Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda
Swedavia AB Bildades 1 april 2010 Äger, driver och utvecklar 10 (13) svenska flygplatser Aktiebolag med staten som enda ägare 50 % intäkterna kommer direkt eller indirekt från flygtrafiken 50 % andra hälften från kommersiell verksamhet Huvudkontoret ligger på Stockholm-Arlanda Airport Cirka 2 600 medarbetare
Swedavias vision: Tillsammans för vi världen närmare Tillgänglighet en strategisk nyckelfråga för vårt avlånga land i utkanten av Europa. Skapa förutsättningar för tillväxt genom ökat resande i, till och från landet. Nöjda och trygga resenärer.
Arlandas affärsidé Stockholm-Arlanda Airport ska vara centrum för kommunikationen i Skandinavien. De 180 destinationer Stockholm-Arlanda erbjuder i Sverige, Europa och världen är viktiga för att både tankar, ekonomi och välfärd ska växa.
Efterfrågan - konsumenter Mat och dryck Shopping och tjänster Linjenät Avkoppling Arbeta
Betydelsen av starka hemmabolag Antal interkontinentala avgångar (juni 2011, linjer med minst 4 avgångar per vecka) Arlanda Kastrup Helsingfors Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hemmabolag Hemmabolag Hemmabolag 14 26% 41 44% 90 93% Bortabolag Bortabolag Bortabolag 39 74% 53 56% 7 7% -------------------------------------------------------------- 53 94 97
Efterfrågan - företag och partners Lokaler & mark Linjenät Marknadsplats Mötesplats Läget/Stockholm
Efterfrågan - samhället Linjenät Miljöansvar Infrastruktur Arbetstillfällen Regional partner
Swedavia - Best in class Stockholm-Arlanda Airport Stockholm-Bromma Airport Umeå Airport Göteborg Landvetter Airport På gång även Malmö Airport
Aktivt miljöarbete på Arlanda Akvifären 85 % miljötaxi Bara miljöbilar Letter of intent kollektivtrafik Biobaserade bränslen för flyget Klimatavgift Subventionerad kollektivtrafik för anställda Bara miljöel och bioenergi Gröna flygningar Biogasbussar Plogbil med biogas Energiorganisation Miljödifferentierade startavgifter
En knutpunkts skalfördelar En större passagerarvolym på en flygplats innebär förbättrat flygutbud Fler transfermöjligheter (gynnar resten av Sverige) Fler direktlinjer (gynnar Stockholm och Sverige) miljöeffektivare marktransporter Tät kollektivtrafik kräver stora resandevolymer En flygplats nära den reseintensiva befolkningen innebär generellt sett mindre miljöbelastning
Swedavia Arlanda, marktransportörer, trafikhuvudmän och regionala representanter agerar tillsammans. Vi ska: 1. Förbättra kapaciteten i järnvägsnätet! 2. Förbättra tillgängligheten med tåg och bussar! 3. Minska miljöpåverkan av vägtransporter till Arlanda!
Regionala stadskärnor Depå? 201 1-03-
Nattbefolkning olika restider (kollektivt) från kärna Arlanda-Märsta Antal av länets förvärvsarbetande nattbefolkning efter restid till kärnan 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Nuläge 2020 Stockholmsförhandlingen RUFS2010 50-60 40-50 30-40 20-30 10-20 0-10 201 1-03-
Nattbefolkning på olika restider (bil) från kärna Arlanda-Märsta Antal av länets förvärvsarbetande nattbefolkning efter restid till kärnan 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 Nuläge 2020 Stockholmsförhandlingen RUFS2010 50-60 40-50 30-40 20-30 10-20 0-10 201 1-03-
Karta med restidsisokroner bil (30 min), trafiknät enligt nuläge (2008) 201 1-03-
Karta med restidsisokroner bil (30 min), trafiknät enligt RUFS 2010 201 1-03-
Karta med restidsisokroner kollektivt (45 min), trafiknät enligt nuläge (2008) 201 1-03-
Karta med restidsisokroner kollektivt (45 min), trafiknät enligt RUFS 2010 201 1-03-
Arlandas utsläppstak 1990 års nivå Ingår: landning, taxning, start; alla marktransporter; egen uppvärmning och interna transporter. Egna utsläpp Egna utsläpp (-75%) +31% -22% År 1990 342 000 ton CO2 14,8 miljoner resenärer År 2011 (prognos) < 342 000 ton CO2 17,7 miljoner resenärer
Nytt miljötillstånd för Arlanda Nuvarande tillstånd måste ändras annars begränsas flygtrafiken och tillgängligheten. Utsläppstaket gör att flyget i Sverige inte kan möta ökande efterfrågan i framtiden med nuvarande infrastruktur. Inflygningsbegränsningar kan till och med halvera den framtida kapaciteten. Ansökan lämnas in under första kvartalet 2011
Mål med Arlandas ansökan Möta landets efterfrågan på flygresor på 30 års sikt. Swedavia vill att miljödomstolen avgör: Är det rimligt att marktransporternas utsläpp av CO2 hämmar landets tillväxt? Buller var kan det placeras i en allt mer tätbebyggd region? Nivåer - miljö resp komfortproblem
Arlandas bidrag till samhället Nav för Sveriges flygtrafik Bidrar till hela Sveriges tillgänglighet och tillväxt En flygplats med begränsad verksamhet De negativa konsekvenserna tas av samhället i form av sämre tillgänglighet och ökad miljöbelastning Risk för att de transportpolitiska målen inte uppnås.
Samhällskonsekvenser Flygresor blir inte av Flygresor flyttas till andra flygplatser Längre/sämre marktransporter Totalt färre direktdestinationer Resultat: minskad tillväxt, ökade utsläpp. Vi vill börja om, konstruera ett tillstånd som ger största nytta dvs tillgängliget till priset av minsta möjliga nackdel.
Konsekvenser av en kapacitetsbegränsning År 2019 - skillnad mellan full och begränsad trafik Ca 9 000 färre anställningar Ca 6,5 mrd kr lägre BRP År 2038 - skillnad mellan full och begränsad trafik Ca 21 000 färre anställningar Ca 18 mrd kr lägre BRP (ovanstående mht taket, större påverkan med kapacitetsreduktion) Begränsar hela Sveriges konkurrenskraft
Stimulanseffekt av lågprisflyg på destinationen Stockholm Arlanda Berlin Air Berlin Germanwings Övrig trafik Air Berlin börjar flyga Germanwings börjar flyga 28 Rami Ali
För att lyckas med detta krävs regional samverkan. Letter of Intent tecknades med nedanstående parter den 22 september 2008 Syftet med åtagandet är att gemensamt ta ansvar för och genomföra åtgärder som ökar tillgängligheten till Stockholm-Arlanda och samtidigt minskar utsläppen från marktransporterna. A-Banan Projekt AB