Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23
Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade. Trots att över 8 procent av de som ingår i undersökningen är kvinnor är exempelvis endast 13 procent av kyrkogårdscheferna kvinnor. Kvinnor upplever genomgående sin arbetsmiljö som sämre. Sedan 199 finns ett avtal mellan parterna som ger varje anställd rätt till minst två dagars fortbildning per år. Efterlevnaden av detta avtal är dålig och vissa grupper är mer förfördelade än andra. Av de som inte får någon fortbildning alls återfinns över 4 procent av de som inte anser att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på arbetsplatsen jämfört med endast knappt 18 procent av de som tycker att de får bra information. Enligt avtal mellan parterna ska utvecklingssamtal genomföras årligen med alla anställda och detta ska ske på ett planerat och systematiskt sätt. Av de som tycker att arbetsgivaren inte ger bra information om förändringar på arbetsplatsen har knappt hälften haft ett utvecklingssamtal jämfört med knappt procent av de som tycker att de får bra information. Andelen som är direkt missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö är mer än dubbelt så stor bland kvinnorna jämfört med männen, 9 respektive 4 procent uppgav detta. En något större andel missnöjda finns bland de som arbetar i en församling som inte ingår i en samfällighet. Skillnaderna mellan stiften är mycket stor. Endast 1 procent är missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö i det, i detta avseende, bästa stiftet jämfört med 17 procent i det stift som hade den största andelen missnöjda. Det är mer än dubbelt så vanligt att den som blir mobbad är en kvinna. 9 procent av kvinnorna uppger att de blivit mobbade på arbetet jämfört med knappt 4 procent av männen. Denna undersökning uppvisar stora skillnader mellan stiften. Linköpings stift har genomgående en större andel missnöjda medarbetare jämfört med de andra stiften. Svenska kyrkans personalsammansättning En stor del av de anställda inom Svenska kyrkan arbetar inom församlingsverksamheten. Det är i huvudsak präster, diakoner, församlingspedagoger och församlingsassistenter. En annan stor grupp arbetstagare är de som arbetar på kyrkogårdar och inom kyrkor och församlingshem med bland annat skötsel och drift av dessa. Den administrativa personalen utgör också en relativt stor andel av de anställda. 2
SKTF inom Svenska kyrkan SKTF har medlemmar hos nästan 8 av de drygt 9 arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Antalet medlemmar per arbetsgivare är litet. Hos nästan 6 arbetsgivare har SKTF färre än fem medlemmar. Utmärkande för avtalsområdet är alltså att det finns ett stort antal arbetsgivare med få anställda. SKTF, med sina drygt 4 medlemmar inom Svenska kyrkan, representerar 17 procent av de anställda och är därmed den näst största fackliga organisationen inom detta avtalsområde. Större delen av den administrativa personalen, assistenter med flera, är medlemmar i SKTF, samt ungefär hälften av annan administrativ personal såsom chefer, kyrkokamrerer och ekonomer. Närmare 3 procent av diakonerna, drygt 3 procent av församlingspedagogerna och nästan hälften av församlingsassistenterna är också medlemmar i SKTF. SKTF har även ett antal medlemmar som arbetar som präster, förskollärare/föreståndare och kyrkvaktmästare. Inledning SKTF har genomfört ett par undersökningar med ett slumpmässigt urval av SKTFmedlemmar som är anställda inom Svenska kyrkan. Denna undersökning omfattar över 1 genomförda telefonintervjuer, vilket motsvarar cirka procent av SKTFs medlemsantal inom Svenska kyrkan. Svarsfrekvensen överstiger 95 procent. Denna rapport omfattar frågor som berör ledarskapets betydelse för upplevelsen av arbetsmiljön samt hur de anställda upplever ett antal arbetsmiljörelaterade faktorer. I en tidigare rapport, som redovisades i samband med kyrkomötets öppnande hösten 22, behandlades frågor som var relaterade till utvecklings- och utbildningsfrågor. I denna rapport görs jämförelser mellan olika grupper av anställda, dels beroende av var inom Svenska kyrkan de arbetar, dels beroende av kön och dels beroende av inom vilket stift de arbetar. När det gäller var inom Svenska kyrkan de arbetar är materialet uppdelat på två grupper; de som arbetar i en församling som inte ingår i en samfällighet och de som arbetar i en församling som ingår i en samfällighet. Orsaken till denna uppdelning är antagandet att en samfällighet, som ofta omfattar ett större antal anställda, har bättre förutsättningarna att tillhandahålla en mer omfattande kompetens inom de undersökta områdena jämfört med en, ofta liten, församling där resurserna kan vara mer begränsade. När jämförelser mellan kön görs kan redovisade skillnader även bero på skillnader mellan yrken. Kännetecknande för olika befattningar inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade. Trots att över 8 procent av de som ingår i undersökningen är kvinnor är exempelvis endast 13 procent av kyrkogårdscheferna kvinnor. Även inom yrkena kyrkoherde och vaktmästare är männen kraftigt överrepresenterade. Tittar man på yrken som diakon, diakoniassistent, församlingssekreterare, löneassistent, informationssekreterare, förskollärare, kanslist, församlingsassistent eller församlingspedagog är 92 procent av dessa kvinnor. 3
Betydelsen av att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på arbetsplatsen Det är många faktorer som har betydelse för det goda ledarskapet. Gemensamt för dessa är att de påverkar de anställdas upplevelse av den egna arbetsmiljön. En faktor som ingår i denna undersökning är förmågan att kunna informera de anställda om förändringar som sker på arbetsplatsen. De intervjuade fick ta ställning till påståendet att de ansåg att deras arbetsgivare ger dem bra information om förändringar som sker/ska ske inom deras arbetsplats. Till detta påstående kunde de instämma helt, instämma delvis eller inte instämma alls. Framträdande var att var fjärde diakon, diakoniassistent, löneassistent eller förskollärare uppgav att de inte instämde alls. Signifikant var även att männen i högre grad än kvinnor instämde helt i detta påstående. Upplevelsen av att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på arbetsplatsen förefaller vara viktigt för hur man upplever andra arbetsrelaterade frågor. Exempelvis är det fem gånger vanligare att den som inte instämmer alls i påståendet har känt oro för att bli uppsagd på grund av omorganisation jämfört med de som instämmer helt i påståendet. Sedan 199 finns ett avtal mellan parterna som ger varje anställd rätt till minst två dagars fortbildning per år. Efterlevnaden av detta avtal är dålig och vissa grupper är mer förfördelade än andra. Just upplevelsen av att få bra information om förändringar på arbetsplatsen samvarierar med hur mycket fortbildning man får. Av de som inte får någon fortbildning alls återfinns över 4 procent av de som inte instämmer alls i påståendet att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på arbetsplatsen. Detta kan jämföras med de knappt 18 procent som instämmer helt i påståendet. Arbetsgivare ger bra info. förändringar Instämmer helt Instämmer inte alls 5 5 4 4 3 3 % 2 2 1 1 dagar fortbildning 1-2 dagar fortbildning 3-5 dagar fortbildning 6-1 dagar fortbildning Mer än 1 dagar fortbildning Antal dagar fortbildning senaste 12 mån 4
Bilden visar antalet fortbildningsdagar man fått det senaste året fördelat på de som instämmer helt respektive inte alls i påståendet att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på den egna arbetsplatsen. Enligt avtal mellan parterna ska utvecklingssamtal genomföras årligen med alla anställda och detta ska ske på ett planerat och systematiskt sätt. Utvecklingssamtalet är ett tillfälle där man bland annat pratar om arbetsmiljörelaterade frågor. Av de som upplever att arbetsgivaren inte ger bra information om förändringar på arbetsplatsen har knappt hälften haft ett utvecklingssamtal jämfört med knappt procent av de som upplever att de får bra information. Arbetsgivare ger bra info. förändringar Instämmer helt Instämmer inte alls 5 5 % Ja,har haft utv.samtal Nej,har ej haft utv.samtal Har du haft utvecklingssamtal med din chef Bilden visar att de som upplever att arbetsgivaren inte ger bra information om förändringar på den egna arbetsplatsen i mycket lägre grad än de som upplever att de får bra information har haft ett utvecklingssamtal med sin chef. Inte nog med att det brister i arbetsgivarens förmåga att informera de anställda, det brister också i efterlevnaden av avtalet om att genomföra utvecklingssamtal. Det finns inget stift som genomfört utvecklingssamtal med mer än procent av de anställda. Den grupp som är mest förfördelad, i detta avseende, är också de som upplever sig sämst informerade. De, i denna grupp, som trots allt har haft utvecklingssamtal har i lägre grad än andra diskuterat frågor som är relaterade till det egna arbetet. Exempelvis har endast knappt hälften av dessa pratat om målen med det egna arbetet. Eftersom knappt hälften i denna grupp genomfört ett utvecklingssamtal så är det bara 22 procent av de som upplever sig dåligt informerade som fått möjligheten att diskutera målen för det egna arbetet. När man tittar på skillnaderna i utvecklingssamtalets innehåll framkommer att de som upplever att de inte får bra information om förändringar på den egna arbetsplatsen i nästan lika hög grad som de som upplever att de får bra information har pratat om de egna arbetsuppgifterna. Denna diskussion har dock inte lett till att man, 5
i lika hög grad som de som upplever sig bra informerade, har kopplat detta till de egna arbetsresultaten, den egna utvecklingen, arbetsbelastningen, etc. Arbetsgivare ger bra info. förändringar Instämmer helt Instämmer inte alls 1 1 % 5 5 Pratat om mina arbetsresultat Pratat om mina arbetsuppgifter Pratat om målen för mitt arbete Pratat om vidareutbildning Pratat om min utveckling Pratat om min lön Pratat om min arbetsbelastning Automatic Base Vad har utv.samtalet innehållit Bilden visar vad utvecklingssamtalet har innehållit beroende av om man upplever sig bra informerad om förändringar på den egna arbetsplatsen eller ej. Bilden visar endast de som faktiskt genomfört ett utvecklingssamtal. Tittar man på arbetsgivarens förmåga att ge bra information om förändringar på arbetsplatsen beroende av om församlingen tillhör en samfällighet eller ej framkommer inga större skillnader. Däremot är det stora skillnader mellan stiften. I det stift som upplevdes som bäst uppgav drygt 6 procent att de instämde helt i påståendet att de får bra information. I fyra stift uppgav över 2 procent att de inte instämde alls. Möjligheten att påverka de egna arbetsuppgifterna Av avgörande betydelse för upplevelsen av arbetsmiljön är vilka möjligheter man har att påverka de egna arbetsuppgifterna. Nästan 9 procent uppger att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de har goda möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter. Detta kan jämföras med 1998 års undersökning då frågan visserligen handlade om möjligheterna att utveckla sina arbetsuppgifter, men påverka och utveckla upplevs sannolikt synonymt. 1998 uppgav 79 procent att de instämde helt eller delvis i påståendet. Det förfaller alltså som om upplevelsen av att kunna påverka/utveckla sina arbetsuppgifter har ökat, men ännu återstår en del att göra. När det gäller upplevelsen av att kunna påverka de egna arbetsuppgifterna finns det skillnader beroende av kön och inom vilket stift man är anställd. Andelen som upplever att de inte har någon möjlighet att påverka de egna arbetsuppgifterna är 6
Lund nästan dubbelt så stor bland kvinnorna jämfört med männen, 11 procent för kvinnorna jämfört med 6 procent för männen. I det stift där möjligheterna upplevs som sämst är andelen mer än tre gånger så stor jämfört med det stift där möjligheterna upplevs som störst, 14 procent jämfört med 4 procent. Den fysiska arbetsmiljön Det påstående som direkt belyser hur man upplever sin arbetsmiljö är påståendet om man är nöjd med den fysiska arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen. 71 procent instämmer helt i att man är nöjd och ytterligare 21 procent instämmer delvis. Detta resultat kan jämföras med 1998 års undersökning då 84 procent uppgav att de helt eller delvis instämde i påståendet. Det är alltså en större andel som är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö i den senare undersökningen. Ovanstående, till synes positiva, utveckling döljer dock skillnader som är nog så viktiga att belysa. Andelen som är direkt missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö är mer än dubbelt så stor bland kvinnorna jämfört med männen, 9 respektive 4 procent uppgav detta. En något större andel missnöjda finns bland de som arbetar i en församling som inte ingår i en samfällighet. Skillnaderna mellan stiften är mycket stor. Endast 1 procent är missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö i det, i detta avseende, bästa stiftet jämfört med 17 procent i det stift som hade den största andelen missnöjda. Nöjd med den fysiska arb.miljön på arb.pla Instämmer inte alls 2 2 15 15 % 1 1 5 5 Gö te bo rg Här nösand Karlstad Linköping Luleå Skara Stockholm Strängnäs Uppsala Visby Västerås Växjö Stift Bilden visar andelen missnöjda med den fysiska arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen fördelat på de olika stiften inom Svenska kyrkan. Mobbning Ett av de allvarligaste uttrycken för en dålig arbetsmiljö är förekomsten av mobbning. Drygt 8 procent av de intervjuade uppger att de varit utsatta för mobbning. I 7
huvudsak är det arbetskamraterna eller chefen som svarar för mobbningen, men en liten andel uppger att det förekommer mobbning från annan person. Det är mer än dubbelt så vanligt att den som blir mobbad är en kvinna. 9 procent av kvinnorna uppger att de blivit mobbade på arbetet jämfört med knappt 4 procent av männen. Tillgång till företagshälsovård En resurs i arbetet med att komma till rätta med arbetsrelaterad ohälsa är företagshälsovården. Cirka 7 procent av de intervjuade uppger att de omfattas av en företagshälsovård som de själva anser är av god kvalitet. Det finns dock skillnader mellan stiften vad gäller anslutningsgraden. Som lägst uppger 61 procent att de är anslutna till en företagshälsovård av god kvalitet och som högst uppger 77 procent att de är anslutna. I undersökningen ställdes inga frågor om man använder företagshälsovården som en resurs i det egna arbetsmiljöarbetet. Det ställdes heller inga frågor om vilka resurser man själv förfogade över på arbetsplatsen. Avslutande reflektion Upplevelsen av att få bra information om förändringar på den egna arbetsplatsen är en viktig indikator på hur man upplever sin arbetsmiljö. Ju bättre arbetsgivaren är att informera, desto bättre upplevs arbetsmiljön vara. Anmärkningsvärt är att de som upplever sig sämst informerade är de som har längst anställningstid hos nuvarande arbetsgivare. % (Arbetsgivare ger bra info. förändringar) 5 Arbetsgivare ger bra info. förändringar Ins tä mmer helt Instämmer inte alls Mindre än 2 år Mellan 2 och 5 år Mellan 6 och 1 år Mer än 1 år 5 Arbetat hos nuvarande arbetsgivare i Bilden visar andelen som instämmer helt eller inte alls i påståendet att arbetsgivaren ger bra information om förändringar på den egna arbetsplatsen beroende av anställningstid hos nuvarande arbetsgivare 8
De som har arbetat mer än 1 år hos sin nuvarande arbetsgivare utgör mer än hälften av underlaget i denna undersökning. Noterbart för denna grupp är att en mycket stor andel, över 7 procent, är över 5 år och av dessa uppger över 7 procent att de kan tänka sig att arbeta för annan arbetsgivare än Svenska kyrkan. 9