Verksamhetsredovisning för Svanskogs skola 2016

Relevanta dokument
Verksamhetsredovisning. för. Nysäters skola 2016

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Verksamhetsredovisning för Höglundaskolan 2016

Verksamhetsredovisning för Lugnadalskolan 2016

KVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR

KVALITETSSAMMANFATTNING FRIDASROSKOLAN LÄSÅR

KVALITETSSAMMANFATTNING ÖSTRA-ÖSTRA STRÖ REKTORSOMRÅDE LÄSÅR

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Kommunens läsmål åk 2

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Verksamhetsrapport Valla skola

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Systematiskt Kvalitetsarbete

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Rektorsområde Trångsund Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Systematiskt Kvalitetsarbete

Uppföljning av skolresultat för förskoleklass och grundskola läsår Dnr BUN15/

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRUNDSKOLAN i Robertsfors Kommun läsåret 2014/15. När du tittar på dina

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

el% Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Karlstads kommun Beslut Dnr :5371

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kommun Kommunkod Skolform

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Typ av huvudman. Stiftelsen Hannaskolan Konfessionell Örebro 1880 Grundskola Inriktning Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Nyckeltal vårterminen 2016 Grundskola Melleruds kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Nyckeltal vårterminen 2016 Grundskola Melleruds kommun

Kvalitetsanalys 15/16. Tranängskolans fritidshem

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsrapport 2017/2018. Nibble skolområde

Beslut för förskoleklass och grundskola

KVALITETSSAMMANFATTNING FLYINGESKOLAN LÄSÅR

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Inriktning Kommun Kommunkod

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

BARN- OCH UTBILDNING Uppföljning internkontrollplan

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Transkript:

2017-01-30 BU 2017000081 Verksamhetsredovisning för Svanskogs skola 2016 Ansvarig rektor: Johan Lundh

1 1 Inledning Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Ur förordet till Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken I Säffle kommun utgör verksamhetsredovisningen en delmängd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Här redovisas sammanställningarna av enhetens förutsättningar och uppnådda resultat. Här redovisas även analyserna av varför resultatet blivit som det blivit samt förslag på utvecklingsområden för att på sikt kunna nå ett bättre resultat. Slutsatserna och utvecklingsbehoven som identifieras i verksamhetsredovisningen redogör för Hur blev det? och Var är vi? och ligger till grund för verksamhetsplanen som redogör för Vart ska vi? och Hur gör vi? Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i skolan beskrivs tydligt i Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken. Skriften finns att hämta som PDF på Skolverkets hemsida under länken: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken Här finns även bra beskrivningar över det tänkta arbetssättet för de olika områdena Hur blev det? och Var är vi? samt Vart ska vi? och Hur gör vi?.

2 2 Sammanfattning 2.1 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Variation i lärandet/ undervisningen Användandet av skolverkets tester för att mäta elevernas kunskap och att sedan ha dem som en grund för vidare arbete med kunskapsinhämtningen och elevens kunskapsutveckling. Lugnare raster med mindre konflikter 2.2 Viktiga händelser under 2016 Under 2016 har Svanskog skola bytt merparten av sin personal och tappat flera viktiga kompetenser. Västra skolområdets biträdande rektor med ansvar för Svanskog skola valde att avsluta sin anställning i Säffle kommun i februari/ mars 2016. Under sommaren slutade fem behöriga, tillsvidare anställda pedagoger. En grundskollärare gick i pension, tre sökte och fick arbete i andra kommuner och specialpedagogen som delades med Nysäters skola gick över till högstadiet i Säffle. Därmed tappades mycket kompetens och kunskap om skolans elever. 3 Förutsättningar för enheten 3.1 Organisation (Rigga för utveckling) Svanskogs skola är en F-6 skola. Skolan är organiserad som en enhet med två arbetslag; ett för skolans pedagoger och elevassistenter samt ett för fritidspersonalen. Eftersom årskullarna är olika stora krävs att eleverna arbetar åldersblandat och eleverna är indelade i klasserna F-1, 2-3 samt två stycken 4-5-6 klasser. På skolan finns ett fritidshem för alla barn. Fritidspersonalen gör viss del av sin arbetsplatsförlagda tid under dagtid i skolan. Svanskogs skola ingår i Västra skolområdet och skolledningen med en rektor och två biträdande rektorer samt det administrativa stödet med en intendent och en administratör för västra skolområdet är placerat på Höglundaskolan. Biträdande rektor och elevhälsopersonal finns på skolan vissa dagar varje vecka. Under ht 2016 gjordes flera försök att rekrytera en specialpedagog utan framgång och därför ordnade rektor så att skolan fick tillgång till specialpedagogkompetens en dag varannan vecka från och med slutet av november månad. 3.2 Elever Antal inskrivna elever i skolan Elevantal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) F-klass 9 5 Grundskola 59 65 Grundsärskola - - SUMMA 68 70 Antal inskrivna barn på fritids Barnantal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) Fritids 42 40

3 Antal elever/klass/årskurs VT 16 (juni 2016) Klass Flickor Pojkar Totalt F-klass 6 3 9 Årskurs:1 4 10 14 Årskurs:2 5 3 8 Årskurs:3 5 6 11 Årskurs:4 8 7 15 Årskurs:5 5 8 3 Årskurs:6 0 3 3 Totalt antal elever 33 35 68 Antal elever/klass/årskurs HT 16 (dec 2016) Klass Flickor Pojkar Totalt F-klass 3 2 5 Årskurs:1 6 3 9 Årskurs:2 4 10 14 Årskurs:3 5 3 8 Årskurs:4 5 6 11 Årskurs:5 8 7 15 Årskurs:6 5 3 8 Totalt antal elever 36 34 70 3.3 Lärare/personal Räknat som årsarbeten Personal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) Antal elever/lärare grundskola 11,7 10,7 Antal elever/lärare F-klass 4,5 5 Antal elever/lärare grundsärskola - - Antal elever/lärare Förberedelseklass - - Årsarbeten Studiehandledare - - Årsarbeten Elevassistenter - 1 Antal barn/fritidshemspersonal 16 17,7 Årsarbeten Elevhälsa 0,72 0,24 Årsarbeten Ledning/admin 0,48 (0,6 inkl Cecilia) 0,74

4 Legitimerad och behöriga lärare per ämne ht 2016 Heltidstjänster Därav behörig med Lärarleg. i ämnet Antal Antal Andel % Samtliga lärare 7,69 4,12 53 Bild 0,20 0,20 100 Engelska 0,43 0,27 62 Idrott och hälsa 0,49 0 0 Matematik 1,25 0,63 50 Musik 0,23 0,23 100 Naturorienterande ämnen 0,55 0,23 41 Samhällsorienterande ämnen 0,73 0,73 100 Slöjd 0,29 0,14 50 Svenska 1,85 1,44 78 Teknik 0,19 0,08 42 3.4 Elevhälsa Kurator 16% Specialpedagog 15 %. Skolsköterska 20 %. I elevhälsoteamet ingår rektor, biträdande rektorer, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Teamet har möten för beredning av elevärenden gång i veckan. Elevhälsoteamet träffar personalen på skolan en gång/termin genom klasskonferenser. Naturligtvis sker även kontakt och uppföljning mellan mentorer, kurator, syster, specialpedagog och/eller biträdande rektor ute på skolan mellan klasskonferenserna. Varje vecka gås aktuella elevärenden på skolan igenom av teamet.

5 3.5 Ekonomi Den ekonomiska redovisningen är inte helt lätt att följa då de senaståren har bjudit på en hel del organisatoriska och redovisningstekniska förändringar Redovisningen nedan avser endast de medel som tilldelats explicit för Svanskogs skola. Under alla dessa tre år har det även funnits en övergripande ansvarsnivå för Nysäter, Svanskog och Tveta under åren 2014 och 2015. För 2016 fanns en övergripande nivå för hela västra skolområdet. Grundskola driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 4329 3964 365 2015 3754 4224-470 2014 3020 3599-579 Källa: Kommunens egna uppgifter F-klass driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 399 548-149 2015 501 385 116 2014 155 357-202 Källa: Kommunens egna uppgifter Fritidshem driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 1595 1436 159 2015 1444 1256 188 2014 665 934-269 Källa: Kommunens egna uppgifter Gemensamma kostnader västra skolområdet 2016 2016 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 4148 3654 494 F-klass 288 192 96 Fritidshem 433 289 144 Gemensamma kostnader Nysäter, Svanskog, Tveta 2015 2015 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 652 543 109 F-klass 0 0 0 Fritidshem 0 0 0

6 4 Kunskapsresultat 4.1 Lågstadiet vt 16 ÅK 1 (14 elever) ÅK2 (8 elever) ÅK 3 ( 11elever) Ämne Bedömning mot vt 2016 Bedömning mot vt 2016 Bedömning mot vt 2016 Når målen Når inte målen Når målen Når inte målen Når målen Når inte målen Bild 14-8 - 11 - Engelska *) *) 8-10 1 Idrott och - - 8-11 - hälsa Matematik 13 1 8-10 1 NO - -?? 11 - SO - -?? 11 - Slöjd(sltm+sltx) *) *) *) *) 22**) - Svenska 13 1?? 10 1 Teknik - - - - 10 1 (Åk 1-2 läser inte alla ämnen) *) Läses inte **) Sltx/ sltm? Anges ej 4.2 Lågstadiet ht 16 ÅK 1 ( 9 elever) ÅK2 ( 14 elever) ÅK 3 ( 8 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå Antal som ej bedöms nå Antal som ej bedöms nå Flickor 6 Pojkar 3 Flickor 4 Pojkar 10 Flickor 5 Pojkar 3 Bild - - - - - - Engelska *) *)?? - - Idrott o hälsa 2 - - 1 - - Matematik 1-3 3 2 - Musik 1 -?? - - NO - - 3 5 3 1 SO - - 3 5 3 1 Slöjd (sltm+sltx) *) *) *) *) - - Svenska - - 2 5 3 1 Teknik 1-3 5 3 1 (Åk 1-2 läser inte alla ämnen) *) Läses inte? Anges ej

7 4.3 Mellanstadiet Vt 16 ÅK 4 ( 15 elever) ÅK5 (8 elever) Ämne Bedömning mot Vt 2016 Bedömning mot Vt 2016 Når målen Når inte målen Når målen Når inte målen Bild 15-8 - Biologi 15-7 1 Engelska 15-8 - Fysik 15-8 - Geografi 15-8 - Historia 15-6 2 Idrott och hälsa 15-8 - Kemi 15-8 - Matematik 14 1 8 - Religion 15-7 1 Samhällskunskap 15-8 - Slöjd (sltx+sltm) 30-16 - Svenska 13 2 7 1 Teknik 15-7 1 4.4 Mellanstadiet Ht 16 ÅK 4 ( 11 elever) ÅK5 ( 15 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå Antal som ej bedöms nå Flickor 5st Pojkar 6st Flickor 8st Pojkar 7st Bild - - - - Biologi - - - - Engelska - - 1 1 Fysik - - - - Geografi - - - - Historia - - - - Idrott - - - - Kemi - - - - Matematik - - 1 - Religion - - - 1 Samhällskunskap - - - - Slöjd - - - - Svenska - - 1 1 SVA - - - - Teknik - - - -

8 4.5 Åk 6 Vt16 (3 elever) Genomsnittligt meritvärde: 222,5 poäng Ämne Andel % som når målen (E-A) Genomsnittlig Antal F Betygspoäng Flickor Pojkar Bild - 100 17 - Engelska - 67 8 1 Hem- och konsument. - 100 13 - Idrott och hälsa - 100 15 - Matematik - 100 14 - Musik - 100 13 - Biologi - 100 16 - Fysik - 100 15 - Kemi - 100 14 - Geografi - 100 16 - Historia - 100 15 - Religionskunskap - 100 12,5 - Samhällskunskap - 100 12,5 - Slöjd - 100 12,5 - Svenska - 100 13 - Svenska som andraspråk - 100 - - Teknik - 100 15-4.6 Åk 6 Ht16 (8 elever) Genomsnittligt meritvärde: 140,6 poäng Ämne Andel % som når målen (E-A) Genomsnittlig Antal F Betygspoäng Flickor 5st Pojkar 3st - Bild 20% 33% 11,3 2 Engelska 20% 33% 9,4 2 Hem o konsumentkunskap 100% 100% 11,3 - Idrott och hälsa 20% 100% 10,9 1 Matematik 100% 100% 11,9 - Musik 100% 100% 14,7 - Biologi 20% 100% 10 1 Fysik Läses vt16 Läses vt16 - - Kemi 100% 100% 11,3 - Geografi Läses vt16 Läses vt16 - - Historia 40% 33% 7,2 3 Religionskunskap 20% 33% 8,4 2 Samhällskunskap Läses vt16 Läses vt16 - - Slöjd 100% 100% 10,3 - Svenska 100% 100% 12,5 - SVA - - - - Teknik 100% 100% 11,6 -

9 4.7 Nationellt prov åk 3, svenska VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Tala (muntlig uppgift) 11 100% Läsförståelse (berättande text) 10 91% Läsförståelse (faktatext) 10 91% Högläsning 11 100% Textsamtal 11 100% Skriva (berättande text) 10 91% Skriva (stavning, interpunktion) 9 82% Skriva (faktatext) 10 91% 4.8 Nationellt prov åk 3, matematik VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Muntlig kommunikation 11 100% Sannolikhet, huvudräkning 10 91% Uppdelning av tal, enkla problem 9 82% Geometriska begrepp 8 73% Räknesätt, enkla problem 10 91% Mätning massa, skriftliga räknemetoder 8 73% Enkla problem 10 91% 4.9 Nationellt prov åk 6 VT-16 Siffrorna inom parentes anger procentsats betyg VT åk 6. Betyg/Ämne Svenska Matematik Engelska A 0(0%)% 0(0%)% 0(0%)% B 0(0%)% 33%(0%) 0(0%)% C 33(33%)% 33%(67%) 0(0%)% D 67(67%)% 33%(33%) 67(67%)% E 0(0%)% 0(0%)% 0(0%)% F 0(0%)% 0(0%)% 33%(33%)

10 4.10 Elevenkät Kunskap 2016 Trend Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 92% Jag vet hur det går för mig i mitt skolarbete 88,5% Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 96,1% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls 4.11 Elevärenden VT 2016 Antal Andel % Trend F-klass - - Åk 1 1 7 Åk 2 3 37,5 Åk 3 2 18 Åk 4 6 40 Åk 5 2 25 Åk 6 - - Summa: 14 - Källa: Intern data 4.12 Elevärenden HT 2016 Antal Andel % Trend F-klass 2? Åk 1 4 44 Åk 2 7 14 Åk 3 4 50 Åk 4 1 9 Åk 5 4 26 Åk 6 3 38 Summa: 25 - Källa: Intern data Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer och underlaget utgörs av en alldeles för liten population är det orimligt att ange några trender. Antalet elevärenden är helt och hållet individbaserat och kan inte jämföras årskursvis mellan olika läsår.

11 4.13 Åtgärdsprogram Redovisas i antal och andelar (%) elever som har haft åtgärdsprogram under VT-16 VT 2016 Antal Andel % Trend F-klass Åk 1 - - Åk 2 - - Åk 3 1 9 Åk 4 1 6 Åk 5 2 25 Åk 6 - - Summa: 4 - Källa: Intern data Redovisas i antal och andelar (%) elever som har haft åtgärdsprogram under HT-16 HT 2016 Antal Andel % Trend F-klass Åk 1 - - Åk 2 - - Åk 3 - - Åk 4 1 9 Åk 5 1 6 Åk 6 2 25 Summa: 4 - Källa: Intern data 4.14 Elevenkät Elever i behov av stöd- 2016 Trend Jag får extra hjälp när jag har svårigheter Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag 96,1% behöver det Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer och underlaget utgörs av en alldeles för liten population är det orimligt att ange några trender. Antalet elevärenden är helt och hållet individbaserat och kan inte jämföras årskursvis mellan olika läsår.

12 4.15 Elevfrånvaro Vt 16 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Summa: Källa: Intern data Elever Antal elever 5-10 dagar Antal elever 11 20 dagar Antal elever > 20 dagar 4.16 Elevfrånvaro Ht 16 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Summa: Källa: Intern data Elever Antal elever 5-10 dagar Antal elever 11 20 dagar Antal elever > 20 dagar

13 4.17 Analys Kunskapsresultat ÅK F-1: Under läsåret 2016 har flera lärare lämnat skolan. Den lärare som i våras undervisade förskoleklassen är inte längre kvar på skolan. Övergången från förskoleklass till åk 1 var besvärlig då barnen inte upplevdes vara mentalt förberedda för att börja i åk 1. De två första kravlösa veckorna med lära-känna lekar och liknande gick bra, när lite mer skolarbete skulle starta protesterade flera barn. De uttryckte att de saknade fri lek. Idag tycker alla barn att det är roligt att gå i skolan och de har kommit in i arbetet bra, barnen uttrycker att de trivs i skolan. I klassen arbetar en behörig, tillsvidareanställd grundskollärare och en outbildad grundskollärare. I klassen går 5 förskolebarn och 9 åk 1 elever. Åk 2-3: Under läsåret 2016 har flera lärare lämnat skolan och klassen har fått, för dem, en ny behörig grundskollärare. Till sin hjälp har hon haft en behörig grundskollärare som arbetat 75%. Under höstterminen 2016 har det varit ganska turbulent och rörigt i åk 2-3. Barnen har varit svåra att motivera för skolarbete och många har uttryckt att ingenting är kul. Flera av eleverna är svaga i svenska och matte och några av dem kan inte läsa utan ljuder sig igenom texterna. Det finns också ett barn i klassen som inte kan alla bokstäver. När terminen slutade 2016 slutade också den behöriga grundskolläraren och har idag ersatts av en outbildad grundskollärare som arbetar heltid. Åk 4-6: Under läsåret 2016 har det genomförts stora förändringar i undervisningen vid Svanskogs skola på mellanstadiet. Pedagogerna strävar efter ett elevaktivt arbetssätt där lärandet står i fokus istället för läroboken. Läraren och eleven tillsammans bestämmer takten utifrån elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna har tagit fram arbetssättet efter att ha lyssnat på elever som börjat högstadiet och deras berättelser om vad de saknar för förkunskaper och vägt in det i planeringen. Pedagogerna i åk 4-6 vill att eleverna ska vara rustade för och förberedda på sin närmsta framtid. Undervisningen är en mix av gammalt och nytt. Dels används läroböcker och annat liknande material där var och en arbetar sig fram i sin egen takt. Samtidigt löper ett repetitionsspår parallellt där varje elev följer sina individuella scheman med hjälp av ett kryss-schema. Genom dessa scheman styrs upp så att det som eleven behöver träna mer på ägnas mer tid och det som eleven redan kan görs i raskare takt. Allt för att kunskaperna inte ska falla i glömska under tiden som eleven går vidare till andra områden i språk och matematik. På väggarna i klassrummet finns materialet för att underlätta elevernas lärande, ett exempel är måttenheter. Studieansvar och studiemedvetenhet är begrepp som ständigt hålls levande i åk 4-5-6. Eleverna tränas i att studera. Pedagogerna arbetar för att de 4:or som kommer upp i 4-5-6:an ska bli engagerade i sina studier bl a genom sina äldre förebilder och att de ska bli studiemotiverade. Vidare tränas elever i samarbete, pedagogerna planerar in detta när det känns naturligt i undervisningen till exempel vid laborationer. Den ordinarie undervisningen tillrättaläggs efter varje enskild elevs behov. Eleverna kan spendera nästan hela sin skoldag i det sociala sammanhanget i klassen oavsett behov. I åk 4-5-6 kan eleverna få del av innehåll som är både lättare och svårare. Det finns 6:or som behöver repetera ämnesinnehåll från 4:an och 4:or som klarar av att ta in ämnesinnehåll för åk 6. Istället för att se det stora spannet som ett hinder och problem så försöker pedagogerna att utnyttja det till elevernas fördel så mycket som möjligt. I åk 4-5-6 jobbar en behörig tillsvidareanställd grundskollärare, en blivande grundskollärare som är under utbildning och en obehörig grundskollärare. Fritidspersonalen går också in i grupperna under dagtid och jobbar del av sin arbetsdag i de båda klasserna. Den behöriga läraren undervisade några av barnen under våren 2016. För övriga pedagoger är gruppen ny liksom det är nytt för barnen att ingå i en klass tillsammans 4-5-6. I klasserna går 34 elever.

14 Sammanfattning Svanskog skola F-6: Flera elever uttrycker att det inte är viktigt att gå i skolan, att de kommer att få jobb ändå och att skolan inte är viktig för det yrke de ser som sin framtid Läsning och läsförståelse Åk 1: Alfabetsträning Läsförståelse Åk 2-3: Läsning Läsförståelse Motivera eleverna att vilja studera Åk 4-5-6: Läshastighet Läsförståelse Åk 6: Motivera eleverna att studera Omedelbara åtgärder Åk F-1: Kartläggning av åk 1 genomfördes under hösten 2016 Anpassningar har upprättats för de barn som behöver det Itpa-test har en elev genomfört med specialpedagogen Åk 2-3: Reviderat elevernas extra anpassningar med hjälp av specialpedagog Kartläggningar enligt Skolverkets material ska genomföras mycket snart Åtgärdsprogram kommer att upprättas för några elever Extra lästräning med elever genomförs enskilt till att börja med och kommer så småningom att övergå i grupper för vissa elever Rektor har tillsatt elevassistent till elev med behov av struktur och ordning Åk 4-5-6 Kartlägga alla elever i åk 4-5 med hjälp av skolverkets tester Uppdelning i mindre grupper Enskild undervisning för elever med behov Utvecklingsområden på längre sikt (nästa läsår) Fortsatt arbete med att tydliggöra vikten av att gå i skolan

15 5 Normer och värden 5.1 Kränkningsärenden VT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 1 Åk 6 Summa: 1 Källa: Intern data HT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 1 Summa: 1 Källa: Intern data 5.2 Elevenkät Normer & värden 2016 Trend Jag känner mig trygg i skolan 96,2% Det är arbetsro på de flesta lektionerna 80,7% Det finns alltid en vuxen på skolan jag kan prata? med Jag behandlas bra av mina skolkamrater 88,5% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer och underlaget utgörs av en alldeles för liten population är det orimligt att ange några trender

16 6 Analys Normer och värden Att medvetandegöra eleverna om hur självkänsla, attityder och grupptryck påverkar relationer mellan människor och på så sätt skapa en tryggare skola. Att visa eleverna att olikheter är något positivt och att allt handlar om hur vi själva väljer att se på andra. Att ha en skolmiljö där man får uppleva en lugn omgivning som känns trygg. Att ständigt påminna eleverna om att minska på det hårda språket tänker vi kan bidra till detta. Att göra rasterna bättre genom fler aktiviteter och att tona ner allvaret på rast-fotbollen. Att levandegöra Elevernas likabehandlingsplan 7 Elevers ansvar och inflytande 7.1 Elevenkät Ansvar och inflytande 2016 Trend Jag får vara med och tycka om olika saker i skolan. 85% Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete Genom elevrådet kan vi elever få igenom förslag som gör skolan bättre 84% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls 7.2 Analys Elevers ansvar och inflytande Genom att eleverna görs delaktiga i sitt skolarbete genom individuella scheman med egna val har elevinflytandet ökat drastiskt. Eleverna har också stort inflytande genom klassråden där de fått vara med och tagit flera ganska stora beslut. Det förväntansdokument som skapats på skolan gör att eleverna tydligt kan se ansvarsfördelningen mellan lärare och elev i lärandesituationer. Eleverna medvetandegörs om sitt ansvar för sin inlärning. 8 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Variation i lärandet/ undervisningen Användandet av skolverkets tester för att mäta elevernas kunskap och att sedan ha dem som en grund för vidare arbete med kunskapsinhämtningen och elevens kunskapsutveckling. Lugnare raster med mindre konflikter