Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016



Relevanta dokument
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

BHV-bladet. December Innehåll. Till er Alla! Socialstyrelsens nya råd angående förebyggande av SIDS

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Statlig styrning med kunskap

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

LGS Temagrupp Psykiatri

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

TRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland September 2016

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

Neonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Strategisk färdplan Kortversion

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Vad händer på Socialstyrelsen?

BHV-programmet i Sverige

Innocentiedeklarationen

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Ledningssystem för god kvalitet

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Synpunkter från SILF/SPUK

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING Vårdrekommendation för vårdpersonal

Riktlinje för riskanalys

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Program. för vård och omsorg

Från student till specialist

PROJEKTPLAN

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Hur ska bra vård vara?

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Transkript:

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1

Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket i uppdrag att tillsätta, sammankalla och leda en samordningsgrupp för amningsfrågor med företrädare för Socialstyrelsen, Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut. Gruppens uppgift är att samordna det nationella arbetet inom amningsfrågor. Under 2008 tog myndigheternas samordningsgrupp 1 fram en strategisk plan för 2009 2012. Ett av målen i planen var att bilda en nationell amningskommitté i vilken även företrädare för enskilda intresseorganisationer och flera professionella sammanslutningar inom hälso- och sjukvården skulle ingå. Detta gjordes 2009 och gruppen har sedan dess haft ett heldagsmöte om året. Vision En kultur och miljö som främjar amning Nuvarande situation Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige. Socialstyrelsen kommer att, i samarbete med forskare, analysera statistiken med avseende på nedgången. Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning i såväl låg- som höginkomstländer finns all anledning att arbeta för att vända trenden. Den nationella amningskommittén vill verka för att alla föräldrar får information om det aktuella, vetenskapligt grundade kunskapsläget, för att kunna fatta medvetna beslut och för att kvinnor som önskar amma får stöd för det. Insikter Myndigheterna i samordningsgruppen har olika uppdrag med olika arbetssätt för att främja medborgarnas hälsa. Socialstyrelsen samlar in och analyserar statistik för samhällsinformation som grund för amningsstödjande åtgärder. Arbetet riktar sig framför allt till beslutsfattare i kommuner och landsting, men också till vårdpersonal, genom normering via föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer och vägledningar med utgångspunkt i de lagar som styr Socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Folkhälsoinstitutet kommunicerar inte i första hand direkt med befolkningen, men har visst kunskapsunderlag som riktar sig till föräldrar. Livsmedelsverket och Konsumentverket riktar sig delvis direkt till konsumenter, och arbetar huvudsakligen genom vidareinformatörer. Landstingen utbildar och ger stöd till medarbetare och föräldrar. För att öka amningsfrekvensen anser de fyra myndigheterna att det krävs enhetliga budskap, samarbete och respekt mellan olika aktörer som möter föräldrar. En grund för detta kan vara en gemensam kunskapsbas som utöver sakkunskap, värderingar och lagstiftning även omfattar vårdrutiner och andra faktorer som påverkar amningen. 1 När samordningsgruppen bildades kom den att kallas Nationella amningskommittén, trots att företrädare för intresseorganisationer och professionella sammanslutningar inte ingick. Samordningsgruppen kvarstår med företrädare endast från myndigheter. Gruppen har möten 3-4 gånger om året. 2

Syfte Syftet med samordningsgruppens och amningskommitténs arbete är samverkan och samordning mellan myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja amning. Mål 1. Det finns en nationellt framtagen kunskapsbas som grund för utbildning, rådgivning och stöd som avser spädbarnsnutrition. 2. All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar genomgår utbildning om amning och uppfödning med modersmjölksersättning. Utbildningen inkluderar förhållningssätt och attityder i enlighet med hälso- och sjukvårdens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. 3. Hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare har kännedom om WHO/Unicef:s uppdaterade tio steg till lyckad amning. 4. Märkning av livsmedelsprodukter för spädbarn ska stämma överens med de råd som Livsmedelsverket ger om matintroduktion. 5. Föräldrars behov av information om modersmjölksersättning tillgodoses, samtidigt som den nationella lagstiftningen, vilken införlivar EU-direktivet om modersmjölksersättning, följs och intentionerna i WHO-koden respekteras. Aktiviteter Aktiviteter kopplade till mål 1: a) Utarbeta ett vägledningsdokument för hälso- och vårdpersonal om uppfödning av spädbarn som både ska vara amningsfrämjande, rådgivande och ge stöd vid uppfödning med modersmjölksersättning. Vägledningen ska bygga på sakkunskap från vetenskapliga publikationer, de internationella överenskommelser som Sverige har ställt sig bakom, lagstiftning inom området samt värderingar som bland annat bygger på etiska överväganden. Vidare behöver det i vägledningen tydliggöras vilka vårdrutiner som främjar respektive motverkar amning. Ansvarig aktör: Socialstyrelsen b) Öppna ett digitalt diskussionsforum för de organisationer som ingår i den nationella amningskommittén kring vetenskapliga underlag för olika sätt att föda upp spädbarn. Ansvarig aktör: Livsmedelsverket 3

c) Inbjuda till samtal med de lärosäten som genomför specialistutbildningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, för att diskutera möjligheten att få in minst 7,5 poäng spädbarnsnutrition och amningskunskap i de olika utbildningarna och erbjuda enstaka kurser på motsvarande nivå för dem som har genomgått tidigare specialistutbildningar där detta har saknats. Kursen bör innefatta hur man främjar, skyddar och stöder amning samt hur man informerar om modersmjölksersättning. Förhållningssätt och attityder till amning och tillmatning är andra viktiga delar. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor d) Inbjuda till samtal med de lärosäten som genomför grundutbildningar av läkare, sjuksköterskor, logopeder, farmaceuter, tandläkare och tandhygienister för att diskutera möjligheten att införa ett obligatoriskt seminarium om olika sätt att föda upp spädbarn. Seminariet bör även innefatta hur man främjar, skyddar och stöder amning, informerar om modersmjölksersättning och inkludera förhållningssätt och attityder till amning och tillmatning. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor Aktiviteter kopplade till mål 2: a) Ta fram gemensamt utbildningsmaterial eller annat stöd för implementering av det vägledningsdokument som tas fram i aktivitet a) för mål 1. Materialet är avsett för utbildningar i hela vårdkedjan, det vill säga för mödrahälsovård, förlossning, neonatalavdelning, BB, återbesöksmottagning och/eller amningsmottagning samt barnhälsovård, och kan förslagsvis bestå av: filmad föreläsning med inspelade scener/fallbeskrivningar informationsmaterial till utbildare informationsmaterial till deltagare Ansvarig aktör: Arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan, initierad av barnhälsovården. b) Genomföra utbildningsdagar för hela vårdkedjan med hjälp av utbildningsmaterialet. Materialet och utbildningarna baseras på vägledningsdokumentet (se aktivitet a) för mål 1). Ansvariga aktörer: Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med representanter från hela vårdkedjan inom varje landsting. Aktiviteter kopplade till mål 3: a) Översätta den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. 4

Ansvarig aktör: Socialstyrelsen b) Sprida kunskap om den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning till personal inom mödrahälsovården. Informera verksamhetschefer för förlossningsavdelningar, BB och vårdutvecklare inom barnhälsovården samt övriga i vårdkedjan, till exempel i samband med vårdkedjemöten om amning. Företrädare för respektive verksamhet förväntas sedan sprida kunskapen vidare inom sin verksamhet. Ansvariga aktörer: Samordningsbarnmorskor/vårdutvecklare i mödrahälsovården c) Inbjuda till samtal med ansvariga för kvalitetsregistren för neonatal-, graviditets och barnhälsovård om indikatorer som kan mäta vårdrutiner som underlättar amning. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor Aktiviteter kopplade till mål 4: a) Samla barnmatsindustrin och föreslå en frivillig överenskommelse om att märka produkter för 4-6 månader gamla barn med: Lämpliga från sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder. Ansvarig aktör: Livsmedelsverket Aktiviteter kopplade till mål 5: a) Informera barnmatsindustrin om hur modersmjölksersättning och tillskottsnäring får marknadsföras enligt lagen om marknadsföring m.m. av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lagen förväntas träda i kraft den 1 augusti 2013. Ansvarig aktör: Konsumentverket Samverkan och relationer Intressenter som ingår eller bjuds in till Nationella amningskommittén Amningshjälpen Amningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Amningsnätverket i Sverige (AMNIS) Amningssakkunniga i Stockholms läns landsting (AMSAK) Barnläkarföreningen Barnhälsovårdsöverläkarna (BHÖL) Dietisternas riksförbund Distriktssköterskeföreningen i Sverige Föreningen flaskmatning i Sverige 5

Logopedernas riksförbund Mödrahälsovårdsöverläkarna (MHÖL) Nordiska Arbetsgruppen för Internationella Amningsfrågor (NAFIA) Pappagrupperna Riksföreningen för barnsjuksköterskor Samordningsbarnmorskor Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk sjuksköterskeförening (SSF) Svenska barnmorskeförbundet Swedilac Tandhygienistföreningen Tandläkarförbundet Vårdutvecklare inom barnhälsovården Uppföljning De aktiviteter som anges i planen kommer att följas upp vid varje årligt möte med den nationella amningskommittén. Påbörjade och genomförda aktiviteter redovisas liksom eventuella avvikelser från planen och orsaker till dessa. Målen följs upp vid halvtid, dvs. 2014, och vid periodens slut 2016. Vid behov kan planen uppdateras under pågående period. Ekonomiska konsekvenser Livsmedelsverket står liksom tidigare för omkostnader för möten med samordningsgruppen och kommer att göra det för de årliga mötena med den nationella amningskommittén också. Resekostnader kan dock inte ersättas av Livsmedelsverket utan bekostas av respektive myndighet/organisation. Andra aktiviteter bekostas av respektive genomförare/ansvarig aktör. Karlstad/Uppsala/Stockholm/Östersund/, april 2013 Gunnar Larsson Konsmentverket Inger Andersson Livsmedelsverket Lars-Erik Holm Socialstyrelsen Sarah Wamala Statens Folkhälsoinstitut 6

Mål Aktivitet När Ansvarig aktör Mål 1: Det finns en gemensam Utarbeta ett vägledningsdokument för 2014 Socialstyrelsen nationell kunskapsbas som grund för utbildning, rådgivning och stöd vad gäller uppfödning av spädbarn. hälso- och vårdpersonal om olika sätt att föda upp spädbarn Skapa ett digitalt diskussionsforum för de organisationer som ingår i den nationella amningskommittén 2014 Livsmedelsverket Mål 2: All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar genomgår utbildning om amning och uppfödning med modersmjölksersättning. Utbildningen inkluderar förhållningssätt och attityder i enlighet med hälso- och sjukvårdens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Mål 3: Hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare har kännedom om WHO/Unicef:s uppdaterade tio steg till lyckad amning. Mål 4: Märkningen av livsmedel för spädbarn ska stämma överens med Livsmedelsverkets råd om matintroduktion Mål 5: Föräldrars behov av information om modersmjölksersättning tillgodoses, samtidigt som den nationella lagstiftningen följs och intentionerna i WHOkoden respekteras. Inbjuda till samtal med lärosäten som har specialistutbildningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, om att få in minst 7,5 poäng spädbarnsnutrition och amningskunskap i utbildningarna. Inbjuda till samtal med lärosäten som genomför grundutbildningar av läkare, sjuksköterskor, logopeder, farmaceuter, tandläkare och tandhygienister om att införa ett obligatoriskt seminarium om olika sätt att föda upp spädbarn. Ta fram gemensamtutbildningsmaterial eller annat stöd för implementering av det vägledningsdokument tas fram i aktivitet a för mål 1 Utbildningsdagar för hela vårdkedjan med hjälp av utbildningsmaterialet. Materialet och utbildningarna baseras på vägledningsdokumentet (se aktivitet a för mål 1) Översätta den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. Utbilda vårdpersonal samt informera beslutsfattare och verksamhetschefer om den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. Inbjuda till samtal med ansvariga för kvalitetsregistren för neonatal-, graviditets- och barnhälsovård om indikatorer som kan mäta vårdrutiner som underlättar amning. Samla barnmatsindustrin och föreslå frivillig överenskommelse om att märka produkter för 4-6 månader gamla barn med: Lämpliga från sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder. Informera barnmatsindustrin om hur modersmjölksersättning och tillskottsnäring får marknadsföras enligt lagen om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lagen förväntas träda i kraft den 1 augusti 2013. 2014 Samordningsgruppen för amningsfrågor 2015 Samordningsgruppen för amningsfrågor 2015 Arbetsgrupp med representanter för hela vårdkedjan, initierad av BHV. 2016 Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med representanter för hela vårdkedjan inom varje landsting. 2013 Socialstyrelsen 2013-2014 Landets samordningsbarnmorskor inom mödrahälsovården 2014 Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor 2013 Livsmedelsverket 2013 Konsumentverket 7

Schematisk bild över när olika aktiviteter ska genomföras och vem som är ansvarig aktör. 2013 2014 2015 2016 Översättning 10 steg Skapa digitalt diskussionsforum Utbilda vårdpersonal och informera beslutsfattare Möte med barnmatsindustrin om märkning Utarbeta vägledningsdokument Informera barnmatsindustrin om lagstiftning om marknadsföring Samtal med ansvariga för kvalitetsregister Ta fram gemensamt utbildningsmaterial Utbildningsdagar för hela vårdkedjan Samtal med lärosäten för specialistutbildningar Samtal med lärosäten för andra utbildningar Socialstyrelsen Livsmedelsverket Konsumentverket Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med hela vårdkedjan Arbetsgrupp med representanter för hela vårdkedjan Landets samordningsbarnmorskor i samarbete med hela vårdkedjan Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor 8