Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Klimatpropositionen 2009 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2
Regeringsuppdraget Naturvårdsverket fick 2011 i uppdrag att ta fram ett underlag till en svensk färdplan 2050 utan nettoutsläpp. Underlaget ska beskriva hur visionen kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt Uppdraget kretsade kring Målvisionen Utsläppsscenarier från sektorsmyndigheter (Energimyndigheten, Trafikverket, Jordbruksverket) och SLU Klimatrapporteringssystemet Styrmedel för en kostnadseffektiv strategi 2013-10-29 3
Vad menas med inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären?
Referensscenariot - en utmaning i sig
Målscenario 1- ett sätt att minska utsläppen teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar Låt scenarioprocesser ta tid! Fundera över modellers roll / andra ansatser. Vad ger scenarioresultat för beslutstöd?
[M ton CO 2 ] -10-15 -20-25 -30-35 Scenarioanalyser Kolsänka (Skogsmark) 0-5 Referens Produktion Rapporterat Miljö Miljö+produktion Avverkning 2010 86 M m 3 sk Referens Miljö Produktion Miljö+Produktion 102 M m 3 sk 96 M m 3 sk 112 M m 3 sk 105 M m 3 sk -40 Max. effekt av NV förslag. -45 Balans mellan klimat o andra mål -50 1990 2010 2030 2050 2070 2090
Jordbruket Färdplan 2050 styrning för minskade utsläpp Utsläpp av metan och lustgas kan inte undvikas. Diffusa utsläpp/svårt kvantifiera. Förutsättningar att prissätta utsläpp i produktionen saknas. Styrmedel på livsmedelskonsumtion påverkar globala utsläpp. - Prissätt utsläppsintensiva produkter (t.ex. differentierad klimatskatt på kött), Jordbruket kan kompensera sina utsläpp med energigrödor och ökad kolinbindning (incitament?) 8
Färdplan 2050 och Markanvändning en balans mellan biologisk mångfald, kolinbindning, bioenergi och materialsubstitution Förslag: Öka arealen skyddad skog; ökar nettoupptaget och total klimatnytta till 2050 och främjar biologisk mångfald. Men minskar samtidigt framtida potential för materialsubstitution och uttag av biobränsle. Minskad virkestillgång av ökat skogsskydd kan kompenseras med bättre föryngring och skogsskötsel samt nybeskogning på marker utan skyddsvärden. Kompensationsåtgärder i konflikt med andra miljömål (ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap) behöver utredas. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-29 9
Jordbruket - Färdplan 2050 Och den marginella jordbruksmarken Skogsplantering på avställd jordbruksmark utan skyddsvärde ökar kolinbindning samt framtida bioenergi och materialsubstitution Räkneexempel: 400 000 hektar 4 Mton CO 2 2050 (70% hybridasp, 30% gran) Konsekvenser andra miljömål beroende av val av trädslag Odling av fleråriga energigrödor Återvätning av organogena jordbruksmarker minskar läckage av koldioxid och lustgas. Positivt för andra miljömål. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-29 10
Hur har vårt färdplansunderlag tagits emot? Ris och ros Det diskuteras Kejsarens nya kläder eller en möjlig framtidsutveckling för ett gott liv? Klimatförslag som hotar andra miljömål Ökad areal skogsskydd hotar virkestillgången. Mottagandet skiljer sig åt mellan intressen och även mellan olika delar av näringslivet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-29 11
Tack för uppmärksamheten!
Omvärlden och färdplansunderlaget Finns en rad andra omvärldsförutsättningar att förhålla sig till Alt. 1 Sverige och EU är en del av ett globalt agerande. Alt. 2 Resten av världen skärper inte sina strategier- vad innebär det?
[M ton CO 2 ] -10-15 -20-25 -30-35 -40-45 Resultat ökat grot-uttag, stubbskörd (25 TWH grot 2030-2050=max potential) (50 % stubbskörd på avverkningsarean=ca 30 TWh 2050) 0-5 Referens med ökad stubbskörd Referens 25 TWh GROT Referens Rapporterat -50 1990 2010 2030 2050 2070 2090
Referenscenario, målscenario1 och utvecklingen historiskt 140 120 100 Industri, Transport teknik Mton CO 2 -ekv. 80 60 40 Transport transportsnål utveckling 20 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2015 2030 2045 Industri CCS på fossila utsläpp CCS på biogena utsläpp
Miljömål win-win åtgärder i skogen för begränsad klimatpåverkan och andra miljömål svårfunnet Klimat och substitutionseffekter värderade för 2050 Klimat (bidraget från LULUCF) Ett rikt växtoch djurliv Levande skogar Bara naturlig försurning Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Nettoupptag Substitution Åtgärder Contortaplantering + + - - - - -/+ -/+ -/+ -/+- -/+ Stubbrytning Grot-uttag Gödsling BAG - + - - - - - - - -/+- -/+ -/+ + - - - -/+ -/+ -/+- -/+ + + - - -/+ - - -/+- -/+ + + - - - - - - - - - -/+- -/+ Markberedning -/+- + + - - -/+ - - -/+ Beskogning av åkermark + + - -/+ - -/+ -/+ -+/- - Röjning + + -/+ -/+ -/+ -/+ -/+ -/+- -/+ 16
Skogsråvaruflöde Referens 2050 Inhemsk tillförsel 199 TWh, Import 41 TWh, Export 117 TWh Total tillgång i Sverige 122 + 18 = 140 TWh 16 TWh Bark 8% 1 TWh Pulp wood Pulp 40% Roundwood 97,9 Mm 3 fpb 18TWh Fuelwood 9% Timb er 41 TWh Sawn wood 21% Chips, saw dust Panels 1% Energy 5 % Liqour 16% 38 TWh 11 TWh 15 TWh 18 TWh 18 TWh 3 TWh 28 TWh 1 TWh 9 TWh 15 TWh 84 TWh 43 TWh 3 TWh 32 TWh 1 TWh 6 TWh Bioenergi 2010: 130-135 TWh (15 TWh Avfall) Bioenergi 2050 Målscenarier: 170 TWh