Frågor & Svar Västlänken

Datum Diarienummer Sida 1/18 20140525 Frågor & Svar Västlänken Stadsbyggnadskontoret Besöksadress: Köpmansgatan 20 Telefon: 031-365 00 00 Box 2554 Hemsida: www.goteborg.se Telefax: 031-711 45 21 403 17 GÖTEBORG e-post: sbk@sbk.goteborg.se Frågor &Svar 140525 V2.0.docx

2/18 VÄSTLÄNKEN Frågor & Svar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför behövs Västlänken? Sid 3 Västlänkens stationer Sid 6 Byggtiden Sid 13 Kostnader och kalkyler Sid 15 Markundersökningar Sid 17

3/18 Varför behövs Västlänken? Vad är Västlänken? Västlänken är en cirka 8 km lång dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg, varav ca 6 km i tunnel, genom centrala Göteborg. Hur mycket kostar Västlänken? Budget är 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå och den kommer enligt dagens beräkningar att hållas. Varför behövs Västlänken? För att regionen och Göteborg ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt Möjliggör snabba och effektiva persontransporter i form av pendeltåg till och från men också inne i Göteborg. Bidrar till en flexiblare och mer pålitlig järnvägstrafik Bidrar till målet om att 40% av alla persontransporter ska ske med kollektivtrafik, gång eller cykel år 2025 För dig som vill veta mer: För att regionen och Göteborg ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt krävs att fler människor kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid genom utbyggd och mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det är här Västlänken kommer in, den gör det möjligt med snabbare, effektivare persontransporter i form av pendeltågstrafik till och från Göteborg, men också i Göteborg(under centrumkärnan). Det är hög tid att ställa om till miljövänligare sätt att transportera oss. Vi tär redan på jordens resurser och energianvändningen behöver minska. I vår region finns ett mål att 40 procent av alla persontransporter ske med kollektivtrafik, gång eller cykel år 2025. För att klara det behöver ökad trafikering ske med hjälp av kollektivtrafik men också cykling och gång. Här spelar Västlänken stor roll eftersom den gör det möjligt med snabba och effektiva persontransporter i form av pendeltåg till och från Göteborg, men också inne i Göteborg eftersom den får tre stationer. Ett Göteborg som blir lätt att ta sig till för riktigt många kommer också att kunna utvecklas på ett bra sätt. Det får positiva effekter för handel, besöksnäring, kultur- och konstliv, universitet och skolor och näringslivet i stort. En bra utveckling för verksamheterna i Göteborg ger en bra utveckling för arbetstillfällena. Därför kommer Västlänken med sina tre stationer inne i Göteborg att få stor betydelse för oss som bor här. Kapacitetsproblemen på järnvägen i och runt Göteborg blir större och större. Samtidigt behöver Göteborgs lokala trafik avlastas i centrum. Västlänken blir en viktig del i en utbyggd kollektivtrafik både lokalt och regionalt. En lösning måste till för att få en flexiblare och mer pålitlig järnvägstrafik (pendel och regiontåg) i Göteborg och Västsverige. Västlänken behövs för att Göteborg ska vara en modern stad i framtiden. Dvs en stad med hållbara transportsystem och där det skapats mer plats för människor.

4/18 De positiva effekterna av Västlänken kommer våra barn och barnbarn att uppleva - det är för dem vi bygger en ny stad. När blir Västlänken klar för trafik? Vi räknar med att tunneln står klar 2026. 2011 Trafikverket började projektera 2013 Samråd Järnvägsplan (Trafikverket) 2013-2014 Samråd detaljplaner (Göteborgs stad) 2014-2015 Granskning järnvägsplan och detaljplaner 2015-2017 Antagande av planer 2016 Start ledningsomläggningar 2018 Byggstart 2026 Färdig tunnel Vad betyder Västlänken för stadens utveckling? Västlänken och dess tre stationer under jord kommer att ge 100 000 boende och 130 000 arbetande gång- eller cykelavstånd till en pendeltågstation inne i centrala Göteborg. I samband med att Västlänken byggs ska förhållandena för cyklister och gångtrafikanter förbättras, vilket ska göra det enklare att cykla eller gå även lite längre sträckor, Detta skall i sin tur bidra till att trafikmängden inte ökar. Västlänken bidrar också till att stadskärnan ännu tätare och grönare Västlänkens tre stationer ger enklare tillgång till flera centrala delar vilket stärker konkurrenskraften för näringsliv evenemang och kultur. Västlänken ger också naturliga kopplingar till de nya utvecklingsområdena som Skeppsbron, Gullbergsvass, Frihamnen och Ringön Vad betyder Västlänken för regionens utveckling? När det blir lättare att resa mellan orter i regionen kan invånarna nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang på kortare tid. Detta gynnar näringslivets utveckling och bidrar till ett attraktivt och hållbart Västsverige. Men det handlar också om att göra det lättare att ta sig till och från Göteborg för fler än idag. Pendeltåg är ett effektivt transportsätt som Göteborg får tillgång till genom Västlänken. Och Göteborg är viktigt för regionens utveckling. Göteborg är regionens motor och huvudstad och det är viktigt för hela regionen att Göteborg stärks och utvecklas. Kan Västlänken byggas ut i framtiden? Ja. Utbyggnaden av Västlänken har stora möjligheter att fortsätta. Bland annat kan kapaciteten höjas genom att man bygger ut stationerna vid Haga och Korsvägen till fyrspårsstationer. Den nya underjordiska stationen vid Göteborgs central kommer att ha fyra spår med plattformar

5/18 redan från start. I framtida utvecklingsplaner finns tankar om spårburen trafik dels mot Hisingen/Kungälv och dels mot de sydvästra delarna av Göteborg och Särö Är verkligen alla alternativ utredda? De studier som Banverket, nu Trafikverket, har gjort genom åren började med ett helt spektrum av idéer. Efterhand har olika alternativ skalats bort och det som bäst bidrar till att nå de uppställda målen (vilka är målen?) valts; Västlänken som den planeras idag. De allra flesta av de alternativ som idag föreslås har redan analyserats och valts bort. Vad är de viktigaste skälen till att man valt sträckningen Centralen- Haga- Korsvägen och inte kortare alternativ? Alternativet har valts för att det: bäst uppfyller projektmålen och ger störst ökning av antalet tågresenärer ger betydande regionförstorningseffekter. ger störst överflyttning av resande, kortast restid, når nya viktiga målpunkter i staden och ger goda utvecklingsmöjligheter för staden. När får medborgarna säga sitt? Västlänken är ett stort och komplicerat projekt där både stat och kommun är inblandade. För att kunna bygga Västlänken krävs dels att Trafikverket tar fram en järnvägsplan och dels att staden tar fram en detaljplan för det så kallade spårtunnelområdet. Dessutom behövs detaljplaner för stationerna och stadsutveckling runt stationsområdena. Som göteborgare har du möjlighet att vara med och samtala, dela med dig av din kunskap och i viss mån påverka vid olika tillfällen. Samrådstillfällena dit du är välkommen planeras som nedan. Mer information om tider och om vilka frågor som hanteras i varje samråd kommer i samband med varje tillfälle. Maj - juni 2013: Trafikverket samråder om järnvägsplan. För mer information se www.trafikverket.se September 2013: Stadsbyggnadskontoret samråder om detaljplan för spårtunnelområdet. 2014: 2-5 juni Trafikverket samråder om järnvägplan vi utställning i Nordstan. Denna utställning görs i samarbete med Göteborgs Stad och Västtrafik.

6/18 Oktober-november 2014 Stadsbyggnadskontoret samråder om detaljplaner för stationerna. Västlänkens stationer Varför ska det blir tre stationer. Varför inte färre eller fler? Enbart en station gör det knappast lättare att ta sig till fler delar av Göteborg än idag. Anslutande kollektivtrafik skulle snabbt överbelastas. Vi behöver sprida resenärerna över flera mål- och knutpunkter. Två stationer skulle inte ge de kopplingar till nya utvecklingsområden i Göteborg som tre stationer gör.även om vi tycker att år 2028 ligger långt fram i tiden så går 15 år väldigt fort. Vi måste bygga för framtida behov och inte bara för det vi behöver precis nu. Att bygga stad och modern infrastruktur handlar om att se in i framtiden och långa tidsperioder. I det perspektivet är 15 år en väldigt kort tid. Tre stationer i strategiskt viktiga lägen ger stora möjligheter för stadsbyggnad och stadsutveckling på fler ställen. Vi kan jämföra med Stockholm som har tio pendeltågstationer och Malmö (300 000 invånare) som har tre. Var ska stationerna ligga? Det blir en station för Västlänken vid Göteborgs central. Dessutom blir det stationer vid Haga och Korsvägen. Varför har ni valt dessa lägen? Stationerna ska ligga nära viktiga lokala och regionala mål och knutpunkter, platser som många åker till. Det är platser som Östra Nordstan, Universitet och skolor, Operan, forskningscentrat vid Sahlgrenska,, mäss- och evenemangs- och kulturstråk mm. Givetvis är det också viktigt att det ligger i anslutning till annan kollektivtrafik. Hur många resenärer räknar ni med vid de olika stationerna? År 2035 (när Västlänken är klar sedan några år) kommer det enligt olika prognoser att vara betydligt fler som reser med tåg och kollektivtrafik än vad det är i dag. På station Centralen beräknas 30 000 per dag i Västlänken. Vid Station Haga beräknas resenärerna till ca 20 000 och för Korsvägen ca 25 000 per dag.

7/18 Var placeras uppgångarna? I Trafikverkets järnvägsutredning presenteras exempel på hur stationslägena och entréerna kan utformas. Uppgångarnas exakta lägen bestäms i det detaljplanearbete som stadsbyggnadskontoret arbetar med just nu. I arbetet tar man hänsyn till var de stora gångflödena är idag och var man vill skapa bättre flöden, vad som är tekniskt möjligt och bäst ut ett resenärsperspektiv. Även barnens perspektiv och sociala aspekter spelar in. Resenärerna ska kunna göra bekväma byten mellan trafikslag och nå sina mål på ett säkert och bekvämt sätt.. I detaljplanearbetet involveras såväl göteborgare som andra offentliga intressenter och näringsliv. Hur ska stationerna utformas? I Trafikverkets järnvägsutredning visas exempel på hur stationerna skulle kunna utformas. Uppgångarnas exakta utformning bestäms i det detaljplanearbete som stadsbyggnadskontoret ansvarar för. Ett huvudkrav är att stationerna känns trygga, ljusa och är lätta att orientera sig i. I detaljplanearbetet involveras såväl göteborgare som andra offentliga intressenter och näringsliv. Varför planeras ingen station på Hisingen nu? I den förstudie som gjordes 2001-2002 fanns ett alternativ som gick i en större ring till Norra älvstranden. Men det alternativet skulle kosta så mycket mer än de andra att man beslöt att inte utreda det ytterligare, åtminstone inte just då. I det pågående detaljplanearbetet med Västlänken är målet att göra det möjligt att bygga ut åt både Hisingen och sydvästra Göteborg. Korsvägen Varför byggs det en pendeltågsstation vid Korsvägen när Liseberg station redan finns? Korsvägen är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i dag och kommer att vara så även i framtiden. Därför är det en stor fördel att en pendeltågstation byggs här. Att snabbt och enkelt kunna byta mellan tåg, buss och spårvagn vid Korsvägen bidrar till en attraktiv och välfungerande

8/18 kollektivtrafik. Lisebergs station finns kvar och flexibiliteten i tåg- och kollektivtrafiksystemet ökas. Korsvägen spelar en viktig roll som port till evenemangs- och kulturområdet även på Götaplatsen och Avenyn. Korsvägen har alltid varit ett sorgebarn trafikmässigt - hur blir det när den nya stationen byggs? Det är mycket trafik på Korsvägen idag och det kommer att bli ännu mer i framtiden. I samband med Västlänksbygget utreder vi möjligheten att leda ned biltrafik under mark för att förbättra trafikläget. Målet är att Korsvägen ska bli en funktionell, attraktiv och effektiv knutpunkt med en god stadsmiljö. Behöver Liseberg och Universeum stänga under byggtiden? Målet är att ingen av verksamheterna i området ska behöva stänga under byggtiden och alla inblandade parter kommer att sträva efter så god tillgänglighet som möjligt genom tillfälliga åtgärder. Hur blir framkomligheten för kollektivtrafiken när det byggs? Trafikverkets mål är att bygget ska störa så lite som möjligt och man kommer att arbeta med tillfälliga åtgärder för att skapa en så god framkomlighet som möjligt. Vad är det stora övergripande målet med station Korsvägen? Att skapa en funktionell, attraktiv och effektiv bytespunkt som också blir porten till evenemangs- och kulturområdet vid Avenyn Vet man hur mycket trafiken kommer att öka runt Korsvägen?. Prognoserna säger att biltrfiken kommer att vara i storts ett oförändrad medan kollektivtrafiken beräknas öka med mer än det dubbla.. Vad händer med Lisebergs entré? Det är möjligt att Liseberg kan behöva flytta sin huvudentré under en period, men vi har en tät dialog med Liseberg och de ser inga större

9/18 problem med detta. Haga Varför en station i Haga? Stationen i Haga blir en port till sydvästra Göteborg och skapar möjligheter för att på lång sikt kunna förlänga Västlänken söderut. Här finns också en stark koppling till de nya utvecklingsområdena) kring Skeppsbron, Norra Masthugget och Rosenlund som kommer att innehälla såväl bostäder som verksamheter). Dessutom finns en närhet till universitets- och forskningsområdet. Station Haga kommer att öppna upp för det nya Göteborg. Ska ni gräva upp hela kyrkoplan vid Hagakyrkan? Hela kyrkoplan kommer inte att grävas upp. Det kommer att bli vissa ingrepp men vårt uppdrag är att i högsta utsträckning värna den känsliga kultur- och naturmiljö som finns just här. När ni nu gör en station vid Haga Kyrkoplan tar ni bort en lekplats för alla barn som bor i Haga och Vasastan. Hur tänker ni kompensera det? Som det ser ut just nu planeras inte lekplatsen att tas bort. Eventuellt kommer det att vara begränsad tillgång till den under byggtiden och diskussioner pågår om att i så fall skapa en tillfällig plats i närheten. Kommer det bli ett schakt i Vasagatan och hur ska man ta sig fram där då? Alla abetsområden kommer att utformas på sådant sätt att man kan ta sig förbi så smidigt som möjligt och även igenom över tillfälliga broar. Hur länge kommer Vasagatan att vara uppgrävd? Stationen kommer att byggas i etapper. Hur länge och i vilken utsträckning Vasagatan kommer att vara uppgrävd beror mycket på vilken lösning på uppgångslägen som blir möjligt, vilken byggteknik man väljer bland annat. Detta är inte utrett och beslutat än. Att bygga hela Västlänken (8 kilometer) förväntas ta ca 10 år.

10/18 Hur många träd kommer att fällas runt Haga och Vasastan när Västlänken byggs? Ett antal träd kommer att behöva fällas i Allén där Västlänken byggs i öppet schakt i lera. Trafikverket undersöker nu hur påverkan kan minimeras genom smarta bygglösningar. Avsikten är att ta i anspråk så lite som möjligt av de värdefulla gamla träden där, men påverkan går inte att undvika helt. Möjligheter till återplantering och lämpliga kompensationsåtgärder kommer att utredas. I Vasagatan kommer påverkan vara betydligt mindre och beror lite på hur och var uppgångarna placeras. Detta fortsätter vi att jobba med. Vi vet också att det kommer att bli ett öppet schakt i delar av Kungsparken där träden inte kommer att kunna bevaras. Men vi kommer att arbeta med kompensationsåtgärder för att korsningen mellan Kungsparken och Haga Kyrkoplan fortfarande ska upplevas som grön. Hur blir det för oss som bor i Haga och Vasastan med fler människor som kommer att röra sig i området? Många av de som kommer med Västlänken till Haga kommer dit för att byta till lokal kollektivtrafik för att ta sig vidare till sina målpunkter i sydvästra Göteborg. En viss ökning av människor som rör sig i området kan givetvis förväntas och vi kommer att jobba med att skapa förutsättningar för att detta bidrar positivt till området. Kan man komma fram till kyrkan under byggtiden? Det ska inte vara några problem då kyrkoplanet huvudsakligen inte kommer att beröras och man kommer kunna komma åt den som vanligt. Kommer bussar och spårvagnar kunna komma fram i området under byggtid? I arbetet med planeringen av byggskedet är grunderna att framkomligheten ska upprätthållas, särskilt för kollektivtrafik, leveranstrafik samt cykel- och gångtrafik. Därutöver förutsätts att: - Trafiken ska störas så lite som möjligt. - Spårvagnstrafiken får störas/stängas av under kortare perioder. - Mindre gator kan stängas av under byggtiden om alternativa vägar finns eller kan ordnas.

11/18 Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klara i först hand spårtrafiken, men även bil-, gång- och cykeltrafik. Även vid byggnationen under Vasagatan kommer provisoriska broar att anläggas där det blir öppna schakt. Hur kommer cyklar att kunna ta sig fram under byggtiden? Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klars i först hand spårtrafiken, men även bil-, gång- och cykeltrafik. Hur blir det för gående i området under byggtiden? Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klars i först hand spårtrafiken, men även bil-, gång- och cykeltrafik. Vad ska ni göra för att det ska vara lätt att nå butiker och andra verksamheter under byggtiden? Vi kommer att göra vårt yttersta för att störa handlen och övriga näringslivet så som möjligt men vi har inga detaljuppgifter om hur ännu. Centralen När och hur länge kommer schakten vid station centralen stå öppna, finns det beskrivet i etapper? Planeringen för byggtiden pågår, schakten kommer att behöva delas upp i flera delområden inom Centralenområdet. När försvinner säckstationen? Säckstationen kommer att finnas kvar och berörs inte av projekt Västlänken. Vad händer med det gamla huset på Drottningtorget? Centralhuset (den nya delen av stationen) och Centralstationens byggnader berörs inte av projektet Västlänken Hur kommer man att kunna ta sig fram till Nordstans p-hus från norra/östra Göteborg? Nordstadens p-hus ska kunna angöras under hela byggtiden, tillfartsvägar kommer etappvis att behöva flyttas runt.

12/18 Hur påverkas den ordinarie tågtrafiken? Den befintliga stationen kommer att fungera som idag under byggtiden Varför inte lägga Västlänkens station vid nuvarande station Liseberg och dra linjen den vägen? Idén om en östlig dragning av järnvägen under Göteborg har utretts. I utredningen kallades alternativet Korsvägen och ställdes bland annat mot nu vald sträckning för Västlänken. Det valdes bort eftersom det inte lever upp till de ställda, för resenärerna, staden och regionen. Varför inte flytta centralstationen till Gårda eller till nuvarande station Liseberg? Göteborgs Stad anser att det finns starka skäl att behålla Centralstationen i sitt nuvarande läge. Det blir en viktig koppling för den fortsatta utvecklingen av Älvstaden vid Gullbergsvass, Frihamnen och Ringön. Dessutom öppnar det en möjlighet för framtida anslutningar mot Hisingen. Arbetet med Västlänken ger dessutom stora möjligheter för omvandling av ytor inom Älvstaden som idag är dåligt utnyttjade.

13/18 Byggtiden Hur kommer kollektivtrafiken och biltrafiken att påverkas under byggtiden? Tanken är att byggandet ska störa kollektivtrafiken och biltrafiken så lite som möjligt. Vi kommer att använda smarta trafikomläggningar liknande dem som gjordes vid byggandet av Götatunneln. Viss kollektivtrafik, som spårvagnslinjer, kommer sannolikt att flyttas till nya sträckningar innan Västlänken börjar byggas. Trafikverket är huvudansvarig för själva bygget av tunneln. Hur blir det för butiker, restauranger och andra verksamheter under byggtiden? Vi kommer att göra vårt yttersta för att störa handeln och övriga näringslivet så som möjligt men vi har inga detaljuppgifter om hur ännu. Kommer gator och torg att vara uppgrävda när Västlänken byggs? Trafikverket räknar med att den totala byggtiden för Västlänken blir nio-tio år, men ingen enskild plats kommer att vara berörd mer än maximalt två till tre år. Det beror på att bygget av Västlänken kommer att delas upp i ett antal etapper. På vissa centrala platser kommer man att använda byggmetoder som gör att gator och torg blir påverkade bara i cirka ett halvår. Metoden innebär att man börjar med att bygga tunneltaket. När det är klart fyller man igen över det, och sedan schaktar man under taket medan gatutrafiken kan löpa ovanpå. Kommer byggnader utmed sträckningen att behöva rivas för att Västlänken byggs? Västlänken blir totalt ca 8 km lång, varav ca 6 km i tunnel. Trafikverket försöker att i möjligaste mån dra tunneln i berg (4 km) eller under områden där det inte finns hus, som gator och torg. Om vi på några ställen måste dra tunneln under ett hus är det ofta möjligt att förstärka husets grund så att det går att bygga tunneln utan att huset behöver rivas. Nu pågår ett skisskede på Trafikverket där man ska bestämma tunnelns och spårens läge mer i detalj, både i plan och i profil. Före sommaren

14/18 2013 vet vi mycket mer om vilka konsekvenserna blir och om några byggnader behöver rivas. Blir vi störda av buller under byggtiden? Vissa byggmetoder ger buller, till exempel borrning, sprängning, spontning och pålning. Trafikverket kommer att välja byggmetoder som ger så liten störning som möjligt, och tiden för bullrande arbeten kommer att begränsas. Tunnelbygget beräknas påbörjas 2018. Mellan 2016 och 2018 kommer en del ledningsarbeten att genomföras. Hur lång tid tar det att bygga Västlänken? Trafikverket beräknar att den totala byggtiden för Västlänken blir nio-tio år, men ingen enskild plats kommer att vara berörd mer än maximalt två till tre år. Det beror på att bygget av Västlänken kommer att delas upp i ett antal etapper. Bygget kommer troligtvis att pågå mellan 2018 och 2028. Behövs det sten till bygget av Västlänken? Ett byggprojekt som Västlänken både använder och producerar massor av olika slag, till exempel berg. De kan användas som en resurs. I järnvägsutredningen för Västlänken bedömdes att en stor del av de bergmassor som man väntas producera vid borrning av bergtunnlarna kommer att vara av sådan god kvalitet att de ska kunna användas både i själva tunnelbygget och i andra byggprojekt. I den projektering som startade under 2011 kommer frågan att belysas ytterligare. Då får vi ett definitivt svar på om Västlänken kommer att ha behov av tillkommande bergmassor.

15/18 KOSTNADER OCH KALKYLER Vad kostar Västlänken? Kostnaden är beräknad till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Hur finansieras Västlänken? Västlänken ingår i den statliga infrastrukturplanen för åren 2010 2021. Västlänken är också ett av projekten i Västsvenska paketet, som till hälften finansieras av statliga medel och till hälften av regionala och lokala medel. Läs mer om Västsvenska paketet Länk till VP sidan Vad är en samhällsekonomisk kalkyl? I en samhällsekonomisk kalkyl för ett projekt summeras de positiva och negativa effekter som kan värderas i pengar. Detta ställs sedan mot investeringskostnaden och resultatet blir en så kallad nettonuvärdekvot (nnk). För att ta hänsyn till andra effekter som inte kan beräknas eller värderas i pengar görs en samhällsekonomisk bedömning. Om objektet har stora positiva, eller negativa, icke-beräkningsbara effekter kan man göra bedömningen att objektet är lönsamt trots en negativ nnk, eller viceversa. En samhällsekonomisk kalkyl är alltså en del av beslutsunderlaget, en del i en vidare bedömning, som också kan innefatta politiska visioner och fastställda planer. Är Västlänken samhällsekonomiskt lönsam? Byggandet av Västlänken är samhällsekonomiskt motiverat. Västlänken kommer att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen, som till exempel bättre miljö, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet i ett långsiktigt hållbart transportsystem samt bidra till regional utveckling. I samband med förslaget till nationell transportplan 2014-2025, som lämnades till regeringen i juni 2013, har Trafikverket gjort samhällsekonomiska bedömningar av alla större, framtida infrastrukturinvesteringar. Den största investeringen i Västsverige är tågtunneln Västlänken. Tunneln ingår i Västsvenska paketet och ger förutsättningar för framtida utbyggnader av järnvägssystemet.

16/18 Förslaget omfattar även en utbyggnad i Olskroken, en knutpunkt som håller på att bli ett allvarligt hinder för en framtida, utökad järnvägstrafik. Projekt Olskroken ska finansieras genom ordinarie statliga anslag och är inte en del av Västsvenska paketet. I förslaget till nationell transportplan finns en kombinerad analys för de bägge projekten Olskroken och Västlänken. Slutsatsen är att nyttorna för samhället de som går att beräkna i stort sett balanserar kostnaderna för de bägge projekten. Om kollektivtrafikresandet ökar uppstår dessutom en samhällsekonomisk vinst. Med hänsyn till att projekten har betydande positiva icke prissatta samt regionalekonomiska effekter bedömer Trafikverket att de samhällsekonomiska effekterna blir positiva och utbyggnaderna som samhällsekonomiskt motiverade. För att du ska förstå detta föreslår vi att du läser nedanstående text där vi försöker förklara bakgrunden. En del i beslutsunderlaget En samhällsekonomisk kalkyl är en del av beslutsunderlaget för ett projekt, en del i en vidare bedömning, som också kan innefatta politiska visioner och fastställda planer. För de flesta storstadsprojekt är den samhällsekonomiska kalkylen svår att göra. Västlänken är inget undantag. Om en samhällsekonomisk kalkyl skulle varit det enda urvalskriteriet skulle få storstadsprojekt blivit genomförda. Det finns t ex de som menar att tunnelbanan i Stockholm är ett sådant exempel, och att en samhällsekonomisk kalkyl innan den byggdes skulle gett ett negativt resultat. Beräkningsbara nyttor De beräkningsbara nyttor som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl är effekter på resande och trafik, trafiksäkerhet, beräkningar av utsläppsförändringar och offentliga kostnader och intäkter. De faktorer som inte går att beräkna är bland annat intrång i kulturmiljöer, stadsmiljöeffekter, långsiktiga effekter på lokalisering och bilinnehav. Storstadsprojekt Ett problem för storstadsprojekten är att de övergripande ändamålen för projekten, själva syftet med dem, i de flesta fall omfattar just de nyttor som inte går att beräkna och därmed inte heller kan ingå i en kalkyl.

17/18 Detta är den främsta orsaken till att projekt som Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö, trots låg (negativ) samhällsekonomisk lönsamhet har beslutats och nu genomförs. Det finns inget skäl att förvänta sig att Västlänken i avgörande grad skulle skilja sig från dessa båda andra storstadsprojekt. Markundersökningar Vad innebär markundersökningar och varför måste det göras? För att få ett så bra underlag som möjligt i projekteringsarbetet (krav och förutsättningar) inför byggandet av Västlänken. Trafikverket gör undersökningar av jord, berg och grundvatten dels för att hitta den optimala sträckningen för Västlänken, dels för att kunna dimensionera anläggningen. Vi kommer också att göra undersökningar så att vi inte påverkar omgivningen eller miljön mer än nödvändigt under byggtiden. Detta innebär att vi kommer att utföra sondering/borrning, provtagning, grundvattenmätning samt besiktning av fastigheter och andra konstruktioner. Vi kommer också att etablera mätpunkter i form av t ex grundvattenrör i jord och berg, och sättningsdubb i byggnader. De närmast angränsande byggnaderna kommer också att besiktigas. När ska ni genomföra markundersökningarna? Vi utför undersökningar på olika ställen vid olika tidpunkter, från och med april 2012 till och med sommaren 2013, därefter kan det bli några kompletterande undersökningar fram till och med 2014. Vilka tider på dygnet utförs arbetet? Vi kommer i huvudsak att jobba dagtid. På vissa ställen kan det dock bli fråga om andra tidpunkter om hänsyn till exempelvis trafik kräver det. Hur går undersökningarna till? Oftast trycker eller borrar Trafikverket ner stänger i marken med hjälp av en bandgående borrvagn. Det är i de flesta fall mycket klena stänger det handlar om, mindre än 2 cm. I vissa fall kan de vara lite grövre, till exempel när man tar jordprover eller installerar brunnar för grundvattenundersökningar i berg. I en del fall kommer man att gräva provgropar.

18/18 I några av provpunkterna kommer provvattenbrunnar (rör) lämnas kvar för fortsatta mätningar och avläsningar. Hur kommer det att märkas i omgivningen? Kommer jag att störas av buller, vibrationer mm? Det kommer att surra och brumma lite medan man håller på, men egentligen inte mycket mer än gatutrafik. Slagljud kan förekomma på vissa ställen. Det är inte första gången den här typen av borrningar görs i Göteborg (av andra än Västlänken), och erfarenhetsmässigt blir det mycket begränsade störningar. Man håller dessutom inte speciellt länge på ett och samma ställe. Vad kommer att hända framöver med resultatet från undersökningarna? När Trafikverket fått in de uppgifter de behöver börjar de analysera materialet. I vissa fall kommer de att mäta under längre perioder, till exempel grundvattennivåer och sättningar, för att senare kunna se vad som är naturliga variationer och vad som skulle kunna vara påverkan av Västlänken. När de är klara med analyser och projektering, hösten 2014, kommer resultatet i form av en Järnvägsplan att ställas ut. Vem ger tillstånd till markundersökningarna? Trafikverket behöver medgivande från direkt berörda fastighetsägare innan vi får påbörja undersökningar på aktuell fastighet. Om man inte får medgivande har Trafikverket möjlighet att få tillstånd av Länsstyrelsen att få utföra undersökningarna.