VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (21)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (21) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-09-13 94 Detaljplan för Haga 3 - Godkännande (KS 2011.207) Beslut 1. Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott godkänner detaljplan för Haga 3. 2. Kommunstyrelsens näringslivs och planutskott föreslår att kommunstyrelsen godkänner detaljplanen och föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen. Ärendet i korthet Detaljplanen syftar till att utveckla Haga 3 området. I idag finns ett antal äldre villor i området. Detta förslag till detaljplan gör det möjligt att inrymma 67 villatomter inom planområdet. Utbyggnaden förutsätter att den kommunala infrastrukturen byggs ut. Detaljplanen har varit utställd mellan den 25 april och den 28 maj 2012. Efter utställningen har planbeskrivningen kompletterats med ett avsnitt om bebyggelseinriktade hinder mot brott och bestämmelserna om dagvatten har justerats. I övrigt har inga ändringar gjorts. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 35 Handlingar 1. Detaljplan för Haga 3 - beslut om godkännande 2. Detaljplan för Haga 3 - utlåtande 3. Detaljplan för Haga 3 - genomförandebeskrivning antagandehandling 4. Detaljplan för Haga 3 - planbeskrivning antagandehandling 5. Dpl för Haga 3 - Antagandehandling 120703 Expedieras till Handläggare Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2012-08-16 DNR KS 2011.207 OSKAR PIHL SID 1/1 PLANARKITEKT 08 58785077 OSKAR.PIHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSENS NÄRINGSLIVS- OCH PLANUTSKOTT Tjänsteskrivelse Detaljplan för Haga 3 - beslut om godkännande Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott godkänner detaljplan för Haga 3. 2. Kommunstyrelsens näringslivs och planutskott föreslår att kommunstyrelsen godkänner detaljplanen och föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen. Ärendet i korthet Detaljplanen syftar till att utveckla Haga 3 området. I idag finns ett antal äldre villor i området. Detta förslag till detaljplan gör det möjligt att inrymma 67 villatomter inom planområdet. Utbyggnaden förutsätter att den kommunala infrastrukturen byggs ut. Detaljplanen har varit utställd mellan den 25 april och den 28 maj 2012. Efter utställningen har planbeskrivningen kompletterats med ett avsnitt om bebyggelseinriktade hinder mot brott och bestämmelserna om dagvatten har justerats. I övrigt har inga ändringar gjorts. Handlingar 1. Detaljplan för Haga 3 - utlåtande 2. Detaljplan för Haga 3 - genomförandebeskrivning antagandehandling 3. Detaljplan för Haga 3 - planbeskrivning antagandehandling 4. Dpl för Haga 3 - Antagandehandling 120703 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Ska expedieras till: Handläggare TUNA TORG 2 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA

FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN KSF 1.2.31 2010-10-08 DETALJPLAN UTLÅTANDE HAGA 3 Antagandehandling

Sida 2 av 11 1.1 Innehåll 1.1 Innehåll... 2 Utlåtande... 3 2. Remissinstanser... 3 3. Utställningens upplägg... 3 4. Yttranden utan synpunkter... 3 5. Övriga yttranden... 4 5.1 Elverket... 4 5.2 Fastighetsägare till Ormsta 1:214.... 4 5.3 Fastighetsägare till Ormsta 1:949... 6 5.4 Boende I Brf Kvarnhöjden... 6 5.5 Polismyndigheten I Stockholms län... 7 5.6 Roslagsvatten... 9 5.7 Barn-och ungdomsnämnden... 10 6. Kvarvarande synpunkter... 10 6.1 Efter plansamråd... 10 6.2 Efter programsamråd... 11 7. Ändringar efter Utställning... 11

Sida 3 av 11 Utlåtande FAKTA Handlingar I detta utlåtande har alla yttranden från privatpersoner avidentifierats. Detta i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Yttrande i sin helhet finns att tillgå på kommunen. Nedan redovisas sammanfattningar av inkomna yttranden. 2. Remissinstanser Kommunstyrelsens teknik och fastighetsutskott, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Barn och ungdomsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Länsstyrelsen, Lantmäteriet, SL Polismyndigheten i Stockholms län, Storstockholms brandförsvar, Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Vallentuna Naturskyddsförening, Regionplane och trafikkontoret, Vallentuna företagarförening, Vallentuna Hembygdsförening, Berörda fastighetsägare, Fastighetsägare i närområdet 3. Utställningens upplägg Utställning av detaljplanen genomfördes mellan den 25 april och den 28 maj 2012. Annons var införd i Dagens nyheter och Svenska dagbladet den 25 april. Handlingarna fanns tillgängliga på samhällsbyggnadsförvaltningen Tuna Torg 2, på biblioteket i Vallentuna samt på kommunens hemsida www.vallentuna.se. 4. Yttranden utan synpunkter Utbildningsnämnden Storstockholms brandförsvar Lantmäteriet SL Kulturnämnden Länsstyrelsen i Stockholms län

Sida 4 av 11 5. Övriga yttranden 5.1 Elverket I området finns 0,4 kilovolts luftledningsnät som vid en exploatering kommer innebära hinder. Vid en exploatering bör även beaktas att befintlig nätstation måste rivas och flyttas till ny plats i området. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkterna har noterats. 5.2 Fastighetsägare till Ormsta 1:214. Vi som bor i området utefter Karlavägen och Engelbrektsvägen och dagligen använder Karlavägen och Engelbrektsvägen för att ta oss ut på Lingsbergsvägen vet att dessa vägar är väldigt smala för dagens trafik, speciellt Karlavägen. Karlavägen är i sin helhet så smal att man måste ta mycket stor hänsyn vid möte med bilar, cyklister och gångtrafikanter. Vid Karlavägens anslutning till Engelbrektsvägen är det så smalt att 2 bilar inte kan mötas. Området är ursprungligen inte planerat att vara en sk genomfarts led och inte heller anpassad för mötande trafik. Redan idag har vi dessutom på vissa delar av Karlavägen problem med parkering på gatan utanför ett antal tomter, framförallt för de som kommer på besök till fastigheter i Haga 2 på Karlavägen. Vintertid blir vägarna ännu smalare pga. plogvallarna. Bägge sidor av vägen kantas av plogvallar vilket även gör den enda trottoaren obrukbar för gångtrafikanter pga av att en större del av plogvallen hamnar där. Vägen blir under vinterhalvåret så smal genom plogvallar på bägge sidor att 2 bilar bara kan mötas vid utfarter från fastigheter. Samtidigt ska gångtrafikanter, cyklister och bilar samsas på den alltför smala Karlavägen. Att utöka trafiken på de här vägarna, med de här förhållandena, med den trafik som området Haga 3 tillför är inte ett förslag att rekommendera. Dessutom kommer

Sida 5 av 11 genomfarts trafik bli svårt att förhindra med föreslagen trafikplanering då körning till och från ett dagis på Karlavägen kommer att leda till mycket stor ökning av trafiken uppskattningsvis ca 5-700 bilar per dygn på Karlavägen. Lingsbergsvägen är en uppsamlingsväg för ett antal områden i Ormsta med utfart till Lindholmsvägen. Redan idag är det under vissa tider på dygnet köbildning för att komma ut på Lindholmsvägen. Gustavslund är under uppbyggnad samt befintligt boende i Gröndal gör att trafikmängden kommer att öka väsentligt på Lingsbergsvägen med ökade problem att ansluta till Lindholmsvägen. Att enligt lagt förslag för Haga 3 även leda ut den trafiken på Lingsbergsvägen via Karlavägen och Engelbrektsvägen kommer att utöka köbildningen än mer. Att leda ut trafiken från Haga 3 via en egen utfart direkt ut på Lindholmsvägen vore en bättre lösning för att inte utöka det problem som redan idag finns och ändå kommer att öka. Trafikmängden på Lindholmsvägen kommer att öka till ca 10000 bilar under de närmsta 10 åren från dagens ca 6000 bilar per dygn. I de flesta nya villaområden som utförs i Vallentuna idag låter man varje område bära sin egen trafik till en för flera områden gemensam led. Haga 3 bör byggas på samma sätt och dess trafik bör ledas ut direkt på Lindholmsvägen vid bussvändplanen (Askvägen). Lindholmsvägen är den väg som all trafik ska ledas ut till på något sätt från områdena öster om Lindholmsvägen. Den trafik som Haga 3 belastar vägnätet med bör inte belasta ett annat villaområde innan den når ut till en gemensam trafikled dvs. Lindholmsvägen. Att utöka trafiken på de här vägarna, med de här förhållandena, med den trafik som området Haga 3 tillför är inte ett förslag att rekommendera. Brev med samma innehåll har även inkommit från ägare till Ormsta: 1:105, 1:112, 1:175, 1:178, 1:203, 1:921, 1:922, 1:926, 1:929, 1:957, 1:963, 1:964, 1:1000. Ytterligare fem fastighetsägare har skickat samma brev dessa har dock inkommit efter att utställningstiden har gått ut. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: De lokalgator som planeras i Haga 3 kommer inte att fungera som genomfartsled. Samhällsbyggnadsförvaltningen är övertygad om att gatorna kommer att nyttjas av de som bor i området samt de som ska nyttja den förskola som kommer att byggas i området.

Sida 6 av 11 Värt att notera är att trafiken, till den förskola som byggs, i sin helhet kommer att trafikera de befintliga vägarna. När Haga 3 är utbyggt kommer i stället trafiken fördelas på det nya och det gamla vägnätet. Vad gäller synpunkterna på utformningen av korsningen Karlavägen Engelbrektsvägen har dessa vidarebefordrats till kommunens trafikplanerare. 5.3 Fastighetsägare till Ormsta 1:949 Fastighetsägaren har skickat samma brev som under pkt 5.2 ovan, men även lagt till följande: Gång- och cykeltrafik är jag öppen för då det gäller anslutning mellan områdena. Sedan har jag uppmärksammat vid tidigare kontakt att diket som skiljer min fastighet och det nya området använd idag som dagvattenanslutning. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkterna om dagvatten har noterats och kommer att följas upp när området byggs ut. 5.4 Boende I Brf Kvarnhöjden Jag reagerar, protesterar och överklagar mot att Karlavägen förlängs och blir en genomfartsväg norrut. Vi som bor på Karlavägen (jag bor i BRF Kvarnhöjden) kommer att bli störda, dygnet runt. Denna nya genomfartstrafik och dess utsläpp kommer att medföra en massa nedsmutsning, buller mm etc. Vi flyttade hit för att det var, och är, så tyst, lugnt och grönt. Min och min familjs hälso- och livskvalitet kommer absolut att bli lidande om dessa planer genomförs. Idag har varje hushåll i snitt mer än en bil. De "extra" bilarna står idag (lugnt och stilla, men dock) parkerade på Karlavägen in mot oss. Var ska de boende i vårt område göra av sina bilar om/när Karlavägen blir en genomfartsled? Ska ni bygga fler parkeringar? I annat fall kommer folk att "busparkera" (ännu mer) inne i vårt område, med allt vad det innebär med säkerhetsrisker då utryckningsfordon, taxi och övriga behöriga transporter hindras att komma fram på våra inre vägar i BRF Kvarnhöjden. Då vore det väl bättre att förlänga Askvägen och/eller Ekvägen till och från Haga 3, tycker jag.

Sida 7 av 11 Som det är nu är vårt grannskap (dvs Haga 3) ett underbart grönområde. Jag är medveten om att det är hustomter, men det är ju så få hus som har funnits (och finns) under de senaste 20 åren. Hela livskvaliteten att bo i här i östra Ormsta förstörs ju om en massa (50?) hus byggs, träd huggs ner, asfalterade vägar dras fram osv. Jag har ett förslag: Spara den gamla havreåkern, t ex! Det är bara ca 15 år sedan skördetröskan körde där sista (?) gången, när hemmanet (dvs den lilla gården) fortfarande var i drift. Nu håller åkern på att förbuskas, tyvärr. Jag föreslår att detta område sparas som en äng, till exempel för dagis och barnfamiljer för picknickar, lek, kubb, gemensam midsommarstång etc! (Vid en eventuell framtida försörjningskris så finns där ju faktiskt också prima åkerjord att plöja och odla om den inte bebyggs, asfalteras mm) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Att ens närmiljö förändras kan naturligtvis upplevas som att det försämrar livskvaliteten. Men den trafikökning och de utsläpp som utbyggnaden av gatorna i Haga 3 medför är ringa och kan inte motivera att området inte byggs ut. De bilar som idag står parkerade på Karlavägen kan inte stå där när förskolan byggs ut. Om det finns ett större behov av parkeringsplatser för boende i närområdet är det något som respektive fastighetsägare ansvarar för. 5.5 Polismyndigheten I Stockholms län Polismyndigheten önskar att ett brottsförebyggande tänkande finns med i detta tidiga skede av planeringen. Vi önskar också att det i den slutgiltiga planbeskrivningen av området bör få finnas med ett stycke som upptar det brottsförebyggande trygghetsrelaterade tänkandet. Kanske iform av en rubrik av typen "Bebyggelseinriktade hinder mot brott". Att begå brott underlättas av: enkel och direkt tillgänglighet till objektet säkra och varierade flyktvägar ostörd "arbetsmiljö" där man varken syns eller hörs obefolkade - eller överbefolkade platser anonymitet och diffust ansvar för miljön dåligt underhållen miljö. Inom kriminologin finns något som kallas beslutsteorin. Enkelt uttryckt tar denna upp fyra olika inriktningar på hur vi kan bekämpa brottslighet: öka upptäcktsrisken, försvåra genomförandet av brott, minska utbytet av brott, försvåra bort förklaringar

Sida 8 av 11 Polismyndigheten tar här fram förslag på de två första punkterna - öka upptäcktsrisken och försvåra genomförandet av brott. En ökad upptäcktsrisk försvårar också genomförandet av brott. lnformell kontroll Informell kontroll utövas av alla människor i samhället. Människor känner sig tryggare med en naturlig informell kontroll än utan. Det känns bra att jag från min bostad kan se ut genom fönstren på det som händer utanför. Det känns också bra för dem som finns ute att veta att man kan bli sedd av dem som är inne - om något skulle hända. Därför är det viktigt med en informell kontroll. Brottsförebyggande tänkande. Polismyndigheten är för en blandad bebyggelse, d v s arbetsplatser och bostäder i samma område. Detta gör att området är befolkat dygnet runt med informell social kontroll. Gärningsmännen vill inte bli sedda. En blandad bebyggelse med informell kontroll dygnet runt gör att chansen för upptäckt ökar. Byggnaderna bör utformas och placeras så att gärningsmän inte kan gömma sig eller begå brott på insynsskyddade ställen. Som exempel kan nämnas att fastigheterna inte utformas med prång utan insyn, att garagen placeras så att en gärningsman kan observeras vid garaget (och bostaden) av den boende eller dess grannar, att parkeringsplatserna (med målade rutor) placeras så att man kan se mellan parkerade bilar. Då det byggs nytt är det också bra om det redan från början installeras ett ordentligt skalskydd. Med skalskydd menar vi från fabriken monterade låsbara terrass- och fönsterhandtag, samt dörrlås med hakregel. Dörrar bör vara försänkta i huslivet så att en negativ brytvinkel uppstår. Det är också viktigt att området får överblickbarhet och rätt belysning. Den informella kontrollen stärks genom visuella samband och siktlinjer mellan rörelsestråk och byggnader och omvänt. Eftersträva därför att platser och stråk är väl överblickbar för att inte skapa lägen gynnsamma för rån och överfall. Undvik nischer, vrår, hörn eller vegetation intill gångvägar där det går att gömma sig. Platser och stråk ska vara ändamålsenligt belysta, utan att blända, för att undvika känslan av utsatthet och otrygghet. Belysningen ska vara utformad så att mötande personer kan känna igen varandra samt så att människor kan urskiljas från den omgivande bebyggelsen. Belysning utomhus behöver inte vara stark och

Sida 9 av 11 energikrävande. Även ytor vid sidan av rörelsestråk bör belysas så att gående kan överblicka området de rör sig igenom och så att de inte enbart själva blir belysta "måltavlor''. Människor är i högre grad observanta på vad som sker och även beredda att ingripa om de känner en personlig tillhörighet till och ansvar för det egna området. Vid planeringen av området är det därför en fördel att försöka dela in området i privata, halvprivata, halvoffentliga eller offentliga rum genom portaler, häckar och dylikt. De boende bör få möjlighet att sätta personlig prägel på sin miljö och därmed signalera sin "hemvist". Känslan av att vara på privat mark kan få en gärningsman att avstå från att begå brott, Koncentrera trafiksystemen. Samla gärna olika trafikslag såsom bilar, cyklar och gående synliga intill varandra i parallella stråk för att stärka den informella bevakningen. Minimera gångvägarnas antal och längd. Lokalisera dessa till angränsande stadsdelar för att höja närvaron av människor. Förbindelse mellan kollektivtrafik och bostad, arbete och service bör ske längs bostadsbebyggelse. En in- och utfart till området, för biltrafik, ökar upptäcktsrisken. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Polismyndighetens synpunkter har noterats. Det är dock svårt att i ett villaområde bestämma i detalj hur byggnaderna och miljön på de enskilda fastigheterna ska utformas. Det är den enskilda fastighetsägaren som avgör i hur hög grad hon eller han vill utforma sin närmiljö. Polismyndighetens råd är dock värdefulla och har delvis inarbetats i planbeskrivningen. 5.6 Roslagsvatten Vi har kommit fram till att begränsa fastigheternas avledning till 15 l/s innebär onödigt stora ansträngnignar för fastigheterna. I detaljplan ändras därför till: Dagvatten ska omhändertas på tomtmark genom infiltration/percolation, där så är möjligt. I andra hand ska fördröjning ske innan dagvattnet leds vidare till det allmänna nätet. Högst 30 lilter dagvatten per sekund och hektar tomtyta får avledas till det allmänna nätet. Utöver det finns ett antal ändringar av redaktionell karkatär i planbeskrivning och genomförandebeskrivning.

Sida 10 av 11 Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Detaljplanen justeras i enlighet med Roslagsvattens synpunkter. 5.7 Barn-och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden uppmärksammar samhällsbyggnadsförvaltningen på att eftersom förskolan på Karlavägen planeras att stå färdig ungefär samtidigt med den i planområdet planerade byggstarten för allmän plats, kommer det finnas behov av en tillfällig vändplan i slutet av Karlavägen, tills vägnätet inom området är färdigställt. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Synpunkterna har noterats. 6. Kvarvarande synpunkter Tidigare inkomna synpunkter redovisas i programsamrådsredogörelse och samrådsredogörelse. Följande sakägare har inte fått sina synpunkter tillgodosedda. 6.1 Efter plansamråd Skanova Dnr 2011-047 Boende på Karlavägen Dnr 2011-047-16 Brf Kvarnhöjden Dnr 2011-047-28 Naturskyddsföreningen Dnr 2011-047-26 Boende på Karlavägen Dnr 2011-047-23 Boende på Karlavägen Dnr 2011-047-22 Boende Karlavägen, namnlista undertecknad av 21 personer Dnr 2011-047-21 Fastighetsägare inom planområdet Dnr 2011-047-27

Sida 11 av 11 Fastighetsägare inom planområdet Dnr 2011-048 6.2 Efter programsamråd Naturskyddsföreningen NCC Boende Disavägen Fastighetsägare till Ormsta 1:136, 1:239; 1:240, 1:99, 1:101 samt 1:260 7. Ändringar efter Utställning I planbeskrivningen har infogats ett avsnitt om bebyggelseinriktade hinder mot brott. Bestämmelserna om dagvatten har justerats så att det nu står 30 l istället för 15 l. Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Oskar Pihl Planarkitekt

2012-07-03 DETALJPLAN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Haga 3 OMFATTANDE FASTIGHETERNA ORMSTA 1:18, 1:56-57, 1:99-104, 1:136, 1:238-241, 1:260-261, 1:445, 1:475, SAMT DELAR AV FASTIGHETERNA ORMSTA 1:48 OCH 1:108 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Antagandehandling

1.1 Innehåll 1.1 Innehåll... 2 Genomförandebeskrivning... 4 2. Organisatoriska frågor... 5 2.1 Tidplan... 5 2.2 Genomförandetid... 5 3. Ansvarsfördelning... 6 3.1 Allmänna platser... 6 3.2 Ledningar... 6 3.3 Kvartersmark för enskilt ändamål... 6 3.4 Organisation... 6 4. Fastighetsrättsliga frågor... 7 4.1 Ägoförhållanden... 7 4.2 Allmänna anläggningar... 7 4.3 Enskilda anläggningar... 8 4.4 Fastighetsplan... 9 5. Tekniska frågor... 9 5.1 Vatten & avlopp... 9 5.2 Dagvatten... 10 5.3 Buller... 10 5.4 Geoteknik... 11

5.5 Gator... 11 6. Ekonomiska frågor... 12 6.1 Allmänt... 12 6.2 Gatukostnader... 12 6.3 Anläggningsavgift för VA... 13 6.4 Inlösen, ersättning... 13 6.5 Åtgärder på de allmänna el- och telenäten... 14 6.6 Anslutning till el- och telenät... 14 6.7 Fastighetsbildning... 15

Genomförandebeskrivning 2 Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska fungera som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgörande frågor som rör fastighetsbildning, vatten och avloppsanläggningar (nedan benämnt VA-anläggningar), gator m.m. regleras således genom respektive speciallag. Syftet med detaljplanen är att utveckla området Haga 3 till ett trivsamt bostadsområde. Detaljplanläggning möjliggör en förtätning av området med fler bostäder, utbyggnad av allmänt vatten- och avloppsnät samt utbyggnad av kommunala gator. Området ska bebyggas med friliggande bostäder. Inom planområdet möjliggörs totalt 68 bostadstomter och en tomt för kontor och lager. Idag är 10 fastigheter i området bebyggda Stora delar av detaljplaneområdet är inte planlagt. I tre mindre delområden överlappas och upphävs detaljplan S870518. Detta för att möjliggöra anslutning av angränsande vägnät till planområdet. Vidare överlappas och upphävs en del av stadsplan S791112 för att möjliggöra en justering av bussvändslingan på Askvägen.

2. Organisatoriska frågor 2 2.1 Tidplan TIDPLAN Samråd: sommar 2011 Utställning: vår 2012 Antagande: höst 2012 Laga kraft om plan ej överklagas: höst 2012 Inlösen av allmän platsmark: sommar 2013 Byggstart för allmän plats, VA höst 2013 Byggstart inom kvartersmark: höst 2015 2.2 Genomförandetid Under genomförandetiden ger detaljplanen garanterade byggrätter, d.v.s. fastighetsägarna kan utgå från att planen ska realiseras och kunna anpassa sin egen planering därefter. Kommunen är, i egenskap av huvudman för allmän plats, skyldig att färdigställa gator m.m. inom genomförandetiden. Genomförandetiden ska vara så lång att det är rimligt att detaljplanen hinner genomföras och får vara mellan 5 15 år. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla och ge byggrätter som tidigare tills kommunen ändrar eller upphäver den. Om planen ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för eventuell byggrätt som inte utnyttjats eller den skada de lider. Däremot får planen ersättas, ändras eller upphävas efter genomförandetidens utgång utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas.

3. Ansvarsfördelning 2 3.1 Allmänna platser Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark (gator, naturområden m.m.). Kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen svarar för genomförandet av planen inom allmän platsmark, d.v.s. bygger ut gator och andra allmänna platser i enlighet med planen samt löser in allmän platsmark. Det är även kommunen som kommer att ha hand om drift och underhåll för dessa platser. 3.2 Ledningar VA-, el- och telenät kommer i huvudsak att förläggas inom allmän platsmark. Detaljplaneområdet kommer att ligga inom verksamhetsområdet för allmänt vatten och spillvatten vilket innebär att Vallentunavatten AB är huvudman för det allmänna VA-nätet med tillhörande anläggningar och ansvarar för nätets utbyggnad, drift och underhåll. Huvudman för telenätet är TeliaSonera Skanova Access AB och huvudman för elnätet i området är Elverket Vallentuna AB. 3.3 Kvartersmark för enskilt ändamål Respektive fastighetsägare ansvarar för anläggande och upprustning av samtliga anläggningar och bebyggelse på kvartersmark för enskilt ändamål. Det kan gälla bostadshus, ev. skaftvägar, utfarter och VA-servisledningar från förbindelsepunkt till huset. 3.4 Organisation Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning ansvarar för utbyggnad av gator samt mark-, exploaterings- och avtalsfrågor. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning, miljö & bygglov handlägger bygglovansökningar. Vallentunavatten AB, genom Roslagsvatten AB, ansvarar för utbyggnaden av VAanläggningen samt, på kommunens uppdrag, för utbyggnad av brandvattennätet.

Elverket Vallentuna AB ansvarar för utbyggnad och jordförläggning av elnätet. 2 Lantmäteriet i Stockholms län (nedan benämnt lantmäteriet) handlägger fastighetsbildningar och inrättande av gemensamhetsanläggningar för t.ex. utfart. 4. Fastighetsrättsliga frågor 4.1 Ägoförhållanden Det föreslagna planområdet Haga 3 omfattar 20 fastigheter. Fastigheterna är mellan 2000 14 000 m 2. 10 av fastigheterna är bebyggda, medan det på andra fastigheter finns rester av gamla husgrunder. De större fastighetsägarna i området är NCC och Vallentuna kommun. NCC äger Ormsta 1:56-57. Vallentuna kommun äger Ormsta 1:18, 1:48. 1:100, 1:103, 1:104, 1:108, 1:261. Dessa fastigheter utgör ungefär hälften av planområdet. Ormsta 1:445 och 1:136 ägs av Team Wåhlin BYGG&VVS AB. I övrigt ägs fastigheterna av privatpersoner. 4.2 Allmänna anläggningar För att kunna bygga ut allmänna platser i enligt detaljplanen behöver kommunen lösa in mark från enskilda fastighetsägare vilket kommunen har rätt till enligt plan- och bygglagen 6 kap 17. I de flesta fall planerar kommunen att ansöka om och bekosta fastighetsreglering hos lantmäteriet, som också beslutar om ersättningen. Lantmäteriets beslut kan överklagas till fastighetsdomstolen. Flera fastigheter kommer att belastas med släntservitut till förmån för väghållaren (kommunen) markerat med z 1 på plankartan. Rätten ska säkerställas med servitut och väghållaren ansvarar för den handläggningen Kommunen kommer att lösa in den mark som planläggs för vägändamål. Ytor redovisas under rubriken intrång i tabell nedan. Släntservitut innebär ett intrång i nyttjandet av fastigheten. Släntservitut ersätts med en engångsumma. Ytorna som redovisas nedan är ungefärliga och kan komma att ändras:

Fastighet Intrång m 2 Släntservitut m 2 2 ORMSTA 1:56 1196 273 ORMSTA 1:57 1576 257 ORMSTA 1:99 56 31 ORMSTA 1:100 700 249 ORMSTA 1:101 1070 272 ORMSTA 1:102 523 85 ORMSTA 1:103 460 122 ORMSTA 1:104 372 95 ORMSTA 1:136 91 32 ORMSTA 1:238 491 26 ORMSTA 1:239 483 100 ORMSTA 1:240 314 40 ORMSTA 1:241 820 161 ORMSTA 1:261 753 134 ORMSTA 1:445 6 34 ORMSTA 1:475 53 0 4.3 Enskilda anläggningar Detaljplanen innehåller bestämmelser om att minsta tomtstorlek för friliggande småhus är 1 000 m 2 och att en tomtplats om minst 24 x 24 meter ska rymmas inom fastigheten. Respektive fastighetsägare ansöker om och bekostar fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning samt servitut som berör den egna fastigheten. Gemensamhetsanläggning är ofta att föredra då flera fastigheter kan dela utfart, både för fastighetsägarna och väghållaren. Fastighetsägarna kan gemensamt anordna och sköta en infart istället för flera och på så sätt få lägre kostnader. I dessa gemensamma vägar kan det också vara lämpligt att lägga gemensamma servisledningar för VA, el och tele/fiber. Väghållaren får i sin tur färre utfarter på lokalgatan vilket kan underlätta driften.

Bygglov inom fastigheterna Ormsta 1:99, 1:102, 1:104, 1:136, och 1:239 villkoras mot att sanering genomförs. 2 Bygglov inom kryss och punktprickat område villkoras med krav på att bullerplank uppförs. Utformning av bullerplank regleras med bestämmelser på plankartan. Bygglov för ändrad markanvändning får inte ges förrän en fastighet bildats enligt fastighetsplan. 4.4 Fastighetsplan Parallellt med förslag till detaljplan upprättas ett förslag till fastighetsplan. Fastighetsplan innebär att den framtida fastighetsindelningen bestäms, hur nya fastigheter och GA-anläggningar ska bildas. Syftet med fastighetsplanen är att anordna en ändamålsenlig och långsiktig fastighetsindelning i området. Fastighetsplanen får till följd att nya fastigheter bildas av delar av olika fastigheter. När ny fastighet bildas av två eller flera fastigheter så har fastighetsägaren till det område som bedöms ha högst värde rätt att lösa in den övriga marken enligt fastighetsbildningslagen. I planområdet saknas utbyggt vatten-, spill och dagvattennät. Befintligt nät finns i anslutning till området och har kapacitet att försörja en utbyggnad. 5. Tekniska frågor 5.1 Vatten & avlopp Tre fastigheter längs Lindholmsvägen är anslutna till det allmänna nätet, Ormsta 1:241 till spillvatten, Ormsta 1:136 till spill- och dagvatten och Ormsta 1:445 till dricks, spill och dagvatten. Enskilda avloppslösningar förekommer i planområdet. Flera av fastigheterna har egna brunnar. Vid genomförandet av detaljplanen kommer fastigheterna i planområdet att anslutas till allmänt verksamhetsområde för VA. Då den allmänna VA-anläggningen är utbyggd och förbindelsepunkt till respektive fastighet är meddelad debiterar Vallentunavatten AB:s moderbolag Roslagsvatten AB fastigheterna anläggningsavgift enligt vid tillfället gällande VA-taxa.

Allmänna VA-ledningar kommer förläggas i lokalgata och GC-väg. 2 5.2 Dagvatten Vallentuna kommun ingår i Oxunda vattensamverkan vilket innebär att Oxundaåns dagvattenpolicy gäller för planområdet. Dagvattenpolicyn anger mål och riktlinjer för dagvatten-hanteringen. Bl a anges att: Dagvattensystem skall utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden skall uppmanas att utnyttja lokala lösningar. Gator och gångbanor avvattnas via dagvattenbrunnar placerade mot kantstöd mellan gata och gångbana. Då ledningsnätet från den norra delen av planområdet är överbelastat föreslås att ett fördröjnings- och infiltrationsmagasin anläggs vid bussvändplanen vid Askvägen. Inom enskild fastighet ska dagvatten där så är möjligt tas omhand lokalt och infiltreras i mark inom varje fastighet. Avvattning av takytor skall ske via stuprör med utkastare på mark eller till infiltrationsanläggning. Dagvatten ska inte utan föregående fördröjning anslutas till det allmänna dagvattennät. För fastighetsmark förskrivs en höjdsättning med en lågpunkt mot gata där ett uppsamlande LOD-magasin med bräddavlopp till fördröjningsmagasin eller dagvattenledning i gata anläggs. Inom fastigheter där det är tekniskt och eller ekonomiskt orimligt att anlägga LODmagasin bör möjlighet att ansluta till ett eller flera samfällda magasin studeras. Största dagvattenflöde från fastighet till allmän dagvattenledning är 30 l/s och hektar. Detta värde ska även vara dimensionerande för dagvattenmagasin. 5.3 Buller I väster avgränsas planområdet av Lindholmsvägen. Trafiken på Lindholmsvägen kan upplevas som störande.

För att åstadkomma en god boendemiljö inom den bullerstörda zonen krävs att ett bullerplank på 2,5 m uppförs. 2 På plankartan finns riktlinjer för hur bullerplanket mot Lindholmsvägen ska utformas 5.4 Geoteknik En geoteknisk undersökning har gjorts i samband med planeringen av lokalgatorna i planområdet. Utredningen visar att planområdet domineras av moränmark där berg går i dagen vid enstaka platser. Moränen är huvudsakligen en sandig siltig morän. Sten och block förkommer också. I sydöstra delen av området förekommer ca en meter tjock lera, huvudsakligen torrskorpelera ovan moränen. Överst finns ett tunt mullager. Moränmark är normalt sett en god förutsättning för grundläggning och byggnation av väg, VA och småhus. Inom de områden som planeras bli kvartersmark har inte någon geoteknisk utredning gjorts. 5.5 Gator Lokalgatorna i planområdet utförs med 5 meter bred körbana och 2 meter enkelsidig gångbana. Fastighetsgränser placeras 0,5 meter utanför körbanas kant. För att skapa ett sammanhängande vägnät i planområdet krävs markinlösen från flera fastigheter. Alla gator i planområdet kommer att behöva nyanläggas. Skärvdiken som omhändertar dagvatten från gatorna kommer att anläggas under gångbana. För att anlägga vägen kommer det att krävas utrymme för slänt inom kvartersmark. Berörda områden regleras i plankartan. Detaljplanen förbjuder utfart mot Lindholmsvägen. De fastigheter som tidigare har haft angöring från Lindholmsvägen ska nu angöras från Disavägens förlängning.

Gatorna kommer att byggas ut efter det att detaljplanen vunnit laga kraft och kommunen fått tillträde till gatumark. 2 För en närmare beskrivning av gatornas utformning hänvisas till gatukostnadsutredningen. 6. Ekonomiska frågor 6.1 Allmänt Kommunen får kostnader för att ta fram detaljplan, fastighetsplan och för att bygga ut de allmänna platserna. Ledningsägarna får kostnader för att bygga ut ledningsnäten. Dessa kostnader täcks genom uttag av bygglovavgifter, planavgifter, gatukostnader samt anläggningsavgifter från fastighetsägarna i området. Vidare får kommunen kostnader för utbyggnad av ny gång- och cykelväg. Denna kostnad är till nytta även för fastigheter utanför planområdet och finansieras därför delvis av skattemedel. Detaljplanens byggrätter ger ett högre värde på de enskilda fastigheterna, som kommer ägarna till godo vid en eventuell försäljning. Nedan beskrivs vilka avgifter som kommer att tas ut från fastighetsägarna samt tidpunkten. För en utförlig beskrivning av gatukostnadsersättningen hänvisas till gatukostnadsutredningen, nedan följer en kort sammanfattning. 6.2 Gatukostnader Kostnader för utbyggnaden av de allmänna platserna kommer att debiteras fastighetsägare inom planområdet. För att fördela kostnaderna upprättas en gatukostnadsutredning parallellt med detaljplanen. Ett villkor för att få ta ut gatukostnadsersättning är att anläggningarna tillgodoser områdets behov och att de är till nytta för fastigheterna. Gång- och cykelvägen i planområdets södra del kommer därför att delvis finansieras av skattemedel. Kostnaderna fördelas mellan fastighetsägarna i relation till hur stor fastigheten är idag och de byggrätter som detaljplanen ger. Det har betydelse om fastigheten idag är bebyggd eller obebyggd. Debitering av tidigare bebyggda fastigheter sker när de allmänna anläggningarna som kommunen är huvudman för är utbyggda och går att använda, d v s gatan behöver ej

vara helt färdigställd exempelvis kan trottoarer och belysning återstå. Fastigheterna debiteras dels för byggrätten (andelstal 0,6) och dels för hela tomtarean. 2 Obebyggda fastigheter debiteras dels för ny byggrätt (andelstal 1) och för hela tomtarean när de allmänna anläggningarna går att använda. Nytillkommande fastigheter debiteras för enbart för ny byggrätt under förutsättning att stamfastigheten erlagt avgiften för tomtytan. Debitering sker i samband med bygglovgivning. Gatukostnaderna räknas upp med entreprenadbyggindex (E84). Se vidare i gatukostnadsutredningen. Fastighetsägaren kan dock ansöka om avbetalning eller begära anstånd med betalningen 6.3 Anläggningsavgift för VA Anläggningskostnaden för det allmänna vatten, spillvatten och dagvatten finansieras med anslutningsavgift för fastigheterna inom området. Avgiften är beroende av tomtstorleken och debiteras enligt den VA-taxa som gäller vid anslutningstillfället. För frågor om anläggningsavgift kontaktas Roslagsvatten AB:s kundtjänst. Debitering av befintliga fastigheter sker när förbindelsepunkt för respektive fastighet har upprättats och skriftligen meddelats fastighetsägaren. För tillkommande fastigheter sker debitering i samband med erhållande av bygglov. 6.4 Inlösen, ersättning För del av fastighet som tas i anspråk för allmän plats, kvartersmark för allmänt ändamål och z-områden inom kvartersmark för enskilt ändamål ska ersättning utgå med belopp som motsvarar den minskningen av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom fastighetsregleringen. Ersättning utbetalas av respektive huvudman. Kommunens kostnader för ersättning för mark för allmän plats och släntservitut ingår i gatukostnadsutredningens kostnadsunderlag. Bedömning av minskningen av fastighetens marknadsvärde ska dessutom ske med hänsyn till de planförhållanden som rådde närmast innan marken planlades som allmän platsmark.

När det gäller mindre tomtdelar har rättsfall och tidigare undersökningar av Lantmäteriet pekat på att ett marginellt värde av markens genomsnittsvärde bör ersättas i normalfallet. Ett genomsnittsvärde definieras som markvärde exklusive tomtanläggningar och vegetation, men inklusive nedlagda investeringar i form av vatten- och avlopp, gator m.m. 2 Förutom markersättning är fastighetsägaren berättigad till ersättning för de tomtanläggningar, t.ex. träd, buskar och byggnader, som går förlorade. Principen är att ersättning ska utgå för det bidrag som respektive anläggning utgör till tomtvärdet. I de fall en större fastighetsägare har särskild nytta av detaljplanen kan denne åläggas att avstå mark som behövs för områdets ändamålsenliga användning till kommunen utan ersättning enligt plan- och bygglagen. Fastighetsägare som på grund av planen lider skada ska kompenseras för viss skada som planläggningen förorsakar. Grundprincipen är dock att fastighetsägare får tåla mindre planskador utan kompensation får i gengäld tillgodogöra sig de nyttor planen innebär. 6.5 Åtgärder på de allmänna el- och telenäten I de fall rättigheter finns för ledningar över enskild mark och ny bebyggelse uppförs på fastigheten bekostas ev. nödvändig ledningsflytt av fastighetsägaren. Övriga åtgärder på ledningsnätet bekostas av den som är huvudman för ledningen. Huvudmannen debiterar i sin tur fastighetsägarna kostnaden för el och tele enligt gällande taxa. 6.6 Anslutning till el- och telenät Nyanslutningar till elnätet debiteras en anslutningsavgift som bygger på en schablon för säkringsstorleken. Efter anmälan till Vallentuna Elverk AB anläggs anslutningspunkt i samråd med fastighetsägaren. Debitering sker då anslutning kan ske. De fastigheter som idag är anslutna till elnätet debiteras inte ny avgift p.g.a. jordförläggningen, om de inte samtidigt gör någon annan förändring. För mer detaljerade uppgifter hänvisar vi till Vallentuna Elverk AB. Om anslutning sker till telenät tas anslutningsavgift ut. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till TeliaSonera Skanova Access AB eller annan entreprenör.

2 6.7 Fastighetsbildning Kostnader för fastighetsbildning på kvartersmark bärs av de fastighetsägare som berörs och debiteras enligt gällande lantmäteritaxa. Kommunen ansvarar för kostnader för fastighetsbildning inom allmän plats. De kostnaderna ingår i gatukostnadsutredningens kostnadsunderlag. Vallentuna samhällsbyggnadsförvaltning Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Anders Heidenfors Enquist Exploateringsingenjör

2012-07-03 DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Haga 3 OMFATTANDE FASTIGHETERNA ORMSTA 1:18, 1:56-57, 1:99-104, 1:136, 1:238-241, 1:260-261, 1:445, 1:475, SAMT DELAR AV FASTIGHETERNA ORMSTA 1:48 OCH 1:108 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Antagandehandling

1.1 Innehåll 1.1 Innehåll... 2 Planbeskrivning... 5 2. Planens syfte och huvuddrag... 6 3. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken... 6 3.1 Riksintressen... 6 3.2 Miljökvalitetsnormer... 6 3.3 Vatten... 6 4. Plandata... 6 4.1 Läge och areal... 6 4.2 Markägoförhållanden... 7 5. Tidigare ställningstaganden... 7 5.1 Översiktliga planer... 7 5.2 Detaljplaner, förordnanden... 7 5.3 Bostadsbyggnadsprognos 11A... 7 5.4 Tidigare beslut... 7 5.5 Program... 8 6. Miljöbedömning/behovsbedömning... 9 7. Förutsättningar och förändringar... 9 7.1 Grundförhållanden... 9 7.2 Topografi, vegetation... 10

7.3 Fornlämningar... 10 7.4 Bostäder... 11 7.5 Arbetsplatser... 13 7.6 Befintlig kommersiell och offentlig service... 13 7.7 Handel... 13 7.8 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse... 13 7.9 Byggnadskultur och gestaltning... 14 7.10 Trafik och parkering... 15 7.11 Gång- och cykelvägar... 16 7.12 Kollektivtrafik... 17 7.13 Tillgänglighet... 17 7.14 Lek och rekreation... 17 8. Teknisk försörjning... 17 8.1 Vatten och avlopp... 17 8.2 Dagvatten... 18 8.3 Elförsörjning... 19 8.4 Uppvärmning... 19 8.5 Avfall... 19 9. Brandförsvar... 19 10. Emissioner, risker och störningar... 19 10.1 Radon... 19

10.2 Störningar från trafik... 20 10.3 Risker och störningar från verksamheter... 20 10.4 Miljöföroreningar... 21 10.5 Risker och störningar med hänsyn till transportled för farligt gods... 23 11. Administrativa bestämmelser... 23 12. Medverkande tjänstemän... 24

Planbeskrivning 1 Detaljplan för HAGA 3 omfattande fastigheterna Ormsta 1:18, 1:56 57, 1:99 104, 1:136, 1:238-241, 1:260-261, 1:445, 1:475, samt delar av fastigheterna Ormsta 1:48 och 1:108 i Vallentuna kommun, Stockholms län. FAKTA Handlingar Detaljplanen utgörs av plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Till detaljplanen hör Program och redogörelse för programsamråd, Samrådsredogörelse, fastighetsförteckning och utredningar. 1:502 1:510 1:12 1:492 1:141:573 1:952 1:891 1:892 1:566 1:574 1:890 1:565 1:893 1:575 1:493 1:889 1:564 1:894 1:576 1:888 1:13 1:563 1:1005 1:231 Hagavägen Hagavägen Hagavägen Hagavägen Hagavägen 1:628 1:23 1:20 1:998 1:16 1:22 1:6631:665 1:666 1:678 1:664 1:667 1:679 1:680 1:674 1:681 1:675 1:689 1:18 Lindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Ormstavägen 1:707 1:691 1:692 1:693 1:694 1:695 1:6961:708 1:709 1:710 1:227 :641 1:697 1:698 1:699 1:700 1:701 1:702 1:703 1:704 1:705 1:706 Blekingevägen Blekingevägen Blekingevägen Blekingevägen Blekingevägen LindholmsvägenLindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Blekingevägen 1:53 1:18 1:136 1:475 1:241 1:886 1:917 1:148 1:108 Ekvägen Ekvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen Lindholmsvägen 1:445 Disavägen Disavägen Disavägen Disavägen Disavägen Disavägen 1:916 Lindholmsväg Lindholmsvä 1:69 ektsvägen 1:238 1:239 1:916 1:861 1:860 1:240 1:863 1:864 1:859 1:858 1:857 Askvägen Askvägen Askvägen Askvägen Askvägen 1:27 1:99 1:260 1:101 Smultronvä 1:875 1:8651:8661:8671:8681:869 Smultronvägen 1:876 1:874 1:8731:872 1:871:870 1:261 1:100 1:102 1:56 1:57 1:245 1:732 1:733 1:734 1:735 1:736 ORMSTA 1:116 låbärsvä Blåbärsvägen Blåbärsvägen Blåbärsvägen Blåbärsvägen Blåbärsvägen 1:741 1:745 1:119 1:103 1:104 1:975 1:1006 1:926 1:965 1:949 1:984 1:263 1:178 1:110 1:214 1:108 1:954 1:121 1:122 1:948 1:927 1:991 1:966 1:955 1:105 1:956 1:999 1:9920 50 100 m 1:123 1:947 1:175 1:174 1:124 1:923 1:922 1:52 1:928 1:963 1:1000 Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Karlavägen Jarlavägen Jarlavägen Jarlavägen Jarlavägen Jarlavägen Jarlavägen 1:744 Vegaväge Jarlavägen sbergsv

2. Planens syfte och huvuddrag 1 Syftet med detaljplanen är att utveckla området Haga 3 till ett trivsamt bostadsområde. Området ska bebyggas med friliggande bostäder. Äldre bebyggelse och vegetation ger karaktär åt området. 3. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken 3.1 Riksintressen Området berör inga riksintressen. 3.2 Miljökvalitetsnormer Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har regeringen hittills meddelat miljökvalitetsnormer för utomhusluft svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, bly, bensen, ozon, luftpartiklar (PM10) och vatten. 3.3 Vatten För Vallentunasjön anger miljökvalitetsnormerna att god ekologisk status ska uppnås 2021 och god kemisk ytvattenstatus 2021. För att rena dagvatten från centrala Vallentuna innan det rinner ut i Vallentunasjön planerar kommunen att anlägga en våtmarkspark vid Ormstaåns utlopp. 4. Plandata 4.1 Läge och areal Haga 3 är beläget i östra Ormsta. Områdets areal är ca 8 ha. Området avgränsas i väster av Lindholmsvägen och Disavägen, i norr av Askvägen och en gång- och cykelväg, i öster av en gång- och cykelväg samt i söder av befintlig bebyggelse vid Karlavägen.

4.2 Markägoförhållanden 1 Det föreslagna planområdet Haga 3 omfattar 18 hela fastigheter och delar av 2 fastigheter. Fastigheterna är mellan 2000 14 000 m 2. 10 av fastigheterna är bebyggda, medan det på andra fastigheter finns rester av gamla husgrunder. De större fastighetsägarna i området är NCC och Vallentuna kommun. NCC äger Ormsta 1:56-57. Vallentuna kommun äger Ormsta 1:18, 1:48. 1:100, 1:103, 1:104, 1:108, 1:261. Dessa fastigheter utgör ungefär hälften av planområdet. Ormsta 1:445 och 1:136 ägs av Team Wåhlin BYGG & VVS AB. I övrigt ägs fastigheterna av enskilda. 5. Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer I översiktsplanen redovisas Haga 3 som ett planerat bostadsområde. 5.2 Detaljplaner, förordnanden Området saknar till största del detaljplan. Stadsplan S870518 överlappas i tre delområden för att möjliggöra anslutning av angränsande vägnät till planområdet. Vidare överlappas en del av stadsplan S791112 för att möjliggöra en justering av bussvändslingan på Askvägen. Detaljplan D950621 överlappas delvis i dess västra del då delar av det föreslagna bostadsområdet inkräktar ca 1 meter i område som är utlagt för gång och cykelväg 5.3 Bostadsbyggnadsprognos 11A I bostadsbyggnadsprognosen 11A uppskattas den möjliga bostadsutbyggnaden i Haga 3 till 55 bostäder. Första byggstart anges till 2012. 5.4 Tidigare beslut Kommunstyrelsen beslutade 1984 att Hagaområdet skulle detaljplaneras i tre etapper.

Detaljplanerna för Haga 1 och 2 fastställdes 1987 respektive 1995. Delområdena är nästan helt utbyggda. För etappområdet Haga 3 fanns ett färdigt förslag till detaljplan 1995. Detaljplanen blev dock aldrig antagen. Någon detaljplan för området finns därför inte. 1 1999 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för Haga 3 som skulle möjliggöra en F-9 skola och bostadsbebyggelse i området. Efter genomfört programsamråd jämfördes placeringen av skolan i Haga 3 med en placering vid IP. Kommunen beslutade därefter att skolan skulle läggas vid IP och planarbetet avbröts. 2008-02-07 beslöt samhällsbyggnadsnämndens att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram detaljplan för området Haga 3 i Ormsta. I enlighet med förstudierapport för området. 2008-06-17 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att sända program till detaljplan på samråd. 2010-03-09 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en fastighetsplan för området. 2011-05-17 beslöt samhällsbyggnadsnämnden att sända detaljplan för Haga 3 på samråd. 2012-03-29 beslöt kommunstyrelsens näringlivs- och planutskott att utställning av detaljplan för Haga 3 skulle genomföras. 5.5 Program Ett program till detaljplan var utsänt på samråd från 3 juli till den 12 september 2008. Efter att program till detaljplan var på samråd har Vallentuna kommun fått en ny översiktsplan. Idéen om att området ska utformas med trädgårdsstadens ideal som utgångspunkt har därmed utgått. Vidare är Lindholmsvägen inte längre sekundärled för farligt gods.

6. Miljöbedömning/behovsbedömning 1 Med beaktande av vad kommunen känner till i dagsläget är kommunens bedömning att planen inte medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har under programsamrådet inte gjort någon annan bedömning. 7. Förutsättningar och förändringar 7.1 Grundförhållanden En geoteknisk undersökning har gjorts i samband med planeringen av lokalgatorna i planområdet. Utredningen visar att planområdet domineras av moränmark där berg går i dagen vid enstaka platser. Moränen är huvudsakligen en sandig siltig morän. Sten och block förkommer också. I sydöstra delen av området förekommer ca en meter tjock lera, huvudsakligen torrskorpelera ovan moränen. Överst finns ett tunt mullager. Inom de områden som planeras bli kvartersmark har inte någon geoteknisk utredning gjorts. Statens geologiska utredningars översiktliga jordartskarta bekräftar de slutsatser som dragits vid den geotekniska utredningen.

7.2 Topografi, vegetation 1 Östra delen av området är relativt plan med en svag lutning mot sydväst. Mellan Disavägen och Lindholmsvägen sluttar marken ned mot Lindholmsvägen så att det uppstår höjd-skillnader på upp till 7 m. Området är i huvudsak bevuxet med gran- och tallskog med inslag av lövträd. På de övergivna villatomterna finns inslag av fruktträd och trädgårdsväxter. 7.3 Fornlämningar Vallentuna är mycket rikt på fornlämningar och i planområdets närhet finns flera registrerade fornlämningar Tidigare genomförda utredningar har indikerat att det kan finnas oregistrerade fornlämningar i området. (Rydén 2000) För att utreda om det eventuellt finns fornlämningar i planområdet har Länsstyrelsen i Stockholms län låtit genomföra en arkeologisk utredning. Utredningen visade att det fanns tre möjliga stensättningar samt en husgrund och en trolig jordkällargrund på Ormsta 1:241. (Särskild arkeologisk utredning etapp 1, Rapport 2009:2 305 Cecilia Lindblom, Arkeologikonsult)

Bild över planområdet. Ur Särskild arkeologisk utredning etapp 1 rapport 2009:2 305, Arkeologikonsult. 1 Länsstyrelsens antikvarie har besiktigat de utpekade objekten och gör bedömningen att objekt 3 på bilden ovan är en grav och därmed en fast fornlämning. Länsstyrelsens bedömning är dock att graven inte är av sådan betydelse att den utgör hinder för en eventuell exploatering, utan den kan få tas bort om så krävs för fullföljande av planen. De övriga objekten som redovisas i utredningen är inte fornlämningar och omfattas därmed inte av kulturminneslagens skyddsbestämmelser. Den vägsträckning som föreslås genom området innebär att fornlämningen måste slutundersökas, dvs. tas bort. 7.4 Bostäder Bebyggelsen består av 9 äldre villor med tillhörande uthus. Sex villor bedöms vara permanent bebodda. Ett antal lägenheter finns inom Team Wåhlins fastighet. Lägenheterna finns dels i en äldre villa men även på den andra våningen i en industribyggnad. I de byggnader som Team Wåhlin äger finns ett antal lägenheter. Lägenheter finns bland annat ovanpå en verkstad.

1 Befintlig villabebyggelse i planområdet Förändring De gator som angränsar till planområdet förlängs genom området. Gatorna bildar fem kvarter. Kvarteren utformas så att de befintliga villorna med tillhörande uthus bevaras. För att få en ändamålsenlig fastighetsindelning behöver troligtvis ett antal uthus rivas. Bebyggelsen ska utgöras av friliggande villor samt mindre flerfamiljshus. Byggnader får uppföras i två våningar. Bostadsfastigheterna ska vara minst 1000 m 2. De flesta fastigheterna kommer att bli mellan 1100 och 1300 m 2. Stora tomter/fastigheter ger en glesare bebyggelse och grönska kan bevaras/planteras. På fastigheter avsedda för bostadsändamål får endast en huvudbyggnad uppföras. Inom fastigheter mindre än 1200m 2 får endast en bostad inrymmas. Inom fastigheter som överskrider 1200 m 2 får 2 bostäder inrymmas. Den ena bostaden får dock inte vara större än 65 m 2. Bostäderna ska inrymmas inom samma huvudbyggnad. Den totala byggnadsarean (den area som byggnaderna upptar på marken) föreslås vara 200 m 2 per fastighet. Sammanlagd bruttoarea för bostäder föreslås vara en femtedel av fastighetens area. Den största byggnadsarean för komplementbyggnader (garage, uthus) är 60 m 2 per fastighet.