Jan Gunnarsson, Det svenska Värdskapet, levererade en rad sanningar om värdskap oc ledarskap. DOKUMENTATION FRÅN DEN 20 MAJ 2005, BERGSPARKEN, ÄLVSBYN. Mot visionen med konkreta aktiviteter I oktober 2003 formulerades en kraftfull vision för Älvsbyns kommun av ett femtiotal älvsbybor. Alf Nordlund, Sparbanken Nord, inledde den andra återträffen för det som populärt kallas Kronogårdsgänget med att lyfta fram visionen för allmän skärskådning. I Älvsbyn är miljön stimulerande och trygg. Här finns naturskönt, attraktivt boende, mångkulturell samverkan och samhällsengagerade människor. Entreprenörskap, samarbete och gränsöverskridande uppmuntras. Älvsbyborna är fler och har ökat sin medelinkomst. Visionen pekar mot ett skeende framåt i tiden och det är mot den vi jobbar. Tanken är att vi i dag ska göra en återblick och se vad som hänt, förklarar Alf Nordlund. Alf Nordlund, Sparbanken Nord. Sparbanken Nord satsar 700 000 kr per år i utvecklingsarbetet Samtal för Framtiden i kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Piteå och Älvsbyn. Samarbetet syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete. I varje kommun finns lokala arbetsgrupper Styrgruppen för Samtal för Framtiden består av Anders Sundström, Gusten Granström, Erik Hägglöv, Eva Quist och Kjell-Åke Nilsson. Älvsbyns styrgrupp består av: Robert Granström, Tina Hollstedt, Bo Johansson, Leif Lindgren, Gunilla Lundin, Alf Nordlund och Ralph Forsberg Kjell-Åke Nilsson, samordnare för Samtal för Framtiden, påminde om att tankar om framtiden alltid ska hållas levande och att visionen ska förändras i takt med samhället. Är denna vision fortfarande vår önskan om hur det ska vara i Älvsbyn? Det är fritt att tycka, menar han och gav en kort bakgrund till arbetet som ligger bakom orden. Vi började jobba tillsammans i Älvsbyn redan år 2000 i projektet Oanade krafter, då vi funderade på styrkor och möjligheter i Älvsbyn och vad vi kan göra för att lyfta fram, förstärka och synliggöra dessa. Det gjordes en stor enkätundersökning bland 600 boende, utflyttade, in- och utpendlare och studenter. En studieresa gjordes också till kommunen Haram i Norge som har liknande samhällsstruktur som Älvsbyn, med närhet till en större universitetsstad. De hade blivit årets kommun i Norge och deras sätt att arbeta med utvecklingsfrågor imponerade på oss. Vi insåg då att detta inte var något arbete ett fåtal människor kan göra men att vi tillsammans kunde bjuda in till ett brett arbetet för att jobba fram en vision för samhället Älvsbyn. Under träffen i Kronogård, en fredag och lördag i oktober 2003, deltog 50 personer med ett gemensamt intresse kommunens framtid. Det var väldigt roligt men också värdeladdat, inte minst visionens formulering att öka sin medelinkomst diskuterades länge och väl. Fast det är egentligen ganska viktigt ju högre inkomst desto mer jobb och skatteintäkter till kommunen, menar Kjell- Åke Nilsson. Under träffen enades man om tre huvudspår entreprenörskap, livskvalitet och attityder och det är kring dessa ämnen som grupperna sedan dess fortsatt att jobba med för att komma några steg närmare visionens mål. Nu är det dags att stämma av hur arbetet går och vad som behöver göras för att komma vidare. Kjell-Åke Nilsson, Samtal för Framtiden, menar att en vision ständigt måste omprövas och förändras i takt med samhällets utveckling. 1
En vision måste konkretiseras mot mätbara mål Processledaren Leif Magnusson har följt arbetet ända sedan Kronogård. Han har femton års erfarenhet av affärsutveckling och projektledning och har bland annat jobbat fram underlag för rullbanan i Kallax och företagsbyn Acusticum. Engagemanget i Älvsbyn har imponerat på honom. Mitt första möte med er var under Kronogårdsövningen och då mötte jag oerhört engagerade och väldigt flitiga människor som var beredda att offra fritid för att fundera över Älvsbyns framtid, säger Leif Magnusson uppskattande. Redan då var ni överens om att det inte räcker att enbart formulera en vision, den måste också konkretiseras rejält mot mätbara och långsiktiga mål. Långsiktiga mål De långsiktiga mål som definierades för de kommande fem åren handlade om ekonomisk tillväxt, procentsatta inom olika branscher och med en förhoppning om totalt 200 arbetstillfällen och nya 20 företag. Vidare skulle befolkningen öka, folkhälsan förbättras, utbildningsnivå höjas och en nolltolerans mot brottslighet införas. Kortsiktiga mål kan nås utan Bosse De kortsiktiga målen för den närmaste treårsperioden bestod av mer konkreta och jordnära aktiviteter som grupperna sedan dess jobbat vidare med för att förverkliga. Det genererades en aktivitetslista med vad som skulle göras, av vem och när, berättar Leif Magnusson som höjer ett varningens finger för den klassiska sjukan som allt som oftast grasserar i de allra flesta kommuner. När viktiga saker behöver göras pekar alla på kommunen och i det här fallet på Bosse. Men han kan inte fixa allt. Det finns massor som måste göras utan kommunen. De kan fixa vissa saker, beroende på ekonomin, men långt ifrån allt. Välkomnar ungdomar Innan han uppmanar grupperna att ta sig an dagens uppgift att återigen resonera om hur man går vidare, vem som ska göra vad och när det ska vara klart välkomnade han de nytillkomna och speciellt de unga som anslutit till dagens träff. Det är roligt att se nya unga människor. Det är ni som ska fixa det! Vet ni det? Processledaren Leif Magnusson imponeras av engagemanget i Älvsbyn men varnar också för den övertro som ofta finns att kommunen ska fixa det mesta. Livskvalitet Sven Eriksson berättar om livskvalitetsgruppens arbete och konstaterar att det inte varit en helt enkel process att föra arbetet mot målen vidare. Till en början var vi mellan 15 20 personer men tyvärr har det sedan varit svårt att samla alla, vi har varit fyra-fem som dragit lasset sedan dess. Vi har också misslyckats att få in ungdomar i arbetet. Ibland har det också varit svårt enas i gruppen, det har inte skett utan vånda. Det prioriterade områdena inom det vida begreppet Livskvalitet är: Boende/boendemiljö Vård/omsorg Skola/utbildning Fritid Infrastruktur med service, handel och kommunikationer Social trygghet och hälsa/öppenhet/gästvänlighet Mötesplatser En viktigt fråga ur livskvalitetsaspekt är att minska droganvändningen. Det behövs också träffar med representanter från byarna så att vi får höra deras synpunkter om utvecklingen i kommunen, annars är det risk att det blir en centralortsföreteelse, menar Sven Eriksson. Attraktivare att bo i Älvsbyn Andra aktiviteter som planeras kretsar kring attraktiva tomter i Älvsbyn, försköning av infarter med bättre sammanlänkning av cykel- och gångvägar samt en bättre koppling mellan skola, kommun och näringsliv så att utbildningarna bättre motsvarar de lokala behoven. 2
Fria arbetsresor med buss inom Fyrkanten är en konkret åtgärd som gruppen tror skulle locka fler att bosätta sig i kommunen. Vi tror att många då skulle tycka att det vore attraktivt att bo i Älvsbyn. Här finns Fyrkantens lägsta tomt- och villapriser, bra skola och omsorg. Tufft för föreningslivet Gruppen har också diskuterat föreningslivet som står inför stora förändringar. Föreningslivet har svårt att rekrytera nya eldsjälar, det är ett utdöende släkte. Föreningarna dras dessutom med tuff ekonomi och många har tvingats säga upp sina lönebidragsanställda. Många har en tynande verksamhet, samtidigt som det blir allt viktigare att vi har ett föreningsliv som kan ta hand om våra ungdomar, konstaterar Sven Eriksson som poängterar föreningarnas stora sociala funktion. Ett seminarium planeras i Älvsbyn under hösten för att belysa framtidsfrågorna i föreningslivet. Hur ska kopplingen mellan unga och samhället stärkas? Hur har Livskvalitetsgruppen lyckats jobba för att stärka kopplingen mellan skola, kommun och näringsliv, undrar Robert Granström, Entreprenörsgruppen. Egentligen har vi haft en aktivitet sedan fem år tillbaka en projektgrupp för film och debattsamtal. Det har varit ett sätt få ihop näringsliv, skola och kommun på nytt sätt, att se film tillsammans och debattera aktuella frågor i den, svarar Sven Eriksson. Projektet ligger nere i år men det blir en fortsättning 2006. En stor del av ungdomarna vill påverka sin framtid, de vill träffa politiker men inte i singelform. Tyvärr har uppslutningen från politiker varit dålig. Det skulle vi vilja ändra på. Läraren Inger Lundberg håller med om att ungdomar är intresserade av att träffa politiker men att de gängse formerna är förlegade. Det ska vara mer av rundabordssamtal. Vi måste organisera och tänka annorlunda så att sätten att mötas blir modernare. Det är värdelöst att politiker bara kommer och hälsar på, menar hon. Entreprenörskap Entreprenörsgruppens arbete redovisades av Robert Granström. Inte heller den gruppen har haft några ungdomar involverade tidigare men nu har man lyckats få med ett alert gäng från Starta eget-utbildningen. De tre prioriterade områden är: Näringens Hus gemensam utställnings- och mötesplats för näringsliv, utbildning och kommun Den lokala ekonomin att klarlägga näringens betydelse för den lokala ekonomin Uombojs. Affärsutveckling med sikte på att göra den lokala näringen synligare utanför Älvsbyn. Kopplat till varje område finns ett antal planerade aktiviteter som tenderat att bli väldigt omfattande. För att driva dessa frågor har därför en EU-ansökan tagits fram för ett projekt kallat Näringslivsbyn. Det finns ett behov av ett Näringens Hus i Älvsbyn, en permanent utställning om näringslivet. Många vet inte vad det innehåller, man känner till de stora företagen medan många andra är anonyma, menar Robert Granström som berättar att idén delvis kommer från ett tidigare EUprojekt där Älvsbyn hade en del internationella kontakter med Tyskland och Danmark. Då vi besökte dem blev vi mottagna i furstliga lokaler. Polarbröd har greppat hur det ska se ut, deras koncernkontor är ett föredöme av den typ man ser ute på kontinenten. För många andra är problemet är att man bara har lunchrummet att representera i. I detta hus skulle även idéer från företagargymnasiet kunna presenteras. På företagargymnasiet är man jätteduktiga men få företag känner till det. I Näringens Hus kan många samlas, en form av galleriaidé. Älvsbyn ingen tärande del av landet Det andra insatsområdet fokuserar på att Älvsbyn i sig är ett litet ekonomiskt system som påverkas och drabbas av systemet på nationell nivå. Vi har diskuterat en mediaaktion där vi får fram att Älvbyn absolut inte är någon tärande del av Sveriges inland, säger Robert Granström som menar att man bör studera vad som är utrett, ta reda på fakta och kontinuerligt jobba med pressreleaser. En annan vision vore att en tiondel av aktiesparandet ska gå till lokala näringslivet. I dag är inte så många börsnoterade, men det är värt att tänka på. Med sikte mot nya kunder Det tredje området, kallat Utombojs, handlar om affärsutveckling med sikte på nya kunder/partners utanför den lokala marknaden. De här tre insatsområdena är ett gediget projekt som man inte klarar att driva på ideell basis, därför har vi skrivit en EU-ansökan, berättar Robert Granström. Samtidigt måste vi fundera vad vi ska göra om vi inte får pengarna. Det krävs ett bredare engagemang i frågor som berör utvecklingen av vårt lokala näringsliv. Kanske kan man driva några symbolfrågor som visar att företagarna bryr sig om Älvsbyns framtid, menar han. Ett viktigt arbete är nu att informera de EU-ansvariga handläggarna på Länsstyrelsen. 3
Dagens uppgift: Hu Attityd Att arbeta med attityder är oerhört viktigt om man vill åstadkomma positiva förändringar, att man ser möjligheter istället för problem, menar Ralph Forsberg. Attitydgruppen, som under perioden bestått av ett skiftande antal deltagare, har till skillnad mot de övriga haft många ungdomar med i arbetet. Attitydgruppens tre prioriterade områden är Trygghet i samhället och därmed ökat civilkurage bland befolkningen, Självkänsla att Älvsbybor känner stolthet över sig själva och bygden samt Vär(l)dskap Älvbyn ska vara förknippat med gott bemötande, utomordentlig service och vänlighet. Vi har föreslagit att kommunen ska instifta ett pris för civilkurage i Älvsbyn, något vi hoppas kommunfullmäktige bifaller nu i juni, berättar Ralph Forsberg. Många aktiviteter på gång I arbetet för att stärka stoltheten i bygden kommer Älvsby-ambassadörer att värvas. Det är människor som vill lära sig mer om Älvsbyn och förmedla en positiv bild av Älvsbyn varhelst de befinner sig i världen. Självkänslan ska också ökas genom att Älvsbyns historia dokumenteras vilket redan är på gång av ett gäng äldre i kommunen. Tanken är att materialet i framtiden ska kunna användas i föreläsningssammanhang och i skolan. Andra aktiviteter som planeras under hösten är en Bry sig om-vecka i samarbete med trygghetsområdet och en satsning på Solpoolen där syftet är att mobilisera mer ideella krafter för att förgylla tillvaron för Älvsbyns äldre och ensamma. Det pågår verksamhet redan idag med koppling till trygghet, Blåslampan är ett exempel. Det har också tagits beslut i kommunfullmäktige att bilda ett brottsförebyggande råd. Dessutom finns beslut att från och med 2006 anordna Folkhälsans dag en gång per år med en mängd aktiviteter kring folkhälsan, berättar Ralph Forsberg. Slutligen har gruppen också lagt fokus på behovet av bra aktiviteter sommartid i Älvsbyn för att det ska bli mer attraktivt att stanna i eller besöka Älvsbyn under semestertider. Samtliga grupper poängterar att syftet inte är att tillsätta nya grupper eller skapa nya aktiviteter där liknande verksamhet redan finns. Istället ska man sträva efter att stötta och förstärka befintliga verksamheter, exempelvis inom föreningslivet. Ambitionen är att mobilisera alla krafter i Älvsbyns kommun i det framtida utvecklingsarbetet. Axplock ur diskussionerna: Det krävs en viss sjukdomsinsikt för att inse nödvändigheten att börja jobba strategiskt med utvecklingsfrågor. Vi har lokaler men brist på kontor i hela kommunen, därför skulle det behövas ett kontorshotell. Kreativitet och affärsidéer är viktiga men att orka genomföra dem är kanske ännu viktigare. Det behövs väldigt mycket tålamod. En entreprenör är en korsning mellan en balettdansör och en räknemaskin... Ska vi ha tillverkning i Älvsbyns kommun måste vi synkronisera Starta eget och gymnasiet och hitta ett system där de knyts till övriga näringslivet. Hur gör vi det? Ska man jobba med strategier och utveckling bör det första man gör vara att skaffa en extern styrelseordföranden. Hans roll är att ifrågasätta vad vi håller på med, 4
r går vi vidare, vem gör vad och när det ska vara klart? annars riskerar vi bli självgoda. Han ställer de relevanta frågorna. Vi sitter inne med svaren. Vi är det sist koloniserade området i Europa och vi behöver sannerligen kliva upp på berget och betrakta omvärlden. Av tradition är vi produktorienterade, vi bryr oss inte om hur det ser ut på våra industriområden medan man i andra länder lägger stora summor på entréer och kulisser. Vi borde stimulera resandet för att få nya intryck. Många gånger räcker det med att skotta bort en jordhög. Det skulle betyda rätt mycket med ett större estetiskt tänkande, men hur väcker man en sån inspiration? Hur visar man att det går att tjäna pengar på ett snyggt industriområde? Jag tror det kan finnas potetial för ett trygghetsboende, ett seniorboende där folk faktiskt är beredda att betala en hög insats. De attraktiva tomterna är svåra att komma åt. Dilemmat är de begränsade möjligheterna att bygga vid älven på grund av det ökade strandskyddet för en nationalälv. Det kommer folk utifrån, till exempel från Norge, som köper hus i Muskus, Tväråsel och Vidsel som sedan blir fritidshus. Kommunen borde kanske ligga steget före dem. Tomterna kan vara oerhört bra, så bra att även en Stockholmsfamilj kan komma och bo här. Kommunen borde ha pengar avsatta för att locka boende till kommunen. Varför inte marknadsföra tillsammans med fastighetsmäklarna? Det går att bo billigt i Älvsbyn och pendla till jobbet, men det kräver ett transportnät om man ska ta sig till jobbet, nån typ av ringlinje. Bor jag i Korsträsk och ska pendla till Luleå skulle jag i alla fall köra hela vägen. Det skulle behöva projekteras ett nytt villaområdet med 60 hus i Norrabyn. Om man vill se samverkan ska man åka till Gnosjö och se hur de lånar folk mellan varann, de betalar bara lönen. Det är flexibilitet. Förr var byggnadsverksamhet teknik och kvalitet, numera är det juridik och ekonomi. Om en badplats ska vara öppen har inget att göra om ungarna tycker det är kul att bada utan om kommunen har råd att betala skadestånd om någon dyker på öronen från bryggan kommunen satt ut. Är det inte idé att börja fundera hur vi ska ändra attityderna. Kan vi inte skicka fler till Haram eller Valdeness. Mina elever lär sig ingenting av mig, de lär sig av sina egna erfarenheter. Vi måste även låta företagare göra det. Om jag berättar om upplevelsen i Haram orkar ingen lyssna. Det finns en rädsla för att få in yngre personer som kan mer. Fyrtiotalisterna går på sparlåga, de väntar på pensionen. Underskatta inte gamla uvar! Försöka hitta plattformar att samarbeta kring, gärna två fredliga läger som kan strida och sporra varandra där alla kan känna att de är med och skapar något. Det viktigaste är att sätta fokus på att förändra våra egna attityder, annars kan vi varken åka Stockholm eller någon annanstans. Vi måste frälsa oss själva först! 5
Detta kom grupperna fram till: ATTITYDGRUPPEN Ralph Forsberg: Vi är ense om att genomföra de aktiviteter vi har på vårt blad och har utsett ansvariga. Somligt är redan påbörjat, annat inte. Dessutom har vi nu ytterligare tre aktiviteter: Vi ska flytta logen från Selholmen till Lomtjärn och kring den skapa ett aktivitetscenter där föreningar kan bedriva olika typer av aktiviteter. Jag tar ansvaret och det ska göras sommaren 2006. Vi ska fråga älvsbyborna vad de kan göra för Älvsbyn. Via webben och Älvsbybladet ber vi folk att skriftligen komma in med tankar och idéer. Bosse skriver en krönika och Gunilla Lundin ansvarar för att det blir genomfört. Vi ska också bjuda in allmänheten till Värdskapets kväll i höst eller till våren då fler får möjlighet att lyssna på Jan Gunnarsson. Syftet är att öka värdskapet i kommunen. Det ska även finnas möjlighet för kommunanställda att vara med under dagen. ENTREPRNÖRS- GRUPPEN Robert Granström: Bo Eriksson ska kontakta Länsstyrelsen och kolla vem det är som handlägger vår EU-ansökan. Vi ska bjuda in dem till samtal för framtiden i Älvsbyn före utgången av augusti. Vi ska arbeta för att samhället blir snyggare, att alla även företagare börjar städa närområdet. Kanske borde vi återuppta tävlingen Älvsbyns fulaste sevärdhet, som vi hade för några år sedan, där folk får rita en bild eller göra en modell av hur det borde se ut istället. Företagarföreningen kommer att skriva en handlingsplan före midsommar där en tätare samverkan mellan skolan, starta eget, företag och Köpmannaföreningen finns med i det nya strategidokumentet. Företagarföreningen kommer att kontakta skolan för att diskutera under vilka former samverkan ska ske. Parallellt kommer undomarna från Starta eget-utbildningen att jobba fram ett eget förslag. Eftersom företagen inte känner till Starta eget-deltagarna skissar vi på att Företagarna kan fungera som bollplank för dem. Vi har tidigare pratat om fadderverksamhet. Jag tror ungdomarna kommer med minst lika bra idéer, det är de som har behovet, menar Robert Granström. LIVSKVALITET Sven Eriksson: Vi diskuterade mycket i vår grupp men kom inte fram till några konkreta beslut. När det gäller samverkan mellan skola, kommun och näringsliv ska Sven och Bosse jobba vidare med frågan. För föreningslivet behövs träffar i fler än ett steg. Många föreningar dras med ekonomiska problem eftersom föreningar ska klara sina anläggningar själva i allt större utsträckning. Mesta av tiden går åt till det, man orkar inte bedriva verksamhet vilket hämmar utvecklingen. Vi ska samla gamla och nya föreningar under hösten och inventera hur det ser ut på sikt. Alf Nordlund tar ansvar för det. Skolan kan bli bättre på att nyttja föreningslivet. Alla ungdomar känner inte till vilken bredd som finns, många vill inte gå dit ensamma, de söker inte självmant upp sportfiskeklubben. Vi behöver hitta ett bättre system, kanske ska föreningarna presentera sig på ungdomsgården. Det är också ett problem att få ut information till föreningar eftersom representanterna ändras och posten hamnar i fel brevlådor. Funderingar kring föreningslivet Man behöver prova nya sätt att lotsa unga till aktiviteter på deras villkor. De ringer knappast till kommunens föreningsregister. Det här öppnar nya möjligheter att kommunicera med ungdomar på deras sätt, med SMS eller andra nätverksbyggande aktiviteter. Traditionella synen på föreningsarbete fungerar inte på yngre. Ofta pådyvlas engagerade ungdomar kravet att bilda en ungdomsförening där de måste lära sig föreningsteknik. Vi måste inse att det växer fram en ny form av föreningsliv som inte är baserat på det gamla föreningslivet. Nu gäller snabba mötesformer där det behövs tillgång till ett antal lokaler där ungdomarna kan träffas under annorlunda former. Morgondagens föreningsliv kommer inte att se ut som gårdagens. Det kan bestå av tre personer med ett singelintresse som existerar i tre månader. Det finns en kommun i södra Sverige som arbetat på ett otraditionellt sätt. Leif Magnusson Många föreningar skapas för att någon vill slåss för något, till exempel en klasskompis som drabbats av apati. Vi har ett regelverk i samhället som inte belönar engagemang, vuxenvärlden erbjuder antingen kalla handen eller långbänk. Stig Strömbergsson Det bör vara kommunen sak att se till anläggningar så att föreningslivet kan orka prestera ideella arbetsinsatser. Benny Göransson Attraktivt boende I dag saknas säljande marknadsföring av attraktivt boende i kommunen. På kommunens hemsida borde det finnas argument för varför man ska flytta till Älvsbyn med uppgifter om attraktiva tomter, både enskilda och centrala, information om vård, omsorg, skola, fritidsaktiviteter, bussar allt som finns en genomtänkt säljlista, kanske via samarbete med någon fastig- 6
hetsmäklare. Det behövs en färdig broschyr som Älvsbyhus och andra kan använda för att marknadsföra kommunen utanför kommunens gränser. Benny Göransson Om samverkan Formerna för samverkan mellan skolan, samhället, politiker och näringsliv alla berör frågan! Sparkar vi igång ett projekt får vi säkert effekter och kan lämna över stafettpinnen mellan grupperna. Det behövs grubblas mer över det här. Robert Granström Leif Magnusson bjuder på en idé Det har varit djupa diskussioner under dagen och det har varit kul att gå runt och lyssna. Bland annat har ökad acceptans hos företagen att ta hand om ungdomar diskuterats. Jag har ett förslag. Flera företag tittar oroligt på nästa kvartal och kämpar för att gå runt. De har varken råd eller ork att ta hand om ungdomar. Ingen orkar tänka långsiktigt. På många företag finns äldre personer som snart ska sluta, vare sig de vill eller inte. Både ungdomar och äldre belastar det offentligt system istället för att göra nytta i näringslivet. Istället för att äldre måste ut ur företaget kan de stanna där en tid och ta hand om en lärling tillbaka till det gamla systemet med mästare. Frågan är hur man ska finansiera det? Det handlar om rätt mycket pengar, men samtidigt försörjs de ju ändå med offentliga medel. I nuläget är det nästan omöjligt att återuppliva det gamla lärlingssystemet, det finns alltför många hinder, fackliga krav med minimilöner med mera. Borde det inte finnas någon som är villig att betala när det finns de som betalar för att ingenting görs? Kjell-Åke Nilsson: Sätter man igång en försöksverksamhet kan man säkert få lov att kringgå regler om man gör upp med fack, Försäkringskassan, studiemedelsnämnden med fler. Det finns säkert lösningar även om de inte är så lättåtkomliga eftersom de är fastbyggda i fyrkantiga system. Kan man beskriva en försöksverksamhet där syftet är gott går det kanske att ansöka om dispens. Varför inte ett EU-projekt? Det skulle säkert lösa en hel del av livskvalitetsgruppens och attitydgruppens problem. Resultatet av all möda som ett strategiskt utvecklingsarbete innebär kan vara väl värd att vänta på, en insikt som allt fler blivit varse. Allt sker inte över en natt. Utvecklingsarbete tar tid Alf Nordlund konstaterade att engagemangen i vanlig ordning ökade allt eftersom tiden rann iväg. Dagens givande diskussioner var några timmar kort. Det finns anledning att fortsätta diskussionerna i grupperna. Tack för att ni tog er tid att komma hit. Ambitionerna är att gå vidare i höst och då ta sikte mot den långa visionen. Kjell-Åke Nilsson påminde om att visionen anger ett önskvärt tillstånd som hela tiden måste omprövas. Jag tycker att ni tar och funderar kring innehållet i visionen. Hav förtröstan, råder Johansson Kommunalrådet Bosse Johansson knöt ihop säcken och bjöd på en trösterik metafor, för den som till äventyrs tycker att utvecklingsarbetet går alldeles för långsamt. Utvecklingsarbete är ungefär som att göra balsamvinäger. Man börjar med en stor tunna vin som man spänner ett tyg över. Efterhand dunstar vinet men efter 30 år är den mängd som blivit kvar söt och fin. Då har alla smakämnen blommat ut. Hav förtröstan, det blir bara bättre och bättre. 7
Vad kan man lära av en iranier? Jan Gunnarsson fick en handfast lektion om värdskap i mötet med den högst okonventionelle iranske busschauffören Payman i Umeå som formligen knyckte kunderna ur taxikön till sin flygbuss. Du ska komma med, åka bussen, bra sightseeing, bra persisk musik, bara 30 kronor, sa han samtidigt som han helt frankt tog väskorna, föste ihop lämnade bagagevagnar det måste vara snyggt när folk kommer och vallade in protesterande sällskap i sin buss till taxichaufförernas stora förtret. Jag blev helt ställd men samtidigt tillräckligt nyfiken för att kliva på bussen, berättar Jan som fick en 16 minuters sällsam upplevelse med en chaufför som ömsom stannade bussen för att fostra passagerarna hur man plingar vid hållplatser, ömsom guidade och berättade historier alltmedan det goda humöret spred sig bland de överrumplade passagerarna. Efter några dagar ringde Jan upp mannen, nyfiken att få veta mer. Hur länge har du kört buss, frågade jag. Jag kör inte buss! Jag ger människor en bättre dag, blev svaret av mannen som under 20 års tid kört bussen mellan city och flyget. De kommer lite sura, människor är lite stressade ser du, en del här i Sverige är lite negativa. Om jag möter någon som glömmer släcka helljuset jag tänker, aah, gratis ljusterapi! I min buss alla garvar och har kul, människor blir glada. Men taxichafförerna då, undrade jag, de blir väl sura. Jo, dom blir lite förbannade men varje vecka jag köper stor chokladkartong, då blir alla glada igen, sa Payman. En gång stannade denne man sin fullsatta buss vid en rondell för att traska in på Vägverket för att påpeka att det var skitigt i rondellen. Sån är Payman. Det handlar om värdskap. Med värdskap i fokus Jan Gunnarsson har jobbat trettio år med turism och värdskap, varav drygt halva tiden i Åre. Han driver nu initiativet Det svenska värdskapet med det blygsamma målet att Sverige ska bli världens mest gästvänliga land. Vi har ett land som funkar bra, vi är språkkunniga, serviceinriktade och jätteduktiga, säger Jan Gunnarsson som dock påstår att värdskapet brister emellanåt, inte av elakhet utan snarare av brist på kunskap. Ett välkomnande Sverige är nödvändigt ur många aspekter. Värdskap är egentligen ohyggligt kommersiellt, det handlar om affärer, företagsamhet, utveckling och framgång. Knappa in den mänskliga faktorn på en sökmotor och du finner katastofer och allehanda olyckor man bör skydda sig mot. Först på 66 plats kommer tillvarons hopp, Frödinge ostkakor, som deklarerar att trots alla deras masskiner, produkter och processer vore de ingenting utan den mänskliga faktorn, kärlek, omtanke och intuition. Tillit och goda relationer Vad avgör om folk vill köpa något av er då konkurrenterna har likadana produkter, undrar Jan Gunnarsson. Jo, det handlar om tillit och förtroende, det är männsikor och engagemang som är den avgörande faktorn. Alla höjdpunkter i livet innehåller möten mellan människor. Man har följt 10 000 människor i USA och funnit att folk med goda relationer sällan får hjärtinfarkt eller drabbas de av förkylningsvirus och om de gör det blir de snbbt friska. Relationer är viktigare än kost och motion är för hälsan. Tjocka produktglasögon Tror ni att någon vill köpa produkter och tjänster? Icke då. Ni som sitter här är så fulla med fördomar, säger Jan Gunnarsson men räknar även in sig själv i den skaran. Vi människor har blivit produktblinda förvirrade nog att på allvar tro att folk vill köpa det vi säljer! Vi går runt med våra produkter och tjänster försedda med tjocka produktglasögon och ser allt inifrån och ut. Men världen ser oss med andra ögon. 8
Sluta tänka produkter! Fråga istället, vad ska folk använda det här till, eller varför ska folk komma till Älvsbyn? Tillverkar en sak, säljer en annan Elisabeth Arden behärskar konsten att byta perspektiv. Hon lär ha sagt att i fabriken tillverkar vi smink, i butikerna säljer vi hopp. Men att kunden inte alltid expert och vet exakt vad han behöver finns det gott om exempel på. Min urstockholmske kompis som jobbar i järnaffär berättade en dag om en totalförvirrad snubbe som kom för att köpa en borrmaskin. Vad ska du men den till, frågade min kompis och fick veta att kunden tänkte borra ett hål. Vad ska du med hålet till då, frågade kompisen och fick veta att kunden, som började bli lite irriterad, tänkte sätta upp en krok och på kroken skulle han hänga en handduk. Så du ska inte ha ett hål då, konstaterade min kompis och det hela slutade med att kunden gick ut med en tub superlim för 48 kronor. Han hade tänkt borra sönder hela kakelväggen, förstår du hur förvirrad han var, sa min kompis. Epsioden visar på skillnaden mellan en vad- och en varför-människa. En vad-människa ger precis vad kunden frågar efter. En varför-människa ger av sin kunskap och erbjuder ett bättre alternativ. Där gör en enorm skillnad på värdskapet. aktiviteter tillsammans med Viktväktarna eller Friskis & Svettis. Glöm nöjda kunder, tänk framgångsrika kunder råder Jan Gunnarsson. Det finns bara en sak som är värre än nöjda kunder, det är en nöjd personal. Framgångsrika kunder och framgångsrik personal är det vi ska sträva efter. Vill ni ha hit fler folk till Älvsbyn, så var medveten om att ingen utifrån är beredd resa hit för att hjälpa till. Ni måste angripa saken från andra hållet. Vad finns det för behov och problem därute som ni i Älvsbyn har lösningen på? Mångfald av natur- och kultur Det riktigt svåra är att lokalt enas hur man ska sticka ut, hur man ska särskilja sig från mängden. Det brukar sluta med att man erbjuder mångfald. För att alla ska vara sams och må bra brukar det heta att man ska erbjuda en mångfald av natur- och kulturupplevelser. Vi är allt för alla. På marknaden betyder det absolut noll! Vår herre skapade natur världen över, kultur är allt människor gör hur ska vi då kunna vara ett varumärke i huvudet på folk i Luleå, Stockholm eller Europa? Det krävs enormt mycket mod att våga sticka ut! Det är jättesvårt. Flummar man för att alla ska var nöjda blir inget. Det pågår mycket jobb därute just nu. Står ni still är det som att åka rulltrappa som är på väg åt fel håll. Det gäller att gå fortare om ambitionen är att utvecklas och växa. I bästa fall finns något unikt. Grunden för att skapa ett framgångsrikt område handlar om infrastruktur, attraktioner och människor. Infrastruktur omfattar allt från boende, kommunikationer, miljö, trygghet, utbildning till fritid. Finns inte rätt utbildning på en ort som föräldrarna vill ha till sina barn väljer de hellre en annan bostadsort. I begreppet attraktioner finns värden som naturliga och historiska förutsättningar, kända namn, marknadsplatser, kultur, nöjen, sport, evenemang, byggnader med mera. Något som drar folk till platsen. I bästa fall finns något unikt att bygga på. Sedan då det kanske viktigaste, människorna på platsen. Människors kompetens och deras attityd till värdskap är direkt avgörande för om en plats lyckas eller ej, säger Jan Gunnarsson och han har definitivt belägg för det påståendet.. Ingen går väl för att bada Ett annat exempel är från ett större badhus i Göteborg dit ledningsgruppen trodde att folk gick för att bada. Förstår ni hur förvirrade folk är som på fullt allvar tror att folk går till ett badhus för att bada! De flesta har ju badkar hemma. I själva verket kommer de för att gå ner i vikt, förbättra sin kondition eller som en pensionerad släkting till mig simma runt och leta hajhonor. Ni skulle sett ledningsgruppens min då jag frågade vilken kväll i veckan de anordnade mingelafton för seniorer eller hade Gå fortare om ni vill utvecklas Ni är så jagade av konkurrenter, tro mig. Det är fullkomligt krig mellan platser. Turistorter men också kommuner som vill ha fler invånare. I London har Svenska Turistrådet 130 andra länders kontor att slåss med, många med mer resurser än vi har. Tyska familjer har massor välja på, de kanske inte ens väljer att resa utan köper möbler istället. Utgångsläget att lyckas är väldigt, väldigt tufft och det är svårt att knycka gäster från andra områden. Om ni slöar till, då är det kört! Kanske ett något udda exempel på hur ett gott ledarskap stimulerar ett gott värdskap. Inför OS i Lillehammer fick alla invånare ett kuvert en månad innan med två krokar och ett gummiband. Med följde en noggrann instruktion med uppmaningen att öva upp förmågan att se glada ut men att komma ihåg att ta av hjälputrustningen innan OS-invigningen. Man kan anta att budskapet gick hem i stugorna. 9
Brist på värdskap signalerar om uselt ledarskap Enligt Jan Gunnarsson går det inte att tala om ledarskap utan att tala om värdskap. Oavsett om den handlar om turism, företag eller organisationer går ledarskap och värdskap hand i hand. Värdskap är konsten att få människor att känna sig väntade. Man har rätt att känna sig väntad då man börjar ett nytt jobb, flyttar till en ny ort eller kommer som kund eller tillfällig besökare. Det yttre värdskapet i en kommun eller i ett företag är en spegel av det inre värdskapet, påstår Jan Gunnarsson. Hur välkomnar man varandra och nyanställda? Det finns oftast ritualer med fika och lycka till då någon ska sluta men hur välkomnas nya? Känner sig den nyanställde väntad? Hur lätt det är att flytta hit till Älvsbyn? Hur många knackar på och välkomnar den nyinflyttade? Eller är det kommunen som ska göra det? Hur är inställningen bland företagare, välkomnar man och tar med den nye i de nätverk som finns eller är det också kommunens ansvar, undrar Jan Gunnarsson som menar att det är en stor konst och utmaning för en plats som exempelvis Älvsbyn att få till ett värdskap där politiker, entreprenörer och ledare på olika nivåer tar ett gemensamt ansvar för utvecklingen. Som vi behandlar varandra kommer vi att behandla andra. Talar man om varandra istället för med varandra, sprider rykten inne i verksamheten så speglar det genast av sig i kontakterna utåt. Brist på värdskap är 99 gånger av 100 signaler om uselt ledarskap. Antingen är man en dålig ledare eller så har man rekryterat fel personer alternativt lurat in folk i verksamheten utan att vara otroligt tydlig om vad som gäller i företaget vilka värderingar, policy och målbilder som den anställde förväntas dela. Tyvärr är de flesta otydliga med vad som gäller, man kan till och med tycka att det är pinsamt att ge klara besked, men när sedan den anställde eller nye chefen inte funkar blir man förbannad. Förtroendekapital kan snabbt raseras Värdskap är nåt helt annat än leendet som lärdes ut på diverse charmkurser 10
Harley Davidsson tillverkar motorcyklar men säljer möjligheten för en medelålders revisor att dra på sig svarta skinnbyxor, köra genom små byar och få känna att folk är lite rädda för honom. under nittiotalet. Värdskap är en äkta vilja att bidra till andra människors framgång och välbefinnande. Hur ska exempelvis ett projekt där många partners är inblandade kunna fungera om man inte välkomnar varandras medverkan? Om inte förtroendet för varandra finns i projektet ersätts det av ett kontrollbehov istället. Förtroende är det sammanhållande limmet i alla relationer men också på alla arbetsplatser. Förtroendekapitalet som sakta men säkert byggs upp man vinner människors tillit, visar sig ärlig och pålitlig, klarar det man lovat och lever som man lär kan raseras illa kvickt. Lyssna bara på ordet förtroendevald. Vi har gett någon förtroendet att förvalta vår röst. Tyvärr har en del blandat bort begreppen och glömt bort för vad man valts och av vem, kanske inte här i Älvsbyn men det finns gott om exempel bland fackföreningsgubbar, företagsledare och politiker. Scandia har en gigantisk apparat att nu återställa det förtroende man raserat, konstaterar Jan Gunnarsson. Stolthet och tacksamhet Grundbulten i gott värdskap och i förlängningen också i gott och tjänande ledarskap är stolthet och framförallt tacksamhet. Om ni inte går till jobbet med tacksamhet över er själva, er uppgift att tjäna människor, att ni bor där bor och gör det ni gör kommer heller ingen generositet. Det är tacksamma människor som utövar värdskap. Bittra människor har ingenting att ge oss andra. Det är en konst att få människor att känna sig välkomna Det är en fantastisk konst att vara duktig värd jämt, stå där i skidliften i april då den miljonte rumpan vill ha en bygel. Att jämt vara duktig, inte varannan dag utan jämt. Det är ett sätt att förhålla sig till andra människor. En god värd mår gott när andra mår bra, menar Jan Gunnarsson. Alla människor behärskar inte konsten. Värdskap kommer inifrån en människa, det är inte en fasad som funkar åt ett håll men inte åt annat. Inte minst medarbetare måste känna sig välkomna annars kommer ingen annan att göra det. Städerskan är en precis lika viktig person i värdskapet, vad är sämre värdskap än om det är äckligt på rummet. För att inte tala om toaletter. Det verkar som om folk gillar rena toaletter! Värdskap handlar om stolthet. Är man stolt över sin verksamheten, sin kommun eller sin by så skiner det igen. Värdskap kräver en stolt människa som gärna går några meter extra för att visa vägen eller plockar upp ett pappersskräp från gatan. Men vägen dit är lång. Det är en enorm konst för Älvsbyn att få till gott värdskap. Att få entreprenörer, politiker, handlare, och människor i allmänhet att dra åt samma håll med besökarens bästa för ögonen. Den dagen det hänger en hänvisningsskylt på restaurangen som har stängd till Olles krog 700 meter längre bort då är ni en bra bit på väg, menar Jan Gunnarsson. Några grundläggande byggstenar för ett gott värdskap Produkten måste vara bra. Information måste vara lättillgängligoch korrekt. Menyn utanför restaurangen är en självklarhet. Design någon har tänkt och bemödat sig om att det ska vara trivsamt, funktionellt och vackert. Rent det där med att folk verkar gilla fräscha toaletter. Vänlighet ett leende, en liten chokladmint med orden lessen för kön om kunden fått vänta alldeles för länge. Kunskap någon som går tre meter extra för att vara vägvisare (eller är det löjligt att vara vänlig, kanske rentav fjäskigt?) Det är viktigt att man känner till det man håller på med, känner till sin plats. Pris det får inte vara för dyrt. Säkerhet viktigt att ta ansvar så att medarbetare och gäster känner sig säkra och trygga. En hotellkorridor där kopiatorn eller en trave bråte blockerar nödutgången har förorsakat många dödsolyckor. Tillgänglighet hur är ni tillgängliga? Skräckexemplen är telefonsystem med 60 före i kön.värdskap är stolthet i handling och gäller oavsett vem vi möter. 11