LÄRGRUPPER I FÖRSKOLAN Motorik fanns med i förslaget om lärområden Vi sex personer som valde att jobba med motorik i lärgruppen är dagbarnvårdare från början, men efter olika vidareutbildning och omorganisation i barnomsorgen jobbar vi numera i förskolan som förskollärare och barnskötare. På grund av olika kompetens i teori och praktik gick mycket tid till att hitta en gemensam nivå att utgå från. Efter att vi delgett varandra vad ordet motorik betyder för var och en av oss, och hur vi ser på begreppet i våra respektive arbetslag blev det en givande diskussion utifrån våra olika erfarenheter och kunskaper. Nu kom vi på att vi måste utöka begreppet till motorik och motorisk utveckling. Detta är ju ett mycket stort område så vi kom överens om att begränsa oss. Vad ville vi fördjupa oss i? Vi valde att börja med normal motorisk utv. Och därefter omogen och avvikande motorik. Här började insamlingen av fakta. Vi tog hjälp av den litteratur vi har på respektive förskola, bibliotek och på Internet. Vi delade upp arbetet mellan förskolorna och sammanställde det sedan gemensamt. En i gruppen var fortfarande DBV och hon valde att redovisa en bok som heter Öva-Leka- Lära (Motorisk träning för alla) Vid ett tillfälle bjöd vi in en specialpedagog från Pedagogcentralen för vi ville veta hur de jobbar med barn i behov av särskilt stöd, hon berättade hur hon jobbar med en metod som heter MTI ( motorik, träning och inlärning). Vi lånade litteraturer om metoden som vi också skulle ha som underlag för vårt kommande studiebesök på Pedagogcentralen i deras träningslokal, där vi fick inf. om hur man kan träna upp sina motoriska färdigheter. När vi i lärgruppen hade träffats vid sju tillfällen var det dags att lämna in en delrapport. När vi gick in på nätet för att söka om omogen och avvikande motorik hamnade de flesta träffarna på bokstavsbarnen och det tyckte vi var ett alldeles för svårt område så vi valde att bara redovisa några exempel på tidigare tecken vid avvikelser i den motoriska rörelseutvecklingen. Nästa fas skulle innehålla t.ex. att välja ett problem eller att svara på frågan hur utvecklas vi verksamheten för att bli kvalitativa bättre utifrån de lärdomar vi har fått. Vi valde den senare formuleringen, och som svar kom vi fram till att med egna och andras erfarenheter har vi fått en djupare kunskap om hur viktig den motoriska utvecklingen är för all annan utveckling. Och därmed hur viktigt det är att vara uppmärksam på hur barnens motoriska utveckling framskrider. Nästa fråga vi ställde oss var hur gör vi för att upptäcka om det finns barn som behöver hjälp med att träna sina motoriska färdigheter? Vi kom fram till att vi skulle göra ett program där vi kan se med hjälp av videokameran som vi senare kan analysera för att se vilka behov som finns i gruppen. Utifrån det vi dokumenterat kan vi nu planera övningar och rörelselekar i arbetet med att tillfredsställa respektive barns behov av att träna alla sina motoriska färdigheter. Vi skall utgå från ett nuläge när vi filmar och dokumenterar, och det skall följas upp med jämna mellanrum för att se om det sker någon utveckling.
Här smög sig lite gå i stå och tidsbrist och kanske motivationen dalade. Några försök har gjorts men det var svårt att utvärdera resultaten. När vi träffades nästa gång växte nya tankar fram om hur vi bäst kan jobba vidare. Vi skall utarbeta ett program som vi tänker använda oss av vid höstterminens början. Vi utgår från grundrörelserna men tar även hänsyn till det övriga samspelet med de olika sinnena (sensomotoriska utveckling). Vi kommer att använda samma metod för dokumentation, analys och utvärdering som tidigare. Lärgruppsarbete har givit oss en fördjupad insikt i hur viktig den motoriska utvecklingen är och hur den i samspel med övriga sinnena ligger till grund för all annan utveckling. Tänkt program att börja med. Åla, krypa, rulla, gå, springa och hoppa. Öga, hand koordination. Dokumentation från Motorik lärgruppen på Blommagårdsenheten Innehåll Motorik och motorisk utveckling Fakta hämtar ut: Barns rätt att utvecklas Barns motoriska utveckling Perception och motorik Lär med kroppen.. Gör mig inte hopplös Öva-leka-lära Fakta hämtat ur: Öva-leka-lära
Pedagogcentralens motorikrum Hos Annika Åhsberg. MOTORIK OCH MOTORISK UTVECKLING Motorik betyder bl.a. rörelsekontroll, hjärnans styrning av de frivilliga rörelserna. Man talar om grov- och fin motorik och jämsides utvecklas alla perceptionsområden (varseblivning) t.ex. syn, känsel, led och muskelsinnet. Grovmotorik är samlingsnamnet för större rörelser som när man ska rulla runt, sitta, krypa, gå, springa, hoppa, klättra o.s.v. Finmotorik innefattar mer fina och avgränsade rörelser som behövs när man ska gripa med sin hand, sy, sticka, rita, skriva eller andra precisionskrävande sysslor med sina händer. Munnens och ögonens rörelse räknas även till finmotoriken. Att ögonens rörelser också är motorik glömmer de flesta bort. Det beror troligen på att ögonrörelser är så små att de är svåra att iaktta. Barnet ska snabbt kunna förflytta ögonen från ett synintryck till ett annat. Det ska klar av att följa rörelser och se på olika avstånd. Det är mängden av rörelsemönster som ska automatiseras innan höger hjärnhalva i samarbeta med djupare delar av hjärnan klarar av att styra rörelserna i förhållande till omgivningen och samtidigt samarbeta med vänster hjärnhalva, som då kan ägna sig åt att tänka, lyssna och tala. Ögonen skall kunna rikta mot ett bestämt mål, hållas stilla så länge fixering önskas och följa ett föremål i rörelse. Vidare hänger kroppsbalansen nära samman med ögonrörelserna. Synen är i normala fall det viktigaste sinnet i och med att de flesta sinnesintryck är visuella. Motorisk utveckling kan ses som en förutsättning för att andra förmågor ska uppstå och förfinas, den kan också betraktas som ett mått på barnets allmänna mognad eftersom en neurologisk mognad krävs för att ett barn ska utföra vissa rörelser. Barns motoriska utveckling innebär att de passerar stora och tydliga milstolpar som att lära sig sitta, krypa och gå, utvecklingen startar hos det nyfödda barnet och pågår till sjuårsåldern då den är nästan fullt utvecklad
Den första rörelsen med hela kroppen är att rulla runt, nästa rörelse som utvecklas är att åla. Därefter kryper de flesta innan de reser sig upp för att lära sig gå. Nästa steg är att lära sig att hoppa innan man till sist behärskar alla rörelser och kan springa obehindrat. Den motoriska utvecklingen sker i fyra olika faser. Reflexrörelser En reflexrörelse är en ofrivillig rörelse som svar på ett sinnesintryck reflexerna ger barnet dess första erfarenheter. Symmetriska medrörelser Barnet kan inte skilja ut enskilda rörelser utan rör armar och ben eller hela kroppen på en gång. Viljestyrda rörelser Allt eftersom barnet är aktivt utvecklas storhjärnan och barnets förmåga till att viljemässigt styra sina rörelser ökar Automatiserade rörelser. När ett barn ständigt upprepa en rörelse automatiseras den, det betyder att barnet inte behöver tänka på vad det gör. Om man vill kontrollera att grundrörelser är automatiserade låter man barnet göra rörelsen samtidigt som man ställer en för barnet lagom svår fråga. Barnet ska då klara av att svara utan att upprepa frågan högt och utan att ändra rörelse eller stanna upp för att tänka. Automatiseringen av bestämda rörelser är det samma som koordination. De rörelser barn gör när de föds är reflexer. Exempel på en reflexmässig rörelse är när det nyfödda barnet ligger på mage och vrider på huvudet för att få luft. Andra tidiga reflexer är sök, sug och sväljreflexerna som senare även är mycket viktiga för språkutvecklingen. Dessa reflexer ger barnet de första erfarenheterna och efterhand utvecklas många nya nervbanor med förbindelse av förlängda märgen och då försvinner totalrörelserna och de viljemässigt styrda rörelserna blir starkare. De reflexer som sedan inte behövs lär sig barnet att undertrycka genom att styra och kontrollera sin kropp. Alla barn utvecklas i samma ordning men olika fort. Alla måste igenom alla utvecklingsstadier från början,en väl inövad automatiserad rörelse bildar grund för nästa rörelse, det finns inga genvägar om ett barn har missat något rörelsemoment. Det kan gå snabbt att ta igen missade stadier om man gör det i rätt ordning och på den utvecklingsnivå barnet befinner sig på. Ökad motorisk färdighet ger möjlighet till bättre rörelseförmåga och kontroll, det i sin tur betyder bättre möjligheter till kommunikation både genom kroppsspråk och talat språk. Bemötandet är oerhört viktigt när man jobbar med barn som behöver hjälp med att utveckla sin motorik. Det krävs mycket energi för att klara det andra tycker är självklart. Barnet måste få veta vad dom tränar och varför, det är därför mycket viktigt att knyta an till något som barnet är bra på.ibland observeras inte barnets problem förrän dom kommer till skolan och kan då inverka på inlärningsförmågan och leda till en dålig självkänsla Gripreflexen i handen. Nyfödda barn har oftas knutna händer. Sticker man in ett finger i vardera hand kan man flytta barnet från underlaget. Deras grepp är så kraftigt. Det är en reflexrörelse som utlöses genom beröringssinnet. Deras först grepp om ett föremål med en hand sker med lill-ring och långfinger in mot handflatan. Barnet tar bara om föremålet om det berör handen. Om barnet griper med ena handen kommer den andra att knytas samtidigt med andra ord en medrörelse. Omkring 4- mån ålder börjar barnet medvetet kunna släppa greppet om ett föremål.
I nästa utvecklingsfas kan barnet gripa om mindre föremål med fingertopparna. Vid 9-10 mån börjar barnet använda tummen och pekfingret t.ex. plocka upp en brödsmula s.k. pincettgrepp. Jämsides med motoriken utvecklas syn och beröringssinnet (taktila). Det är en förutsättning för att barnet skall uppfatta vad det har i händerna. Griprörelserna är okoordinerade i början. Barnet griper ofta bredvid och öga hand koordinationen är osäker I början vill barnet hålla för hårt i föremålen men lär sig snabbt av erfarenhet att anpassa greppets styrka till föremålets vikt. Denna inlärning fortsätter hela livet. I början kan barnet bara utföra en funktion i taget senare kommer det flera att ligga på rygg och gripa, ligga på rygg och lyfta på huvudet och gripa, sitta och gripa ett föremål,sitta och gripa ett föremål som släpps när nästa föremål grips och till slut kan barnet hålla ett föremål i handen medan den andra handen sträcks ut efter nästa sak. Att släppa greppet är svårare för barnet än att gripa. Den reflexmässiga böj-griprörelsen finns från födelsen. Vid 2,5 mån. är händerna vanligen öppna, vid 12 mån. är gripa-släppa funktionrrna helt under kontroll Att släppa greppet är svårare för barnet än att grip från födseln. Handens motoriska utveckling i stora drag. Från: inne i handen Till: fingergrepp. Från: Maximal sträckning av fingrar och armbåge. Till: lämplig sträckning i förhållanden till föremålets storlek. Från: Svårighet att släppa Till: att kunna släppa fritt. Några exempel på andra reflexer Gripreflexen i foten är medfödd och utlöses vid ett lätt tryck mot barnets fotsula vid de första tålederna, den bör vara hämmad innan barnet kan stå själv. Mororeflexen som består i att vid ett plötsligt högt ljud sträcker barnet armarna åt sidan och rätar benen. Babinskireflexen uppträder ett par dagar efter födelsen den utlöses om man stryker barnet under foten från tårna mot hälen då böjs stortån uppåt och de andra tårna spretar. Denna reflex kvarstår tills barnet börjar gå. Ett skolbarn som har babinskireflexen kvar kan få svårigheter att springa eller att gå obehindrat. Ryggradsreflexen. När barnet står fyrfota och tittar rakt ner i golvet kan man dra med en penna båda sidor om ryggraden observera om höften dras mot beröringen eller vickar på höften. Om barnet svankar är det nog bara en kittling. Om rester finns kvar har barnet svårt att sitta stilla mot en stolrygg eller svårt att ha kläder som sitter åt i midjan. Symmetrisk tonisk nackreflex betyder att muskelspänningen påverkar rörelserna. Den kan utlösas när hals eller huvud böjs framåt då böjs armarnas och fingrarnas leder, däremot är benen sträckta. Om hals och huvud böjs bakåt sträcks armarnas och fingrarnas leder men benen är böjda i alla leder. Om inte reflexen är under kontroll kommer den att hindra barnet att krypa, den kan även skapa problem när barnet skall
lära sig att simma och att styra pennan vid teckning och skrivning. Den påverkar också barnets förmåga att göra kullebytta. Assymetriska toniska nackreflexen kan man se när det lilla barnet ligger på rygg och huvudet vrids åt sidan då kommer samma sidas arm att sträckas och den andra armen att böjas. Om reflexen kvarstår efter fyra månaders ålder ska man vara mycket uppmärksam för den kan hindra barnet från att rulla från rygg till mage, den kan också hindra barnet att lära sig cykla. I skolsituationer kan barnet få svårt att forma siffror och att hålla sig på rader, eftersom armen och handen påverkas då barnet rör på huvudet. Fallreflexerna i armarna och benen uppträder vid fem-sex-sju månaders ålder och kvarstår livet ut. När vi talar om omogen motorik är barnets rörelsemönster normalt men försenat i förhållande till den kronologiska åldern. Vid avvikande motorik kan man se en del tidiga tecken på avvikelser i bl.a. den motoriska rörelseutvecklingen. Här är några exempel: Muskeltonus. Grovmotorikens utveckling påverkas av vilken muskeltonus barnet har. Normal tonus är att rätt avpassa rörelsen och muskelkraften till en given uppgift. Många barn med omogen eller avvikande motorik har låg muskeltonus (hypotonus) vilket kan ge upphov till trötthet och svårigheter att sitta stilla. Man kan också ha för hög muskeltonus (hypertonus) som lätt kan förväxlas med styrka och kraftfullhet, men är i stället ett hinder för smidighet och förmåga at råda över hur mycket kraft som är lämplig i en viss rörelse. Balansstörningar. Balansen är beroende av flera system syn, kinestesi (led och muskelsinnet) och vestibularis (innerörats balansorgan). Barnet visar då höjdrädsla på låga höjder och att vara upp- och nedvänd är mycket skrämmande. Brister i motorisk planering och automatik. En del kan ha svårt att på börja en aktivitet eller rörelse och andra kan ha svårigheter med att avsluta något påbörjat. Avvikelser i reflexutvecklingen. I en del fall kan reflexer som skall utvecklas under spädbarnsåret bli ofullständiga och blir därför inte integrerade i det komplexa rörelsemönstret.
Kommunikationsstörningar. Med det menas att det är mer än en språkstörning det kan även drabba förmågan att ta emot och förstå information eller påverka barnets möjlighet att tala, uttrycka sig och att göra sig förstådd. Avvikande aktivitetsnivå. En del barn är hyperaktiva och rastlösa och saknar ofta uthållighet och koncentrationsförmåga i förhållande till sin utveckling för övrigt. Men det finns även hypoaktiva barn som man nästan inte märker och därför lätt glömmer bort. Störningar i förmågan till koncentration och uppmärksamhet. Koncentration är en beteckning för förmågan att rikta sin uppmärksamhet på något och hålla den kvar där en tid utan att låta sig störas av andra intryck eller distraheras av olika stimuli från omgivningen. Hos en del barn kan man beteckna koncentrationsbristerna som primära de kan vara orsakade av medfödda eller tidigt förvärvade små störningar i hjärnans funktionssätt. Hos andra barn är problemen sekundära, de är då snarast en reaktion på barnets livssituation. Arbetet i vår lärgrupp började med ett samtal om vad vi visste om motorik och barns motoriska utveckling. Vi frågade oss om vi genom ökad kunskap kunde bli bättre på att se och upptäcka barnens olika behov? För att utifrån detta skapa gynnsamma möjligheter för den motoriska utvecklingen. Har alla barn samma förutsättningar? Hur styr motoriken annan utveckling? Öva- Leka-Lära (Motorisk träning för alla) En uppdelning, där leken relateras till personlighets utveckling # Rörelselek: fysisk och motorisk personlighets utveckling. # Reproducerande rollek: mental och social utveckling. # Skapande rollek: kreativitet och mental utveckling. # Regel- och tävlingslekar: social och moralisk utveckling. # Fantasilekar: mental utveckling och kreativ. En uppdelning, där lekfunktionen relaterar till barnets utvecklingsfantasier (Piaget)
# Övningslek: senso-motoriska perioden # Symbol- och rollek: pre-operationell perioden. # Roll-regellekar: konkret- operationell perioden. En uppdelning efter den fysiska miljön där leken bedrivs respektive materialanvändning # Terränglekar # Vattenlekar # Bollekar # Redskapslekar En uppdelning efter lekinnehåll och funktion. # Sinneslekar: kommunikationslekar # Lek med rytmik och ramsor: sånglekar # Drama och imitationslekar: reaktionslekar # Kapplöpningslekar: staffetlekar # Tafattlekar: tävlingslekar, hinderlekar # Iaktagningslekar eller orienteringslekar. Lek som pedagogiskt hjälpmedel. En lek som är oberoende av tid och som präglas av spontanitet, och egen aktivitet utan yttre bindning till fysisk eller social miljö kan betraktas som fri lek. Leken kan: # Tillgodose en fysisk aspekt (grundträning) # Ge senso-motorisk träning # Ge social träning # Ge kognitiv träning # Ge rörelse träning # Ge emotionella upplevelser ( Ett barn måste lära att röra sig, innan det kan röra sig för att lära ) Ett lekmönster uppkommer ur en ide och en ram som omfattar den fysiska miljön, deltagarantalet samt användning av eventuella redskap, material. Utan trygghet och glädje- ingen inlärning. Om en aktivitet innebär att det ställs krav på både kommunikation och kroppsrörelse samtidigt talar man om simultankapcitet. När ett barn utför flera övningar samtidigt t.ex lyssna och/eller talar, medan det utför en grovmotorisk aktivitet, kan man tala om parallella processer.
Krav och trötthet Aktivitetskrav- en möjlighet för barnet. Redan i krönikans överskrift mer än antydan hur centralt der är att, barn får känna sig nödvändiga, nyttiga och betydelsefulla. En känsla av att behövas, t.ex i samband med lek, kan enligt min mening bara ges genom att det ställs krav på barnet, dvs att barnet såväl kroppsligt som mentalt aktivt får medverka vid genomförandet av leken. # Funktion upplevs före begrepp. # Konkreta och autentiska erfarenheter är en förutsättning för den abstrakta utvecklingen # Barnet måste gripa för att begripa. När ett barn utför flera övningar samtidigt(simultant) t.ex lyssna och/eller talar, medan det utför en grovmotorisk aktivitet, kan man tala om parallella processer. Social Utveckling Emotionella utveckling Kognitiv Utveckling Senso Motorisk Fysisk utveckling Senso- motorisk utveckling omfattar 1. Senso modaliteterna a. Det kinestetiska (vikt- kraftförhållande) b. Det vestibulära (tyngdkraftens påverkan på kroppshållningen) c. Det taktila: beröring, tryck, temp. m.m. d. Det auditiva: ljudlokalisering, figur bakrund e. Det visuella: visuo-motorisk (öga, fot, öga, hand) minne, hastighet. f. Lukt g. Smak 2. Grundläggande grovmotoriska mönster. a. Rulla, åla, krypa, gå, springa, hoppa, hoppa på ett ben, springa och hoppa, kasta, sparka, gunga, rotera, häva, skjuta ifrån, landa. b. Den laterala utvecklingen, kroppside- utveckling. c. Balansfunktion. 3. Finmotorikens delar Ansiktsmotoriken, bita, suga, äta, och talorgan samt mimik.
Hand-fingermotorik: fot och tå motorik Tid en bristvara. Bestämmer du över tiden- bestämmer du över dig själv (Grönlädskt ordspråk) Barndomen är objektiv trötthet. Aktivitetsanalys Analys av lekmönster: Fysiska egenskaper Senso-motoriska egenskaper(sensomodaliteter, grov och finmotorik) a. Primära områden b. Sekundära områden Sociala egenskaper: kön, ålder och funktronsintegration Jag och orientering: du förståelse/ vi känsla Emotionella egenskaper (trygghet, spänning, utmaning) Kognitiva egenskaper (Uppmärksamhet, minne, att fatta beslut, språk m.m) Jag-lekar. Lek och inlärning-aktivitetsförslag 1 Svans och klädnypejakt 2 Trafik 3 Ide och ramar (Den osynlig jägaren) 4 Vattenkruka (ärtpåsar på huvudet) 5 Tuppfäktning ( ärtpåsar och puttar ner varann) 6 Fruktsallad (byta plats med varann) 7 Snurran (rockring) 8 Tärningsspel 9 Handen på huvudet 10 Flamingokull 11 Trästubbarna 12 Hallåmannen 13 Zonkull Lek och kroppsverkstäder: Bollspel och tänkande Sinnesträningslekar: Kims lek, se och kom ihåg, memory m.m. Grovmotoriska lekar: hoppa hage, hoppa rep m.m
Natur känsla och rörelse: - idrottsplats - park - en skog eller äng - en strand Hos Annika Åhsberg i motorikrummet Där man kan få hjälp med att t.ex upptäcka ev. reflexrester, eller annan motorisk träning. Tänk på att träna med hela gruppen så ingen känner sig utpekad. Viktigt att alla i arbetslaget ger sin syn på det barn som skall observeras. Mage eller rullbräda att ta sig fram med för att träna bort ATNR- Reflexen. Man jobbar med axlar, nacke, huvud, och ögon när man tar sig fram på en bana rakt fram eller i en slalombana. Balansgång. Börja gärna på en linje på golvet för att sedan gå på den breda delen av bänken och därefter den smala brädan. I balansövningarna tränar man även ögonmotoriken. Det finns att antal halva kulor i olika färger som man kan gå på för att träna sina fotvalv om där finns reflexrester kvar.
Bollar. Man kan rulla eller studsa bollen genom en bana som är gjord av utställda koner eller rulla på en linje. Ha gärna både hårda och mjuka bollar med tydliga mönster t.ex. randiga då tränas även ögonmotoriken. Boll med bjällra i tränar det auditiva sinnet. Bollar som upplevelsematerial får inte vara för hårda. Den jättestora bollen som man ligger och försöker balansera på kan visa om man har reflexrester kvar, för då rycker det i rumpan. Rulla stock på tjocka mattan och samtidigt läsa en ramsa som man rullar i takt med. Man kan också förflytta sig med armarnas hjälp och hålla upp huvudet sedan resa sig i armstående för att gå tillbaka. Fjärilshopp. Man kan börja träningen liggande på golvet för att sedan göra den stående.
Basket korg med en stupränna ner i en back där man kan kasta lagom tunga bollar som samlas upp i backen. Bra att hoppa på då barnet tränar balans, styrka och jämnvikt i sin kropp genom att flytta tyngdpunkten från sida till sida. Ex. på små bollar till att träna finmotorik, styrka som sen kopplar impulsen till hjärnan. Fem lådor med olika ytor som man går på t.ex. sand, småsten, stenkulor. bomull, skrapmatta och
Trappan. En liten trappa med tre steg upp och ner där man kan träna och lära barnet att koordinera och automatisera sina rörelser här tränar man styrka m.m Litteratur lista Barns rätt att utvecklas: Barns motoriska Utveckling: av Ylva Ellneby av Britta Holle Perception o motorik i teori o praktik av Agneta Forsström Lär med kroppen: Gör mig inte hopplös: MTI-boken o MTI Observationer: Öva-Leka-Lära: av Birgitta Sohlman o Paul Palrenvi av Johan Hintze o Christer Sandberg av Christer Sandberg av Christian Nielsen Sammanställt av: Ulla Stina Lund Maria Magnusson Britt-Marie Falk Carola Sandgren Gabriella Andersson Karin Ljung