24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

Relevanta dokument
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem


FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Alla barn har egna rättigheter

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnkonventionen i korthet

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?

1. Miljöfostran in Ingå

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Barn- och utbildningsförvaltningen

Om mänskliga rättigheter- Om barns rättigheter- Om barnets rätt till sin personlig assistans

Ett barn är varje människa under 18 år

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Vad kan vi tillsammans göra för en öppen förvaltning? som beslutsfattare, tjänsteinnehavare, tjänstemän

Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Montessoriförskolan Paletten

Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

För Lövskatans Förskola

Kort om Barnkonventionen

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Montessoriförskolan Paletten

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

Barnkonventionen kort version

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Skolan föräldrar


Barnens Rättigheter Manifest

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Mänskliga rättigheter

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

minoritetspolitiska arbete

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Herrgårdens förskola

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Trygghetsplan för Solhagas förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

Att arbeta med barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan

Transkript:

Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1

Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter Centralt vid utvärdering av barnets bästa Barns sociala rättigheter Barnens rätt att höras och delta Föräldrarnas ansvar Centralt i vår broschyr Familjen Skolan Barnet Kompis Medlem i samhället 2

Barnens rättigheter Utgångspunkten: människor är jämlika och innehar rättigheter Alla grundläggande fri- och rättigheter hör lika mycket till barnen som vuxna Från födseln Enligt Barnkonventionen är barndomen en unik tid Barnets utvecklas och brott mot MR, långsiktiga följder Speciellt viktigt att skydda barns rätigheter Högst på prioriteringslistan barns välmående FN:s barnkonvention MR baseras på internationella människorättsavtal och nationell lagstiftning, Finlans grundlag är central Barnkonventionen trädde i kraft som lag i Finland 1991 Barnsombudsman 2005 sist i Norden Utgångspunkt: objekt som ska skyddas eller socialt problem subjekt, medborgare i samhället med rättigheter, rätt att påverka beslut, rättigheter som ska skyddas Barnkonsekvensanalyser 3

FN:s barnkonvention Mänskliga rättigheter och friheter fullt ut också för barn 18 år Ansvar: Främst statens, det offentligas skyldighet Indirekt: Föräldrar Staterna är skyldiga att se till att konventionen respekteras i samhället också av föräldrar och vuxna Barnen inga direkta skyldigheter enligt konventionen, men barnet behöver stöd och kunskap för att kunna respektera andras rättigheter FN:s barnkonvention Främst skyddas rättigheter som barnet har som individ, men också en del grundläggande rättigheter Yttrandefrihet, religionsfrihet, integritetsskydd, rätt till privatliv, rätt att få information, språk och kultur Rätt till liv, rätt mat och tak över huvudet Gäller i hemmet men också ute i samhället exempelvis i skolan och i dagvården Kärnan: Ta bort dåligt bemötande och orättvisor 4

FN:s barnkonvention - innehåll Behandla barn med respekt och värdighet Hur barn ska behandlas Rätt att delta och höras Barnets bästa Utsatta barn har egna artiklar Rapportering och övervakningskommitté Barnets bästa Alla som arbetar med barn ska känna till konventionen och dess innehåll och hur den ska användas Konsekvensanalys fördelar och nackdelar Begränsas någon rättighet och är det nödvändigt Väga mot andra aktörers intressen Lagstiftningsprocesser, reformer, förvaltningsbeslut, domar, politiska beslut, planer 5

Barnets bästa centralt vid utvärdering Barnens rätt att få sina åsikter och önskemål beaktade Utifrån objektiva kriterier om det inte går att utreda eller att ge stor tyngd på grund av ålder eller utvecklingsnivå Övervakning: svårt att övervaka i hemmen, ingen besvärs- eller överklaganderätt för barnet Lättare offentliga Art. 12 och 6 grundlagen problemet med åldersgränser i vår lagstiftning Steg för steg flytta beslutanderätten till barnet Hur förverkligas barnens rättigheter? Barnrättsprofessor Suvianna Hakalehto-Wainio: Helt beroende av oss vuxna och vår vilja att förverkliga dem. Central utgångspunkt: Känna till dem Barnkonventionen kan användas direkt i exempelvis domstol och hos myndigheter FN-kommittén övervakar Vuxnas juridiska skyldighet att se till att de förvekligas 6

Hur förverkligas barnens rättigheter? Handlar inte bara om välgörenhet och u-länder Får inte bara begränsas till utsatta barn, alla barn Ingen hierarkisk indelning av rättigheterna Myndigheternas och organisationernas Barns sociala rättigheter 6 och 19 grundlagen Grundlagen innehåller ingen åldersgräns, grundrättighetskommittén 18 år Varför? Svagare ställning än vuxna, mer sårbara behöver särskilt skydd Huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran: föräldrar/vårdnadshavare Staten stöda och ge förutsättningar för att lyckas 7

Barns sociala rättigheter Utgångspunkt: Barnen använder själv sina rättigheter Genom sina föräldrar Säkerställa en balanserad utveckling i enlighet med behov och önskemål Vad? Barnets välmående och säker uppväxt Statens skyldighet att upprätthålla servicesystemet för barnfamiljer Utmaning: Stora regionala skillnader, möjlighet till positiv särbehandling, problemskolor Subjektiv rätt till dagvård Barns sociala rättigheter Dagvårdslagen Rätt till dagisplats, ingen motivering behövs Absolut rätt till heldagsvård Inget krav på att arbetar eller studerar 8

Barns sociala rättigheter Subjektiv rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning 16 grundskolelagen Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning 25 grundskolelagen undervisning som hör till läroplikten, enligt läroplanen 31 grundskolelagen - avgiftsfri Art. 28 barnkonventionen och andra internationella avtal Barns rätt att delta och bli hörd Deltagande = växelverkan + kommunikation Både kortsiktig och långsiktig dialog Deltagande: kommunikation, höra, lyssna på, respektera barnet aktör i eget liv, utvecklar autonomi, självständighet, självkänsla, sociala färdigheter, förmåga att hantera olika situationer 9

Art. 12 Barnkonventionen Barnets rätt att höras och delta 6 grundlagen jämlikhet och rätt till medinflytande Det enskilda barnet och barnen som grupp Exempel grupp: skolans elevkår Varje barn i stånd att bilda egen åsikt Betydelse: ålder och mognad/ utvecklingsnivå Nytt tänk inte bara muntligt Fritt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som berör dem Räcker inte med att ta reda på åsikt, verklig påverkan Exempel: Art. 17 rätt att få info, på förståeligt sätt Barnets rätt att höras och delta 14.4 grundlagen det offentligas skyldighet att främja deltagande i samhälleliga processer Lagar innehåller separata regler Också andras rättigheter känner eleverna till egna rättigheter kan de också respektera andras Finnas med när bland annat olika planer och ordningsstadgan skrivs Bygger på: jämlikhet emellan individen och idealet om individens autonomi 10

Barns rätt att delta och bli hörd I familjen 4.2 barnomsorgslagen föräldrars / vårdnadshavarnas ansvar Ta reda på och lyssna när beslut görs I samhället Egna ärenden 8 ungdomslagen rätt att delta i lokalt och regionalt beslutsfattande 47 a grundskolelagen delaktighet och elevkår Myndigheternas skyldighet Både kollektiv och individuell rätt Barns rätt att delta och bli hörd Art 12 barnkonventionen Rätt till egen åsikt och rätt att uttrycka den, inget tvång Åsikter och önskemål värderas och iakttas Grundläggande värdering allmän princip Användas när andra rättigheter tolkas och förverkligas Betyder inte att elever får bestämma själva om allt, rätt att misslyckas Ibland beroende av hur aktiva föräldrarna är Staten skyldig att implementera rättigheterna 11

Barnets rätt att höras och delta Vad uppnås? Stärker barnet som individ Säkerställer rättssäkerheten förebyggande och i efterhand Säkerställer att saker utreds Barnen kommer åt sina rättigheter Få på klart vad som är barnens bästa Legitimitet för olika beslut Föräldrarnas skyldighet Art. 5 barnkonventionen barnet som innehavare och användare av rättigheter Föräldrarna skyldiga att se till sitt barns bästa och att barnets rättigheter uppfylls Inte bara skolans och myndigheternas ansvar Hur? Leda, berätta, handleda, stöda Får inte kräva det som barnets utvecklingsnivå inte tillåter 12

Föräldrarnas skyldighet Det kan uppstå spänningar mellan rättigheter och skyldigheter enligt konventionen Barnets rätt att yttra sig och att noteras vs. rätt till skydd 4.2 barnomsorgslagen barnet ska behandlas som en enskild individ, som har egna behov och önskemål, å föräldrarna ska ta hänsyn till dem. Skyldiga att tala och diskutera med sina barn Inga sanktioner Tack för er uppmärksamhet! Kontaktuppgifter: Ulrika Krook Juridisk ombud, VH E-post: ulrika.krook@samsnet.fi Telefon: 050 443 0576 13