Högstadium > Samhällslära > vatten och sanitet David Chancellor Carlos Nacufonha testar vattnet i en nyborrad källa. Frivilliga förebygger sjukdomar genom att sprida information På marken mitt i ringen ligger en rad laminerade kort. På ett kort rör sig höns fritt där man lagar mat. De pickar i sig smulor ur kärlen. På en annan bild tvättar någon händerna och intill finns en tallrik med mat. Byborna lyssnar på en rödakorsfrivillig, en lugn och allvarlig man i 20-årsåldern. Korten är hjälpmedel när Carlos Nacufonha informerar om god hygien och hur viktigt det är med renlighet för vår hälsa. Jag är frivillig för jag vill hjälpa bybor och jag vill vara en del av Röda Korset, säger han. Man blir sjuk av smutsigt vatten Nacufonha är en av de frivilliga i distriktet Ribaue i Nampula-provinsen i norra Moçambique. I synnerhet på landsbygden i Moçambique råder det brist på rent vatten, eftersom vatten- ledningsnätet inte når alla byar och det inte finns tillräckligt med brunnar. Ofta hämtar folk sitt vatten från en närbelägen flod eller sjö. Alla människor har inte tillgång till bra vatten. Vi berättar för folk att man måste koka vattnet innan man använder det om man tar sitt vatten ur floden, berättar Nacufonha. För folks hälsa är det ett problem att man ofta tvättar sig och tvättar sina kläder på samma stäl- Rent vatten och sanitet I provinsen Nampula driver Röda Korset ett vattenoch sanitetsprogram som går ut på att bygga nya vattenpunkter och hjälpa folk att bygga bättre dass. Med sanitet avses sådant som har med renlighet att göra, som rent vatten och hygieniska dass.
Högstadium > Samhällslära > vatten och sanitet len som man hämtar sitt dricksvatten. Avföring kan också hamna i vattnet. Det leder till att det i vattnet finns virus och bakterier som orsakar sjukdomar, bland annat diarré. I fattiga förhållanden är diarré ofta en dödlig sjukdom, eftersom allmänkonditionen är dålig och avstånden till hälsovårdsstationerna är så stora att de som blir sjuka inte kan få vård. I avlägsna byar är det få som har bil och några allmänna kommunikationsmedel finns inte. Frivilliga sprider information och ger råd Rödakorsfrivilliga sprider information och uppmuntrar folk att ändra på vanor som har visat sig vara skadliga. De frivilliga kommer själva från någon by i närheten och folk i de andra byarna vet vem de är. Vi hjälper till med att städa hus och bära vatten. Vi berättar hur man ska ta hand om sitt vatten och att avfall ska begravas, förklarar Nacufonha. Sanitetsunderlag tillverkas också av frivilliga och de frivilliga ger också råd om hur man använder underlagen. Sanitetsunderlag är betongplattor som gör dassen mer hygieniska. På landsbygden består ett dass ofta av en grop som man har grävt i marken. Sanitetsunderlaget läggs över gropen och har ett lock som man kan stänga. Betongplattan är lätt att rengöra. Det är viktigt att dassgropen är täckt, så att flugor inte kommer åt avföringen. Med flugorna sprids bakterier till vatten och mat som inte har täckts över. Rent vatten ska förvaras i ett rent kärl med lock, säger Carlos Nacufonha. Text: Kirsi Koivuporras Röda Korsets frivilliga gjuter sanitetsunderlag i betong. De rullas sedan hem till köparen. Något för dig som är motiverad, har folkvett och är läskunnig Röda Korset i Moçambique har vissa kriterier för frivilliga. Volontärerna skall höra till det samhälle där de ställer upp som frivilliga. De ska kunna bete sig och åtnjuta respekt i samhället. De frivilliga ska också kunna läsa. Läskunniga finns det inte alltid tillräckligt av, så det kravet är man ändå ibland tvungen att tumma på. Volontärerna skall också vara motiverade och redo att dela med sig av sina kunskaper. David Chancellor
Högstadium > Samhällslära > kamratutbildare David Chancellor Kamratutbildare besöker skolor och talar om hiv/aids och andra frågor som berör ungdomars liv. Kamratutbildare talar till unga på ungdomars språk Nontobeko Mkhize verkar vara lycklig. Hon heter Happiness i andra namn. Kanske hennes föräldrar tänkte att lycka är något man ska ha med sig hela tiden. Mkhize är 19 år och verkar inom Röda Korset som kamratutbildare i Pietermaritzburg i Sydafrika. Kamratutbildarna besöker skolor inom sitt eget distrikt och informerar om hiv/aids och andra frågor som berör ungdomars liv. De tar också initiativ till olika slags jippon och leder ungdomsklubbar. På lektionerna berättar vi om hiv/aids, vi undervisar i livshantering och första hjälpen, men talar också om tonårsgraviditeter och om hur viktigt det är med preventivmedel, förklarar Mkhize. Nontobeko Mkhize har gått ut gymnasiet, men har inte just nu råd med fortsatta studier. Arbetet som kamratutbildare ger henne erfarenheter och färdigheter som hon har nytta av i arbetslivet. Jag vill göra något som jag kan ägna mig åt med passion. Nu vet jag vad jag klarar av och har fått bättre självförtroende, säger Mkhize. Nästan var femte har hiv/aids I fjol genomförde Röda Korset en kampanj i Sydafrika som gick ut på att kamratutbildare knackade dörr och informerade om hur man använder kondomer. Hiv/aids är ett stort problem i Sydafrika. Enligt FN-organet Unaids är 18 procent av 15-åringarna hiv-positiva. I Sydafrika finns det cirka 1,4 miljoner barn som är föräldralösa på grund av aids. Hiv/aids är fortfarande starkt stigmatiserat: inställningen till dem som blir smittade är negativ och de utsätts för diskriminering. Mkhize säger att människors inställning till kampanjerna för sexuell hälsa varierar. En del tar emot informationen med öppet sinne, medan andra anser att det är saker man inte bör diskutera
Högstadium > Samhällslära > kamratutbildare och tala om. En del tycker att upplysningsverksamheten är onödig och att man inte längre behöver informera om användningen av kondomer. I Sydafrika är det viktigt att man högaktar de äldre. Mkhize säger att många tycker att hon inte borde tala om sådana saker eftersom hon är ung. En del föräldrar följer fortfarande traditionerna strikt. Jag kan inte själv heller tala om frågor kring sex med min mamma, eftersom man ska respektera sina föräldrar. Men med mina kompisar kan jag tala. Mkhize har också fått ökat anseende i samhället. En del människor inom min egen region har börjat respektera mig på ett annat sätt sedan jag blev kamratutbildare. Jag upplever att jag har åstadkommit någonting. Viktigt att ta ansvar för sitt eget liv Redan nu ger kamratutbildarnas arbete synliga resultat. Det är speciellt unga flickor som lätt blir gravida, men just nu väntar ingen barn här, säger Mkhize. Hon beklagar ändå att pojkarnas drogmissbruk inte verkar avta. Nontobeko Mkhize tycker att kamratutbildarnas budskap går bättre hem hos flickorna än bland pojkarna. Utanför skolans värld fyller Röda Korsets ungdomsklubbar en viktig funktion. Vi går till idrottsplanen för att spela olika spel tillsammans med andra ungdomar. Det gäller att ha någonting att göra som förhindrar de unga att välja dåliga vägar, förklarar Mkhize. Inom klubbarna talar man också om frågor som har med hälsa att göra. På det sättet sprids informationen också utanför skolvärlden. Mkhize konstaterar att kamratutbildningen är viktig för alla ungdomar. Det är frågor som gäller oss här och nu. Då är det bättre att samlas, tala och dela erfarenheter. Det är viktigt att ta ansvar för sitt eget liv, fatta sina egna beslut och tro på sig själv. Text: Kirsi Koivuporras Nontobeko Mkhize känner att hon har uppnått något viktigt som kamratutbildare. Röda Korset har producerat läromedel för skolelever. Materialet används under kamratutbildarnas lektioner. David Chancellor David Chancellor
Högstadium> Samhällslära > finländska frivilliga kirsi koivuporras kirsi koivuporras Elina Kankare Emilia Fagerlund Kontakt med ungas liv Elina Kankare tänkte länge på att ställa upp som frivillig. Hon tog reda på vilka olika alternativ som fanns, men den uppgift som var rätt för henne hittade hon ändå av en slump. På ett möte i samband med sitt jobb träffade hon en frivillig från Ungas skyddshus och blev inspirerad. Ungas skyddshus erbjuder hjälp och stöd för ungdomar under 19 år och deras familjer om de har råkat i en svår situation. Kankare konstaterar att unga människor har väldigt olika problem, allt från tonårsuppror till problem med rusmedel eller till och med våld i hemmet. Av frivilliga krävs äkta engagemang och tid. Kankare har nattjour på skyddshuset en gång i månaden och dessutom har hon jour på den webbtjänst som nyligen lanserades och som ger ungdomar tillfälle att diskutera olika frågor under övervakade förhållanden. På webben finns det överraskande många klienter, det är tydligt att det finns ett stort behov av en sån service. De unga tycke om att det finns en övervakare på diskussionsforumet, någon som på riktigt är intresserad av det de har att säga, berättar Elina Kankare. Positiv respons har man också fått för att antalet användare är begränsad. I en liten grupp kan alla göra sig hörda. Skyddshusen hjälpder när det är svårt Ungas skyddshus erbjuder hjälp och stöd för ungdomar under 19 år och deras familjer. Vid behov erbjuder skyddshusen unga människor ett ställe att övernatta, samtalshjälp med föräldrarna och stöd för båda parter i att bygga upp en framtid. Man kan sticka sig in på ett skyddshus eller ta kontakt per telefon. De frivilliga i skyddshusen har också jour på webben en gång om veckan. Då ges tillfälle att diskutera olika teman.
Högstadium> Samhällslära > finländska frivilliga Kankare säger att det känns bra att se en ung människa få rätsida på sitt liv igen. Det här är så givande, så nu kan jag inte ens längre tänka mig att jag inte skulle vara frivillig. Skyddshuset ser till att man har kontakt med det liv ungdomar lever. Samtidigt får man träffa många fina och annorlunda människor. Ibland är det som att ta ett steg ut i en annan vardag. Man lär sig snabbt att få ett annat perspektiv på sina egna bekymmer och funderingar, konstaterar Kankare. Vän med Leila från Iran Emilia Fagerlund flyttade från Jyväskylä till Helsingfors i början av året och ville ha något meningsfullt att göra i sin nya hemstad. Fagerlund har själv bott utomlands, så invandrarfrågor låg henne nära om hjärtat. Det känns speciellt viktigt att göra något just nu, när invandringsfrågor har varit på tapeten och attitydklimatet har blivit sämre. Fagerlund gick med i Röda Korsets vänverksamhet och blev nyligen vän åt Leila från Iran. Leila har inga anhöriga i Finland och hon bor ensam. Stöd i en ny kultur Invandrarnas vänverksamhet är avsedd att hjälpa nykomlingar i vårt land att bli hemmastadda här. Människor från olika kulturer lär känna varandra och lär sig något nytt. Röda Korsets mångkulturarbete förekommer i många andra former också, som i språkövningsklubbar, läxläsningsklubbar, internationella klubbar, boendehjälp och lägerverksamhet. Leila är ganska ensam och har inga finländska kompisar. Jag försöker vara ett stöd och en vän och hjälpa henne i övrigt också, säger Fagerlund. De två kvinnorna träffas och pratar och tillbringar tid tillsammans. De brukar koka kaffe eller laga mat tillsammans. Fagerlund har också hjälp Leila med vissa praktiska saker, som att fylla i blanketter. Det känns bra att vara frivillig och Leila har blivit en riktig vän för mig. Vänskap handlar alltid om att både ge och ta; mig ger det mycket glädje och energi, förklarar Emilia Fagerlund. TeXT: Kirsi Koivuporras
Högstadium > Samhällslära > uppgifter Uppgifter: Vad har Carlos, Nontobeko, Elina och Emilia för uppgifter som frivilliga? Vad är det som motiverar dem? Hur kan frivilliga öka välfärden i det samhälle de bor i? Fundera över vad organisationer har för betydelse när det gäller att öka välfärden och med tanke på hållbar utveckling. På vilka sätt tycker du att individer kan påverka i samhället?