Biodynamisk odling Grundförutsättningar för ett uthålligt jordbruk enligt ekologiska principer samt Betydelsen av de i biodynamisk odling använda biodynamiska preparaten. Figurer och korta texter baserade på publicerade forskningsresultat från försök i Sverige, Tyskland och Schweiz (28 referenser) sammanställda 4. Jordbruket som organism där vi männis kor är meds kapa nde i samspelet mellan växande grödor, djuren, mar ken och den levande jorden (Granstedt 199). av Artur Granstedt Docent i ekologiskt lantbruk vid Helsingfors Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet Järna den 8 juni 23 Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby Gård 153 91 Järna 8-551 5772 Frågor om detta material kan ställas till arturgranstedt@jdb.se Finns att tillgå på http://www.jdb.se/sbfi/ 4. Östersjön och dess av avvattningsområde, en omställning till e kologisk kretsloppsjordbruk i en levande samverkan med samhället behövs i hela regionen (Granstedt 22). 75 5 Yield kg N/ha W. wheat Skilleby 1992-1997 Comp - Comp + - BD prep + BD prep 25 95 94 93 97 96 92 2. Biodynamiska preparatens inverkan på livet i mar ken och betydelsen för grödans utveckling väldokumenterad i långliggande försök (Granstedt, 2). Preparatverkan i relation till avvikelse från skördeoptimum (Källa: Uli König, 1995) Preparatverkan % 25 skörd kvalitet Medelskörd -5 5 1 Skörd (avvikelse) % 9. Konventionellt (K) och BioDynamiskt o dlad mar k (D) i Höstvete från det långliggande DOK-försöket i Schweiz. Resultaten publicerade i Science (Mäder, et al, 22). 21. Reglerande inverkan på skörd och kva litet (Raupp & König 1996). 1
Jordens ekosystem Minskad entropi Foto- För- Solstrålning Värmestrålning syntes bränning Ökad entropi 1. Jorden som ekosystem med uppbyggande och nedbrytande processer Utomjordiskt ljus når jorden som högvärdig kortvågig energi och driver de biologiska processerna fotosyntes (uppbyggnad av organisk substans) - andning (nedbrytning av organisk substans) och lågvärdig långvågig värme avges åter ut i världsrymden. Entropin minskar och ordningen ökar vid den förstnämnda processen (fotosyntesen), nedbrytningen av organisk substans (respirationen) leder till att entropin, oordningen ökar, restsubstanser frigörs. I dag överväger den sistnämnda processen till följd av förbrukningen av lagrad solenergi. Utöver stigande halter koldioxid i atmosfären leder de industriella processerna också till att miljön tillförs i jordskorpan lagrade ämnen samt av människan nykonstruerade främmande organiska och oorganiska ämnen vars olika grad av giftighet hotar de livsuppehållande systemen. En uthållig mänsklig existens förutsätter att vi återställer balansen mellan de uppbyggande och de nedbrytande processerna på jorden. Här har jordbruket en nyckelroll och kan med fotosyntesen och kulturväxternas hjälp bygga upp nya resurser. Men det förutsätter ett ekologiskt-dynamiskt jordbruk baserat på kretslopp, biologisk mångfald och solens flödande energi som energikälla (Granstedt, 1998 1, modifierat efter Hubendick, 1985 2 ). 1 Granstedt, A 1998. Ekologiskt jordbruk i det framtida kretsloppssamhället. Naturskyddsföreningens förlag. 2 Hubendick, B. 1985. Människoekologi. Gidlunds förlag. Stockholm. 2
Livsstil och energiförbrukning 2 vuxna och två barn 5 4 3 2 1 1 kwh/år 4 21 16 Medelfamilj: 79 tkwh Källor: Günther m.fl, Sth. Univ Publ. i DN 11/3. 1996. 2,4 mat bostad fritid resor Koldioxid emission ekologisk /konventionell odling kg CO2/ha 15 1 5 53 ekol 1253 konv Jämförelse i Förb.republiken Tyskland Haas et al, 1995 Bek.medel N-göds fodermedel drivmedel Utsäde torkning P,K,Ca gm maskin 2. A) Den konventionella maten kostar mer energiresurser än bostad, fritid och resor för en medelfamilj och bidrar till växthuseffekten med hotande klimatförändringar som följd. Belastningen kan minska genom att närodlat och biodynamiskt prioriteras. 2. B)Det konventionella jordbruket förbrukar energiresurser för framställning och transporter av gödselmedel, fodermedel och kemiska bekämpningsmedel, som överskrider energivärdet i maten. Energibalansen för ett självförsörjande biodynamiskt jordbruk är däremot positiv. Figuren visar resultat från studier av växthuseffekten i form av koldioxidemissioner i konventionellt och ekologiskt jordbruk i Tyskland (Haas, et al. 1995 3 ). 3 Haas,G.; Geier, U; Schulz, D.G. & Köpke, U., 1995. Vergleich Konventioneller und Organischer Lanbau. Klimarelevanz des Agrarsektors der Bundesrepublik Deutschland: Reduzierung der Emission von Kohlendioxid. Berichte über Landwirtschaft 73, 41-415. 3
Svenskt jordbruk 1995 (,6 DE/ha) Tillförsel Avsalu Kg/ha/år 13 117 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 N-förlust 88 14 22 29 8 7 N P K N P K Veg. K Anim. K Veg. P Anim.P. Veg. pr. N Anim. pr. N Luft- N Min.göds.-K Foder-K Min.göds.-P Foder-P Min.göds -N Foder - N Biodynamisk typgård 1995 (,6 DE/ha) Tillförsel Avsalu 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 N kg/ha 62 2 1 N-förlust 38 24 5 6 N P K N P K Veg. K Anim. K Veg. P Anim. P. Veg. N Anim.N Luft-N Utsäde-K Utsäde-P Foder-P Utsäde-N Foder-N 3. Beräkning av växtnäringsbalanser visar mindre än hälften så stora kväveöverskott och förluster i biodynamisk odling jämfört med genomsnittet för svenskt jordbruk. Markförlusterna som leder till skador på grundvattnet och bottendöd i Östersjön är ännu mindre i ett kretsloppsbaserat jordbruk jämfört med genomsnittet för dagens konventionella specialiserade jordbruk (Granstedt, 2 4 ). 4. Granstedt, A. 2. Increasing the efficiency of plant nutrient recycling within the agricultural system as a way of reducing the load to the environment experience from Sweden and Finland.. Agriculture, Ecosystems & Environment 157 (2) 1-17. Elsevier Science B.V. Amsterdam. 4
Den biodynamiska kretsloppsgården med balans mellan växtodling och djurhållning Hushållning med ändliga lagerresurser (fosfor och andra mineralämnen) och små förluster av kväve och fosfor ut i miljön baseras på välfungerande kretslopp mellan grödor (växtföljd med både klöver och spannmål) och en till den egna foderproduktionen anpassad djurhållning samt en gödsel- och markvård som minimerar förlusterna av växtnäring och gynnar markens bördighetsegenskaper (Granstedt, 199 5 ). 5 Granstedt, A. 1992. The potential for Swedish farms to eliminate the use of artificial fertilizers. American Journal of Alternative Agriculture. Vol. 6. Numb. 3, 122-131. 5
5. Karta över Östersjöregionen med markering av 35 typgårdar (ekologiska kretsloppsgårdar) samt ekologiska lokalsamhällen som ingår i ett EUfinansierat forsknings- och utvecklingsprojekt BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) tidsperioden 23-26. Koordinator Artur Granstedt, Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna. 6
Ekologisk producent - konsumentsamverkan i Järna Emissioner till luften Energi överföring Gårdar Förädlare grossister Butiker Konsumenter Biogas Skilleby lb+tgd Gårdsbutiker Sol Skillebyholm lb+tgd Saltå kvarn Hälsok. Ex port Yttereneby Järna Mejeri Konsum Enskilda hushåll Fossi l Externa resurser Nibble lb+tgd Sk äv e lb+tgd Slakteri Biodyna. miska produkter ICA Skolor Institutioner Håknäs Avfall Avfall Av fall Emissioner till vatten Material flöden 6. Principbeskrivning, Ekologiskt jordbrukssamhälle baserat på kretslopp, korta transporter och förnyelsebar energi och som specialstuderas i EU-projektet BERAS. Målet är ett ekologiskt lokalsamhälle med största möjliga recirkulering, förnyelsebar energi och minsta möjliga skadliga förluster till vatten (minskad övergödning i havet) och luften (minskad försurning och växthusgaser) (Granstedt, 23). 7
Biologisk kvävefixering kg N/ha 3 2 1 2 4 6 8 1 Vallskörd 9 ton ts/ha 7 ton ts/ha 5 ton ts/ha Baljväxtandel % 7. Vallen utgör själva grunden för gårdens försörjning med kväve, uppbyggnad och underhåll av markens bördighet. Figuren visar att det finns ett klart samband mellan vallskördens storlek, baljväxtandelen och den biologiska kvävefixeringens storlek. För att upprätthålla markens bördighet måste minst en tredjedel av växtföljdsarealen utgöras av vall med baljväxter (Granstedt, 1992 6 ). 6 Granstedt, A. 1992. Case studies on the flow and supply of nitrogen in alternative farming in Sweden. Biological Agriculture and Horticulture, Vol. 9, 15-63. 8
25 2 15 Nitrogen support within crop rotation in organic farming Nitrogen in crop kg N/ha Biol-fix-N Manure-N Prec.crop-N Soil-born-N 195 15 N-fixering Stallgödsel - N Mineraliserat Förfrukts - N 1 5 5 15 45 5 45 15 2 45 5 2 45 25 5 45 Mineraliserat Mark - N Spr.crop+ins Ley I Ley II Ley III W.wheat Example based on data Skilleby BD farm 1992 1997 (Granstedt, 2) Vårs+ ins Vall I Vall II Vall III Höstsäd Kväveförsörjningen inom växtföljden i biodynamisk odling. Det finns fyra källor för grödornas kväveförsörjning inom ett växtföljdsomlopp på den biodynamiska gården: Biologisk kvävefixering, mineraliserad stallgödsel, mineraliserat förfruktskväve samt mineraliseringen från markens humusförråd (Granstedt, 2 7 ) 8. Vallen underhåller markens humusförråd (växtföljdsverkan) och tillför kväve till efterföljande grödor i samband med vallskörderesternas nedbrytning (förfruktsverkan). Växtföljdsverkan är beroende av den nedbrukade vallbiomassans mängd, ålder samt kvävehalt. I storleksordningen 35% av kväveinnehållet frigörs vid en baljväxtandel på 5%, modeller finns för mera exakt beräkning av detta (Granstedt & Bäckström, 2 8 ).. 7 Granstedt, A. 2. Stallgödselanvändning i ekologisk odling med hänsyn till hushållning med växtnäringsämnen och produktion i ekologisk odling. Ekologiskt Lantbruk 26. SLU. 8 Granstedt A. and L-Baeckström, G. 2. Studies of the preceding crop effect of ley in ecological agriculture. American Journal of Alternative Agriculture. Vol 15 n2 Page 68-78. Washington University. 9
K D 9. Konventionellt (K) och BioDynamiskt odlad mark (D) i Höstvete från det s.k. DOK-försöket i i Schweiz. Resultaten publicerades förra året i Science (Mäder, et al, 22 9 ). Skillnaden mellan biodynamisk och konventionell odling framgår redan vid en ytlig betraktelse av marken efter 2 års jämförande försök (mer liv i marken med mer daggmask exkrementer, aggregat och sprickbildning). De jämförande försöken mellan biodynamisk (D), Organisk (O) och Konventionell (K) odling, de sk DOK-försöken utförda av FiBl i Schweiz, visar god samstämmighet med resultat från andra långliggande jämförande försök i Sverige och Tyskland. Några av försöksresultaten återgives i följande diagram som ställts till förfogande för denna sammanställning. 9 Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 22. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597. 1
4 3 2 % Mullhalter efter 2 år i DOK-försöket Mineralisk, Organisk, Dynamisk O M 3,15 2,8 D 3,65 1 9. I det schweiziska jämförande DOK/försöket BioDynamiskt /Organiskt/Konventionellt i FiBL var efter 2 år mullhalten 2,8% med konventionell odling (M), 3,15% med ekologisk odling med organisk gödsling (O) och 3,65% med ekologiska + biodynamiska gödslingsåtgärder (D). (Mäder, et al, 22). 1, % Mullhalter mätt som kolhalt i marken Mineralisk - Organisk - Dynamisk Gödslingsförsök IBDF i Darmstadt M O,95,95,9,85,84,85,81 D 1,4 1,1,5, 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Gödslingsnivåer 1-2-3 i systemen M, O och D 1. Resultat motsvarande de schweiziska försöken finns redovisade från det tyska långliggande försöket vid det biodynamiska forskningsinstitutet i Darmstadt. Jämförande försök med fyra upprepningar och tre gödslingsnivåer visar genomgående högst mullhalter (i genomsnitt 13 procent högre) när samtliga biodynamiska preparat avvändes (D) jämfört med organisk gödsling (O) vid i övrigt samma betingelser. All organisk gödsel har komposterats och försöken har pågått sedan 198 på mullfattig sandjord (Raupp, 23 1 ) 1 RAUPP, J.; OLTMANNS, M. (23): Unterschiedlich aktive C-Pools im Boden: C org, POS, CO 2. 1. Effekte von Rottemist, biologisch-dynamischen Präparaten und Mineraldüngung. Beiträge zur 7. Wissenschaftstagung zum Ökologischen Landbau, 24.-26. Feb. 23, Wien; Univ. für Bodenkultur, Institut für Ökologischen Landbau, Wien; 449-45 11
Perkolationsstabilität (ml pro min) 11. Perkolationsteknik reflekterar jordens motståndskraft mot erosion som i DOK-försöket var 6 % högre än i ogödslat system. Högre mullhalter vid organisk odling (O) med användning även av biodynamiska preparat (D) innebär bättre närings och vatten hållande egenskaper jämfört med mineralisk gödsling (M) och ingen gödsling (N) enligt resultaten från det Schweiziska DOK-försöket (Mäder, et al, 22 11 ).. 11 Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 22. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597. 12
Mikrobielle Biomasse (mg Cmic pro kg Boden) 12. Högre mullhalter vid organisk odling och ännu bättre vid användning av biodynamiska preparat innebär också högre andel levande organismer. Den totala biomassan av mikroorganismer i det schweiziska DOK-försöket var 2% högre i den organiska odlingen (O) och 4% högre i den biodynamiska (D) odlingen jämfört med mineralisk gödsling (M) och ingen gödsling (N). (Mäder, m.fl., 22). 13. Högre mullhalter vid organisk odling och ännu högre vid användning av biodynamiska preparat innebär också högre andel levande organismer också djupare ner i marken i jämförelse med konventionell gödsling. DOK-försöket visade också en kraftigt ökad mikrobiologisk aktivitet enligt rangordning: K<O<D (Mäder, et al, 22). 13
Markbiologisk aktivitet -inverkan av biodynamiska preparat K-exp 1976 1985 1989 Gödslf. Darmst. 1988-9 DOK-exp. Fibl. 199-91 5 1152253354455556 % differens DHA PA APA ATP SIR CO2-r 14. Den biologiska aktiviteten - här mätt som olika typer av enzymaktivitet (dehydogenasaktivitet, proteasaktivitet, alkalisk fosfatasaktivitet, adenasintrifosfat, substratinducerad respiration och inducerad markrespiration) stimuleras genom användning av biodynamiska preparat. De långliggande försöken i Järna (K-försöket), i Darmstadt (gödslings - jämförande försök) och i Schweiz (DOK-försöket) och visar entydigt på samma resultat trots olika jordarter (lerjord och sandjord) och klimatbetingelser (Pettersson, Reents & Wistinghausen 1992 12, Mäder, 1995 13, Bachinger, 1996 14, ). 12 Pettersson, B.D., Reents, H.J. & Wistinghausen, E.v., 1992. Gödsling och markegenskaper. Resultat av ett 32- årigt fältförsök i Järna, Sverige. Nordisk Forskningsring. Meddelande nr. 34. 13 Mäder, P. und Raupp, J. (ed.) 1995. Effects of low and high external input agriculture on soil microbial biomass and activities in view of sustainable agriculture. Proc. 2 nd Meeting Conc. Act. Fertilization Systems in Organic Farming, Oberwil, 15-16 sept. 1995. 14 Bachinger, J. 1996. Der Einfluss unterschiedlicher Düngungsart en (mineralisch, organisch, biologischdynamisch) auf die zeitliche Dynamik und die räumliche Verteilung von bodenchemischen und mikrobiologischen Parametern der C und N-Dynamik sowie auf P flanzen- und Wurzelwachstum von Winterroggen. Diss. Univ. Giessen. Schriftenreihe Bd. 7, Inst. F. biol.-dyn. Forschung, Darmstedt. 14
Förekomst av jordlöpare, kortvingar och spindlar (genomsnitt 1988, 199 och 1991) K2 K2 = 1 % 15. I DOK försökets organiskt odlade system var mängden marklevande organismer i storleksordningen två gånger så stor som i de konventionellt odlade jordarna (konventionellt odlat =1 %) (Mäder, et al, 22 15 ). 15 Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U. 22. Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp 1592-1597. 15
Askfri rotmassa, höstråg Jämförande gödslingsförsök, Darmstadt 1 % 13 % 116 % -3 cm 1 % 12 % 145 %,,5,1,15,2,25,3 g/1 cm2 3-6 cm Mineralisk Organisk BioDynamisk 16. Såväl rotpenetrering som mängden rotbiomassa gynnas genom användning av biodynamiska preparat i kombination med organisk gödsling. Här återges resultat från långliggande jämförande gödslingsförsök vid IBDF i Darmstadt, 199. (Doktorsavhandling, Bachinger, 1996 16 ). Detta kan ge en rimlig förklaring till den högre mullhalt, bättre markstruktur och högre markbiologiska aktivitet som uppnås vid fullt genomförd biodynamisk odling jämfört med inga BD behandlingar (Bearbetning König, 1999 17 ).. 16 Bachinger, J. 1996. Der Einfluss unterschiedlicher Düngungsart en (mineralisch, organisch, biologischdynamisch) auf die zeitliche Dynamik und die räumliche Verteilung von bodenchemischen und mikrobiologischen Parametern der C und N-Dynamik sowie auf P flanzen- und Wurzelwachstum von Winterroggen. Diss. Univ. Giessen. Schriftenreihe Bd. 7, Inst. F. biol.-dyn. Forschung, Darmstedt. 17 König, U.J. 1999. Ergebnisse aus der Präparateforschung. Zusammengestellt und ausgewartet vonuli Johannes König. Schriftenreihe 12. Institut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. 16
Preparat behandling av flytgödsel och dess inverkan på grödans tillväxt % -1 1 2 3 4 merskörd låg gödsling merskörd medel gödsling merskörd hög gödsling ökad rotlängd ökad klöverandel i vall 17a. Färsk obehandlad flytgödsel verkar ofta tillväxthämmande. Försök med preparering av flytgödsel med biodynamiska preparat har tydligt visat preparatens positiva inverkan (i procent jämfört med obehandlat led under i övrigt samma betingelser) på tillväxten vid låg, medel och hög gödsling (7 försök), rotutveckling (6 försök) och klöverandelen. Försöken har gjorts med bönor, spenat, senap, krasse, rödbetor och (Abele, 1978 18 ; bearbetning König, 1999 19 ). 18 Abele 1978. Ertragsteigerung durch Flüssigmistbehandlung. Untersuchung des Rottenverlaufs von Gülle bei verschiedener Behandlung und deren Wirkung auf Boden, Pflanzertrag und Pflanzenqualität. KTBL-Schrift 224. Darmstadt. Dermany 19 König, U.J. 1999. Ergebnisse aus der Präparateforschung. Zusammengestellt und ausgewartet vonuli Johannes König. Schriftenreihe 12. Institut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. 17
Flytgödsel till Buskbönor 1. Obehandlat 2. Beluftat + bentonit 3. Samma s. 2 + BD prep. 17.B De ovan beskrivna försöken med biodynamiska preparat visar preparatens positiva inverkan på rotutvecklingen. Här rötternas utbredning återgivet i bild i försök med buskbönor från väster till höger: obehandlad gödsel, beluftad gödsel, beluftad gödsel + bidynamiska preparat. Första raden på ett djup av -4 cm och andra raden 4-8 cm (Abele, 1978 2 ). 2 Abele 1978. Ertragsteigerung durch Flüssigmistbehandlung. Untersuchung des Rottenverlaufs von Gülle bei verschiedener Behandlung und deren Wirkung auf Boden, Pflanzertrag und Pflanzenqualität. KTBL-Schrift 224. Darmstadt. Germany 18
12 1 8 6 4 2-2 Biodynamiska fältpreparaten verkan på skörden K-försöket i Järna, genomsnitt 1958-1989 % avvikelse Avsalu Vall Foder del Potatis Rotfrukt Vår vete Medelv. 18 Det svenska långliggande gödslingsförsöket (K-försöket) visar de biodynamiska fältpreparatens gynnsamma inverkan på skörden av vårvete (+ 1 %) medan inverkan var mindre på rotfrukter (+ 5 %) och potatis (+ 2 %). (Granstedt & Kjellenberg, 1996 21 ) 21 Granstedt, A. & Kjellenberg, L. 1996 Quality investigations with the K-trial, Järna, and other Scandinavian fertilization experiments. In: Raupp, J. (Editor). Quality of plant products grown with manure fertilization, Juva, Finland. Concerted action supported by the European Community: Fertilization Systems in Organic Farming. Institute for Biodynamic Research. Darmstadt. 19
Merskörd av bidynamiska fältpreparat relaterat till aktuell skördenivå utan behandling Skörd K1 (K2=1) K-försöket i Järna 1958-1989 16 Trend Rel.skörd K1 14 12 1 8 1 2 3 4 5 Skörd K2 kg/ha 19. Användningen av de biodynamiska fältpreparaten(k1) gav från 1958-199 i genomsnitt 1 %högre skördar av vårvete jämfört med ingen användning (K2) under i övrigt likvärdiga förhållanden. Däremot var variationen mellan åren stor och merskörden i K1 (full BD behandling) var högre vid låga skördenivåer i det obehandlade ledet K2 (ingen behandling med biodynamiska fältpreparat). Biodynamiska kompostpreparat och all övrig behandling var däremot exakt lika i K1 och K2 under 32 år. Försöket saknade dock upprepningar i fält (Kjellenberg & och Granstedt 1998 22 ). 22 Kjellenberg, L. & Granstedt, A. 1998. Samband mellan Mark, Gröda, Gödsling. Resultat från K-försöket. En 33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper. Nordisk Forskningsring meddelande 36, Järna. 2
75 5 Yield kg N/ha W. wheat Skilleby 1992-1997 Comp - Comp + - BD prep + BD prep 25 95 94 93 97 96 92 Fig 2. Användningen av de biodynamiska preparaten gav från 1992-1997 i genomsnitt 5 %högre skördar av höstvete jämfört med ingen användning under i övrigt likvärdiga förhållanden med komposterad gödsel i försök på Skilleby i Järna(Granstedt 2 23 ). Försöken genomfördes vid tre gödslingsnivåer, med 2-4 upprepningar i fält i en sk splitplot design för studium av preparatverkan. Merskördarna av biodynamiska preparat var flera av åren signifikanta. Däremot var variationen mellan åren stor med en tendens till högre preparatverkan vid låga skördenivåer. Preparatverkan blev negativ ett av de sex åren, år 1992 som hade högst skörd under försöksperioden. Detta omvända förhållande vid särskilt höga skördenivåer överensstämmer med resultaten från såväl K-försöket som andra försök i enlighet med nästa figur. 23 Granstedt, A. 2. Stallgödselanvändning i ekologisk odling med hänsyn till hushållning med växtnäringsämnen och produktion i ekologisk odling. Ekologiskt Lantbruk 26. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. 21
Preparatverkan i relation till avvikelse från skördeoptimum Preparatverkan % (Källa: Uli König, 1995) 25 skörd kvalitet Medelskörd -5 5 1 Skörd (avvikelse) % 21. En översikt av mångfalden forskningsresultat rörande de biodynamiska preparaten visar på stor variation. Ett närmare studium av resultat från sammanlagt 28 försök tyder på förekomsten av en överordnande princip: Preparaten har en skördehöjande verkan vid låga och normala skördenivåer, vid extremt höga skördenivåer kan denna effekt utebli eller sänka skörden. Däremot verkar preparaten därvid höjande på produkternas kvalitetsegenskaper som t.ex. hållbarhet vid lagring (König, 1993 24 ; Raupp & König, 1996 25 ). 24 König, 1993. Systemregulierung Ein Wirkungsprinzip der Biologischdynamischen Präparate. In U. Zerger (Hg.). Forschung in ökologischen Landbau. SÖL-Sonderausgabe Nr. 42, 394-396. 25 RAUPP, J.; KÖNIG, U.J. (1996): Biodynamic preparations cause opposite yield effects depending upon yield levels. Biol. Agric. & Hort. 13, 175-188 22
Sänkt nitrat och nitrit i Spenat genom användning av biodyn. preparat 12 1 8 6 4 2 Nitrat (1 dag) mg/kg Biodyn. prep.beh. Nitrit (8 dag) mg/kg 8 6 4 2 Stg.komp. Stg.komp+FP Stg.komp.+KP Stg.k.+KP+FP Stg.komp. Stg.komp+FP Stg.komp.+KP Stg.k.+KP+FP Inverkan på vitamin C i Spenat genom användning av biodyn. preparat 1 Vitam. C (1.dag) mg/kg Vm C (8.dag) mg/kg 25 75 2 5 25 Biodyn. prep.beh. 15 1 5 Stg.komp. Stg.komp+FP Stg.komp.+KP Stg.k.+KP+FP Stg.komp. Stg.komp+FP Stg.komp.+KP Stg.k.+KP+FP 22. Näringskvalitetsegenskaper som högre C-vitaminhalt och lägre nitrathalt har i försök gynnats genom användning av biodynamiska kompostpreparat i kombination med de biodynamiska fältpreparaten. Försök med spenat, doktorsavhandling i Giessen (Elsaidi, 1982 26 ). 26 Elsaidi, S.M. 1982. Das nachernteverhalten von Gemüse, insbesondere Spinat (Spinatia oleratea L.) untere besondere berücksichtigung der Nitratanreicherung in abhängigkeit von den Lagerbedingungen und von dem düngung. (Diss. Giessen) Giessen. 23
I Mineralisk II Organisk III Biodynamisk 3. Hög 2. Medel 1. Låg gödsling 3. Hög 2. Medel 3. Låg gödsling 23. Lagringsförsök med morötter, rödbetor och potatis visar att användningen av komposterad organisk gödsel och de biodynamiska preparaten leder till förbättrad lagringsduglighet. Bilderna visar detta från försök med morötter efter lagring till februari månad under varma och fuktiga betingelser (1981 och 1983). Raderna 1, 2 och 3 (nedifrån och upp i bild 5 och 6) är morötter från tre gödslingsnivåer, låg, normal och hög. Kolumnvis har vi följande tre typer av gödsling i bilden från vänster till höger: I=Mineralgödsling, 2=Komposterad gödsel, III =Komposterad gödsel + biodynamiska preparat. Försöket ingår i det tidigare beskrivna långtidsförsöket i Darmstadt, vars resultat tyder på ett samband mellan markbördighet och kvalitet (Abele, 1987 27 ). 27 Abele, U. 1987. Produktqualität und Düngung mineralisch, organisch und bio-dynamisch. Angewandte Wissenschaft. Schriftenreihe des BNL; 345. Landwirtschaftsverlag Münster-Hiltrup. Germany 24
Morötter kvar efter lagring 75 5 25 vid olika tidpunkt för sådd I,II,III - inverkan av biodynamiska preparat dt/ha Skörd Kvar efter lagring Såtid I, 24/3 III, 19/5 I, 24/3 III, 19/5 II, 21/4 II, 21/4 vid användning av biodynamisk komp + fältpreparat Miner. göds. Stg.komp.+KP Stg.k.+KP+FP 24a. Försenad sådd och/eller kraftig organisk gödsling kan leda till försämrad kvalitet och sämre lagringsduglighet. Här återgivet resultat med försenad sådd av morötter visar att behandlingen med samtliga biodynamiska preparat (KP=biodynamiska kompostpreparat, FP= biodynamiska fältpreparaten horngödsel och horn-kisel utrörda i vatten) ledde till sådan mognadsgrad att lagringsdugligheten blev god även vid försenad sådd (Wistinghausen, 1979 28 ). 28 Wistinghausen, E von 1979. Was ist Qualität. Wie entsteht sie und wie ist sie nachzuweisen. Istitut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. Germany. 25
Sådd i mars (normal) april (sen sådd) maj (försenad sådd) Mineralgödsling BD kompostgösel utan BD fältprepararat BD kompostgösel med BD fältprepararat 24b. Morötter kvar efter lagring till april månad efter olika tidpunkter för sådd samt vid olika gödslingsbehandlingar. Försenad sådd och/eller alltför kraftig organisk gödsling kan leda till försämrad kvalitet och sämre lagringsduglighet. Här återgivet resultat med försenad sådd (klimatområde central-europa) visar att behandlingen med samtliga biodynamiska preparat ledde till sådan mognadsgrad att lagringsdugligheten blev god. Detta och andra försök tyder på att det är viktigt att använda både de biodynamiska kompost- och de bidynamiska fältpreparaten för att få full verkan på produkternas kvalitetsegenskaper (Wistinghausen, 1979 29 ). 29 Wistinghausen, E von 1979. Was ist Qualität. Wie entsteht sie und wie ist sie nachzuweisen. Istitut für Biologisch Dynamisch Forschung, Darmstadt. Germany. 26
Potatis Biodyn / Konventionell K-exp.1958-89 UJ-exp.J.71-79 UJ-exp.U.71-76 -25-2 -15-1 -5 5 1 % differens Skörd Torrsubstans Råprotein Rel. renprotein Mörkfärgn. extr. Nedbrytn.extr. Lagringsförl. Biokristallis. Vårvete Biodyn / Konventionell K-exp.1958-9 UJ-exp.J.71-79 UJ-exp.U.71-76 -2-1 1 2 3 % differens Skörd Råprotein Torrgluten EEA-index Sönderfall extr. Falltal Amylogram 25. Sammanställning av jämförande kvalitetsförsök biodynamisk / konventionell odling som pågått under slutet av 19-talet i Sverige. Försöken har genomgående visat högst kvalitetsegenskaper i biodynamisk odling: Lägre värden för negativa egenskaper som råprotein, mörkfärgning, extraktsönderfall, lagringsförluster, felenheter i biokristallisation. Högre värden för positiva egenskaper som torrsubstans, relativ renprotein, C-vitamin, andelen essentiella aminosyror och stärkelseegenskaper (falltalsbestämningar och amylogram). Bättre lagringsegenskaper har kompenserat för lägre skördeutfall i potatis. M etodik och försöksresultat finns mer utförligt beskrivet i bland annat böckerna Biodynamisk odling i forskning och försök (Granstedt, 1993 3 ), Samband mellan Mark, Gröda Gödsling (Kjellenberg & Granstedt, 1998 31 samt flera internationella publikationer (Granstedt, & Kjellenberg, 199632). 3 Granstedt, 1993. Biodynamisk odling i forskning och försök. Till minnet av jordbrukspionjären Bo D. Pettersson. Telleby bokförlag. Järna. 31 Kjellenberg, L. & Granstedt, A. 1998. Samband mellan mark, gröda, gödsling Resultat från K-försöket, en 33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper. Rapport 1. Biodynamiska Forskningsinstitutet, Järna. 32 Granstedt, A. & Kjellenberg, L. 1996 Quality investigations with the K-trial, Järna, and other Scandinavian fertilization experiments. In: Raupp, J. (Editor). Quality of plant products grown with manure fertilization, Juva, Finland. Concerted action supported by the European Community: Fertilization Systems in Organic Farming. Institute for Biodynamic Research. Darmstadt. 27
26. Växten kan beskrivas som en tids-organism med uppbyggnad och nedbrytning av levande substans och kommer till uttryck i substanssammansättning och formbildning över tiden. Kvalité i biodynamisk odling kan studeras genom kemiska analyser som t.ex. visar produkternas grad av mognad (nitrathalt, vitamininnehåll, proteinets biologiska värde, sammansatta sockerarter), fysiologiska egenskaper som lagringsduglighet (extraktnedbrytning) och som formbildande förmåga (morfologiska studier av själva den levande växten eller växtens inverkan på kristalliserande mineralsalter, biokristallisation) (Granstedt, 199 33 ). 33 Granstedt, A. 1993. Biodynamisk odling i forskning och försök. Till minnet av forskar och jordbrukspionjären Bo D Pettersson. Telleby bokförlag. Järna 28
27. Kvalité i biodynamisk odling kan studeras genom kemiska analyser, undersökningar av fysiologiska egenskaper som lagringsduglighet (extraktnedbrytning) och genom studier av den levande växtens formbildande förmåga. Denna förmåga hos det levande är påvisbar genom att tillsätta växtextrakt till kristalliserande mineralsalter ( biokristallisation). Den vänstra förstoringen från en kristallisationsbild är från kopparklorid kristalliserad med extrakt från biodynamiskt odlad potatis. Den högra bilden med en försvagad koordinering av kristallnålarna är från mineraliskt gödslad potatis. September 21 disputerade Jens Otto Andersson på en avhandling rörande biokristallisation som ett metod att undersöka livsmedelsprodukters kvalitet (Andersen, 21 34 ). 34 Andersen, 21. Development and application of the biocrystallization method. Revised version of PhD thesis accepted September 14 th 21 at department of Agricultural Sciences, the Royal Veterinary and Agricultural University, Copenhagen, Denmark. Biodynamic Research Association, Denmark. 29
Formulär för kvalitetsbedömning av biodynamisk produktion För förverkligande av kvalitets och miljömålen behövs en årlig utvärdering på den enskilda gården med formulering av delmål och utarbetande av åtgärder för att uppnå dessa. Rådgivarens uppgift är att på basis av produktundersökningar och miljö/resursanalyser på gården hjälpa odlaren att uppnå en inre kvalitet (närings- och hälsovärde), en miljökvalitet och också en etisk och social kvalitet i produktionen och som motsvarar konsumentens förväntningar. Mål Utvärdering Åtgärder Livsmedelskvalitet Näringsvärde Hälsovärde Smak Resurshushållning Energi Växtnäring Markbördighet Miljö Näringsläckage Luftutsläpp Övrigt Biologisk mångfald och landskap Grödor Husdjur Flora och fauna Biotoper (våtmarker, äng och skog) Landskapselement Djurens välbefinnande Hälsotillstånd och trivsel Beteende Utevistelse och miljö Landsbygdsutveckling Eko/miljöservice Konsument/producent relationer Förädlingsverksamheter Sysselsättningstillfällen Artur Granstedt juni 23 3