Stroke. Primär behandling. Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke



Relevanta dokument
Ischemisk stroke - Basfakta

Ischemisk stroke Basfakta. Hjärnans blodförsörjning. Hjärnans blodförsörjning. Tidsaspekt. Patofysiologi. Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik

A carotis och a vertebralis, ändartärsystem. MTT - mean transit time (medelpassagetid) MTT = CBV / CBF. Varje minut av grav ischemi kostar

Trombektomi vid stroke

Hur avbildar vi vävnadsklockan i praktiken? (Synpunkter från SFNR)

NEURORADIOLOGI medicinakuten

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

vad gäller vid hjärninfarkt?

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Rätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala

Stroke och TIA. Etiologi Primär- och sekundärprofylax Akutbehandling

STROKE Modern akutbehandling. Jan-Erik Karlsson Öl Neuro-Stroke SU

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Trombektomi vid ischemisk stroke ett paradigmskifte inom akut strokebehandling

CAROTISRONDEN. Carotisronden. Nya direktiv socialstyrelsen CAROTISUTREDNING DISSEKTION. Radiol utredning av misstänkt stenos

Stroke. neurologi i sverige nr 1 11

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Karotisstenoser 30/1-13

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013

I huv et på en neuroradiolog

Trombolys med plasminogenaktivator (rtpa) vid stroke

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala


Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Evidens för en ny era av strokebehandling

Perfusions CT och Stroke patienter En litteraturstudie

Stroke. Specialist i Neurologi

EXAMENSARBETE. Datortomografi perfusion och ischemisk stroke. Andrea Jönsson Andreas Olofsson Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska

Rapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret.

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Nationella riktlinjer för strokesjukvård Diagnostik vid åskknallshuvudvärk och trombolysbehandling vid ischemisk stroke Vetenskapligt underlag

Röntgenutlåtandet: talspråk eller skriftspråk? Johan Wikström

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Delexamination 1 MEQ

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,


Reperfusionsbehandling Vad anser NAG Stroke? Vad planerar VGR?

TROMBEKTOMI MED STENT RETRIEVERS

Pediatrisk neuroonkologi

Morfologisk och funktionell hjärnavbildning med magnetkamera. MR-fysik

Svarsstöd vid akuta neuroradiologiska undersökningar

Herniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund Eva-Lotta Glader

Snabb trombolytisk behandling indicerad vid hotande hjärninfarkt Studie av 60 patienter behandlade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke

Utvecklingskraft Cancer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Insjuknandetiden är Säker Tiden är säker och bevittnad eller kan styrkas på annat sätt. okänt

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Medicinska Prioriteringar

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Tekniken. Tekniken. Tekniker -TOF. Inflödeseffekt. MR-angio teori och teknik. Boel Hansson MR, BFC, USiL. Tre möjligheter:

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

ÅRSRAPPORT Barnriksstroke 2016

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Rädda hjärnan. Sammanfattning. Förutsättningar. Innehållsförteckning

Hydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Skelett och mjukdelar. Strängnäs Marianne Jarfelt

Patofysiologisk Grund vid behandling av Intracerebral Blödning. Lars-Owe Koskinen Neurokirurgiska kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Stroke hos barn. Nordic RETTS-meeting Gunilla Drake Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Kan man se minnet på röntgen?

Del 5 kirurgi. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 10p

MR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

Norrlandstingens regionförbund

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Del sidor. 16,5 poäng

Uppdatering av nationella riktlinjer för strokesjukvård

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

STROKE- vad är det? En kort översikt

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Beslutsstöd Trombolys och trombektomi

Rädda hjärnan larm NUS

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Transkript:

Akut stroke Radiologisk diagnostik och handläggning Birgitte Berthelsen Neuroradiologi SU/Sahlgrenska Stroke Incidens: Knappt 30 000 personer per år, (300/100 000 dvs 3 promille) Mortalitet: 11-12% avlider inom 4 veckor Den 3.e vanligaste dödsorsaken Morbiditet Den vanligaste orsaken till handikapp TIAca 8000 per år Kostnader för samhället: ca 14 miljarder/år Riksstroke 2006 www.riks-stroke.org Primär behandling Minska hjärnskadan I.v. trombolys Fåtal patienter: 3,5% av möjliga kandidater får trombolys I.a. trombolys, embolektomi Korrigera blodsocker, sänka feber, ev. minska blodtryck, mm Operera blödning Hemikraniektomier (malign mediainfarkt) Radiologisk diagnostik ingår som en viktig del vid selektering av patienter till behandling vid akut ischemisk stroke Minimikrav på undersökning CT hjärna utan kontrast MR kan ersätta CT CT vid tidig infarkt Fördel God tillgänglighet Snabb Utesluter hematom med stor säkerhet Nackdel Tolkning av tidiga infarkttecken vara svårt förbättras med utbildning och erfarenhet. 1

Nödvändiga upplysningar inför ev. trombolys (tidsfönster 0-4,5 timmar) Utesluta blödning Utesluta blödning Utesluta annan väsentlig förändring Om möjligt påvisa färsk infarkt Storlek, kärlområde Annan väsentlig förändring Kärlmissbildning Tumör Gamla infarkter (<2 mån) Uttalad småkärlssjuka Tidig ischemi och datortomografi Corticalt ödem (cytotoxiskt ödem) uppstår om blodflöde < 10-15 ml/min*100g Vattenhalten ökar med c:a 0.5-0.8 %/timme 1% ökad vattenhalt sänker tätheten med c:a 2-3 Hounsfield units (HU) En täthetsändring på 4 HU är urskiljbar (CT med hög kontrastupplösning och lågt brus) CT tecken vid tidig infarkt Förlust av gränsen mellan grå och vit substans Corticalt ödem Insula ribbon sign (gränsen insula-capsula externa utsuddad) utsuddning av centrala kärnor (putamen kan inte avgränsas) Avbruten cortexmantel Oblitererade fåror Mycket tidig svullnad anses orsakas av ökad blodvolym som föreligger i penumbrazonen Hyperdensartär tromben, syns oftast a cerebri media 2 t 40 min efter stroke 2

Tidig mediainfarkt Insula ribbon sign Dag 3 Tidig mediainfarkt Utsuddad putamen (partiellt) Infarkten dag 2 < 3 timmar Dag 2 Bruten cortexmantel Bruten cortexmantel Ca 3 timmar 1 år senare 3

Utsuddadde fåror Ca 60 min Dag 2 Dense media sign CT vid tidig infarkt Vid undersökning inom 3 timmar Ca 25-45% av strokepatienterna har en normal CT Ca 1/3 av de patienter som utvecklar en synlig infarkt hade initialt en normal CT DTA Infarktens storlek SITS-MOST protokollet: -any decrease in x-ray attenuation indicating a major acute ischemic injury in the symptomatic vascular territory Infarktens storlek Stor är enligt SFNR >1/3 av a cerebri medias försörjningsområde (Baserad på tidigare ECASS studier och rutin CT) >½ av a cerebri anteriors eller posteriors försörjningsområde 4

Blå a cerant Rosa-a cerebri media Gul a cerebri posterior Kärlförsörjning Tidig mediainfarkt Uppskattad till >1/3 av försörjningsområdet Infarktens storlek Medians försörjningsområde har en totalvolym på ca 250-300 ml Volym mätes enligt den enkla regeln (b x l x h)/2 Värdering av en mediainfarkts storlek 1/3 metoden Atlantis metoden ASPECTS metoden ASPECTS Tittar på 2 snitt Basala ganglier Sidoventriklarnas cella mediadel Tio områden = 10 poäng, 1 poängs avdrag för varje område med tecken till tidig infarkt M 1-2-3 lateralt om fissura Sylvii Insula, nucleus caudatus,putamen och capsula interna M 4-5-6 i höjd med sidoventriklarnas cella mediadel <= 7 poäng, dålig prognos (risk för symtomgivande blödning och/eller dåligt funktionellt resultat) 10 områden, varav 3 centrala (nucleus caudatus, putamen och capsula interna) 5

Aspects Aspects C M1 P CI I M2 M3 M4 M5 M6 3 p Aspects Infarktens storlek Tidig mediainfarkt Uppskattad till >1/3 av försörjningsområdet 3 p 6 p Önskvärda upplysningar Inom tidsramen 0-4,5 timmar och om endast trombolys planeras är vanlig CT undersökning fullt tillräcklig Påvisa tidig infarkt med säkerhet kärlområde, storlek Påvisa kärlocklusion lokalisation, kollateraler Skilja tidig manifest infarkt från område med reversibel ischemi (penumbrazon) 6

Hjärnvävnad i riskzonen Penumbra Infarktens kärna CBF<12 ml Diagnostiska metoder Datortomografi, CT Standardundersökning (minimikrav) CTA (CT angiografi) CTP (CT perfusion) Tidigt penumbran CBF<25 ml oligemin >25 ml Mismatch: penumbra > initial irreversibel infarkt Senare Magnetresonanstomografi, MR standardundersökning inklusive DWI (diffusionsviktade bilder) MRA (MR angiografi) PWI (perfusionsviktade bilder) CTA CTA Ca 60-70% av alla patienter med allvarlig stroke har ocklusion eller uttalad stenos vid tidig angiografi Påvisa kärlocklusioner och stenoser Ge en uppfattning om förekomst av kollateraler Ge en icke dynamisk perfusionsserie genom hela hjärnan (CTA-SI) Emboli a cerebri media, tidiga infarkttecken Emboli i arteria cer media MPVR med MIP < 2timmar 2 dygn MR MR 7

CTA -DSA Mediaocklusion dx Det finns en närmare 100% överensstämmelse mellan CTA och omedelbart följande DSA (eller omvänt) med avseende på ocklusion eller stenos i större kärl DSA CTA Tidig infarkt DTangiografi-källbilderna CTA-SI Enkel bild av blodvolymen Dag 1, 90 min Dag 2 1 år God överensstämmelse mellan infarkt påvisad med CTA-SI och med DWI CTA-SI Området med nedsatt kontrastkoncentration på CTA SI (källbilden) motsvarar ganska väl området med irreversibel ischemi. Den slutgiltiga infarkten kan dock öka i storlek, dvs. vi får ingen information om penumbrazonen Hjärnvävnad i riskzonen Penumbra Infarktens kärna CBF<12 ml penumbran CBF<25 ml Förekomst av kollateraler minskar risken för att infarkten skall öka Tidigt oligemin >25 ml Mismatch: penumbra 20% > initial irreversibel infarkt Senare 8

CT perfusion Dynamisk undersökning, där man monitorerar kontrastbolus första passage genom hjärnan (attenuerings/tidskurva) och därmed kan påvisa eventuell hypoperfusion Tillsammans med CT/CTA-SI ge en viss uppfattning om penumbrazonen Perfusion Kontrast som intravaskulärt spårämne (tracer) Dynamisk undersökning (1 bild/1-2 s under ca 50s) Olika beräkningsalgoritmer Central volume principle Dekonvolution Arterial input function Diverse andra principer Perfusionsparametrar CBF (flöde) CBV (volym) MTT (mean transit time ) TTP (time to peak) CBF = CBV/MTT DT perfusion DTP Media infarkt Artär Ven Vävnad Kontrasttäthets-tidskurva Ca 3 timmar Håkan Ahlmqvist KS DT perfusion DTP Ett fullständigt CT-protokoll efter 4,5 timme eller vid i.a. behandling Standard CT hjärna 5 mm snitt Utvärderas med snävt fönster MTT CBV CBF CTA Hjärna eller hjärna-hals CT perfusion Placera snitten över basala ganglier eller misstänkt infarktområde Håkan Ahlmqvist KS 9

Time of onset to treatment with tpa in relation to outcome Based on NINDS, ECASS, ECASS 2, and the ATLANTIS A and B trials Fördelar med CT-protokollet Tillgängligheten Påvisar blödning med hög sensitivitet Väletablerad undersökningsmetod Snabb Nackdelar Låg sensitivitet för den tidiga irreversibla infarkten, förbättras något med CTA-SI CTP täcker endast del av hjärnan (2-8 cm) Kontrastmängden Stråldosen H-G Hårdemark april 2003 adjustment for NIHSS on admission Fördelar med MR Hög sensitivitet för den tidiga irreversibla infarkten Därmed bättre avgränsning av penumbrazon vid jf DWI/PWI Kontrastmedelsdosen inte njurtoxisk Ingen stråldos Nackdelar med MR Mindre tillgänglig Mindre erfarenhet av tidig blödningsdiagnos Uppföljande undersökning CT inom 24-36 timmar Infarktvolym Klassificera blödningar Klassificera ev. ödem ECASS 1: Hemorragisk transformation 22-36 timmar efter trombolys (inom 6 tim) Petechiala blödningar, vanliga (HI 1; HI 2) Små konfluerande hematom (< 30 % av infarktområdet, mild expansivitet) PH 1 Ingen tidig neurol. försämring (prognostiskt gynnsamt?) Oftast ingen tidig neurol. försämring Hemorragisk infarkt typ 1-2 Små petechiala blödningar inom infarkten Större konfluerande hematom (> 30 % av infarkten, med tydlig expansivitet) PH 2 Tydlig tidig neurologisk försämring (symtomgivande intrakraniell blödning) 10

Thrombolytic therapy of ischemic stroke, Uppsala 1993-2001 Hemorrhagic infarction Hårdemark Parenchymblödningar av typ 1 Thrombolytic therapy of ischemic stroke, Uppsala 1993-2001 Parenchymal hemorrhage 1 Små konfluerande hematom mindre än 30% av infarkten Hårdemark Parenchym blödningar av typ 2 Thrombolytic therapy of ischemic stroke, Uppsala 1993-2001 Parenchymal hemorrhage 2 Blodkoagel / -ler som överstiger 30% av infarktområdet med signifikant expansiv effekt Hårdemark 11

SLUT 12