Var med och forma länets framtid Stimulera ungdomars företagsamhet. Då bidrar du till ett levande Västerbotten. Åh, det är så vi får luft under vingarna.
Skolans utmaning är att uppmuntra ungdomars skaparlust och handlingskraft. Här berättar vi hur och varför.
Ungdomars företagsamhet är nyckeln till Västerbottens framtid Strategi och handlingsprogram 2008 2013 Detta handlingsprogram har tagits fram inom det länsövergripande projektet PRIO POL. Syftet är att uppmuntra och stärka det pågående arbetet med företagsamt lärande i skolan. Programmet visar hur vi tillsammans ska arbeta med att utveckla företagsamheten bland länets ungdomar fram till år 2013. Handlingsprogrammet har utarbetats inom ramen för Nuteks entreprenörskapsprogram där Västerbotten deltagit som ett av sex pilotlän. Innehållet i programmet är resultatet av arbete i ett brett partnerskap med länets alla kommuner involverade. Det bygger dels på kommunernas egna, politiskt förankrade handlingsplaner, dels på resultat av forskning, genomförd vid Forskningscentrum företagsamt lärande vid lärarutbildningen, Umeå universitet. I de kommunala handlingsplanerna beskrivs det lokala arbetet, medan detta handlingsprogram utgör en vägvisare för det regionala arbetet under den tid som Region Västerbotten har ansvaret (från 2008 till 2013). Efter halva tiden utvärderas handlingsprogrammet. Stora utmaningar en bakgrund I Västerbotten är avstånden stora och befolkningen ojämnt fördelad över länets 55 000 kvadratkilometer stora yta. Vårt län är fullt av kontraster, särskilt tydliga är skillnaderna mellan kust och inland. I inlandskommunerna minskar befolkningen och genomsnittsåldern ökar. På flera håll befaras därför en framtida brist på arbetskraft och försämrad ekonomi. Vi vet också att det under de närmaste åren är aktuellt med generationsskifte på många arbetsplatser och företag. Vid kusten finns tre fjärdedelar av länets invånare. Arbetsmarknaden är varierad, infrastrukturen väl utbyggd och kommunerna har generellt sett bättre ekonomi. Men även i kustlandet Fakta Med företagsamt lärande menas förmågan att se möjligheter, förstå sammanhang och överföra sina idéer till handling.
Det är viktigt att vi fortsätter skapa mötesplatser för arbetsliv och skola. finns hotbilden att befolkningen minskar och de välutbildade flyttar. På sikt leder detta till arbetskraftsbrist och omställningsproblem vid generationsskiften om vi inte gör något! Entreprenörskap och företagsamhet är en av de åtta nyckelkompetenser som EU nyligen definierat som de absolut nödvändigaste för att möta dagens och morgondagens arbetsmarknad. Mot denna bakgrund är företagsamheten hos varje individ av stor betydelse. Människor med problemlösningsförmåga, flexibilitet, initiativkraft, självständighet och ansvarsförmåga kommer att efterfrågas inom såväl privat som offentlig verksamhet. Skolans roll som en kreativ plats för att stimulera ett livslångt lärande är självklar. Handlingsprogrammet bygger på det arbete som pågått under lång tid i länet genom projekten Ny Kraft och Prio 1 och det är förankrat i länets Regionala Tillväxtprogram, RTP, och i strukturfondsprogram. Skolans utmaning är att stimulera det entreprenörskap som barn och ungdomar föds med. Alla ska givetvis inte bli företagare, det viktiga är att ge ungdomarna inblick i och kunskap om vad företagsamhet och företagande innebär.
Potential för tillväxt en lägesbeskrivning Nyföretagandet i Västerbotten är lågt jämfört med riket som helhet, men det finns en stor outnyttjad potential. Det syns bland annat genom uppsvinget i basindustrin och genom den växande turismen i inlandet. Behovet av rätt kompetens för en föränderlig arbetsmarknad blir allt mer påtagligt och nya medarbetares företagsamhet är avgörande för länets framtida arbetsliv och utveckling. Attitydundersökningar visar att många unga människor är tveksamma till att starta egna företag. Inte konstigt. När det etablerade samhället lyfter fram hinder och problem snarare än möjligheter är det svårt för en ung människa att se företagande som ett spännande framtidsalternativ. Stödet till unga som vill pröva en egen företagsidé brister ofta och ett företagsamt förhållningssätt är ännu inte allmänt vedertaget i skolan. Det är uppenbart att drivna elevers idéer och företagsamhet inte tas tillvara och stimuleras fullt ut. Kreativa elever kan uppfattas som en tillgång, men även som krävande och obekväma. När ungdomar inte ges möjlighet att utveckla färdigheter som initiativförmåga, handlingskraft och skaparlust är risken uppenbar att de förlorar motivation för skolarbetet. Helt klart behövs mer stöd för ett företagsamt förhållningssätt i skolans kultur och miljö. Alltför få lärare har uppfattat den vidgade betydelsen av begreppet företagsamt lärande. Det gäller även i lärarutbildningen där detta förhållningssätt inte tillämpats tillräckligt för att ge märkbart avtryck i skolan. Under tio års tid har Länsstyrelsen haft samordningsansvar för länsövergripande projekt med syfte att öka ungdomars företagsamhet och skolans samverkan med arbetslivet. Med detta handlingsprogram överlämnas ansvaret för det fortsatta arbetet till en ny huvudman, Regionförbundet Västerbottens län. Läget i länet kan sammanfattas i följande fem punkter: Negativa attityder till företagande. Arbetslivets behov av rätt kompetens ställer nya krav. Behov av ytterligare förankring av det företagsamma lärandet i skolan och på lärarutbildningen. Få ungdomar startar företag. Samordningsansvaret övergår från Länsstyrelsen till en ny huvudman. Tänk Se kreativa ungdomar som en tillgång och ge dem förutsättningar att utveckla sin initiativförmåga
Samverkan skapar möjligheter Arbetet i pilotlänet Västerbotten var inriktat på att utveckla långsiktigt hållbara modeller och metoder för företagsamhet i skolans vardag. Det byggde vidare på den stabila grund som tidigare lagts i projektet Prio 1. Många lärare har fått utbildning i företagsamt lärande och både elever och skolpersonal har tränats i att tänka och agera företagsamt. Allt fler inser att företagsamt lärande är en nödvändighet när skolan förbereder ungdomarna för ett varierat och föränderligt arbetsliv. Företagsamhet och entreprenörskap är viktiga kompetenser för varje individ, oavsett var man hamnar i arbetslivet. Insikten att skola och arbetsliv måste samverka för att utveckla företagsamma barn och ungdomar har vuxit fram inom skolan, politiska organ, företagarorganisationer och i samhället i stort. I dag vet vi att det råder en politisk samsyn i kommunerna om hur viktigt detta arbete är. I kommunala skolplaner, lokala utvecklingsplaner, regionala näringslivsstrategier och tillväxtprogram slår man fast betydelsen av företagsamhet och samverkan mellan skola och arbetsliv. Dessa politiska viljeyttringar utgör grunden i de handlingsplaner som varje kommun i Västerbotten antagit. Det finns en stark samstämmighet om betydelsen av att bygga och utveckla lokala och regionala nätverk och fortsätta den långsiktiga utvecklingen av mötesplatser för arbetsliv och skola. Den starka tillväxten i Västerbottens län inom framför allt basindustrin visar på goda möjligheter för entreprenörer och företagare att etablera sig. Med andra ord finns det en stor potential i Västerbotten för företagsamhet och för fler växande företag. Möjligheterna i länet är: Omfattande resurser och kraft hos länets barn och ungdomar. Både i skolan och arbetslivet finns en nyfikenhet och önskan om ett utvecklat samarbete. Grunden för ett förändrat förhållningssätt i skolan är lagd genom det utvecklingsarbete som genomförts. Det finns en bred uppslutning i Västerbotten kring vikten av att stimulera ungas företagsamhet i olika sammanhang. Handlingsplanerna förmedlar tydlig viljeinriktning och flera överenskommelser om det fortsatta arbetet har träffats. Potentialen för fler och växande företag är stor. Matrisen visar hur handlingsprogrammet är uppbyggt.
Ska du starta eget? Snart. Jag väntar på inspiration. Utmaning Negativa attityder till företagande Ny kompetens i arbetslivet Otillräcklig förankring av företagsamt lärande i skolan och i lärarutbildningen Få ungdomar startar företag Samordningsansvaret övergår till annan huvudman Mål Ökad kunskap om företagsamhet och företagande Företagsamt lärande tillämpas i hela utbildningssystemet och kommunerna efterfrågar denna lärarkompetens Nya former för rådgivning och stöd till ungdomar med förtagsidéer En fungerande länsorganisation leder arbetet med ungdomars företagsamhet Strategi 1. Samverkan med närsamhället och det lokala arbetslivet ska vara ett självklart inslag i skolmiljön. 2. Kompetensutveckling för skolpersonal och andra nyckelpersoner. x x x x x x x x 3. Bättre och mer nutidsanpassat stöd till företagsamma ungdomar. x x 4. En ny huvudman organiserar det fortsatta arbetet. x
Vägen till lösning Var är du kompis? Vår vision är att Västerbottens skolsystem genomsyras av ett företagsamt förhållningssätt. Samverkan mellan skolan och arbetslivet är ett naturligt inslag och det är lätt för ungdomar med kreativa och företagsamma idéer att förverkliga dem. Våra mål 2008 2013: a Ökad kunskap om företagsamhet och företagande Alla barn och ungdomar och deras lärare, från förskola till gymnasium, möter regelbundet goda förebilder i form av företagsamma människor. Elever får därigenom kunskap om entreprenörskap och företagsamhet. De får också möjlighet att praktiskt träna sig i och utveckla sin företagsamhet och kreativitet. b Företagsamt lärande är ett accepterat förhållningssätt i hela skolsystemet och en lärarkompetens som kommunerna efterfrågar Alla lärare, från förskola till gymnasium, får fortbildning i företagsamt lärande och detta förhållningssätt genomsyrar undervisningen. Vid rekrytering av skolpersonal efterfrågar kommunerna denna lärarkompetens. På lärarutbildningen vid Umeå universitet finns utbildning i företagsamt lärande för lärare och lärarstuderande. c Nya former för rådgivning och stöd till ungdomar med företagsidéer Ungdomar upp till 30 år har tillgång till rådgivare eller mentor för att utveckla sin företagsidé. Rådgivarna är öppna för okonventionella idéer och arbetar aktivt med
genus- och mångfaldsfrågor. Antalet unga företagare i länet ökar med minst tio per år från 2010. d En fungerande länsorganisation ansvarar för arbetet med ungdomars företagsamhet Från och med 2008 finns en fungerande organisation för arbetet med ungdomars företagsamhet, uppbyggd av regionala och lokala aktörer. Den nya huvudmannen ansvarar för drift och styrning av arbetet, vilket innebär att underhålla och utveckla nätverk och mötesplatser. Andra uppgifter är att svara för övergripande information, omvärldsbevakning, att tillgodose behovet av kompetensutveckling och förvalta webbplatsen samverka.nu. Dessutom ska huvudmannen ge stöd till kommunerna i deras lokala arbete. Vår strategi Företagsamt lärande och entreprenörskap är inte bara en skolfråga utan en förutsättning för kommunernas och länets tillväxt och utveckling. Den insikten har etablerats i Västerbotten, vilket bland annat visar sig genom att det i skolundervisningen blivit lättare att få förståelse för inslagen av företagsamhet. Många politiker har genom de lokala handlingsplanerna uttryckt en vilja att arbetet ska fortsätta och utvecklas i den egna kommunen. Detta handlingsprogram för länet beskriver aktiviteter som ska samordnas och genomföras på länsnivå. Även i fortsättningen är det dock viktigt att skolornas lokala arbete får utrymme och resurser. a Samverkan med närsamhället och det lokala arbetslivet ska vara ett återkommande och självklart inslag i skolmiljön Alla barn och ungdomar ska regelbundet ha kontakt med arbetslivet och närsamhället under hela skoltiden. Satsningen på att omsätta teoretiska kunskaper om företagsamhet och entreprenörskap till praktisk handling på skolorna ska fortsätta. b Kompetensutveckling för skolpersonal och andra nyckelpersoner ska tillgodoses Aktiviteter riktas i möjligaste mån till hela arbetslag. Umeå universitet/forskningscentrum företagsamt lärande vid lärarutbildningen är en viktig resurs som erbjuder goda möjligheter för kontinuerlig fortbildning. Dessutom kan företagarnas organisationer svara för informationsinsatser och utbildning. Kunskaper i företagsamt lärande Här! Jag valde en annan väg.
är en efterfrågad kompetens när kommuner rekryterar lärare. Lärarutbildningen får inslag av företagsamt lärande i sin utbildning. c Ungdomar med företagsamma idéer ska få stöd att se möjligheten till eget företagande som ett alternativ för sin försörjning Det kan till exempel gälla rådgivning, mentorskap, tillgång till viktiga nätverk och affärskontakter. Elever som bedrivit UF-företag under sin skoltid ska följas upp. Aktiviteter som ger relevant stöd och information till ungdomar som har eller vill utveckla en företagsidé ska genomföras. Det arbetet ska ske i en stimulerande miljö och av personer som har tillräckliga kunskaper för att möta och förstå ungdomar och aktuella trender i samhället. d En ny huvudman med ny organisation leder det fortsatta arbetet Nätverket av samordnare i länet är en tydlig framgångsfaktor för arbetet. En annan är den gemensamma webbplatsen samverka.nu. Det är viktigt att den nya huvudmannen avsätter resurser både för samordnare och för webbplatsen, som under flera år byggts upp och finansierats med samhällsmedel, så att arbetet kan fortsätta med obruten kraft. Handlingsplan a Regionförbundet Västerbottens län är ny huvudman Region Västerbotten utser en länssamordnare som koordinerar länsövergripande aktiviteter. Samverkan med kommunernas kontaktpersoner ska fortsätta, likaså med Umeå universitet, företagarorganisationer och Ung Entreprenör som arbetar för ökat entreprenörskap bland unga människor. Aktiviteter kan också samordnas gemensamt av ett mindre antal kommuner. Det kan exempelvis vara satsningar för grupper av ungdomar, skolpersonal, företagare och politiker i form av företagskuvös för unga, mentorsutbildningar, kaféföreläsningar, sommarlovsentreprenörer eller studieresor. b Kompetensutveckling av nyckelpersoner Skolpersonal, skolledare, politiker, SYV med flera får kompetensutveckling av Umeå universitet, branschorganisationer med flera på uppdrag av de enskilda Tillvaron kan vara lite uppoch-ned. Då är det bra att ha en plan att ta stöd av.
kommunerna eller av Region Västerbotten. Särskilt viktig är uppgiften att bygga upp en kvalificerad och nutidsanpassad rådgivarkompetens för kreativa ungdomar som ska driva framtidens företag. Den betydelsefulla roll som Ung Entreprenör (www.ungentreprenor.se) spelat hittills har gett erfarenheter som tas tillvara och utvecklas. Konceptet är välkänt och erkänt framgångsrikt. Ung Entreprenör är därför en viktig samarbetspartner i det fortsatta arbetet med företagsamt lärande och entreprenörskap i hela skolsystemet. Deras koncept med Snilleblixtar, Finn Upp, Ung Företagsamhet och Företag för en dag kan ses som bra exempel. I vårt stora län kan ny teknik i form av videokonferenser och annan distansöverbryggande teknik med fördel användas vid fortbildning av lärare och vid nätverksträffar. c Kontakter och informationsspridning De kommunala samordnarna och kontaktpersonerna för webbplatsen samverka.nu träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och diskutera hur arbetet ska utvecklas. Arbetsmetoderna sprids till andra aktörer, såväl nationellt som internationellt. Det kan ske inom ramen för olika EU-program. Webbplatsen är etablerad och fungerar, men som alla webbplatser måste den utvecklas, underhållas och förvaltas. För det behövs en ansvarig person som arbetar på uppdrag av hela länet. d Finansiering Eftersom aktiviteterna i handlingsprogrammet ska integreras i ordinarie verksamhet finansieras de gemensamt av kommunerna och Regionförbundet Västerbottens län. Medfinansiering genom EU:s strukturfonder och program kan också bli aktuellt. e Utvärdering och uppföljning Den nya huvudmannen ansvarar för att arbetet utvärderas mot indikatorer som fastställs redan under 2008. En första uppföljning görs år 2010, då halva programtiden passerat. Handlingsprogrammet är fastställt genom beslut av Länsstyrelsens styrelse den 12 december 2007. Tips Ta för vana att med jämna mellanrum besöka vår gemensamma webbplats samverka.nu
PLAKAT. TRYCK: OR IG I NAL, 2008. Äntligen. Flygfärdig. E U ROPE ISKA U N ION E N länsstyrelsen västerbotten 901 86 umeå tel 090-10 70 00 www.ac.lst.se