Ansökan om vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2014-03-14
Sammanfattning För att möta nya krav och regler för skydd av vattentäkter har Kalix kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning, i vars reglemente det ingår att fullgöra kommunens uppgifter inom VA-försörjning samt att föra kommunens talan i ärenden inom sitt verksamhetsområde, tagit fram ett förslag till reviderat vattenskyddsområde för Kalix vattentäkt där även Kälsjärvs vattentäkt har inkluderats. Kalix vattentäkt försörjer cirka 12 200 personer i Kalix tätort med omgivning med dricksvatten, medan Kälsjärvs vattentäkt försörjer drygt 50 personer i Kälsjärvs by. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som bygger på insikten att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I 7 kap 21 MB framgår att ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen får förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde från 2011 anger att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser eller kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Att inrätta vattenskyddsområden runt vattentäkter är en viktig åtgärd för att skydda vattenförsörjningen och nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet som säger att "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Just grusåsar och andra formationer i landskapet där det finns grundvatten måste skyddas från exploatering. Kommuner ska också iaktta miljökvalitetsnormer och vidta åtgärder som beslutats inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram, bl.a. att skydda dricksvatten, t.ex. genom att fastställa vattenskyddsområden enligt 7 kap. MB. Befintligt vattenskyddsområde för Kalix vattentäkt inrättades 1962, men är, med nya kunskaper och ett nytt synsätt på hur en vattentäkt kan påverkas och förorenas, i behov av uppdatering enligt dagens föreskrifter. I anslutning till samma grundvattenmagasin ligger även Kälsjärvs vattentäkt som saknar vattenskyddsområde varför detta inkluderats i ansökan. Arbetet med att ta fram denna ansökan har till största delen utförts av Samhällsbyggnadsförvaltningen utom de hydrogeologiska undersökningarna, där en konsult anlitats. Arbetet har i stort baserats på Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområden, och indelning i skyddszoner med föreskrifter har anpassats därefter. Restriktioner har främst fokuserat på förorening i form av petroleumprodukter då dessa bedömts utgöra största hot mot vattnets långsiktiga kvalitet.
Där tillstånd eller anmälningsförfarande krävs prövar Kalix kommuns nämnd för miljöfrågor ärendet. Samråd har ägt rum dels med kommunens bygg- och miljöavdelning, dels med berörda fastighetsägare, verksamhetsutövare och andra intressenter som kan påverkas av skyddsområdet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Sökande 4 Bakgrund 5 Ägarförhållanden för områdena kring råvattenbrunnarna 5 Planförhållanden 5 Gällande föreskrifter 7 Vattenskydd 7 Strandskydd 8 Teknisk beskrivning 8 Kalix vattenverk 8 Kälsjärvs vattenverk 9 Risker i och kring vattentäkterna 10 Områdets hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden 10 Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter 11 Samråd 11 Fastighetsförteckning 11 Yrkande och undertecknande 12 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Gällande skyddsområde Kalix vattentäkt. Tidigare föreslaget skyddsområde för Kälsjärvs vattentäkt. Riskanalys Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde inklusive förslag till skyddszoner. Förslag till skyddsföreskrifter Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning
INLEDNING Denna ansökan avser fastställande av vattenskyddsområde i enlighet med 7 kap miljöbalken med föreskrifter för Kalix och Kälsjärvs vattentäkter i Kalix Kommun. Ansökan innehåller förslag gällande skyddsområdets utsträckning och nya skyddsföreskrifter. Den största grundvattentäkten i Kalix kommun är lokaliserad sydväst om Bjumisträsket och försörjer Kalix tätort, Bondersbyn, Bredviken, Börjelsbyn, Gammelgården, Innanbäcken, Karlsborg, Månsbyn, Nyborg, Rian, Risön, Rolfs/Grytnäs, Ryssbält, Storön, Stråkanäs, Vallen och Vånafjärden med dricksvatten. Kälsjärvs grundvattentäkt ligger knappt en km sydväst om Kälsjärvs by och är ansluten till samma grundvattenförande ås som Kalix vattentäkt. Vattnet tas från det grundvattenmagasin som finns längs den grusås, benämnd Morjärvsåsen, som ligger i sydost-nordvästlig riktning och sträcker sig från Bottenviken, passerar intill Bjumisträsket och Metträsket och vidare förbi Kälsjärv. Den totala vattenproduktionen från de båda täkterna är ca 4 000 000 liter per dygn. Sedan 2008 har arbete pågått för att ta fram underlag för en gemensam ansökan om fastställande av ett skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Kalix och Kälsjärvs vattentäkter. Syftet är att långsiktigt säkra vattenförsörjningen och att ha beredskap vid eventuell risk för påverkan på vattenkvalitet med målet att skydda grundvattnet upp till en rimlig och accepterad skyddsnivå. Framtaget förslag till avgränsning av skyddsområdet och utformning av föreskrifter har tagit hänsyn till att grundvattenmagasinet är huvudvattentäkt för Kalix kommun samt att lämplig reservvattentäkt saknas. Ansökan bygger på en hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområdet utförd av Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB och är framtagen av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Kalix kommun. SÖKANDE Huvudman: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kalix kommun Adress: Nygatan 4 952 81 Kalix Telefon: Växel: 0923 650 00 Fax: 0923 150 92 Ansvarig person: Kontaktperson: Katarina Tano, VA-ingenjör Telefon: 0923 658 31 E-post: katarina.tano@kalix.se
BAKGRUND Vattenförsörjningen för Kalix tätort samt Kälsjärvs by baseras på uttag av grundvatten i Morjärvsåsen. I dagsläget sker uttag vid Bjumisträsket (Kalix) samt i utkanten av Kälsjärv. Uttaget är för närvarande knappt 50 L/s, varav cirka 1,5 tas ut i Kälsjärv. Som en åtgärd för att säkerställa nuvarande och framtida vattenförsörjning har ett förslag utarbetats som avser ett gemensamt skyddsområde för Morjärvsåsen för sträckan från Kälsjärv till strax sydväst om Lantjärv. Kalixtäkten ligger i grundvattenströmningshänseende nedströms Kälsjärvstäkten, med grundvattendelare i närheten av Kälsjärv och sydväst om Lantjärv. Grundvattenflödets storlek och uppehållstid torde inte påverkas av det relativt lilla vattenuttag som sker i Kälsjärvs vattentäkt. Ett gemensamt skyddsområde bedöms vara ändamålsenligt för att säkerställa en god vattenkvalitet för kommande generationer. Förslaget innebär en revidering av skyddsområdesgränser för det tidigare fastställda skyddsområdet för Kalix vattentäkt samt fastställande av angränsande skyddsområde för Kälsjärvs vattentäkt. Förslaget innebär även en revidering av gällande skyddsföreskrifterna för området. Som underlag till framtaget förslag har Naturvårdsverkets Handbok 2010:5; Handbok om vattenskyddsområde, använts. ÄGARFÖRHÅLLANDEN FÖR OMRÅDENA VID RÅVATTENBRUNNARNA Råvattenbrunnarna som ingår i Kalix vattentäkt ligger på fastigheten Näsbyn 21:1 och råvattenbrunnen som utgör Kälsjärvs vattentäkt ligger på fastigheten Gammelgården 1:30, båda fastigheterna ägs av Kalix kommun. PLANFÖRHÅLLANDEN I den kommuntäckande översiktsplanen för Kalix kommun (ÖP) antagen av Kommunfullmäktige 2009-10-12 framgår att vattenskyddsområden med fastställda skyddsföreskrifter skall vara fastställda för samtliga kommunala vattentäkter senast 2010 och att inom områden som har höga naturvärden eller tjänar som vattentäkter får ingen ny täktverksamhet etableras. När inlandsisen avsmälte bildades isälvsåsar. I Kalix finns två huvudstråk av isälvavlagringar, den ena benämns Morjärvsåsen. Isälvsavlagringar är grova sediment vilket avspeglar sig i vegetationstyperna som oftast är barrskog av lav eller lavristyp, d.v.s. torra väldränerade skogmarker. Grundvattentäkten vid Bjumisträsket försörjer hela centralortsområdet med färskvatten, men även Övermorjärv, Kälsjärv, Sangis, Lappbäcken och Båtskärsnäs får sitt vatten från åsen som därmed är viktig för kommunens vattenförsörjning.
Till områden som är känsliga för påverkan eller störning räknas vattenförsörjning och av de kommunala vattentäkterna är det endast Kalix vattenverk som har fastställt vattenskyddsområde med särskilda föreskrifter om skyddsåtgärder för olika verksamheter. I översiktsplanen konstateras att Om vi inte kontinuerligt värnar om vårt grundvatten, prioriterar och skyddar det i möjligaste mån riskeras det att på sikt försämras. Avsaknad av skyddsåtgärder där vägar och järnvägar går nära vattentäkter kan vid ev. olyckor riskera att drastiskt försämra kvaliteten. Den framtida vattenförsörjningen måste dessutom anses viktigare för samhället än grusutvinning och därför ges högre prioritet. Vidare sägs att kommunen kommer att vägra bygglov när det innebär att risk för att kommunala vattentäkter kan förorenas. Detta gäller särskilt området vid Bjumisträsk eftersom den vattentäkten är av sådan central betydelse för kommunen. Beträffande kommunens skogsbruk ska skötseln av kommunalt ägd skogsmark vara ett föredöme när det gäller miljö- och naturvårdshänsyn. Vid större skogsavverkningar som kan påverka yt- eller grundvattentäkter ska skyddsåtgärder vidtas innan avverkning sker. De områdesvisa rekommendationerna i översiktsplanen gällande vattentäkterna är att det inom dessa områden måste tas särskild hänsyn till vattenförsörjningen och att inga åtgärder får vidtas som kan förorena vattentäkterna. Dessutom bör skogsbruk bedrivas med särskild hänsyn och områdena föreslås som samrådsområden enligt 30 skogsvårdsförordningen. För området saknas en fördjupad översiktsplan och detaljplan. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER Vattenskydd Kalix vattentäkt togs i drift 1945 och det finns ett fastställt skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för täkten (Övre Norrbyggdens Vattendomstol, A22/ 1962), bilaga 1. Kälsjärvs vattentäkt togs i drift 1984 och kommunen har tidigare upprättat ett förslag till skyddsområde som aldrig fastställts, bilaga 2. Figur 1. Beslutat vattenskyddsområde för Kalix vattentäkt 1962.
Under 2010 ansökte Kalix kommun om interimistiskt förbud enligt 7 kap. miljöbalken inom planerat skyddsområde för att dels utöka skyddet för befintliga vattentäkter och dels för att ge kommunen tid att ta fram ett komplett underlag till en slutlig ansökan om reviderat skyddsområde. Länsstyrelsen i Norrbotten beslutade i ärendet 2011-04-04, dnr 513-5759-10. I februari 2014 beslutade Länsstyrelsen Norrbotten om förlängt interimistiskt förbud till och med den 7 april 2015, diarienummer 513-14285-13. Figur 2. Interimistiskt beslutat vattenskyddsområde för Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2011. Strandskydd Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek och gäller både i tätort och i glesbygd. Kalix vattentäkt med tillhörande råvattenbrunnar ligger inom strandskyddat område. Kälsjärvs råvattenbrunn berörs inte av strandskydd. TEKNISK BESKRIVNING Kalix vattenverk Vattenverket i Kalix är beläget ca 7 km nordost om stadens centrum. Det anlades ursprungligen på 1940-talet och har sedan dess byggts till med kemikaliedosering, utökat antalet brunnar, fått en ny vattenverksbyggnad och utrustats med tre kalkdammar. Under 2013 var medelvattenproduktionen ca 3 900 m 3 /dygn motsvarande en årsproduktion på 1 430 000 m 3 med omkring 12 200 personer anslutna. Vattenverket tar sitt vatten från grundvattentäkten i anslutning till vattenverket. Råvatten pumpas upp via ett antal grundvattenbrunnar med mycket bra kvalitet och
m3 behandlas endast med avseende på ph och hårdhet med efterföljande desinficering med UV-ljus. Tillgängliga brunnar är två grävda grundvattenbrunnar, brunn 6 och 7 och två borrade brunnar, brunn 8 och 9. Vid normal produktionsnivå (för närvarande ca 175 m 3 /h) används brunnarna 6, 7, 8 och 9. Den totala årsproduktionen av dricksvatten från Kalix vattenverk de senaste 10 åren åskådliggörs i figur 3. 3 000 000 Utpumpad vattenmäng 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 3. Total årsproduktion vid Kalix vattenverk. Grön linje anger konstant maximal uttagskapacitet, röd linje anger tillfällig maximal uttagskapacitet. Verkets maxkapacitet Verkets maxkapacitet kan delas upp på två olika driftfall tillfällig och konstant maxkapacitet. Tillfällig maxkapacitet är ca 8 000 m 3 /dygn. Denna kapacitet kan endast utnyttjas under en kortare tid eftersom vatten tas från en grundvattenreservoar i marken, med en grundvattennivåsänkning som följd. Överuttag kan leda till successivt försämrad vattenkvalitet. Konstant maxkapacitet, d.v.s. den kapacitet som kan hållas under i stort sett obegränsad tid, är ca 6 500 m 3 /dygn och begränsas av risken för igensättning av kalkinfiltrationsdammarna på grund av filterhastigheter > 3 cm/s. Kälsjärvs vattenverk Verkets maxkapacitet Verkets maxkapacitet är på drygt 100 m 3 /dygn medan vattentäktens kapacitet är bestämd till 60 m 3 /dygn. Befintlig uttagsmängd har aldrig överskridit 10 m 3 /dygn eller 3 650 m 3 /år. Den totala årsproduktionen av dricksvatten från Kälsjärvs vattenverk de senaste 10 åren åskådliggörs i figur 4.
m3 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Utpumpad vattenmängd 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4. Total årsproduktion vid Kälsjärvs vattenverk. Orange linje visar vattentäktens uttagskapacitet, röd linje visar vattenverkets maxkapacitet. RISKER I OCH VERKSAMHETER I OCH KRING VATTENTÄKTERNA Inom tillrinningsområdet till de befintliga vattentäkterna finns en rad potentiellt förorenande verksamheter som täktverksamhet, bebyggelse, skogsbruk, vägar, enskilda avlopps- och brunnsanläggningar etc. Omfattningen av de potentiellt förorenande verksamheterna i kombination med grundvattnets sårbarhet gör att skyddsbehovet är stort. Skyddsbehovet ökas ytterligare då det i dagsläget inte finns några reservvattentäkter för Kalix och Kälsjärv. Inom rimligt avstånd finns, utöver Morjärvsåsen, ingen grundvattenförande geologisk formation där det skulle vara möjligt att ta ut de vattenkvantiteter som krävs för Kalix vattenförsörjning. Det finns heller ingen lämplig ytvattentäkt i närområdena kring Kalix och Kälsjärv. En inventering av potentiella föroreningskällor har utförts och redovisas i en riskanalys, som återfinns i bilaga 3. I riskinventeringen identifierades totalt 35 st. risker/händelser. Av dessa är två risker stora, ca tio måttliga medan övriga bedöms utgöra liten risk för negativ påverkan av grundvattenkvaliteten. Det största hotet mot vattenkvaliteten är förekomst av petroleumprodukter där redan en liten mängd kan påverka vattnets smak. OMRÅDETS HYDROGEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Området mellan Kälsjärv i nordväst och Lantjärv i sydost ingår i Morjärvsåsen som utgörs av en rullstensås med sandfält. Längs med åsen finns ett grundvattenmagasin med god vattentillgång. Under den tid som Morjärvsåsen utgjort vattentäkt för Kalix kommun har flera hydrogeologiska undersökningar gjorts för att fastställa vattenföringen i åsen.
Det har då bland annat framgått att det finns en viss direktkontakt mellan grundvattenmagasinet och Bjumisträsket, och man har kunnat notera grundvattenutslag från åsen både norr och väster om Bjumisträsket samt i Näsbybäcken och Kvarnbäcken, vilket medför ökade föroreningsrisker för vattnet. I samband med framtagandet av aktuell ansökan har en ny hydrogeologisk undersökning genomförts för hela området enligt nu gällande krav. Undersökningen har inkluderat ett förslag till vattenskyddsområde med zonindelningar för vattentäkterna Kalix och Kälsjärv. Fullständig rapport finns i bilaga 4. Förslag till skyddszoner och skyddsföreskrifter Förslag till skyddsområde med skyddszoner och motivering till avgränsning redovisas i bilaga 4. Avgränsningen framgår av kartan nedan, figur 5. Figur 5. Förslag nytt vattenskyddsområde för Kalix och Kälsjärvs vattentäkter. Förslag till skyddsföreskrifter redovisas i bilaga 5.
SAMRÅD Följande samråd har genomförts. Samråd med Länsstyrelsen och kommunens Bygg- och miljöavdelning. Skriftligt samråd med andra myndigheter. Samråd med markägare inklusive informationsmöten. Webbaserat samråd övriga. Vid samråden har getts möjlighet att komma in med yttranden över samrådshandlingarna. Redogörelse från genomförda samråd finns i bilaga 6. FASTIGHETSFÖRTECKNING En förteckning över berörda fastigheter inom planerat vattenskyddsområde för Kalix och Kälsjärvs vattentäkter finns redovisad i bilaga 7. YRKANDE OCH UNDERSKRIFT Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kalix kommun, yrkar att Länsstyrelsen i Norrbotten fastställer framtaget förslag till nytt skyddsområde med tillhörande föreskrifter daterade 2014-03-14, bilaga 5, till ansökan samt att befintligt skyddsområde med skyddsföreskrifter enligt dom A22/1962 upphävs. Kalix den Katarina Tano VA-ingenjör Per Nilsson Chef Avd. Teknisk försörjning