Lektion IV John Locke (1632-1704) An Essay concerning Human Understanding. Författad på engelska. Publiceras 1690, men kommer i nya utgåvor 1694, 1695, 1700. På franska redan 1700. Började arbeta på boken långt tidigare. Tidigaste manuskripten (s.k. A oh B) från 1671. Boken är mycket omfattande, ca 700 sidor uppdelade i 4 böcker: Bok 1:Of Innate Ideas Bok 2: Of Ideas Bok 3: Of Words Bok 4: Of Knowledge and Opinion 1. Inledning Lockes betydelse kommer sig av hans omfångsrika och detaljerade utredningar i empiristisk anda, vilket särskilt i England men också i Frankrike gav ett alternativ till Cartesianismen. Lockes ställningstaganden och diskussioner är matchar i djup både Descartes och Leibniz, och ger grunden för såväl Berkeleys som Humes vidareutveckling av den så kallade Brittiska empirismen. Mer än någon annan satte han upp en konsekvent engelskspråkig terminologi åt filosofin. 2. Idéers ursprung Efter en lång inledande kritik av begreppet medfödda idéer i bok I, av Essay inleds bok II med en redogörelse för våra idéers ursprung. Locke s perspektiv är typiskt för den empiristiska traditionen. Den betraktar människan som i första hand en sinnlig varelse, där begrepp och kunskap har står i stark beroende av sinneserfarenheten. För att komma till rätta med filosofiska problem anlägger den ett genetiskt perspektiv på begreppen. Våra begrepp och teorier betraktas som ett slags mer eller mindre lyckat resultat av att en viss sinneserfarenhet processats genom våra naturliga förståndsförmågor. Uppgiften blir då att redogöra dessa tre element: Input Process Output (kausal process)
Detta enkla schema har sitt ursprung hos Hobbes, och är särskilt tydligt hos Locke och Hume. Men även Reid och Kant arbetar med det som en utgångspunkt. I vår dagar har den amerikanske filosofen Quine mycket medvetet fortsatt på denna väg. Värt att anmärka är att detta kausala schema motsvaras av ett omvänt som beskriver den filosofiska granskningen av våra idéer och teorier. Output Analys Input (granskning) +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ En distinktion: Det kan vara värt att skilja mellan två typer av empirism, vilka inte nödvändigtvis behöver gå hand i hand. Å ena sidan begreppsempirismen, vilken säger att alla våra begrepp härrör från erfarenheten. Å andra sidan bevis eller kunskapsempirismen, som säger att den evidens som krävs för ett kunskapsanspråk måste hämtas från erdarenheten. Bok II Låt oss betrakta, säger Locke, vårt medvetande som ett tomt vitt papper, och fråga oss hur det blir fyllt av det han kallar Idéer. Med idéer avser han vadhelst som passerar revy i medvetandet; exempelvis Vithet, Hårdhet, tänkande, rörelse, människa, elefant, armé, fylla, och annat. Svaret är Erfarenheten, och denna uppdelar sig på två sorter: Vår sinneserfarenhet och erfarenheten av vår eget inre liv då vi tänker, the internal operations of our minds. Sinneserfarenheten (Sensation) ger oss, i kontakt med enskilda yttre objekt, idéer om Gult, vitt, hetta, köld, mjukt, hårt, bitter, söt etc. Reflektion (Reflection) ger oss idéer om förståndsförmågor såsom varseblivning, tänkande, tvivel, tro, resonemang, vetandet, vilja och annat likande. Detta är de enda två källorna till idéer, och skulle man hindra ett barn att erfara en viss företeelse, skulle barnet aldrig kunna erhålla
motsvarande idé. Locke argumenter också mot Descartes uppfatttning att själen alltid tänker. 3. Idéer är enkla eller komplexa De idéer vi får från erfarenheten är enkla, även om de i verkligheten sitter fast samman. Färgen som kommer via ögat och hettan som kommer genom känseln är i sig själva odelbara, även om de inte kan säras i elden. Enkla idéer av detta slag utgör materialet till all vår kunskap. Då vi får dessa enkla idéer är medvetandet passivt och mottagande. Medvetandet kan också vara aktivt med sina idéer. Locke nämner tre exempel på aktivitet. Komplexa idéer skapas då vi sätter samman flera enkla idéer till en sammansatt idé. Relationer skapas då vi jämför två godtyckliga idéer i en blick, utan att sammanföra dem till en. Abstrakta idéer skapar vi genom att bortse från alla idéer som vanligtvis hänger samman med en viss idé. ( The 3rd is separating them from all other ideas that accompany them in their real existence; this is called abstraction: and thus all its General Ideas are made., p.163 ) 4. Idéer om tings primära eller sekundära och egenskaper Original or primary qualities of Body : such as are utterly inseparable from the Body, in what estate soever it be... Take a grain of wheat... PQ: solidity, extension, figure, and mobility Secondary qualities: Such Qualities, which in truth are nothing in the Objects themselves, but Powers to produce various Sensations in us by their primary qualities SQ: Such Qualities, which in truth are nothing in the Objects themselves, but Powers to produce various Sensations in us by their primary qualities, i.e. by the Bulk, Figure, Texture, and Motion of their insensible parts, as Colours, Sounds, Tasts, etc.
5. Mekanisk grund Relationen mellan sekundära egenskaper och primära i tinget är sådan att, kände man till all data om de primära i ett ting torde man kunna kalkylera vilka sekundära den måste ha. Denna idé går tillbaka till Robert Boyle som talade om strukturen (texture) hos ett materiellt ting som en följd av dess materia och rörelse. Relationen mellan egenskaper hos tingen och våra idéer är kausal och mekanisk: 11, s 135f. The next thing to be considered is how Bodies produce Ideas in us, and that is manifestly by impulse, the only way which we can conceive Bodies operate in. 6. Likhet, olikhet, representation Locke vill inte spekulera om på vilket sätt ting orsakar idéer; en rent naturvetenskaplig fråga. Han ställer däremot frågan hur väl våra idéer representerar tingen. 15: the Ideas of primary Qualities of Bodies, are Resemblances of them, and their Patterns do really exist in the Bodies themselves; but the Ideas, produced in us by these Secondary Qualities, have no resemblance of the at all. There is nothing like our Ideas, existing in the Bodies themselves. They are in the Bodies, we denominate from them, only a Power to produce those Sensations in us: And what is Sweet, Blue, or Warm in Idea, is but the certain Bulk, Figure, and Motion of the insensible Parts in the Bodies themselves, which we call so. Det är klart att Locke skiljer mellan våra idéer om SQ och SQ själva, där de senare är egenskaper hos tingen. Två frågor uppkommer här: (A) Vad är SQ i tingen? (B) Med vilken rätt hävdar Locke att färg, lukt och smak inte finns hos tingen? A. Alternativa tolkningar av Secondary Qualities in Bodies En första idé är att SQ inte alls finns i kroppar. Men det förefaller falskt emedan Locke skiljer mellan våra idéer om SQ och SQ själva. De senare orsakar de förra.
a. SQ är enbart skenbart i kroppar. (falskt) En annan idé är att SQ finns aktuellt i kroppar. Vad är de då? Vilken relation har de till PQ? b. SQ är aktuellt i kroppar, vid sidan av PQ. Detta motsägs av Lockes uppfattning att SQ är beroende av PQ. Frågan är då vilket beroende. Tar vi bort ljuset är tingets färg inget annat (kvarstår inget annat) än en PQ konstellation. c. SQ är identiska med konstellationer av PQ och därför aktuellt i kroppar. Men detta måste betyda att en kropp har sina SQ alltid aktuellt, och detta motsägs av Lockes uppfattning att PQ, till skillnad från SQ är sådana som aldrig kan gå förlorade. Ett vetekorn kan delas och därmed förlora sina SQ, och de kan förändras genom manipulation av PQ, som i fallet med mandeln. Egenskapen att reflektera rött ljus beror förstås på ett tings PQ, men egenskapen själv uppträder enbart, blir aktuell, endast i kontakt med rött ljus. Egenskapen finns latent, men den finns där enbart därför att det finns PQ ordnade på ett visst sätt. Med disposition menar man en egenskap som manifesteras under vissa omständigheter. Ett ting är på sådant sätt att, under vissa villkor reagerar den på sitt särskilda sätt. Dispositionen är således varaktig och aktuell, men manifestationen tillfällig, det vill säga, när tillfälle bjuds. d. SQ är dispositioner hos kroppar, vid sidan av PQ (tveksamt) e. SQ är dispositioner orsakade av PQ. (Vanlig uppfattning) f. SQ är dispositioner utan bas i PQ. (ingen bas, alt bas i Gud)
Notera att oerhört många egenskaper förefaller att vara dispositionella, jag kanske alla! Detta är något som Locke inte insett. Det förefaller onekligen som om Locke tänker sig att SQ är dispositioner. Som vi såg tidigare: SQ är nothing in the Objects themselves, but Powers to produce various Sensations in us by their primary qualities. Problemet är emellertid att Locke tycks samtidigt vilja säga att ting egentlgien inte har smak, lukt och färg. Om PQ säger han ( 17) att de are really in them, whether any ones Senses perceive them or no: and therefore they may be called real Qualities, because they really exist in those Bodies. Om SQ däremot säger han: Take away the Sensation of them; let not the Eyes see Light, or Colours, nor the Ears hear Sounds; let the Palate ot Taste, nor the Nose Smell, and all Colours, Tastes, Odors, and Sounds, as they are such particlar Ideas, vanish and cease, and are reduced to their Causes, i.e. Bulk, Figure, and Motion of Parts. Världen är i sig själv färg och luktfri. Icke desto mindre tillstår Locke att skillnaden mellan PQ och SQ är att, medan de förra är verkliga och permanenta, så är de senare blott förmågor, Powers. Men om vi tolkar Power som en disposition så finns det ju liten anledning att säga att tingen inte har dessa egenskaper. Relationella egenskaper (såsom längre än ) är inte mindre verkliga än andra manifesta aktuella egenskaper. 7. Vår kunskap om naturen
8. Kunskap om naturen A. Idéer erhålls från erfarenheten B. Det vi erfar är individuella ting. C. Våra idéer är enkla. D. Komplexa idéer skapar vi, exempelvis idéer om substanser. E. Vår idé om substansen Guld är summan av de egenskaper som alltid förekommer tillsammans på ett visst sätt. F. Vi strävar efter att ha så korrekta idéer som möjligt om ting, och vi strävar efter att mena samma sak. G. Men vad är Guld egentligen? Vad är det vi så gärna skulle vilka upptäcka? H. Om det är Guldets substans förstått som bäraren av alla egenskaper, så är det klart att vi inte kan nå sådan kunskap. Vår föreställning om substans som bärare är föreställningen om ett något vi vet inte vad. Inte heller Aristotelisk form och materia duger. I. Istället bör vi fundera på vad guld är i sitt innersta. Hur ska vi föreställa oss den minsta biten guld? Det är klart att en beskrivning av dess primära egenskaper vore idealiskt. Redan Boyle hade argumenterat för att det vettigaste begreppet om ett tings natur är just dess mekaniska konstitution. Locke talar ibland om The real constitution of things. J. Och om vi känner till denna konstitution torde vi inte bara kunna se varför guld är gult, utan också kunna härleda demonstrativt alla andra egenskaper som guld har. K. Men för att ha verklig kunskap om Guld måste vi ha en adekvata idé om guld. L. Ett problem är nu det att vi sällan har adekvata idéer om de minst delarna av ett ting. M. Ett annat problem är att, även om vi hade det, så skulle vi inte från detta kunna sluta oss till vilka övriga egenskaper som guld har. De enkla idéer vi har om tingens primära och sekundära
egenskaper är otillräckliga för att vi ska kunna sluta oss till att de har nödvändiga förbindelser: Att känna till en nödvändig förbindelse mellan två idéer innebär att se att de måste vara relaterade på ett visst sätt. Det räcker inte att de råkar gå hand i hand. N. Våra idéer är alltså långt ifrån 9. Substanser Det Locke har att säga om substanser är komplicerat och har funnit många kritiker, särskilt Leibniz i sin Noveau Essais, utgivna 1704, vilka är en lång redogörelse för hans läsning av Lockes Essays. Värdet av Lockes diskussion är emellertid mycket stort för i hans diskussion korsas på ett intressant olika vägar i filosofin: den traditionella substansmetafysiken från Aristoteles till Descartes och Spinoza, den nya vetenskapens krav på en till mekaniken anpassad begreppsbildning, samt Lockes egna empiristiska, nominalistiska böjelser. II, XXIII: Of our Complex ideas of Substances a. Vissa idéer hänger varaktigt ihop på så sätt att vi föreställer oss ett substratum som är det som samlar dem och det hos vilket de är samlade. Detta substratum, detta något vi vet inte vad, är vad som ger upphov till föreställningen om substans. b. Substans är därför en komplex idé, om ett något, som antas uppbära och förena en mängd egenskaper. 14 10. Studerar vi naturliga sorter som hos aristoteles? Katter och hundar har olika struktur, men inte väsen
Likheterna vi kan observera är grunden för våra naturliga sorter. Vi sorterar och namnger. För Aristoteles finns sorterna där, och vi blott namnger. 11. Tänkande och materia, superaddition etc 9. Definitioner 10. Kunskap Vilka typer av kunskap har vi? a. Sinneserfarenheten är en genuina kunskapskälla rörande existensen och egenskaperna hos yttre objekt, och behöver ingen assians av vare sig förnuft eller filosofer. De idéer eller förnimmelser vi får presenteras som orsakade av yttre ting.