Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 1

2 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning Riksföreningen Teknikcollege

Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning En väl fungerande kompetensförsörjning har stor betydelse för regionens tillväxtarbete. För att Örebroregionen ska klara en allt hårdare internationell konkurrens krävs tillgång till rätt kompetens. Vi behöver erbjuda utbildningar som är bättre anpassade efter arbetslivets behov, utveckla anställdas kompetens och ta tillvara kompetensen som idag står utanför arbetsmarknaden. Regionförbundet Örebro har tillsammans med flera aktörer tagit fram analyser och prognoser som beskriver de förutsättningar, möjligheter och utmaningar som Örebro län står inför. De beskriver behovet av kompetens i framtiden, från regionalt till kommunalt perspektiv. Detta ligger i linje med regionförbundets regeringsuppdrag att etablera kompetensplattformar. Uppdraget ska bidra till ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Materialet innehåller statistik och analyser för att se utvecklingen på arbetsmarknaden över tid och omfattar alla personer över 16 år som bor eller har bott i Örebro län. Som ett komplement till statistiken har regionförbundet gjort intervjuer med 120 arbetsgivare för att få kunskap om kompetensbehov idag och i framtiden utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Analyserna och prognoserna blir viktiga verktyg och utgångspunkter för det fortsatta arbetet för bättre matchning och utbildningsplanering. På följande sidor sammanfattar vi de fem utmaningar som analyserna och prognoserna har identifierat och som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: 1. Den åldrande befolkningen 2. De som står utanför arbetsmarknaden 3. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden 4. Utbildning och matchning 5. Pendling Örebro december 2012 Magnus Persson Regiondirektör fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 3

1. Den åldrande befolkningen Det är en stor utmaning att en allt större del av befolkningen i länet blir äldre. Redan idag har några kommuner 25 procent ålderspensionärer, och de kommer att bli fler. Ålderstrukturen Diagrammet visar ålderfördelningen för kvinnor och män över 16 år som bor i Örebro län. In- och utbuktningarna kommer successivt förflyttas uppåt allt-eftersom. Man kan därmed se hur arbetskraften förändras över tid. Diagrammen visar att det inte finns tillräckligt med unga i förhållande till äldre. Detta innebär att färre människor i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Denna skillnad är ännu tydligare i länets norra kommuner. Ålder 100 Män Kvinnor Ålder 100 Män Kvinnor 80 80 60 60 40 40 20 20 2000 1500 1000 500 0 500 1000 1500 2000 Antal 400 300 200 100 0 100 200 300 400 Antal Åldersfördelning av män och kvinnor över 16 år som bor Örebro län, år 2008. (SCB/BeDa) Åldersfördelning av män och kvinnor över 16 år som bor i länets norra kommuner, år 2008. (SCB/BeDa) Degerfors 3% Askersund 3% Nora 3% Kumla 5% Hallsberg 6% Lindesberg 8% Hällefors 2% Lekeberg 2% Laxå 2% Ljusnarsberg 1% Örebro 53% Fördelning av sysselsatta Cirkeldiagrammet visar hur stor del av de sysselsatta i länet som arbetar i respektive kommun. Siffrorna visar att arbetskraften är starkt geografiskt koncentrerad till Örebro kommun. Karlskoga 12% Sysselsättningens fördelning på kommunerna i Örebro län, år 2008. (SCB/BeDa) 4 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

Största Näst största tredje största branschsektorn branschsektorn branschsektorn Karlskoga, Degerfors Industri 30% sjukvård, sociala tjänster 16% Företagstjänster, FoU 13% Askersund, Hallsberg, Laxå Industri 28% sjukvård, sociala tjänster 13% Handel 11% Hällefors, Lindesberg, Industri 26% sjukvård, sociala tjänster 20% Utbildning, förskola 11% Ljusnarsberg, Nora Lekeberg, Kumla, Örebro Sjukvård, sociala tjänster 17% Företagstjänster, FoU 14% Industri 12% Matrisen visar en sammanställning av vilka tre branschsektorer som är störst för olika länsdelar. (SCB/BeDa) Branschstrukturen Tabellen visar hur de sysselsatta i länet är fördelade inom 13 branschsektorer. Det går snabbt att konstatera att branschsektorerna industri och sjukvård/sociala tjänster dominerar arbetsmarknaden. Generellt har alla branschsektorer en stark koncentration till Örebro kommun, förutom industrin som har en stark dominans i alla kommuner utom Lekeberg och Örebro. Industri Sjukvård, sociala tjänster Företagstjänster, FoU Handel Utbildning, inkl förskola Bygg Offentlig förvaltning, försvar Rekreation, pers tjänster Transport Hotell o restaurang Okänd Jord, skog, fiske Post o tele Bank, finans, försäkring 0 5 10 15 20 Sysselsättningen fördelad i branschsektorer i Örebro län (%), år 2008. (SCB/BeDa) fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 5

20 15 Procent Industri Företagstjänster, FoU Sjukvård, sociala tjänster Totalt Procent 70 60 50 40 1990 2008 10 30 20 5 10 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-64 65+ Åldersfördelning inom olika branschsektorer i Örebro län, år 2008. (SCB/BeDa) 0 LÅG MEDEL HÖG Andel sysselsatta inom industrin fördelade på olika utbildningsnivåer, år 1990 och 2008. Låg utbildningsnivå innebär avslutad grundskola, medel innebär avslutad gymnasieutbildning, hög är minst två års eftergymnasial utbildning. (SCB/BeDa) Åldersfördelning Diagrammet visar att den dominerande ålderskategorin för länets alla tre största branschsektorer industri, sjukvård/sociala tjänster samt företagstjänster/forskning och utveckling (FoU) är 55-64 år. Det innebär att var femte person kommer lämna arbetsmarknaden på grund av ålder på 10-20 års sikt. Detta kommer framförallt att märkas för branschsektorerna industri och sjukvård/ sociala tjänster. För företagstjänster/fou är det annorlunda då cirka 66 procent är under 30 år. Inom branschsektorn företagstjänster/fou är bemanningsföretagen den enskilt största näringsgrenen. Av dem som jobbar på ett bemanningsföretag har var fjärde person en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Med största sannolikhet jobbar de personerna inom industribranschen. Det innebär att antalet sysselsatta är fler än vad stapeln för Industri visar. Så påverkas arbetsmarknaden Industribranschen Generationsväxlingen innebär inte alltid nyanställning då efterfrågan, konjunkturer och arbetsuppgifter förändras över tid. Som en konsekvens av en allt mer kunskapsintensiv produktion och specialisering har det skett en kontinuerlig höjning av utbildningsnivån. För dem som arbetar inom industrin har kraven på kompetens ökat. Trots stora nedgångar över tid dominerar fortfarande industrin arbetsmarknaden. Industrin har också en stark dominans när det gäller sysselsättningen i samtliga kommuner. Länet är därmed påtagligt beroende av arbetskraft inom den här branschen. Sjukvård, sociala tjänster Branschen sjukvård/sociala tjänster står inför stora utmaningar när de äldre blir fler, medellivslängden ökar och många går i pension: Att ersätta arbetskraften som går i pension. Öka antalet sökande till vårdutbildningar. Bemöta ett ökat behov av vård och omsorg i takt med att befolkningen blir allt äldre och allt fler. Insatser för att höja kompetensen för flera yrkesgrupper kräver resurser. För Örebro län är medelåldern för de sysselsatta inom branschen 43 år. Här har det skett en markant ökning av medelåldern. Detta beror på att för få unga kommer in i branschen. Samtidigt sker de ungas inträde på arbetsmarknaden allt senare i livet. Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden. Vi är en kommun som har en ganska hög medelålder. Vi ser att nästan 30 procent av våra medarbetare idag går i pension inom en tioårsperiod. Det största rekryteringsbehovet vi kommer ha framöver är inom kategorin undersköterskor. 6 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Personer som står utanför arbetsmarknaden är en viktig resurs för regionens kompetensförsörjning. I Örebro län saknade 22 256 (2008) personer i åldrarna 16-64 år uppgift om arbete. De som studerar är inte inräknade. Ålder Av de sysselsatta har de yngsta och äldsta åldergrupperna svagast förankring på arbetsmarknaden. En förklaring är att de yngre fortfarande studerar samt att de äldre av olika anledningar har lämnat arbetsmarknaden. Statistiken visar att gruppen 25-29 år har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Utbildning Generellt har kvinnor i länet en högre utbildningsnivå än män. Samtidigt är det fler kvinnor än män som står utanför arbetsmarknaden. Av dem som är sysselsatta i länet har 13 procent låg utbildningsnivå, det vill säga endast grundskoleutbildning. Motsvarande siffra för dem som står utanför arbetsmarknaden är 36 procent. Detta visar att utbildningsnivån är avgörande för individers möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. De vanligaste utbildningsinriktningarna för gruppen som står utanför arbetsmarknaden är teknik och tillverkning, samhälle/administration/juridik/handel samt sjukvård och omsorg. Etnicitet Den här tabellen visar vilken grad av förankring länets invånare med olika ursprungsland/regioner har. Tabellen visar att det är svårt för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. När länets arbetsgivare i intervjuer fick svara på frågor om mångfald berättar många att bristande språkkunskaper är en tröskel för personer med annan kulturell bakgrund än svensk att få arbete, men inte alla: Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse. Andra arbetsgivare reflekterar mer över den egna verksamhetens homogenitet och rädslan för det som är annorlunda: Vi har inga invandrare. Jag har försökt att följa detta, vilka som sökt jobb. Det är mycket kompetens som vi missar. Okunskap eller rädsla kanske det beror på? Födelseland Stark Svag Ingen region förankring förankring förankring Sverige 81% 7% 12% Norden 68% 7% 25% Östra Europa 63% 10% 27% Västra Asien 45% 13% 41% Övriga Asien 53% 16% 31% Afrika 36% 13% 51% Länsinvånare med olika ursprungsland/regioner och utan kontrolluppgift från arbetsgivare, år 2008. (SCB/BeDa) fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 7

3. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden Män och kvinnor Arbetsmarknaden i länet är påtagligt könsdelad. För länets två största branscher är detta tydligt. Generellt arbetar männen framförallt inom de traditionellt mansdominerande branscherna teknik och tillverkning medan kvinnorna främst jobbar inom sjukvården eller med utbildning. Att arbetsmarknaden ser ut som den gör är en konsekvens av vilken utbildning som män respektive kvinnor väljer. Den könssegregerade arbetsmarknaden är problematisk. Föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, låser in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. Om det utgör ett hinder vid rekryteringar och ungdomars val av utbildning kommer matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden att fungera sämre. Möjligheten att hitta rätt personer ökar om urvalet vid rekryteringar utgår från hela arbetskraften, det vill säga både kvinnor och män. Som skäl för en önskad och jämnare könsfördelning anser de intervjuade arbetsgivarna att en jämnare blandning bland annat ger ett bättre arbetsklimat. Några av de intervjuade nämner att verksamheterna har ett ansvar att representera hela befolkningens struktur, och därför är obalansen i verksamheterna problematisk: Det är viktigt i mötet med våra brukare. I förskolan är det viktigt med manliga förebilder. 0 20 40 60 80 100 Sysselsatta män och kvinnor i Örebro län fördelade på branschsektorer, år 2008. (SCB/BeDa) Industri Män Bygg Handel Hotell o rest Transport Post o tele Bank, finans, försäkring Företagstjänster Offentlig förvaltning, försvar Utbildning, inkl. förskola Sjukvård, sociala tjänster Rekreation, pers tjänster Jord, skog, fiske Okänd Kvinnor Naturvetenskap, matematik, data Lantbruk, skogsbruk, djursjukvård Okänd inriktning Humaniora, konst Tjänster Pedagogik, lärarutbildning Hälso/sjukvård, social omsorg Samh juridik, handel, administration Teknik, tillverkning Allmän utbildning Män Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Utbildningsinriktningar fördelade på kön i Örebro län, år 2008. (SCB/BeDa) 8 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

Etnicitet De utlandsfödda över 16 år omfattade 29 600 personer år 2008. Gruppen har en åldersstruktur som skiljer sig från dem som är födda i Sverige och övriga Norden. En jämförelse visar att antalet utlandsfödda är fler, framförallt i de yngre åldrarna. De är därför en stor tillgång på arbetsmarknaden. En ökad kulturell mångfald på arbetsmarknaden ställer ökade krav på öppenhet i organisationer och på arbetslivets förmåga att förhålla sig till olikheter och se det som en tillgång. Ålder 100 80 60 Män Kvinnor Vi är rädda för att få en skillnad mellan medarbetare. Det är kanske där motståndet ligger. Det finns mycket vi går miste om. Det borde ligga på mig som arbetsgivare att ta reda och prova sig fram för att se vilken nytta och vilka kompetenser vi gå miste om. Man är väl lite bekväm. 40 20 300 200 100 0 100 200 300 Antal Antal invånare över 16 år som är födda utanför Norden och bor i Örebro län, år 2008. (SCB/BeDa) fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 9

4. Utbildning och matchning Hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar handlar inte bara om hur väl utbildningssystemet är anpassat efter arbetslivets behov. En mängd faktorer påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan. Det finns fyra generella faktorer som påverkar och talar om varför det finns överskott eller underskott av arbetskraft och/eller kompetens. Utbudet av arbetskraft Länets befolkningsutveckling och åldersstruktur styr utbudet av arbetskraft. Men även länets attraktivitet påverkar möjligheterna att attrahera arbetskraft. Att ta tillvara på den samlade kompetens som finns i länet är en förutsättning för att skapa en hållbar struktur för att över tid kunna ersätta de som lämnar arbetsmarknaden. Utbudet av arbetskraft kan snabbt påverkas av konjunkturella svängningar. En mycket snabb efterfrågan kan innebära att det uppstår brist. Lika snabbt kan minskad produktion leda till uppsägningar. En ständig utveckling i samhället och på arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning och kompetens. Då länets barn och ungdomar är framtidens tillgång på arbetskraft är det viktigt att alla elever klarar både grundskolan och gymnasieskolan. Intresse Ungdomars val av utbildning har en avgörande betydelse såväl för hela arbetslivet som för individernas möjlighet till arbete och karriär. Idag styr personliga drivkrafter, värderingar och intressen val av utbildning. Ungdomarna själva avgör och värderar vilken nytta de ser av en viss utbildning. Detta kräver god kännedom, information och kunskap om framtidsutsikterna och vilka konsekvenserna blir av att välja en viss utbildning eller inriktning. Jag tycker man gör ungdomarna en otjänst genom att bara prata om att man ska läsa för sitt intresse. Man pratar inte om vad som händer sen. Jag är orolig. Där har vi misslyckats. Både näringsliv och utbildningsanordnare måste visa var arbetstillfällena finns. Om man kan få det här med industrin synlig för eleverna och dess betydelse för lokal arbetsmarknad. Att man sannolikt kan få jobb där efter studierna, så skapar det motivation. Man måste se till att skapa ett begär efter utbildning mot de sektorer där det faktiskt finns jobb. Utbudet av utbildningar Aldrig tidigare har marknaden och utbudet av utbildningar varit så stort. Det finns många utbildningar som alla ger och kräver olika behörigheter. Beroende på hur utbildningarna är dimensionerade kan det uppstå överskott eller brist inom olika yrkeskategorier. Det finns två anledningar till detta. Den första är att det finns ett stort intresse för ett visst yrke men för få utbildningsplatser. Den andra handlar om att det från år till år är ett lågt intresse och för få som utbildar sig till ett visst yrke. Vi försöker påverka utbildningarna i den mån det går genom att sitta med i programråd på gymnasiesidan för att föra fram våra åsikter om vad som är viktigt och mindre viktigt. På samma sätt på universitetet också, genom kontakter med lärare och programråd påverka utbildningarna så att de matchar krav som vi arbetsgivare ställer. Arbetsgivarnas kravbild Arbetslivet har specifika krav på kompetens. Det räcker inte med att bara ha tillgång på arbetskraft. Utbildningarna behöver anpassas bättre till arbetslivets behov, men arbetsgivarna behöver också bli bättre på att ta reda på vilken kompetens de behöver, och inte enbart se till formell utbildning. Att arbeta med strategisk kompetensförsörjning kan vara ett sätt för arbetslivet att identifiera vilken kompetens de vill attrahera, rekrytera, behålla, avveckla och kompetensutveckla för att nå målen med verksamheten. 10 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

5. Pendling Arbetskraftens rörlighet är en viktig faktor i fråga om hur människor väljer att pendla eller att flytta till ett arbete som motsvarar deras kompetens och intressen. Att försörja regionen med rätt kompetens handlar om att bli en del av en större arbetsmarknad. En större arbetsmarknad innebär en ökad rörlighet på arbetskraft. Det i sin tur leder till att arbetsgivare har ett större utbud att välja från. Detta gör det lättare att hitta den kompetens som arbetslivet efterfrågar. Dessutom skapar det större möjligheter för de enskilda individerna att hitta ett intressant arbete och göra karriär. Vem pendlar? Idag pendlar allt fler och allt längre sträckor till arbete. Sedan 1990-talet har det nästan skett en fördubbling av arbetspendlingen. En övergripande bild av pendlingsflödena pekar på att höginkomsttagare och högutbildade generellt sett pendlar mer än låginkomsttagare och lågutbildade. Det visar sig också att högutbildade kvinnor pendlar marginellt mer än lågutbildade kvinnor. Hur ser pendlingen ut? Det finns stora pendlingsflöden till Örebro kommun från nästan hela länet. Det är bara fyra kommuner där pendlingen till Örebro kommun understiger 500 personer. Flödena mellan kommunerna i västra (Karlskoga, Degerfors) och östra länet (Kumla, Lekeberg, Örebro) är relativt starka. Pendlingsflödet är något svagare mellan de södra kommunerna (Askersund, Hallsberg och Laxå). Den norra länsdelen präglas av relativt stora pendlingsflöden mellan Lindesberg och Nora. Däremot är flödena mellan dessa och de nordligaste kommunerna, Ljusnarsberg och Hällefors, svaga. Pendling och regionförstoring framhålls idag vara svaret på många kommuners problem med minskad befolkning och svag arbetsmarknad. Även om pendling kan vara en lösning på framtidens kompetensförsörjning ställer det stora krav på infrastruktur och på kommunikationsmöjligheter. fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 11

Mer information Har du frågor om regionförbundets arbete eller om analyserna och prognoserna är du varmt välkommen att kontakta oss: Anette Granberg, projektledare för regeringsuppdraget att etablera kompetensplattformar anette.granberg@regionorebro.se, 019-602 63 28 Maria Svensson Hallberg, utvecklingsledare maria.svensson@regionorebro.se, 019-602 63 75 Det kompletta analys- och prognosmaterialet finns att läsa och ladda ned på www.regionorebro.se/kompetens. december 2012. form www.remarc.se tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr 341 236 Regionförbundet Örebro tfn 019-602 63 00 701 83 Örebro fax 019-18 98 29 besöksadress Forskarvägen 1, Örebro e-post regionorebro@regionorebro.se www.regionorebro.se 12 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning