att störningarna i den centrala smärtregleringen går tillbaka. Det kan ta lång tid och innebär egna arbetsinsatser. Viktigt är att förstå smärtmekanismerna och att lära sig hantera smärtan så att den inte längre medför stress och nedstämdhet. En bättre balans i vardagen kan du uppnå genom: - daglig avspänning i olika former - anpassade vardagsaktiviteter - anpassad fysisk aktivitet - eventuell medicinering Detta kan tillsammans med mindre stress minska retbarheten i ryggmärgens nervceller. Att förändra sina tankar och beteenden, sin livsstil, har stor betydelse för att lyckas. Du kan vända dig till din vårdcentral för stöd i ditt arbete att minska din smärta.