Växtpressen Nr 1 mars 2015 Årgång 44 Bästa N-givan i maltkorn sid 35 Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 811 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 1415
LEDAREN Våga ta ut svängarna! 2014 blev precis som 2012 ett år med hög skördepotential i stråsäden. Många lantbrukare lyckades också bärga stora skördar, men liksom för två år sedan var det mycket spannmål som levererades med låga proteinhalter. Det betyder att skörden hade kunnat vara ännu större. Många odlare förlorade pengar på att inte gödsla tillräckligt mycket framförallt i tappad skörd, men också i för dålig kvalitet. Potentialen blev helt enkelt inte utnyttjad. I detta nummer av Växtpressen skriver vi därför mycket om N-optimering. Det är enkelt i teorin och när man har facit i hand. Men det är inte lätt att veta om man ska gasa eller bromsa, varken på våren eller senare under säsongen. Det kräver framförallt att man lägger energi och tid på att följa grödorna och sedan gödslar efter årets förutsättningar. En del säger uppgivet jag kan ändå inte påverka vädret. Naturligtvis kan vi inte förutsäga vädret perfekt. Men vi kan anpassa åtgärderna efter de förutsättningar som råder när besluten fattas. Jag odlar bara foder- och stärkelsevete, säger andra. Men med kunskap om att det går att höja skörden med upp emot 1,5 ton även vid relativt sen komplettering, faller argumentet platt till marken. Höstvetet bygger först och främst in kvävet i en ökad skörd. Inte förrän skördepotentialen är fylld, går kvävet till en ökad proteinhalt. Stärkelsehalten kan förvisso minska något, men för totalekonomin är det även i foder och stärkelsevete mest lönsamt att sträva efter en hög skörd. En sak är säker om målet är att uppnå hög skörd och bästa möjliga ekonomi kan man inte snåla. Det gäller att med förnuft våga satsa på sin gröda. För att kunna det krävs förståelse för hur grödorna växer och när växtnäringen behöver komma grödan tillgodo. Vi måste vilja lära oss mer om bestånd, skördeparametrar, kritiska reduktionsfaser och sen kompletteringsgödsling. På sidan 811 påminner vi därför om gammal k unskap kring beståndsuppbyggnad och när kvävet behöver vara t illgängligt för att a nläggnings- och framförallt r eduktionsfaserna ska påverkas. Först när vi lärt oss hantera variationen mellan år och fält, kan vi uppnå bästa odlingsekonomi. När året är gynnsamt och tillfälle bjuds gäller det att våga ta ut svängarna och faktiskt gödsla mer. När skördepotentialen inte finns ska man hålla igen. Självklart kommer vi fortsatt att m isslyckas ibland, men även det leder till ökad kunskap och erfarenhet som ger u tdelning kommande odlingsår. Gunilla Frostgård Chefsagronom VÄXTPRESSEN NR 1 MARS 2015 ÅRGÅNG 44 Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn 3 Viktigt med koll på spridare och gödsel 6 Beställ egna spridarbackar 7 Höstvetet är flexibelt skörden kan byggas på olika sätt 8 8 steg för rätt N-giva 12 INNEHÅLL Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel 14 Följ Yara N-Sensor på Facebook 15 Lönsammare komplettering i potatis 16 Yara tar greppet om luftföroreningarna 20 Dyr dollar driver gödselpriset 22 Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Hemdsida: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Mogens Erlingson, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se, Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Charlotta Behrens, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Yara 2 Yara Växtpressen 1/2015
Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn Markens N-leverans har stor påverkan på optimal N-giva i maltkorn. Därför är en egen lektion med skördarnas och proteinhalternas historia på gården den bästa vägledningen inför vårens gödsling i maltkorn för den som inte har en Yara N- Sensor. Den som anpassar N-givan till året genom att dela den och sedan komplettera eller avstå, prickar oftare rätt. Av Ingemar Gruvaeus, Yara Odling av maltkorn innebär att en hel del kvalitetskrav måste uppfyllas. Proteinhalt mellan 9,5 och 11,5 procent är ett av dem. Man kan tycka att det inte borde vara något problem att träffa rätt proteinhalt med ett så stort godkänt intervall. Om vi siktar på 10,5 procent som mål är gödslingsfönstret Optimal kvävegiva till maltkorn hänger mest samman med hur mycket kväve som marken levererar. En djupdykning i gamla avräk ningar för att studera proteinhalterna i tidigare maltkornskördar ger därför den bästa vägledningen inför vårbruket. Foto: Jens Blomquist Yara Växtpressen 1/2015 3
Stor variation i tid och rum 2011 2012 2013 Figur 1. Proteinhaltens variation i maltkorn under åren 20112013 för inleveranser till Lantmännen mellan 1 augusti och 30 december respektive år. Variationen mellan år och mellan områden är mycket stor. Källa: Lantmännen 180 av 160 markens Op#mal kvävegiva N-leverans #ll maltkorn 140 Optimal kvävegiva 2013-2014, till maltkorn L3-2291, i relation 11 försök till skörd vid y optimum = - 0,0013x + 113,24 120 R² = 0,00145 180 100 160 80 140 60 y = - 0,0013x + 113,24 120 40 R² = 0,00145 100 20 80 0 60 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 40 Skörd vid op#mum, kg/ha 20 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Figur 2 Skörd vid optimum, kg/ha Op#mal Skörd kvävegiva vid op#mum, #ll kg/ha maltkorn Op#mal N- giva, kg/ha Optimal N-giva, Op#mal kg/ha N- giva, kg/ha 180 160 Op#mal kvävegiva #ll maltkorn 140 2013-2014, L3-2291, 11 försök y = - 1,804x + 196,54 120 R² = 0,87124 180 100 160 80 140 60 y = - 1,804x + 196,54 120 40 R² = 0,87124 100 20 80 0 60 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 3 Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha 40 Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha Op#mal N- giva, kg/ha Op#mal N- giva, kg/ha Optimal N-giva, kg/ha Op#mal kvävegiva #ll maltkorn 2013-2014, L3-2291, 11 försök N-optimum avgörs Optimal kvävegiva 2013-2014, till maltkorn L3-2291, relation 11 till försök markens N-leverans Figur 2 och 3. Sambandet mellan skördens storlek och optimal gödsling är mycket dåligt enligt figur 2. Däremot förklarar markens kväveleverans på det e nskilda fältet optimal gödslingsnivå mycket bra enligt figur 3. 11 försök i serien L3-2291, Sverigeförsöken år 20132014. Försöken som låg spridda över landet finansierades av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Gå gärna in på www.sverigeforsoken.nu och titta på resultaten. Försöken låg på kreaturslösa gårdar med fastmarksjord och hade stråsäd som förfrukt. plus/minus ca 30 kilo N per hektar om man ser på hur proteinhalten förändras med ökad kvävegödsling i försöken. Med dagens sortmaterial behöver vi heller inte gödsla mer för att få optimal skörd. Ur kvävegödslingssynpunkt är det egentligen ingen skillnad mellan att odla korn till foder eller korn till malt idag, så länge man inte betalar för proteinhalten i foderkorn. Vi har optimal skörd vid proteinhalt runt 10,5 procent. Trots detta återkommer ständigt problemet med att pricka rätt N-giva i maltkornet. Svårt att gödsla rätt Tittar man på hur inleveranserna till handeln har sett ut de senaste åren verkar det vara riktigt svårt att gödsla rätt. Som framgår av kartorna för åren 20112013 var det stora variationer i proteinhalt mellan områden inom landet, men också mellan åren inom samma område (figur 1). Exempelvis låg Västergötland och Dalsland lågt alla år, men katastrofalt lågt 2012. Nordvästra Skåne drog också åt det alltför låga hållet, medan Uppland och delar av Västmanland låg för högt 2011 och mera lagom de andra åren. Kartorna visar medeltal för områden och om man går in och tittar på enskilda l everanser ökar variationen ytterligare. Oftare låg proteinhalt Förr ansågs det normalt vara ett problem i maltkornsodling att man 4 Yara Växtpressen 1/2015
lätt hamnade för högt i proteinhalt. Numera verkar det vara ett lika stort problem att man hamnar för lågt. Vad det beror på kan man bara spekulera i, men dagens sortmaterial, där skörden är nästan lika hög som i foderkorn, är säkert en orsak. En annan är det tidiga vårbruket under flera av de senare åren, som också gör att proteinhalten blir lägre. Tidig sådd gör det lättare att ta en hög skörd, men vi binder också in större kvävemängd i grödan som sedan inte kan utnyttjas till skörd och protei n. Med tidig sådd ökar också risken för kväveförluster om vi får regn på lite tätare lerjordar, innan kväve- och vattenupptag kommit igång ordentligt. Markens N-leverans avgör Vad är då en optimal kvävegödsling i maltkorn? Svaret de senaste två åren, 2013 och 2014, går att söka i försöksserien L3-2291 Kvävestrategi till maltkorn. Resultaten visar tydligt att det är mycket stor variation i optima l kvävegiva mellan olika platser. Försöken visar också att det är markens kväveleverans som är det allra viktigaste för gödslingsbehovet inte avkastningens storlek (figur 2 och 3). Man kan därför inte bara gödsla på samma sätt som grannen och förvänta sig att få samma resultat. Grundförutsättningarna är olika. Sedan kommer årsmånen ovanpå alltså variationen mellan åren. Får vi högre skörd än normalt? Finns det risk att vi haft kväveförluster? Komplettera i DC 31 Den egna odlingshistorien ger en god vägledning. Det kan vara helt rätt att lägga 160 kilo N eller högre till maltkorn på en jord som levererar lite kväve ett år med tidig sådd och gynnsam vår med god skörd på gång. Samtidigt kan en annan plats som levererar mer kväve, ge samma skörd med 60 kilo N per hektar. Hur kan vi då göra för att komma rätt? Som vi ser det måste man gå på sin egen odlingshistoria med de proteinhalter man haft tidigare år. Lägg en giva som ligger lite i underkant vid sådd, framförallt om sådden försenas. Om utvecklingen sedan är gynnsam och skörden ser ut att bli bra, kan man komplettera med kväve i varje fall fram till i början av stråskjutningen, d.v.s. DC 3132. På detta sätt minskar man risken för liggsäd ett gynnsamt år och får lättare rätt kvalitet. Men vi arbetar också med att ta fram praktiska redskap för att på den egna gården och det egna fältet kunna mäta markleveransen av kväve på ett tillräckligt tillförlitligt, rationellt och billigt sätt. Vi hoppas att kunna sjösätta detta i större skala inom något år och då kan vi ännu bättre bedöma rätt giva. Skjut upp beslutet Förr ansågs det att man inte kunde komplettera maltkorn med kväve senare i utvecklingen eftersom proteinhalten då skulle bli för hög. Så är det inte alls. Det viktigaste är att vi försöker komma någorlunda rätt i kvävenivå. Denna är dock svår att bestämma vid sådd. Beslutsunderlaget blir bättre längre fram på säsongen. Då kan man lättare bedöma om det finns behov av en komplettering. Detta har man också tittat på i försöksserien L3-2291 (tabell 1). Gödslingen vid sådd är gjord med kombisådd NPKS, vilket är ett mycket effektivt sätt att gödsla på. I de försök där man hade högre kvävebehov än lägsta nivån 70 kilo N, per hektar gav det i stort sett samma skörd och proteinhalt om man gav hela optimala givan vid sådd (led X) eller delade den (led Y) och sparade 30 kilo N till stråskjutningen (1-nodsstadiet). Om man grundgödslade ca 30 kilo N för lågt jämfört med optimal giva (led Z) fick man ca 540 kilo ökad skörd för att komplettera med 30 kilo N (jämför led Y och Z) och man klarade också proteinhalten över 9,5 och under 11,5 procent protein. Delning och komplettering ger större träffsäkerhet i N-givan. / Fem slutsatser 1. Odlingshistorik försök ta reda på dina egna fälts kväveleveranser. Tidigare års skördar och proteinhalter ger en uppfattning. 2. Underkant gödsla något i underkant från början för att inte riskera liggsäd eller för hög proteinhalt om förutsättningarna blir mindre gynnsamma. 3. Komplettera om behov finns, tveka inte att komplettera med kväve fram tills grödan har 12 noder. Har årsmånen medfört ett högre kvävebehov än din grund gödsling, måste kvävegivan kompletteras för att du ska få optimal skörd och kvalitet. 4. Yara N-Sensor har du tillgång till en Yara N-Sensor använder du MALTKORNS-kalibreringen för att bestämma kvävenivå och variera kvävegivan efter behovet över fältet så att hela fältet får rätt proteinhalt. 5. Variera vi bör fokusera på att lägga rätt N-giva varje år istället för att diskutera om vi ska dela eller inte. Vissa år innebär det att vi måste k omplettera och vissa år att vi avstår. Delad N-giva utan risk Led Avkastning kg/ha Differens kg/ha Protein % i ts X. Bästa grundgiva 100130 N 7412 10,2 Y. Delad giva 70100 N + 30 N* 7360 52 10,2 Z. 70100 N grundgiva (30 N under opt.) 6822 590 9,5 Tabell 1. Skörd och proteinhalt i 6 försök med 100130 kilo N per hektar som bästa grundnivå. Resultat från serie L3-2291 Kvävestrategi till maltkorn. Sverigeförsöken 20132014. *Delad N-giva med 30 kilo N i form av K alksalpeter i stadium 31. Foto: Jens Blomquist Yara Växtpressen 1/2015 5
Viktigt med koll på spridare och gödsel Ränderna i fältet beror på att spridaren gett mer kväve på ena sidan jämfört med den andra och därför är grödan ljus mellan vart annat körspår. Dagens mineralgödselspridare är överlag bra och har goda spridningsegenskaper, men när det gäller det faktiska spridningsresultatet i fält är det du som förar e som bestämmer r esultatet. Var noggrann med att ställa spridaren efter aktuell t gödsel medel och undvik därmed randiga överraskningar efter gödslingen. Av Per-Anders Algerbo, JTI För att vara säker på att mineralgödseln hamnar där den ska krävs det att du testar spridaren. Därigenom kan du undvika vanliga problem som i slutänden medför lägre avkastning och sämre växtnäringsutnyttjande. Testet kan du göra själv om du lånar eller köper en testutrustning. Du kan också kontakta Greppa N äringen som erbjuder kostnadsfri rådgivning och har en rådgivningsmodul för test av mineralgödselspridare. Små skillnader Skillnaden i spridningsjämnhet mellan gödselspridarna på marknaden är idag liten. Senaste större test av spridare genomfördes i Danmark 2011 och omfattande 6 centrifugalspridare. Alla spridarna visade sig ha tillfredsställande spridningsjämnhet och kunde hålla gödseln inom fältet vid kantspridningen enligt EU-kraven. En spridare hade mycket bra spridningsbild och krävde ingen vidare justering, men alla spridarna kunde efter ytterligare justeringar nå mycket bra till god spridningsbild. Men detta resultat erhölls inomhus utan inverkan av väder, vind, ojämna fält och varierande gödselmedelskvalitet. Mot eller från centrum På en spridare med rotationsriktning från-centrum inverkar höger spridartallrik och spjällöppning mestadels på höger sida om spridaren och vice versa på vänster sida. Fördelen är att givan 6 Yara Växtpressen 1/2015
Artikelförfattaren Per-Anders Algerbo, seniorprojektledare vid JTI:s regionkontor i Skåne, www.jti.se Spridartest i Greppa Näringen Så här går det till att testa mineralgödselspridaren med hjälp av Greppa Näringen. Kontakta din rådgivare eller gå in på Greppa Näringens hemsida, www.greppa.nu, för att få veta mer om spridartest. Målet med rådgivningen är att optimera spridningen av din mineralgödsel så att en ojämn fördelning kan förebyggas. Det är ofta lämpligt att genomföra testet i samband med den ordinarie spridningen och med det gödselmedel som används i störst omfattning på gården. Vid ett spridartest kommer en rådgivare ut till gården. Ni går tillsammans igenom spridaren så att den är rätt inställd. För testet genomförande läggs backar ut och spridningsjämnheten bestäms vid normal fältspridning och därefter vid kantspridning. Om spridningsjämnheten inte är tillfredsställande görs justeringar varefter testet görs om. Vanligtvis brukar avvikelser kunna justeras på plats och tillfredställande resultat uppnås. på respektive sida enkelt kan varieras under spridningen, vilket bland annat underlättar kant- och kilspridning. Mot-centrum -spridare har en utjämnande effekt då gödseln från respektive spridartallrik nästan överlappar varandra helt där också överlappen mellan kördragen oftast är större än för från-centrum -spridarna. Det gör från-centrum -spridarna något känsligare för förändringar i gödselmedlens fysikaliska egenskaper som har inverkan på kastvidd. Här har rampspridarna en stor fördel då de i princip inte påverkas av dessa variationer. Ökade arbetsbredder Med en blick i backspegeln kan man notera att arbetsbredd och lastförmåga på senare tid har ökat för centrifugalspridarna. Idag ligger de maximala arbetsbredderna på mellan 36 och 50 meter och lastförmågan kan gå upp till hela 6 ton. Det ger kapacitetsökning mot tidigare, men möjligheten att använda de allra största arbetsbredderna begränsas starkt av risken för ojämn spridning och färre gödselmedel med fysikaliska egenskaper som gör dem användbara vid dessa arbetsbredder. Koll på gödseln Börja alltid med att se över spridaren så att den fungerar korrekt och är grundjusterad. 1. Ta reda på gödselmedlets kvalitetsegenskaper. De intressanta egenskaper som främst påverkar spridarinställningarna är granulstorlek, hållfasthet och volymvikt. 2. Var noga med att använda och ställa in spridaren utifrån informationen om kvalitetsegenskaper för aktuellt gödselmedelsparti som spridartillverkaren rekommenderar. Inställningarna kan variera, framförallt mellan åren, även för ett och samma gödselmedel. 3. Utnyttja också möjligheten att skicka in gödselprov för att få spridarrekommendationer för just din spridare i de fall det är möjligt. Gärna spridartest Ett spridartest kan vara bra att genomföra en gång per år, framförallt om större mängder sprids. Då har man stor möjlighet att fånga upp avvikelser i spridningsjämnhet vare sig de beror på spridare eller gödselmedel. Det finns också enkla testkit för att bestämma granulstorleksfördelning och hållfasthet. Testa och jämför gärna flera gånger med de angivna egenskaperna för gödselmedlet allteftersom spridningen fortgår. Det kan vara svårt med provtagningen. Är det billigare gödsel så kan testet vara den möjlighet du har att bäst få fram rätt inställningsrekommendation för spridaren. Förringa inte kantspridningen. Har du ekologiska fokusarealer att ta hänsyn till råder nolltolerans. Så här gäller det att testa och justera även för optimal kantspridning. / Beställ egna spridarbackar! Du kan beställa spridarbackar direkt från Yara. Priset för ett set med 7 backar samt kringutrustning är 2 000 kronor exkl. moms. Frakten kostar 500 kronor inom Sverige. Kontakta Kristina Blomberg om du önskar en leverans, tel. 0418-761 43. På vår hemsida, www.yara.se, finns mer information om Yara spridarbackar och hur de används. Sök på spridarbackar så kommer du rätt. Yara Växtpressen 1/2015 7
Höstvetet är flexibelt skörden kan byggas på olika sätt Kväve i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är liksom vattentillgången av stor betydelse för att en god skörd ska uppnås. Skörden kan byggas på olika sätt beroende på hur näringstillgång och årsmån påverkar och samverkar. Antal ax, antal kärnor per ax och kärnornas storlek kan s tyras genom gödslingen. Av Gunilla Frostgård, Yara Försöksplan med 6 strategier Foto: Jens Blomquist Led Tidig giva Huvudgiva Tidpunkt för N-gödsling* Total N DC 32 DC 37-39 DC 45 1 40 120 160 2 80 80 160 3 160 160 4 120 40 160 5 120 40 160 6 120 40 160 Tabell 1. Försöksplan för jämförelse mellan olika strategier för N-tillförsel i höstvete. 160 kilo N per hektar tillfördes på 6 olika sätt: Tidigt kväve plus huvudgiva (1), delad huvudgiva (2) en enda giva (3) samt huvudgiva plus komplettering vid 3 olika stadier (46). Kvävet tillfördes som Axan, utom i stadierna 3739 och 45, där det spreds som Kalksalpeter. * Se utvecklingsstadier sidan 11. Den produktionsbiologiska bakgrunden med 3 faktorer som styr avkastningen går att läsa om på sid 11. Där framgår hur viktigt det är att kväve finns tillgängligt i rätt mängd, vid rätt tidpunkter. Men skörden kan byggas upp på olika sätt vilket visas i kvävegödslingsförsöken från växtodlingsåret 2014. I förra numret av Växtpressen (nr 2/2014) redovisade vi kvävestegar med höga gödslingsoptimum, stora merutbyten av att komplettera efter behov samt att det gick att vänta med kompletteringsgivan så länge som till DC 55 med upp till 1,5 ton i merutbyte. Artikeln finns också på www.yara.se, sök på Växtpressen. Nedan redovisas olika gödslingsstrategier från samma försöksplatser som kvävestegarna låg på. Veteskörden skapas på olika sätt I de regionala, årligen återkommande kvävegödslingsförsöken, jämfördes 8 Yara Växtpressen 1/2015
Sent N gick bra 2014 Högre N-effektivitet med komplettering Skörd (kg/ha) 10500 10000 9500 9000 8500 8000 Skörd Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 9666 9,6 1 9694 9,9 2 80 N 80 N 9827 9858 9856 9,7 9,7 3 160 N 4 10,1 5 9754 10,5 6 12 11,5 11 10,5 10 9,5 9 Protein Kväveskörd (kg N/ha i kärnan 170 160 150 140 130 120 N-skörd Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 139 1 143 142 143 2 80 N 80 N 3 160 N 4 149 5 153 6 Figur 1. De genomsnittliga skördenivåerna är lika för de olika gödslingsstrategierna. Tidigt kväve gav ingen positiv skördepåverkan 2014. Att senarelägga kvävet sänkte inte skörden, men höjde proteinhalten. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290. Figur 2. Jämförbara skördenivåer i samtliga led, men högre proteinhalter vid sena kompletteringar gav ett högre totalt N-upptag och en högre kväveeffektivitet i dessa led. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290. under 2014 olika strategier för gödsling (tabell 1). Genom att samma kvävegiva (160 kilo N per hektar) delades och tillfördes enligt olika strategier, kunde man visa skillnader i hur beståndet kan byggas upp. Under 2014 låg dessa försök på 12 platser i Sverige. Medelskörden för alla försöken redovisas i figur 1. Där kan vi se att val av strategi inte hade någon större betydelse för det genomsnittliga skörde utfallet 2014. Det gick lika bra att omfördela kvävet från tidigt till senare. Däremot påverkades proteinhalten. Detta gjorde att leden med senare gödsling hade högre totalt kväveupptag och därmed blev kväveeffektiviteten bättre (figur 2). I figur 3 syns tydligt hur tidigt kväve ledde till fler ax per kvadratmeter jämfört med om kvävet lades senare. När kvävet istället omfördelas till senare stadier blev resultatet fler och tyngre kärnor (figurerna 4 och 5). Skottätt negativt ibland För att få en riktigt hög skörd krävs många och välfyllda ax. Men ibland kan beståndet vara alltför tätt. Då kan tidigt kväve t.o.m. medföra skördesänkning. På försöksplatsen Skofteby utanför Lidköping i Västergötland var beståndet 2014 mycket kraftigt redan på våren. Här gav tidigt kväve liggsäd och den höga skördepotentialen kunde inte tas tillvara. Genom att istället omfördela kvävet, klarade beståndet sig Sent N färre ax, men fler och tyngre kärnor Ax/m 2 700 660 620 580 540 500 Figur 3 Ax/m 2 Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 604 1 570 571 572 2 80 N 80 N 3 160 N 4 553 559 5 6 Kärnor/ax 40 38 36 34 32 30 Figur 4 Kärnor/ax Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 35 1 37 2 80 N 80 N 38 3 160 N 37 4 38 5 37 6 TKV 50 48 46 44 42 40 Figur 5 Tusenkornvikt (TKV) 47 46 Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 1 2 80 N 80 N 47 47 3 160 N 4 48 5 49 6 Figur 35. Våren 2014 var det i flertalet försök många skott/m 2. För att underhålla alla dessa krävdes ofta ganska mycket N under skott reduktionsfasen. Utan tidig N-giva fick man skottreduktion och i genomsnitt ca 50 färre ax per kvadratmeter (figur 3). Men samtidigt blev det fler kärnor per ax när kvävet omfördelades till senare stadier (figur 4). Dessa kärnor blev också tyngre och tusenkornvikten ökade ju senare kvävet blev tillgängligt (figur 5). Yara Växtpressen 1/2015 9
Ett höstvetebestånd kan se helt olika ut i mars och vara tunt eller tätt. Det kräver anpassning av N-givan i tid och mängd för att locka fram skördekapaciteten i grödan. Foto: Jens Blomquist bättre och skörden blev betydligt högre i de led som fick kväve senare (figur 6). Vete kan kompensera Motsatsen kan också uppstå med glesa och svaga bestånd. Så blir fallet om det råder ogynnsamma förhållanden under höst eller tidig vår. Då är det svårt att tro att det går att uppnå en hög skörd. Men även ett bestånd som har relativt få skott och ax kan ge höga skördar. Om kvävetillgången är god under perioden när blommorna anläggs och reduceras kan de ax som finns bära fram riktigt många och stora kärnor. Det visar exemplet från Klagstorp i Skåne (se nedan). Sammanfattningsvis kan man kon statera att höstvete är en flexibel gröda. Men du som odlare måste också vara flexibel. Du får mest ut av höstvetet genom att samspela med grödan och anpassa N-gödslingen: bedöm beståndet på våren, följ dess utveckling och komplettera med N om skördepotentialen finns. / Tidigt N fällde grödan Skörd (kg/ha) 13000 12500 12000 11500 11000 10500 Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45 9,5 11456 1 12239 9,2 2 80 N 80 N 12458 9,0 3 160 N 12741 9,1 4 12421 9,2 Utdömt vete gav 9,6 t/ha med 160 kg N 12616 9,3 14 12 10 8 6 4 2 0 Proteinhalt Figur 6. Skörd och proteinhalter vid olika gödslingsstrategier i försöket på Skofteby, Lidköping 2014. Beståndet var extremt tjockt på våren. Hela 950 skott per m 2! Tidigt kväve gjorde att beståndet blev för tungt och medförde liggsäd. Genom att skjuta den tidiga givan framåt i tiden kunde liggsäd undvikas och skörden blev betydligt högre. Skördeåret 2012 fanns ett fältförsök i Klagstorp i södra Skåne som vid första besiktningen på våren var så svagt och ojämnt att det diskuterades att stryka försöket. Men det fick ligga kvar. Utvecklingen under tidig vår gick långsamt och skottantalet var lågt. Men när kvävet så småningom blev tillgängligt och markfukten god, utvecklades grödan positivt och gav en hög skörd. Det fanns få ax, men kärnorna per ax var många och stora! Tidigt N Normalt N Total N Skörd (kg/ha) Skott/m 2 Antal ax/m 2 Antal kärnor/ax TKV 40 120 160 9600 479 304 59 54 5 6 Fundera på gödslingsstrategin 2015 När Växtpressen skrivs vet vi inget om hur den fortsatta vintern blir och hur vetegrödan ser ut när våren väl är här. Men vi ger ändå några tips (fler tips får du på nästa uppslag): 1. Bedöm gör en bedömning tidigt på våren. Om skottantalet är riktigt stort (storleksordningen 900 skott eller fler per m 2 ) eller om lite stråsvagare sorter odlas, kan det vara klokt att avvakta med kväve gödslingen och senarelägga en del av kvävegivan. Om beståndet är tunt (kall höst, sen sådd, utvintring) är det en god försäkring att lägga en mindre giva vid tillväxtstart för att få fram så många ax som möjligt även om det blir en torr vår. 2. Följ det är alltid klokt att följa beståndsutvecklingen under hela säsongen. En hjälp kan man få genom att prenumerera på våra nyhetsmejl, där såväl utvecklingsstadier som kväveupptag på några platser i Sverige redovisas och diskuteras varje vecka. Anmäl dig på www.yara.se om du inte redan har gjort det. 3. Komplettera slutligen finns det mycket att vinna på att kompletteringsgödsla om året blir gynnsamt och skörden bedöms kunna bli stor. I Växtpressen nr 2/2014 visade vi att det går att uppnå mycket stora skördeökningar även vid sen komplettering (stadium 55). Ju längre man vågar vänta, desto bättre blir ju bestlutsunderlaget. 10 Yara Växtpressen 1/2015
3 faktorer styr avkastningen Man brukar tala om tre viktiga skördeparametrar som tillsammans bestämmer avkastningen: 1. skottantal ax per m 2 2. kärnor per ax 3. tusenkornvikten För att en riktigt hög skörd ska kunna uppnås krävs många ax som består av ett stort antal välfyllda kärnor. Växtnäring vid rätt tid Tillgång till vatten och växtnäring är de faktorer som påverkar beståndsutvecklingen mest. Men det är viktigt att kvävetillgången är tillräckligt hög vid rätt tillfällen och under rätt perioder, för att största möjliga kärnskörd ska kunna uppnås. Att gödsla för mycket för tidigt medför risk för förluster, men kan också ge alltför långt strå och ibland också en onödigt tät gröda. Om kvävet däremot tillförs alltför sent, riskerar man att en bristsituation gör att den skördepotential som anlagts i form av skottantal och blomanlag tillbakabildas. Anläggnings- och reduktionsfaser I figur 7 visas vetets utveckling. Beståndet byggs upp i olika steg. Först kommer anläggningsfaserna där potentialen skapas. Därefter inträder reduktionsfaserna när skott, småax och blomanlag tillbakabildas. Antal skott och ax, antal kärnor samt hur stora kärnorna blir, kan man aktivt påverka genom att fördela kvävegödslingen efter vad man vill uppnå. Generellt kan man säga att reduktionsfasen är viktigare än anläggningsfasen, eftersom växten oftast är generös med anlag från start. De tre skördeparametrarna fastställs under olika perioder: 1. Skottantal sätts på hösten Hur många skott man har när våren kommer regleras redan på hösten genom utsädesmängd, såtidpunkt och tillväxtperiod under höstmånaderna. Under våren kan det slutliga antalet skott som går fram till ax påverkas med kvävegödslingen. Om beståndet är mycket glest brukar man tala om att lägga en tidig bestockningsgiva för att locka fram fler sidoskott som kan öka axantalet. Om man däremot har ett tätt bestånd med många skott (> 900 välutvecklade skott per m 2 ), kan en tidig giva innebära risk för liggsäd och det kan finnas anledning att vänta med N-gödslingen. Brist på kväve under reduktionsfasen innebär att sidoskotten tillbakabildas och att axantalet därför blir lägre. 2. Kärnor per ax avgörs i blomreduktion Redan under bestockningsfasen börjar anläggningen av blommorna. Det slutliga antalet kärnor bestäms sedan under den känsliga period som kallas blomreduktion. Vid torka eller brist på kväve reduceras anlagen och det blir färre kärnor. Denna period infaller sent, från slutet av stråskjutningen fram till blomning. Därför är det helt naturligt att ganska sena kvävegivor kan ge stor skördeeffekt och att kvävebrist vid denna tid kan ge stor skördereduktion, även om beståndet varit tätt och sett bra ut tidigare. 3. Tusenkornvikt styrs av näring Kärnstorleken anges ofta som tusenkornvikt. Hur mycket som lagras in i kärnorna beror på markfukt och tillgång till näring. En hel del av det kväve som återfinns i kärnorna kommer från plantan själv, det omfördelas inom växten, men under förutsättning att kväve finns tillgängligt kan upptaget från marken fortsätta ganska länge. Figur 7. Vetets utvecklingsstadier från etablering till skörd. Tillgång till vatten och näring under anläggnings- och reduktionsfaser bestämmer slutligt antal ax och kärnor. Ett axanlag som skalats fram. Foto: Jens Blomquist Yara Växtpressen 1/2015 11
8steg för rätt N-giva Det är inte alltid lätt att o ptimera kvävegödslingen till höstvete. Men genom att lägga upp en tydlig kväve gödslingsstrategi och a nvända de hjälpmedel som finns, så ökar chansen betydligt att t räffa rätt. Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara Erfarenheter från 2014 visade att det ibland kan vara svårt att optimera kvävegödslingen till höstvetet. Skördepotentialen underskattade s och markens N-leverans överskattade s i många fält och grödan fick därmed otillräckligt med kväve. Följden blev lägre skördar och alltför låga proteinhalter. Andra år kan årsmånen göra att skördarna blir lägre än normalt och att onödigt mycket kväve används. För att hitta optimal N-giva måste man årligen försöka besvara två frågor för varje enskilt fält: 1. Hur stor skörd är det möjligt att ta i år? Svaret ger grödans totala N-behov. 2. Hur mycket kväve mineraliseras från marken i år? N-behovet minus denna mineralisering = gödslingsbehovet. Lätt i teorin, lite svårare i praktiken. Men som tur är finns idag en hel del hjälpmedel som underlättar. Här komme r några hållpunkter som du kan använda för att hitta optimal kvävegiva till ditt höstvete 2015. Många av råden går så klart också att applicera på annan spannmålsodling. 1. Bestäm årets kvävestrategi Det första du bör göra är att lägga upp N-strategin. Ska vetet ha en tidig giva eller ej? Ska huvudgivan vara hel eller delad? Svaren kan variera mellan fält och år beroende på hur beståndet ser ut, hur tidig våren är etc. 3. 2. Bedöm ungefärlig skördenivå Kolla tabellvärdet Gå ut i fält strax innan huvudgivan ska läggas och bedöm på ett ungefär hur stor skörd du kan tänkas få. Besiktiga beståndet och ta hjälp av din erfarenhet från tidigare år. Har du till exempel erfarenheter av markens mineraliserings potential eller har du haft för låga proteinhalter tidigare? Vi antar i detta exempel att din bedömning blir 8 ton höstvete och att du får proteinbetalning. Tabellen rekommenderar 180 kg N/ha till 8 ton med proteinbetalning. Men OBSERVERA - använd tabellvärdet endast som en riktgiva! Värdet bygger på ett genomsnitt från 90 försök där ekonomiskt optimum varierar mycket stort mellan försöksplatserna och mellan åren. I de enskilda försöken har man skördat 8 ton höstvete med alltifrån 0 till 280 kg N/ha. Det är därför av yttersta vikt att anpassa N-givan till det enskilda fältet, d.v.s. efter årsmån och fältets kväveleverande förmåga! 12 Yara Växtpressen 1/2015
4. Håll nere huvudgivan Lägg en huvudgiva som är lite lägre än vad som åtgår till förväntad skörd. Det blir bäst för både ekonomi och miljö. Blir året sämre än normalt har du då sparat både pengar och kväve. Blir året normalt eller bättre, kan du kompletteringsgödsla senare när skördens storlek är betydligt lättare att bedöma. Om möjligt, använd Yara N-Sensor för att fördela N-givan efter grödans varierande behov över fältet. 5. Följ N-upptaget med Yara N-Prognos Du får Yara N-Prognos genom att p renumerera på våra kostnadsfria e-brev. Varje vecka från höstvetets tillväxtstart mäter vi kväveupptaget i ett stort antal kväveförsök runt om i l andet. Resultaten presenteras i Yara N-Prognos. Genom att ta del av diskussionen samt jämföra dina egna fält med något eller några av p rognosens fält kan du lättare bedöma kompletterings behovet. Anmäl dig på www.yara.se om du önskar få våra e-brev. 7. Använd ett batteri av hjälpmedel Ju fler hjälpmedel du använder, desto säkrare blir bedömningen av kompletteringsbehovet. Du kan då bättre veta hur mycket N som har mineraliserats, hur mycket som är upptaget och hur mycket som finns kvar i marken som är tillgängligt för grödan. Följande hjälpmedel kan användas: Yara N-Tester (se bild): Mäter N-koncentrationen i grödan och ger förslag på kompletteringsgiva. Tar inte hänsyn till hur mycket tillgängligt kväve som finns i marken. Nitratstickor: Mäter nitratkoncentrationen vid stråbasen. Ger en ögonblicksbild av N-upptaget. Yara N-Prognos: Gör det lättare att bedöma hur mycket kväve marken mineraliserat och hur mycket kväve som finns kvar i marken. Kväveupptaget vid olika N-givor kan följas under hela tillväxten fram till axgång. Erfarenhet och sunt förnuft: Till slut är det ändå du som bestämmer! 8. 6. Bedöm kompletteringsbehovet När det närmar sig axgång är det dags att göra en fältbesiktning för att bedöma hur stor skörden kan bli samt hur mycket kväve som fattas för att skörd och kvalitet ska nås. Beslutet att gödsla fattar du när du anser dig ha ett tillräckligt bra beslutsunderlag. Är bara vattentillgången god, kan man om det behövs vänta ganska länge med kompletteringen och få en god påverkan på skördens storlek, ända till stadium 55 (halva axet framme). Kompletteringsgödsla! Om det behövs, kompletteringsgödsla för att nå hög skörd och rätt kvalitet. För att ytterligare öka kväveeffektiviten, variera givan över fältet efter grödans behov med hjälp med Yara N-Sensor. Yara Växtpressen 1/2015 13
Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel Brist på mikronäringsämnen kan få stora konsekvenser för både skörd och kvalitet. Säkra en högre skörd genom att tillföra mikro näringsämnen med YaraVita Gramitrel. Av Carl-Magnus Olsson, Yara Utan en balanserad tillförsel av näringsämnen kan man inte nå en grödas fulla skördepotential. Stort fokus ligger idag på att tillföra makronäringsämnena N, P, K och S. Men det är minst lika viktigt med mikronäringsämnena. Det illustreras tydligt med den s.k. Liebigs tunna. Grödans tillväxt begränsas av det växtnäringsämne som det råder underskott av. Det är den kortaste laggen på tunnan som begränsar hur mycket man kan fylla i tunnan. Om det finns ett underskott utnyttjas inte heller potentialen i de andra näringsämnena som tillförts. Det finns då risk för att man inte kan hämta hem de sista värdefulla kilona i skörd. Nå full skörd med Gramitrel Det är svårt att veta om det finns någon brist och kanske framförallt vilket mikronäringsämne som fattas i fältet. En bladanalys är ett enkelt sätt att få svar på om grödan lider brist på ett eller flera näringsämnen vid ett visst tillfälle. Det är välkänt att manganbrister är vanligt förekommande. Men svenska växt analyser visar att även zink- och kopparbrister ofta förekommer. Gramitrel är en bladgödslingsprodukt anpassad för stråsäd och som tillför flera av de mikronäringsämnen Genom att bladgödsla med Gramitrel undviker man växtnäringsbrist i växande gröda i detta fall zinkbrist i höstvete. 14 Yara Växtpressen 1/2015
som grödan behöver för att nå sin fulla skördepotential. Grödan kan då också på ett effektivare sätt utnyttja övriga näringsämnen. När ska Gramitrel användas? Överväg även bladgödsling med Gramitrel när: grödan står inför en stark utveckling, till exempel vid stråskjutning, och då behöver mycket näring. grödan har utsatts för stress, till exempel efter torkperioder eller kallt väder. När tillväxten sedan sätte r igång uppstår ofta en obalans i näringstillförseln som Gramitrel kan motverka. Vill man verkligen ta en hög skörd är det extra viktigt att grödan har tillgång till alla näringsämnen, såväl makro som mikro. Om ph ligger på 7 eller däröver, bör man har speciellt fokus på mikronäring eftersom tillgängligheten av bland annat koppar, mangan och zink minskar. / YaraVita Gramitrel Gramitrel är ett bladgödselmedel för stråsäd som i nnehåller Mg, Cu, Mn, Zn och lite N. Bästa behandlingstidpunkt: från 3-bladstadiet till begynnande stråskjutning samt på hösten till höstsäd. Rekommenderad dos: 12 liter/hektar. Blandbarhet: Produkten kan blandas med ett stort antal växtskyddsmedel. Behandlingskostnaden kan på så sätt hållas nere. www.tankmix.com är en bra hemsida som visar vilka produkter som är blandbara med produkterna i YaraVita-sortimentet. Samma i nformtaion får du om du laddar ner appen TankmixIT. Det kan vara svårt att veta vilket mikronäringsämne man har brist på. Därför kan det vara bra att bladgödsla med en bred produkt som Gramitrel. Detta för kunna utnyttja grödans skördepotential, speciellt vid förväntat hög skörd. Foto: Hardi. Gramitrel optimerar skörden Skörd, kg/ha 6700 6650 6600 6550 6500 6450 + 175 kg 6400 Balans 22-4-7 Balans 22-4-7, + Gramitrel 2,0 l/ha För att se vilken skördehöjande effekt Gramitrel har på andra brister än manganbrister i vårkorn, behandlades hela försöket före byggande med mangan. Den genom snittliga skördeökningen på 175 kg/ha visar att k oppar, zink eller magnesium - eller en kombination av dessa - var skördebegränsande. Behandlingen med Gramitrel utfördes strax före stråskjutningen med 2 l/ha. Försöket gödslades vid sådd med Balans 22-4-7. Genomsnitt av 4 försök på Gotland 2012-2013. Följ Yara N-Sensor på Facebook Nu har vi startat sidan Yara N-Sensor Scandinavia på Facebook. Tanken är att skapa ett forum där alla som är intresserad e av Yara N-Sensor och precisionsgödsling i Sverige, Norge och Danmark ska kunna diskutera och utbyta erfarenheter. På sidan kan du också ställa frågor om support direkt i fält och skapa en interaktiv dialog mellan dig och andra användare samt med Yara. Yara Växtpressen 1/2015 15
Lönsammare komplettering i potatis I potatisodling kan kompletteringsgödslingen vara avgörande för lönsamheten. Delade N- och K-givor, nitratkväve samt tillförsel av växttillgängligt kalcium ger högre skörd. Dessutom blir kvaliteten jämnare och bättre. Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara Potatis har ett både grunt och förhållandevis litet rotsystem. Därmed finns bara en begränsad jordvolym att finna näring i. Kortvuxet rotsystem Rötternas sammanlagda längd är i storleksordningen 1 100 meter per kvadratmeter jord. Det kan jämföras med t.ex. havre som har minst 10 gånger längre rotsystem motsvarande 10 00015 000 meter per kvadratmeter jord. Dessutom sker odlingen på lätta jordar med oftast begränsat närings innehåll och risk för utlakning. Det finns alltså inga marginaler i rotsystemet och ingen buffert i jorden och därför måste näringstillförseln till potatis så långt som möjligt anpassas efter grödans tillväxt och behov under växtsäsongen. Dela upp N-givan Genom att dela upp kvävegivan på två eller flera givor får man högre skörd (se tabell 1). Tabellen visar att kväve som Använder man klorfria NK-produkter som Unika Kali och Unika Calcium kan man komplettera med kväve och kalium samtidigt. 16 Yara Växtpressen 1/2015
ges under tillväxten i högre utsträckning används till knölskörd och i mindre grad till att producera blast. Rekommendationen är att ge mellan hälften och två tredjedelar av kvävebehovet som grundgiva vid sättningen. Om en ProMagna-produkt används till grundgivan får potatisen inte bara N, P och K utan även mikronäring som kan vara avgörande för ett jämnt och bra bestånd. Resterande kväve ges som en eller flera kompletteringsgivor under perioden 47 veckor efter uppkomst. Produkter med mycket nitratkväve, som Kalksalpeter och Unika, ger det snabbaste och säkraste upptaget. Dessutom gynnas kalciumupptaget av nitratkväve läs mer om detta nedan. Gödsling med Kalksalpeter eller Unika Calcium ger färre mekaniska skador och bättre lagringsduglighet. Dela också K-givan Eftersom potatis tar upp stora mängder kalium är det oftast inte möjligt, och inte heller önskvärt, att lägga hela kaliumbehovet vid sättningen. Med en NK-produkt kan man samtidigt komplettera med både kväve och kalium. Förutom att kaliumgivan på detta sätt anpassas till grödans upptag, slipper man köra en extra gång med kalimagnesia eller kaliumsulfat. Det finns två klorfria NK-produkter, Unika Kali och Unika Calcium (tabell 2). Varierad K gav 2 400 kr/ha Med hjälp av Yara N-Sensor och en markkarta kan kaliumgivan varieras över fältet. Växa Sverige i Halland har lång erfarenhet av kaliumstyrning. Där utfördes för några år sedan praktiska försök i matpotatis hos 8 lantbrukare. Kaliumgivan i form av kaliumsulfat fördelades efter markkartan 5 veckor efter uppkomst. I genomsnitt fick odlarna 2 400 kronor högre intäkt per hektar tack vare jämnare och bättre kvalitet. Kalcium höjer kvaliteten Kalcium (Ca) har ingen påverkan på kvantiteten. Däremot är inverkan på kvaliteten desto större! Kalcium stärker cellväggarna och gör dem mer motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp, t.ex. Erwinia. God tillgång minskar också risken för rostfläckar. Starkare cellväggar innebär också färre mekaniska skador och mindre stötblått. Kväve till knöl inte till blast Före sättning Kg N/ha Efter uppkomst Blastskörd ton, ts/ha Knölskörd ton/ha Merintäkt* kr/ha (cirka) 150 0 4,6 45-60 30+30+30 3,2 48 + 6 000 30 30+30+30+30 2,5 49 + 8 000 Tabell 1. Svenska försök i potatis visar att delad N-giva ger högre knölskörd (principförsök). Källa: H. Linnér, SLU, 1984. 14 försök i Sydsverige. *Pris klass 1: cirka 2:00 kr/kg Produkter till potatis Näringsinnehåll: Kväve (N) varav nitratkväve Kalium (K) Kalcium (Ca) Kalksalpeter 15,5 14,4 18,8 Unika Calcium 14,2 13,7 19,9 8,6 Unika Kali 13,6 13,6 37,3 Tabell 2. Produkter för kompletteringsgödsling som innehåller snabbverkande nitratkväve och lättupptagbart kalcium. Kalksalpeter finns också med bor (Nitrabor). Yara Växtpressen 1/2015 17
Lägg kalcium till knölen Figur 1. Kalcium som tillförs rötterna nära stolonerna når knölarna. Därför måste det finnas lättlösligt kalcium i jorden nära stoloner och knölar. Ca som bladgödslas stannar i bladen Kalksalpeter och Unika Calcium, som båda innehåller höga halter lättupptagbart kalcium, ger alltså bättre kvalitet och lagringsduglighet. Och inte nog med det. Nitratkvävet gör också att upptaget av kalcium ökar. I markvätskan föreligger nitrat som negativ jon (NO 3- ) medan ammoniumjonen är positiv (NH 4+ ). Det betyder att ammonium kan konkurrera ut kalciumjonen som också är positiv (Ca 2+ ). Den negativa nitratjonen däremot, gynnar upptaget av positiva joner såsom kalcium med alla dess förtjänster i potatisen. Ca-upptag genom huvudroten transporteras till blasten Ca-upptag upp där knölarna utvecklas transporteras till knölarna Ge kalcium under tillväxten Kalcium är ganska orörligt i marken. Därför måste potatisplantans rötter ständigt växa för att kunna ta upp tillräckligt. Det mesta kalcium som tas upp av växten följer med vattenflödet från huvudroten upp till plantans övre delar och stannar sedan där (figur 1). Det betyder att växtdelar med en hög transpiration, såsom blad, har en hög kalciumhalt. Knölarna däremot, som har en låg transpiration, kan ha ett mycket lågt kalciuminnehåll. För att knölarna ska få tillräckligt med kalcium måste det därför finnas lättlösligt kalcium kring knölarna och Upptag av kalcium/dag Ca-behov toppar vid knöltillväxt Knöltillväxt Sättning Mognad Stolontillväxt Knölbildning Blastdödning Skörd Figur 2. Potatisens dagliga upptag av kalcium varierar. Mitt under växtsäsongen när knöltillväxten är som k raftigast, är det dagliga upptaget av kalcium som störst. 18 Yara Växtpressen 1/2015
stolonerna, d.v.s. i kupan. Potatisen har störst behov av lätt upptagbart kalcium under knöltill växten (figur 2). Gödsling med kalcium utförs därför bäst i samband med kompletteringsgödsling av kväve och/eller kalium. Även grönsaker Också många grönsaker behöver gödslas med kalcium under tillväxtperioden för att få en fullgod kvalitet och lagringsduglighet. Exempel på sådana är lök, morötter och kål. De nämnda produkterna är lämpliga för kompletteringsgödsling även i dessa odlingar. / Kalkyl för N-, K- och Ca-komplettering i matpotatis Strategi 1 i tabellen är en traditionell gödsling med YaraMila ProMagna 8-5-19 kompletterad med kalimagnesia och N27 (eller Axan). Denna strategi kan jämföras med en gödsling där kompletteringen i stället görs med Unika Calcium och Kalksalpeter (Strategi 2). Grödans totala näringsbehov av N, P K och Ca anges överst i tabellen. Resultatet av beräkningarna visar att gödselkostnaden med Unika och Kalksalpeter är något högre än med kalimagnesia och N27, men denna kostnad uppvägs mer än väl av: tillräckligt med kalcium: minskar risken för intäktsbortfall p.g.a. sämre kvalitet (läs mer i artikeln) bättra anpassad komplettering med kalium: ger en säkrare och bättre kaliumeffekt enbart nitratkväve: ger en säkrare och bättre kväveeffekt. Nitratkvävet gör också att kalciumupptaget ökar en körning mindre: arbetsbesparande Den som vill styra kaliumgivan med hjälp av Yara N-Sensor och en markkarta (se artikeln) kan byta ut N27 mot Kalksalpeter i Strategi 1. Kaliumtillförseln blir inte optimal, men kompletteringen innehåller både nitratkväve och kalcium. Beräkningsunderlag: Förväntad skörd: 45 ton/ha P-AL-klass IVa, K-AL-klass III. Priserna är avrundade lantbrukarpriser i februari 2015. Produkt Växtnäringstillförsel, kg/ha Kostnad kg/ha N P K Ca kr/ha Näringsbehov, 45 ton/ha: 140 45 200 >50* Strategi 1. Komplettering med Kalimagnesia och N27 Grundgödsling: ProMagna 8-5-19 900 72 45 171-5 300 Kalimagnesia** 120 - - 30-460 Extra körning med 100 Kalimagnesia Komplettering: N27 130 35 - - 6 390 N27 130 35 - - 6 390 = OK = OK = OK Ej OK! = 6 640 Strategi 2. Komplettering med Unika Calcium och Kalksalpeter Grundgödsling: ProMagna 8-5-19 900 72 45 171-5 300 Komplettering: Unika Calcium 150 21-30 13 880 Kalksalpeter 320 50 - - 60 650 = OK = OK = OK = OK = 6 830 *) ungefärlig rekommenderad minimumgiva **) Kalimagnesia kan ersättas med 70 kg/ha kaliumsulfat, ca 375 kr/ha Skillnad, ca: 190 kr/ha Yara Växtpressen 1/2015 19
Yara tar greppet om luftföroreningarna Under de senare åren har Yara alltmer använt sin kunskap om kvävets kemi även till annat än att få grödor att växa. K ompetensen bidrar nu till att stora satsningar görs för att minska världens utsläpp av kväve- och svaveloxider. Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara När fossila bränslen förbränns, t.ex. i en motor eller i en fabrik, oxideras kvävgas varvid kväveoxider (NOx) bildas. Genom solljusets inverkan på kväveoxiderna i luften, bildas både marknära ozon och smog. Smog har stor påverkan på m änniskors hälsa. Bland annat p åverkas lungor och luftrör och i svåra fall kan det leda till astma. Då svavelhaltiga energikällor används vid förbränning, kan även svaveloxider (SOx) bildas. Svaveloxider är orsaken till en rad hälso- och miljöproblem. Både NOx och SOx kan fångas upp av regn och bilda surt regn, vilket kan ge negativa effekter på flora och fauna när det faller ner på marken. Men genom att rena utsläppen kan samhället spara pengar tack vare att människor och natur blir friskare. Yara har kompletta lösningar Yara har idag kompletta lösningar för rökgasrening; det vill säga allt från att bygga in reningstekniken hos kunden, till att erbjuda reagenser och att ge råd kring lagring och hantering av kemiska produkter. Tekniken går i princip ut på att urea eller ammoniak fås att reagera med de skadliga kväveoxiderna så att dessa omvandlas till ofarlig kvävgas och vattenånga. I Växtpressen nr 1 2014 beskrevs hur det går till att rena dieselmotorers utsläpp med adblueprodukten Air1. 20 Yara Växtpressen 1/2015
Sjötrafiken släpper ut stora m ängder kväveoxid. Stena Line har investerat i rökgasrening från Yara för att minimera utsläppen. Under 2013 hjälpte vi kunder att rena 1 miljon ton NOx, vilket motsvarar Frankrikes totala utsläpp, berättar Yves Bonte som är chef för affärsdivisionen vid Yara. Denna redan höga siffra räknar han med ska öka rejält de kommande åren. Flera företagsköp banar väg Första steget i att sälja kompletta lösningar togs 2011 när Yara köpte Petro Miljö i Göteborg, numera Yara Environmental Technologies AB. Företaget har en teknik som renar NOx från stationära anläggningar som förbränner biomassa, avfall och kol, t.ex. cementfabriker och sopförbränningsanläggningar. Förra året genomfördes ytterligare 3 Invigningen av Yara Environmental Technologies nya kontor i Göteborg. Yves Bontes, chef för Yaras industridivision, klipper bandet. Till vänster VD Beng-Åke Hellmansson och till höger Rolf Isberg, chef för Environmental " Solutions. företagsköp i rask takt. I januari 2014 införlivades det tyska teknikföretaget H+H Umwelt- und Industrietechnik som specialiserat sig på utsläppsreduktion av NOx från båtar och kraftverk. Därefter köptes 60 procent av aktierna i Green Tech Marine i april samma år. Detta företag har en teknik för rening av svavel på båtar som går på tung eldningsolja. Nu kan vi kombinera teknik för rening av både NOx och SOx och erbjuda den marina marknaden en komplett lösning, säger Yves Bontes. Mer än 15 000 båtar runt om världen beräknas investera i SOx-rening före år 2020 vilket motsvarar en marknad på ungefär 1 miljard euro. I juni 2014 köptes även rökgasreningsdivisionen i det österrikiska företaget Stabag, vilket kompletterar företagets tidigare satsningar på NOx-rening. Investeringarna har gett Yara en ledande position vad gäller NOx-reduktion. Inom sjöfart är Yara idag ensamma om att kunna erbjuda lösningar för både NOx och SOx. EU och USA leder utvecklingen Yara beräknar att den marknad som företaget riktar in sig på kommer att öka till 4 miljarder USD (cirka 30 miljarder kronor) år 2020. Drivkraften för affärsområdet är idag lagstiftning och det är EU och USA som går i täten. Om inget allvarligt händer med världsekonomin, så är vi säkra på att reningen av rökgaser, speciellt i befolkningstäta områden, kommer Det måste vara mest kostnadseffektivt för samhället att bekämpa u tsläppen vid källan i stället för att försöka reparera s jukdomar och skador på människor och miljö. Yves Bontes fortsätta att öka, bedömer Yves Bontes. Det måste vara mest kostnadseffektivt för samhället att bekämpa utsläppen vid källan i stället för att försöka reparera sjukdomar och skador på människor och miljö, avslutar han./ Yara minskar problemen med NOx och SOx NOx och SOx är skadliga ämnen som bildas vid förbränning av fossila- och svavelhaltiga energikällor. Genom att rena utsläppen av NOx och SOx blir människor och natur friskare. Det finns flera olika tekniker för att rena NOx och SOx i rök gaserna. Yara har idag, tack vare egen utveckling och företagsköp, kompletta lösningar för rökgasrening. Yara Växtpressen 1/2015 21