s årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Folkets Hus, Stockholm 20 februari 2018 Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: 20182018 Twitter: #mirapport
Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare
Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas (industrin) Flexpensionslösning - Almega LO-samordning - låglönesatsning Minimilöner prioriterad fråga inom Svenskt Näringsliv
Samordnade krav från LO-förbunden Löneutrymme 2,8 procent, dock lägst 672 kronor per månad och heltidsanställd inom avtalsområdet (brytpunkt 24 000 kronor) Avtalens lägstalöner och samtliga ersättningar höjs i takt med löneökningarna inom avtalsområdet Årets samordning är inte underkastad en och samma lönekostnadsnorm
Förhandlingsresultat 2017 Cirka 500 avtal och 2,3 miljoner anställda Industrins avtal gav en ökning av arbetskraftskostnaden på 6,5 procent över tre år Avsättning till pension Industrins kostnadsmärke och avtalslängd blev normerande för övriga avtal Låglönesatsning och särskild satsning på undersköterskor Sista avtalsåret uppsägningsbart i flera avtal
Övriga förhandlingsresultat Jämställdhet Nyanlända Arbetstid Arbetsgrupper
Avtalens utlöpningsmånad Procent av anställda 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2018 2019 2020
Konflikt och medling 2017 Per Ewaldsson, chefsjurist
Konflikt och medling i avtalsrörelsen 2017 Varsel i 15 förbundsförhandlingar Sympativarsel i fyra tvister Stridsåtgärder verkställdes i en tvist Inga förlorade arbetsdagar 15 medlingsärenden hos Vanligast förekommande knäckfråga: LO-förbundens låglönesatsning i relation till industrimärket
Lokala tvister 2017 Fortsatt sjunkande trend - endast fyra nya lokala tvister under året, varav en avtalstvist Ingen minskning av antal nya kollektivavtalsbindningar Konflikten i Göteborgs hamn fortsatte och medförde omfattande direkta och indirekta konsekvenser
Summering: varsel och stridsåtgärder 2017 Typ av tvist Förbunds-/företagsförhandlingar Lokala tvister (utom SAC) Antal varsel i primärkonflikt (varav från arbetsgivare) Antal varsel om sympatiåtgärder Antal tvister med verkställda stridsåtgärder (varav strejk och/eller lockout) Förlorade arbetsdagar 23 (4) 9 1 (-) - 7 (1) 16 2 (1) 2 405 SAC 8-1 (1) 15 Internat. bakgrund - 31 - - Pol. stridsåtgärder 6?? Vilda strejker - - 1 (1) 150 Totalt 38 62 5 (3) 2 570
Löner och konkurrenskraft Valter Hultén, makroekonomisk analytiker
Löneökningar i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Utfall och prognos 2016: 2,4 procent 2017: 2,5-2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Källa:
Arbetskostnad och produktivitet Årlig procentuell förändring 6 5 4 3 2 1 0-1 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källa: Konjunkturinstitutet Real arbetskostnad Potentiell produktivitet Nominell arbetskostnad
Löneökningar i näringslivet Årlig procentuell förändring 2001-2008 2009-2015 2016-2017 Euroområdet 3,0 2,0 1,5 EU-länder 3,3 2,1 2,0 USA 3,0 1,8 2,4 Tyskland 2,2 2,2 2,3 Norge 4,9 3,3 1,8 Finland 4,4 2,6 0,0 Grekland 3,7-2,7-0,3 Sverige 3,5 2,6 2,2 Källor: Eurostat (lönekomponenten i Labour cost index) och Bureau of labor statistics
Sambandet mellan arbetslöshet och löneökningar 1999-2017 Årlig procentuell förändring och procent av arbetskraften 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 Jämviktsarbetslöshet 1999 Jämviktsarbetslöshet 2017 2010q2-2017q3 Källor: och Statistiska centralbyrån 1999q1-2010q2
Industrins kostnader och lönsamhet Industrins arbetskostnader per producerad enhet har ökat i takt med omvärlden sedan finanskrisen Kostnadsutvecklingen har varit förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren Lönsamheten inom industrin var god 2017 och högre jämfört med 2013, enligt Konjunkturbarometern
Arbetskostnadsandelar i industrin Index 2008=100 115 110 105 100 95 90 85 80 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Sverige Norge Finland Tyskland Danmark EU-15 Euro Källor: Eurostat, Riksbanken och egna beräkningar
Lönsamhetsomdöme i olika industribranscher Nettotal i förhållande till branschens genomsnitt 1996-2017 Motor- & släpfordonsindustri (29) Massaindustri (17.11) Industri för elapparatur (27) Övrig trävaruindustri (16.2) Sågverk (16.1) Andra mineraliska prod. (23) Textil och kläder mm (13-15) Möbelindustri (31) Maskinindustri (28) Gummi- och plastvaruindustri (22) Livsmedel/drycker/tobak (10-12) Stål- och metallverk (24) Annan transportmedelsindustri (30) Metallvaruindustri (25) Grafisk och annan reproindustri (18) Pappers och pappindustri (17.12) Övr. tillverkningsindustri (32) Stenkols- & raff. petrol.prod. (19) Kemisk industri (20) Reparationsverkstäder mm (33) Datorer/elektronikvaror/optik (26) Läkemedel mm (21) -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 2017 2013
Förädlingsvärden i fasta priser Index Industrin + företagstjänster Tjänstebranscherna 160 160 150 140 130 2008 = 100 2000 = 100 1990 = 100 1981 = 100 150 140 130 2008 = 100 2000 = 100 1990 = 100 1981 = 100 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 +0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 70 +0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Källor: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar
Olika mått på internationell konkurrenskraft Kostnadsutvecklingen i svensk industri i takt med omvärlden Svensk export ökat svagt sedan finanskrisen, men det har även efterfrågan på Sveriges exportmarknader BNP per invånare har legat stabilt på ca 15-20 procent över OECDsnittet de senaste ca 10 åren. Sysselsättningsgraden 15-74 år högre 2017 jämfört med 2008
Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) per invånare 1000-tal kronor i 2016 års priser respektive index (OECD=100) 500 140 450 135 400 130 350 125 300 120 250 115 200 110 150 BNP per invånare, fasta priser BNI per invånare, fasta priser 105 Nominell BNP per invånare, PPP-justerad och jämfört med OECD-snittet (höger) 100 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och egna beräkningar 100
Sysselsättningsgrad och reallön Index 1995=100 respektive procent av arbetskraften 180 85 160 80 140 75 120 70 100 65 80 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 60 Sysselsättningsgrad 15-74 år (höger) Sysselsättningsgrad 16-64 år (höger) Reallön (index 1995=100) Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och
Nominell och real löneökning i hela ekonomin 1998-2016 Årlig procentuell förändring i genomsnitt Slovakien Slovenien Tjeckien Polen Norge Grekland Irland Sverige Storbritannien Finland Portugal Danmark Österrike Spanien Frankrike Italien Nederländerna Belgien Tyskland Källa: Eurostat 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Real timlön Nominell timlön
Sammanfattning Ingen tydlig konjunktureffekt på lönerna; löneökningar på ca 2,5-2,6 procent 2017. Kostnadsutvecklingen inom industrin förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren. Lönsamheten god 2017. Sveriges BNP per invånare 15-20 procent över OECD-snittet sedan finanskrisen. Stigande sysselsättsgrad och ökad reallön de senaste åren. Stigande inflation har dämpat reallöneökningarna en del.
Lönestrukturstatistiken John Ekberg, statistikansvarig
10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000 56 000 58 000 60 000 62 000 64 000 66 000 68 000 70 000 72 000 74 000 76 000 78 000 80 000 Lönestrukturstatistiken 2016 (ovägd) P10 22 000 Median 29 300 Medel 32 800 P90 46 400 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 14.1
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridningens utveckling 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 Kvot P90/P10 Kvot P90/P50 Kvot P50/P10 Diagram 14.2
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning percentil 1 och 99 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kvot P50/P01 Kvot P99/P50 Diagram 14.3
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning efter kön Genomsnittslöner 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Totalt Män Kvinnor Diagram 14.5
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning efter kön P90/P50 resp. P50/P10 år 1992-2016 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 Män-P90/P50 Kvinnor-P90/P50 Män-P50/P10 Kvinnor-P50/P10 Diagram 14.6
Minskad löneskillnad sedan 2001 Löneskillnad mellan kvinnor och män, i procent 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell 15.1
-10-8 -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Löneförändringar på individnivå 2015-2016 Procent Andel 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Löneförändring Diagram 14.8
Löneökningar och personalomsättning Genomsnittlig årlig procentuell ökning 2010-2016 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Hela ekonomin Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig sektor Kommuner Landsting Staten Genomsnittslön, identiska arbetsställen Genomsnittslön, identiska individer Tabell 14.8
Allan Larsson
Den svenska modellen - i Sverige, Europa och världen den 20 februari 2018
Begreppet den svenska modellen är ett franskt påhitt Jean Jacques Servan Schreiber skrev om le modêl suedois i sin bok Den amerikanska utmaningen 1967
Sverige i EU från 1995 - del i den skandinaviska modellen Europeiska samhällsforskare identifierade fyra kluster: - den kontinentala modellen, - den Anglo-Saxiska modellen, - den Skandinaviska modellen - Medelhavsländerna Med en europeisk social dimension som gemensam ram
Hur står sig den skandinaviska modellen i internationell jämförelse? 1 Sweden 84.5 2 Denmark 83.9 3 Norway 82.3 4 Finland 81.0 5 Switzerland 80.9 6 Germany 80.5 7 Austria 79.1 8 Netherlands 78.9 9 Iceland 78.4 10 United Kingdom 78.1 11 France 77.9 12 Belgium 77.4 Källa: The SDG Index Rank Country Score (Bertelsmann)
Den svenska modellen hur definierar vi den i dag? Generell välfärdspolitik, omfattar alla. Både grundtrygghet och inkomsttrygghet. Starka parter på arbetsmarknaden, kollektivavtal, tar ansvaret för lönebildning Aktiv arbetsmarknadspolitik för omställning, både offentlig och partsbaserad.
Den svenska modellen för löner och arbete - utmaningar 1. Interna diskussioner mellan olika avtalsområden hur hålla ihop organisationerna? 2. Lönebildningen i ett samhällsekonomiskt perspektiv: - Hur klarar parterna det ekonomisk-politiska testet? 3. Digitaliseringen av arbetslivet, the gig economy : - Finns det plats för trygghet, när allt blir flexibelt
Det ekonomisk-politiska testet? 1. Stabilitet: - förhandlingsmodellen, märket? 2. Produktivitet: - utrymme för ändringar i relativlöner? 3. Fördelning: - hur mycket pre-distribution och hur mycket redistribution?
Den stora utmaningen: den digitala arbetsmarknaden - Vad innebär det att arbetsgivaren allt mer uppträder genom en digital plattform? - Behövs det en ny social plattform för att skapa balans mellan parterna?
Rådgivare till Jean-Claude Juncker 2016-2017 economic and social policies, two sides of the same coin
Varför en social pelare? 1. Efter tio år av austerity och social nedrustning, dags att vända utvecklingen social recovery 2. Det nya digitala arbetslivet 3. Den åldrande befolkningen 4. Konvergens mellan medlemsstater och regioner - i stället för divergens
För att kunna ge goda råd måste jag först förstå den tid vi lever i - orsaken till missnöjet och vreden i USA, UK och Europa Det resulterade i skriften How can we understand the times we are living through www.globalutmaning.se
Hur ska vi förstå den tid vi lever i? - mina slutsatser - Slutet på en av politikens långa vågor, - Återuppbyggnd, internationell ordning, Keynesiansk politik 40-, 50- och 60-tal, - Den långa vågen ebbade ut på 1970-talet - Nyliberal ekonomisk politik 80-, 90- och 00-tal - Avreglerade finansmarknader och trickle down - Digitalisering, globalisering, Kina, Indien i den internationella ekonomin - Teorierna imploderade i finanskrisen och under åren därefter, - Skapade ett tomrum, som fylls med kritik mot globalisering, frihandel, fri rörlig omstrukturering - Ett explosivt tomrum Brexit i UK, Trump i USA, valet i Tyskland - Är vår tid slutet på nyliberalismens långa våg eller början på en ny lång våg av nationalism?
Europe at the crossroads: - Kan svag ekonomi och sociala försämringar botas genom handelsrestriktioner och begränsningar i fri rörlighet? Så som man tänker i USA och i UK? - Vad är alternativet? Vad krävs i form av social trygghet och rättvisa och omställningsförmåga för att få fortsatt accept för frihandel och fri rörlighet?
Den sociala pelaren: 20 principer och rättigheter Chapter I: Equal opportunities and access to the labour market Chapter II: Fair working conditions Chapter III: Social protection and inclusion Most of the tools required to deliver on the Pillar are in the hands of local, regional and national authorities, as well as the social partners, and civil society at large. The European Union and the European Commission in particular can help by setting the framework, giving the direction and establishing a level-playing field, in full respect of the specificies of national circumstances and institutional set-ups. While this is essential, action at EU level will need to be supported and followed up at all levels of responsibility.
Sammanfattning av den sociala pelaren - Ingen traktatändring, inga nya befogenheter för EU -Economic recovery and social recovery - Stark betoning på parternas roll - Genomförande framför allt genom den europeiska terminen (European Semester)
Socialt toppmöte på Eriksberg november 2017 med alla 28
Lagförslag i anslutning till den sociala pelaren: posting of workers - work-life balance of parents and carers, - information of workers, - access to social protection - on working time.
My three recommendations to the Heads of State and Government: 1. Focus on social policy as a productive factor 2. Address the black hole of European labour markets, the two speed labour market 3. Citizens first instead of more Europe
Länkar: Sociala pelaren: https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-andmonetary-union/european-pillar-social-rights_en Sociala toppmötet: https://www.socialsummit17.se/about/about/ Min hemsida: http://allanlarsson.se/how-can-we-understand-the-times-we-are-living-through/ Global Utmaning: https://www.globalutmaning.se/rapporter/understand-times-living/
I panelen Eva Guovelin, Livsmedelsarbetareförbundet Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet Stefan Koskinen, Almega Niclas Lindahl, Sveriges Kommuner och Landsting Sineva Ribeiro, Vårdförbundet Anders Weihe Teknikföretagen
I panelen Irene Wennemo, Arbetsmarknadsdepartementet Martin Ådahl, Centerpartiet
Presentationerna s webbplats www.mi.se/arsrapport (powerpoint) s Youtubekanal