Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana 161 89 Stockholm Tel 08 445 23 00 Fax 08 445 23 09 www.asvt.se Generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Ulrika Lundberg, 070-353 13 28 ulrika@asvt.se Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, 08-445 23 02/ 0730-79 76 76 lotta@asvt.se Tidningsproduktion: LIME AB, 040-40 86 80 www.lime.nu Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist Göran Månsson 040-40 86 80 Grafisk form och layout: Charlotta Behrens charlotta@lime.nu Tryck: Norra Skåne Offset Föreningen 2 Ledare 4 ASVT Just nu 36 Trottex informerar Tema: Stall 7 Stalltips för en enklare vardag Mindre slit i stallet, mer tid åt hästarna 10 Små åtgärder kan göra stor skillnad Stallprodukter i alla prisklasser 12 Modern teknik på anrik anläggning Ridskolan Strömsholms ansiktslyftning 16 Stor anläggning krävs... för att få lönsamhet med mekanisk utgödsling Innehåll Blandad läsning Travhästen 5 08 21 Uppfödarglädje i Kriteriet och Oaks 22 Hearing om travets finansiering ATG-modellen presenterades på Kriterieauktionen 26 Kvinnan bakom stjärnorna Möt Bobtails skötare 30 Proffsigare proffs Tränarna på kurs 33 Avelsvärdering och BC på Sundbyholm Fullspäckad travhelg i Eskilstuna stundar 38 Elitsto: Grades Singing Statistik 43 Segerstatistik 45 3-årings statistik 46 4-årings statistik 48 Uppfödarstatistik Omslagsfoto: Sir Dreamcatcher, en hingst efter Cantab Hall, såldes på Kriterieauktionens första dag. Foto: Claes Kärrstrand Lindy Lane-dottern Sentimental Value såldes på Kriterieauktionens andra dag. Mer om auktionen på sid 36. Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på www.asvt.se. Travhästen nr 5 2008 1
Ledare Upp-och-ner-vända världen Inget är sig riktigt likt just nu. Bolånekrisen i USA har skakat om världsekonomin rejält vilket fått omfattande konsekvenser på flera håll. Banker och försäkringsbolag har gått omkull om vartannat något man tidigare trott varit smått omöjligt. Här hemma har den svenska börsen åkt berg-och-dal bana (mest ner!) och vi har fått höra att stora företag som Volvo varslat tusentals personer från sina jobb. Påverkan på näringsliv och olika branscher i Sverige har varit påtaglig. Att vi inom hästnäringen skulle klara oss helskinnade ur ett sådant stålbad är ganska osannolikt. Många som satsar på hästar investerar också i värdepapper vilket bidrar till återhållsamhet när osäkerheten om framtiden blir för stor. På de svenska hästauktionerna har vi fått se en tillbakagång både avseende medelpris och andel sålda hästar under året. Med några veckors distans till Kriterieauktionen går det ändå att konstatera att efter två goda år var sänkningen inte alls så stor som man kunde ha befarat. Vid en jämförelse med råvarupriser på t ex spannmål, som på mycket kort tid halverats, är det ändå förhållandevis stabilt med hästar och inte alls så priskänsligt. Det är förvånande att auktionspriserna i USA trots krisen ökat i höst. Detta i så att säga lejonets egen kula. Kanske är det så att människor i USA som handlar med hästar inte alls är samma personer som investerar i värdepapper. Hursomhelst så har de så kallade svenskköpen gått ner betydligt i USA på höstens auktioner i år, jämfört med de senaste två åren. Det bevisar också tesen att finanskrisen haft en tydlig påverkan på svenska hästköpares investeringsvilja. Stora problem i Italien I pastans förlovade land har det inte körts trav på närmare två veckor. Travsporten har där ekonomiskt helt kapsejsat mycket beroende på att de under flera år inte haft någon organisation som långsiktigt planerat. Det är konstigt att ett så travsportsligt framstående land som Italien så fullkomligt låtit urholka sin ekonomi och mer eller mindre tillåter att sporten går under. Meningsskiljaktigheter finns mellan regering och travförbund gällande travsportens finansiering. Det kan komma att ta oerhört lång tid att bygga upp det som en gång har varit. När man tänker på hur det svenska spelmonopolet och sportens organisation gång på gång under hösten blivit ifrågasatt, känns det mot bakgrund av ovanstående mycket tryggt att ha de välorganiserade STC och ATG. Vi ska vara rädda om den gediget uppbyggda och organiserade travsport vi har i detta land som har som mål att hela TravSverige ska leva. När det nu snart är dags för förhandlingar med staten tror jag att STC arbetar för travsportens bästa, och förmedlar till staten de travsportsliga problem som kan bli ett stort hot mot breddsporten och folkrörelsen svensk travsport. Då menar jag att det defacto, trots tidigare högkonjunktur, pågått en markant minskning av antalet hästägare, uppfödare och B-tränare under flera års tid. Det kan få konsekvenser som vi just nu inte kan överblicka såsom t ex hästbrist och minskat spel/travintresse. Att vi behöver en skattelättnad så att prispengarna kan höjas är väl ingen som tvivlar på och det skulle vara en välbehövlig injektion för alla travsportens aktiva. Sören en mästare att minnas En av travsportens största profiler har gått ur tiden. Sören Nordin blev 91 år och hans enorma betydelse för svensk travsport går inte att underskatta. Hans metoder för att träna, balansera och matcha en framgångsrik travhäst har många efter honom tagit efter. Vi hyllar en mästare och hedrar hans minne. Solvalla 20 oktober 2008 Ulrika Lundberg Generalsekreterare ulrika@asvt.se 2 Travhästen nr 5 2008
ASVT Just nu Ny utmaning för Ulrika Avelsföreningens generalsekreterare Ulrika Lundberg lämnar nu sitt uppdrag för en ny tjänst på Länsstyrelsens landsbygdsenhet i Sörmland. Det har varit fantastiskt lärorika och roliga år på föreningen. Nu är det dags att gå vidare och anta en ny spännande utmaning, säger Ulrika Lundberg. Ulrika Lundberg, som är agronom, har arbetat för Avelsföreningen i närmare 13 års tid. Hon började på Trottex i början av 1996 som vikarierande verksamhetsansvarig för bolaget. Tjänsten övergick i fast anställning och under åren som följde utvecklades auktionsverksamheten i snabb takt. Trottex är ett bolag som alltid arbetat i professionell anda och som har format en god auktionskultur i Sverige. Det är ett effektivt och säkert sätt för uppfödarna att sälja sina hästar på, säger Ulrika Lundberg. När Ove Konradsson lämnade ASVT för att bli landsbygdsdirektör i Västra Götaland 2004 utsågs Ulrika Lundberg till ny generalsekreterare för föreningen. Nu går hon vidare till tjänsten som enhetschef för Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Södermanlands Län med placering i Nyköping. Landsbygden med dess näringar är inne i en intensiv period med stora möjligheter till förbättringar och utveckling genom bland annat Landsbygdsprogrammet. Det är något som flera aktörer inom till exempel travsporten har kunnat dra nytta av i sina rörelser. Hon tillträder tjänsten vid länsstyrelsen tidigast vid årsskiftet och finns kvar på föreningen fram tills dess. Ulrika in action på årsstämman 2008. Foto: Claes Kärrstrand Sedan kommer jag knappast att lämna travsporten för gott eftersom det är ett djupt rotat intresse som jag burit med mig under hela mitt liv. Uppfödningen kommer givetvis att ligga mig särskilt varmt om hjärtat även fortsättningsvis, säger Ulrika Lundberg. ASVT på Breeders Crown-mässan I samband med Breeders Crown-finalerna på Sundbyholm sista helgen i oktober anordnas bland annat en mässa. ASVT kommer att finnas representerade med en monter och hälsar förstås alla besökare hjärtligt välkomna. Bland de övriga aktiviteter som ordnas den här helgen kan nämnas auktion, hästriksdag, seminarier och agilitytävlingar. Platsen för aktiviteterna är MunktellArena i Eskilstuna. Mer information publiceras fortlöpande på www.breederscrown.se. Dags att boka Prix d Amerique-resa ASVT:s samarbetspartner Equi Tours anordnar traditionsenligt en resa till Prix d Amerique i slutet av januari. Förutom själva tävlingarna har deltagarna bland annat möjlighet att följa med på ett studiebesök till Grosbois, åka på sightseeing eller gå på cabaret. För fullständigt reseprogram och prisinformation, besök www.equitours.se. Observera att ASVT-medlemmar har fem procents rabatt på alla resor hos Equi Tours. ASVT:s styrelse Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) Sven Rejnö 070-560 21 36, svenrejno@gmail.com (vice ordf) Ingemar Alin 070-549 34 23, ingemar.alin@erfasearch.se Carina Dahling Satrell 070-514 95 84, skramsta.stuteri@telia.com Ove Konradsson 0708-53 13 25, ove.konradsson@telia.com Ronny Olofsson 0708-48 27 95, olofsson@stangabuss.se Ylva Lindh 0511-551 31, simbergs@telia.com Suppleanter: Björn Ljungek 0706-37 65 47 bjorn@semb.se Per Johnsson 0707-45 30 55, pj@blodbanken.nu Håkan Karlsson 070-348 84 42, sabybrick@telia.com Roland Johansson, 0708-92 94 93 roland.johansson@electservice.se 4 Travhästen nr 5 2008
ASVT Just nu Fodra för framgång Öka dina kunskaper om hästens utfodring. En optimerad utfodring ger ökad kvalité och möjlighet till bättre lönsamhet i uppfödningen. Därför satsar ASVT i samarbete med Krafft under hösten på föredrag om utfodring runt om i landet. Föredragen tar upp grunderna i foderlära, hästens matsmältning och foderstater. Fokus ligger på utfodring av det dräktiga stoet och den växande unghästen. Mer information om program, platser med mera finns på www.asvt.se Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Översyn av bransch - rekommen da tionerna Föredrag är inplanerade på följande orter kl 18:00-21:30: Föredragen Fodra för Peabtravet 11nov Gustafs Loge framgång fokuserar i första hand på utfodring av det dräktiga Dannero 24 nov Arena Dannero Arbrå 10 nov Nytorpsgymnasiet stoet och den växande Lindesberg 11nov Matsalen på Meritor unghästen. Sundbyholm 10 nov Hästägarrummet Karlstad 13 nov Lillerudsgymnasiet, Vålberg Åby 24 nov Åby Travgymnasium. Tingsryd 10 nov Tingsrydstravet Flyinge 12 nov Aulan, Flyinge stuteri Föranmälan görs senast 5 november oavsett plats till Lena Karlsson, ASVT, 070-326 74 03, lena@asvt.se ASVT jobbar vidare med stofrågan På årets Kriterieauktion blev det återigen tydligt att köparna i stor utsträckning väljer bort stona till förmån för hingstarna. Medelpriset för ston var 34 000 kronor lägre än för hingstarna och antalet återropade eller osålda ston var avsevärt högre än motsvarande antal för det motsatta könet. För uppfödarna är denna könsskillnad ett stort ekonomiskt avbräck och att höja marknadsvärdet för ston är därför en mycket angelägen fråga. Den har också betydelse i förlängningen för en konkurrenskraftig travavel i Sverige. Sedan följer faktumet att det kostar lika mycket att föda upp, äga och träna en häst oavsett kön. Ston har också av fysiska skäl en konkurrensnackdel i nuvarande tävlingsupplägg. Det är därför viktigt att snabbt stärka stona genom att skjuta till eller omfördela prispengar så att ston kan tjäna mer pengar. ASVT jobbar för att det ska skrivas ut fler rena stolopp i olika klasser. Att det ska finnas en stoserie även på V75 och att prispengarna utjämnas i de klassiska loppen mellan öppen respektive stoklass. /UL Kvalitet eller ej? Kvalitetsredovisning av färsk och fryst sperma är viktiga frågor att diskutera och belysa för uppfödarna. Nu deltar ASVT i en översyn av branschrekommendationerna. Foto: Kanal 75 Travhästuppfödarna är idag hårt pressade när det gäller ekonomi och lönsamhet i sin uppfödning. För att ytterligare ta tillvara medlemmarnas intressen och arbeta för bättre villkor lyfter ASVT nu upp stoägarfrågorna. Rätten att välja seminstation oavsett hingstval, kvalitetsgaranti på färsk och fryst sperma och öppen redovisad dräktighetsstatistik, förhållanden på mottagarstationer och stuterier och andra frågor kring hingstar och seminering är viktigt att diskutera och belysa för uppfödargruppen. Det kostar att låta ett sto gå tomt. Därför vill vi att alla delar i branschen ska arbeta för så goda förutsättningar som möjligt för en framgångsrik uppfödning. Det ökar också möjligheterna för uppfödarna att bedriva ett ekonomiskt uthålligt hästföretagande, säger Ulrika Lundberg. Arbetsgrupp arbetar fram standardformulär Tillsammans med Svenska Hingsthållarna görs därför en översyn av branschrekommendationerna. Det finns också önskemål om en enhetlig journalföring för ston som ska betäckas. Därför har en arbetsgrupp inom ASVT fått uppdraget att arbeta fram ett förslag till standardformulär som ska kunna följa stoet vid betäckning och användas av alla hingsthållare och seminstationer. Det för att stoägare på ett enkelt sätt ska kunna se vilka åtgärder som gjorts och fakturerats. För oss handlar det om att värna om våra medlemmars intressen. Det är viktigt att arbeta för höjda uppfödarpremier, ökade prispengar och bättre villkor för tävlingsston, men också rent praktiska frågor som påverkar uppfödarens vardag, säger Ulrika Lundberg, ASVT:s generalsekreterare. /LK Travhästen nr 5 2008 5
F Tema: Stall Stalltips för en enklare vardag En fjärdedel av tiden i stallet sker bland annat i sällskap av skottkärran. Att istället ägna mer tid åt hästarna är en dröm för många. Foto; LI Mindre slit i stallet, mer tid åt hästarna. En utopi? Nej, visst går det att förenkla stallarbetet. Börja med att se över utgödslingen. Det är tungt, tidsödande och tråkigt, menar Michael Ventorp, forskningsledare på SLU, byggnadsrådgivare på Hushållningssällskapet samt författare till boken Att bygga häststall. Michael Ventorp berättar att tyska tidsstudier visat att hästägare ägnar en fjärdedel av tiden i stallet åt rena rutingöremål. Och visst skulle många av oss föredra att umgås mer med hästarna, mindre med grep och skottkärra. Sedan handlar det förstås om vilken volym verksamheten har, och om man driver rörelse eller ej. Har man några hästar som hobby kanske man kan fortsätta köra Travhästen nr 5 2008 7
Michael Ventorp har bland annat skrivit boken Att bygga häststall, en husbibel för många som bygger nytt, eller renoverar gamla, stall. Foto: SLU Att ha containern nära stallet är förstås en stor fördel. Men att ta sig upp för rampen i halka och mörker är ofta ingen hit. Foto: LI 1800-tal, säger Michael Ventorp. Däremot, menar han, är det en annan sak för den som har en rörelse. Då kan det löna sig att jämföra investeringskostnader för exempelvis Ett vanligt problem är är att gödselstaden ligger för långt bort minilastare, typ bobcats, med vad det kostar att ha anställd personal som mockar på med grep och skottkärra. Förenkla mockningen För den som har ett traditionellt, fungerande men tungjobbat stall finns en del åtgärder att fundera på. De två främsta tidstjuvarna, och ryggknäckarna, stavas utgödsling och utfodring. Michael Ventorp rekommenderar att i första hand fundera på utgödslingen. Semipermanenta bäddar som mockas ut helt med cirka 5-6 veckors intervaller är ett bra alternativ, menar han. Det tunga jobbet med att ta ut hela bädden sköts förstås maskinellt. Se över om det går att installera öppningsbara mellanväggar eller fronter på boxarna. Då går det att sköta utgödslingen med hjälp av en minilastare. De kan användas även i lite trängre stall. Mindre bärande och slitande Olika typer av lyft kommer vi aldrig ifrån, menar Michael Ventorp. Däremot tycker han att det är möjligt att minska på bärande och slitandet. Ett vanligt problem är att gödsel- staden ligger i tjotahejti. Kanske går det, för den som använder container, att flytta den närmare stallet. Containern kan också placeras i en grop så att kanten hamnar på marknivå. Förutom att momentet med, inte sällan hala och branta, ramper försvinner är det lättare att fördela gödslet jämnt genom att tömma kärran från olika håll. Visst kan man fortsätta jobba på traditionellt sätt inne i stallet. Men man kan se till att det inte är så opraktiskt utanför. Han nämner också möjligheter med att använda rälshängda vagnar inne i stallet, och det faktum att det börjat komma ut en del självgående skottkärror på marknaden. Automater spar tid och pengar Att rationalisera utfodringen, till exempel med hjälp av foderauto- 8 Travhästen nr 5 2008
Den här containern skulle med fördel kunna placeras i en grop, så att kanten hamnar på marknivå. På det sättet är det också lättare att fördela gödslet jämnt, genom att tömma kärrorna från olika håll. Foto: LI mater, kan ha två syften berättar Michael Ventorp. Dels kan hästägaren tjäna såväl tid som pengar, exempelvis när hobbyhästägaren slipper åka till stallet flera gånger om dagen. Dels möjliggör det fler utfodringar per dag, vilket ligger i linje med hästens naturliga ätbeteende. Foderautomater finns idag i många olika utföranden. En del för kraftfoder, en del för grovfoder. Andra är utformade för att klara både och. Vad hästägaren väljer beror förstås på vilken foderstrategi som används. Den som till exempel har fri tillgång på grovfoder åt sina hästar kan välja att bara ha en kraftfoderautomat. En del, berättar han, är negativa till att använda foderautomater eftersom de menar att utfodringen är ett bra tillfälle att visitera och umgås med hästen. Men tanken är ju inte att man ska titta på dokusåpor när hästen fodras. Fodrar man med automatik har man också möjlighet och tid över att gå runt och kontrollera hästarna. Han menar också att det sällan, vid manuell utfodring, finns tid att umgås med hästarna. Hästarna är stressade och fodringen ska gå snabbt. Pris och miljö väger tyngst För den som bygger nytt stall finns en mängd finesser, såsom helt öppningsbara boxväggar med skjutdörrar samt svängbara krubbor, att välja bland. Men när hobbyhästägaren bygger stall ligger fokus främst på lågt pris och bra miljö, menar Michael Ventorp. Däremot tycker han att några saker bör finnas med i tankarna vid planering av ett nytt stall. Bland annat avråder han från öppna spolplatser. Används sådana ökar fukten betydligt i hela stallet, vilket påverkar Utfodring med automatik ger mer tid åt hästarna såväl klimat som lufthygien negativt. Sedan finns det de som inte alls vill att arbetet ska gå snabbare. Stallet, med såväl hästskötsel som andra sysslor, är för många en högprioriterad oas i en stressig vardag. Det får ta tid, helt enkelt. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Travhästen nr 5 2008 9
F Tema: Stall Bygga nytt? Renovera gammalt? Göra om en före detta ladugård? Oavsett vilket läge du befinner dig i finns produkter av alla slag, och i alla prisklasser, att fundera på. Foto: Lotta Isacsson Små åtgärder kan göra stor skillnad Utrustning från 700 till 20 000 kronor För den som har ett mindre stall och kanske sköter hästarna på sin fritid kan möjligheterna att investera i arbetsbesparande system vara begränsade. För den som bygger nytt eller renoverar är det verkligen värt att tänka till. Det finns mycket att välja på, och priserna varierar förstås. Text: Kajsa Ekedahl F oderautomater som utlöses med timer är ett sätt att minska bundenheten och samtidigt erbjuda hästarna bättre utfodringsrutiner. Det finns ett antal olika varianter för såväl grovfoder som för kraftfoder. Grovfoderautomater finns dessutom för utomhusbruk, för att till exempel kunna ge en lunchgiva i rasthagen. Timer styr utfodringen Principen för de flesta kraftfoderautomater är en behållare som rymmer tre till fem liter torrt foder, till exempel havre eller pelleterat kraftfoder. Vanligast är att de hålls stängda av en elektromagnet, som vid vald tidpunkt slås av med hjälp av en timer. Det är viktigt att notera att det inte fungerar att ladda dem med betfor, olja eller andra flytande fodertillskott, då kärvar de igen. Det finns även en variant med en uppvikt krubba som fälls ner vid fodring. Grovfoderautomaterna bygger oftast på samma princip, med en större låda för hö eller hösilage som öppnas och häller ned fodret på marken eller i en foderhäck. Utomhus kan också välja en fodergrind som öppnas med hjälp av timer. Då placeras grovfodret i fållan innanför grinden. Den kan givetvis även användas för att begränsa tillgången till ett kraftigt bete. Foderautomater kostar cirka 1 500 till 3 500 kronor/styck. Fodergrindar ligger på mellan 1 500 till 2 000 kronor/styck. Ej hästvan kan fodra Att bygga in en vikbar krubba är en enklare och billigare variant till ovanstående. Den måste fällas in manuellt, men kan i förväg fyllas på för snabbare utfodring när det är dags. Ett plus är förstås att en person som inte har hästvana kan hjälpa till vid utfodringen. Vikbara krubbor kostar cirka 700 kronor/styck. Mindre strö, lättare mockning Boxmattor är ett annat sätt att spara arbete. Genom att lägga in mjuka gummimattor i boxarna får hästarna ett underlag som är mjukare och varmare än cementgolvet. Det gör att strömängden kan minskas och mockningen blir lättare. Dessutom minskar risken för liggsår på känsliga hästar. Mattor finns i olika tjocklekar och hårdhetsgrader. En tjock, mjuk matta ger större effekt, men är samtidigt känsligare för broddade hästar vilket kan ge den en kortare livstid än en som är mer kompakt. 10 Travhästen nr 5 2008
Kraftfoderautomater består av en behållare som rymmer cirka tre till fem liter foder. En vanlig lösning är att de hålls stängda av en elektromagnet som vid vald tidpunkt slås av med hjälp av en timer. Automaten på bilden kommer från Tidö Foderautomatik AB. Minskad strömängd är en fördel med gummimattor i boxarna. Ett mjukare och skönare underlag är en annan. Gummimattor kan också läggas i exmpelvis stallgången. Mattorna på bilden kommer från StallMagasinet Foder & Tillbehör. Skottkärror kommer vi nog aldrig ifrån, men visst skiftar även dom i kvalitet. Investera i en riktigt bra! Foto: Kanal 75 De flesta mattor säljs i enheter om knappa kvadratmetern och fogas samman antingen med en kant som liknar en brädspånt eller med ett pusselmönster. Tjockleken varierar mellan 20 och drygt 40 millimeter, och bitarna väger oftast runt 20 kilo styck. Någon gång per år måste mattorna lyftas ut och golvet under rengöras. Gummimattor till boxar om nio kvadratmeter kostar mellan 2 000 till 6 000 kronor/styck. Gummimattor till stallgång (räkneexempel 3x15 meter) drygt 20 000 kronor. Välj redskap av bra kvalitet Att se över redskapen är kanske enklast av allt. Redskap och kvastar av bra kvalitet gör arbetet både lättare och roligare. Alla priser exklusive moms. På jakt efter leverantörer? På länksamlingarna www.hastnet.se och www.lantbruksnet.se finns möjlighet att söka på leverantörer av allt tänkbar utrustning för såväl stall som häst och människa. Travhästen nr 5 2008 11
FTema: Stall Ridskolan Strömsholm, sportoch ridutbildningens riksanläggning, drevs ursprungligen i militär regi. Än idag är det lätt att föreställa sig hur rakryggade soldater på välborstade hästar skrittat över de linjerakt krattade grusgångarna, och förnimma ljudet av ryktskrapor som knackas rena mot stallgångarna. Då, som nu, prioriterades ordning och funktionalitet. Modern teknik anrik anläggni Öppningsbara boxväggar, elevatorer och gödselskrapor förenklar mockningen av de närmare tre hundra boxarna på Ridskolan Strömsholm. Ska man utbilda framtidens hästmänniskor kan man inte använda 1800- tals teknik, menar Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap. Text och foto: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Ridskolan Strömsholm omfattar totalt cirka 200 hektar och på anläggningen ryms alltifrån Ridsportens hus till elevbostäder, två ridhus, hagar och sammanlagt sju stall. Armén lämnade anläggningen 1968, därefter tog Ridfrämjandet vid och för femton år sedan installerade sig Ridskolan Strömsholm. Anläggningen var då mycket nedsliten. Ett omfattande renoveringsarbete krävdes, och genomfördes inom ramen för Program Strömsholm, finansierat av EU, Länsstyrelsen, Hallstahammars kommun och Statens fastighets verk. Sammanlagt 200 miljoner kronor satsades på en upprustning av hela Strömsholmsområdet, däribland Strömsholms slott och djursjuk huset. Ridskolan Strömsholm tilldelades ungefär en fjärdedel av pengarna. Resultatet blev en funktionell och modern anläggning, om än renoverad med varsamhet eftersom de flesta byggnader är K-märkta. Inget stall är det andra likt, vilket är en medveten strategi. Tanken är att lära eleverna att det går att ha hästar på olika sätt, förklarar Linda Kjellberg. Två stall fick extra finesser Strömsholm genomgick inte bara en ansiktslyftning, utan växte också. Antalet boxplatser ökade från 160 till dagens 275. Två av de stall där extra krut lagts på funktionalitet är det så kallade vita stallet, en renoverad 1800-tals byggnad, samt Kungsgårdsstallet. Det senare stod klart 2001. 12 Travhästen nr 5 2008
på ng Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap på Ridskolan Strömsholm. Kungsgårdsstallet inrymmer 50 boxar, fördelade på två stallbyggnader. Varje box är 12 kvadratmeter stor och har dels en ingång från stallgången, dels en från utsidan. Utsidans dörr är bred som en garageport och har en dörr i dörren som fungerar som en vanlig boxdörr, utformad som en halvdörr, med ett fönster av okrossbart glas på den övre halvan. Men det är sällsynt att den delen av dörren är stängd. Här står nästan alltid öppet. När temperaturen sjunker täckas hästarna och får ett par kilo extra grovfoder, berättar Linda Kjellberg. Aldrig hästar på stallgången Hästarna vistas aldrig i stallgången utan in- och utsläpp sker endast från dörren på utsidan. Med jämna mellanrum mockas boxarnas djupströbäddar ur med bobcat. Via dörren mot stallgången sker endast den dagliga mockningen som går ut på att ta bort det som ligger löst men inte gräva i bädden. Skottkärrorna töms inne i stallet, i en så kallad elevator. En lucka öppnas i golvet, gödslet hälls ned och forslas via ett löpande band till en container på utsidan. I containern, som är dold bakom en utbyggnad i samma färg och stil som stallet, fördelas gödslet per automatik i två högar. Separat skötselbyggnad Kungsgårdsstallet ventileras på naturlig väg via öppningar i taknocken. Temperaturen är därför anpassad till hästar istället för människor. Kallt, med andra Travhästen nr 5 2008 13
Kungsgårdsstallet I Kungsgårdsstallet finns 50 boxar, fördelade på två stallbyggnader. Stallet stod färdigbyggt 2001. Skottkärrorna töms inne i stallet, i en elevator. Varje box är 12 kvadratmeter stor och den utvändiga dörren har en inbyggd boxdörr. Hästarna går aldrig in eller ut i stallet någon annan väg än från utsidan. Gödslet fördelas i två högar, i en container på utsidan. Containern döljs av en utbyggnad i samma stil och färg som stallet. Stallet ventileras på naturlig väg, via öppningarna i taknocken. Samtliga hästar i stallet leds till skötsel byggnaden när de ska göras i ordning för träning, duschas, stå i solarium eller skos. Via ett löpande band forslas gödslet ut från stallet. 14 Travhästen nr 5 2008
ord. Betydligt varmare är det inne i torkrummet för täcken, där även en tvättmaskin står. Inredningen ser vid en första anblick ut som ljusgrått trä, men visar sig vid en närmare titt bestå av återvunnen plast. Det slits inte på samma sätt som trä och är lätt att desinficera. Den så kallade skötselbyggnaden som också hör till Kungsgårdsstallet har, med människomått mätt, en betydligt behagligare temperatur. Dit leds hästarna när de ska göras i ordning för träning, duschas, stå i solarium eller skos. Golvet i skötselbyggnaden är klädda med gummimattor, varje skötplats är rymlig och i ett separat rum finns rader med skåp där utrustning till vardera häst förvaras. Tidigare trodde jag att det skulle kännas krångligt att leda hit hästen varje gång den ska göras i ordning, men jag vande mig snabbt vid det, säger Linda Kjellberg. Vita stallet I det vita stallet har stallgången höjts, för att inte hästarna ska dra med sig alltför mycket spån ut från boxarna. I varje box finns ett skåp som på ovansidan har en inbyggd krubba. Skåpets dörr öppnas vid mockning, och där skottas gödslet in. Nytänkande i gammalt stall Det vita stallet andas förgångna tider, men här och var har moderna lösningar införlivats. Bland annat har stallgången höjts så att den är cirka en decimeter högre än golvet i boxarna. Hästarna kliver upp på gången och tar därför inte med sig halva boxen när den går ut. Det minskar förstås sopandet, förklarar Linda Kjellberg. Stallgångarna är delvis täckta av spån för att åstadkomma ett mjukt och ljuddämpande underlag. Den mest radikala åtgärd som gjorts i det vita stallet rör utgödslingen. I varje box finns ett skåp som på ovansidan har en inbyggd krubba. Skåpets dörr öppnas vid mockning, och där skottas gödslet in. Det ramlar då ned i den tvärkulvert som löper under boxarna. Gödselskrapor för då gödslet framåt, på ett Stallgångarna är delvis täckta av spån. Syftet är att underlaget ska vara mjukt och ljuddämpande. löpande band, som även det leder fram till en container utanför stallet. En och annan barnsjukdom Linda Kjellberg kan inte se några direkta nackdelar med de system som valts för, i första hand, utgödslingen. Visst har tekniken krånglat en och annan gång, menar hon, men tycker på det stora hela att skötseln varit relativt lätt. Via den tvärkulvert som löper under boxarna förs gödslet framåt, på ett löpande band, som även det leder ut till en container på stallets utsida. Det är som med en bil. Fyller man inte på olja så stannar den till sist. De barnsjukdomar systemet hade i början var att de så kallade tryckarna, med uppgift att trycka på gödslet den sista vägen ut på elevatorn, var dimensionerade för det mycket tyngre gödslet från nötkreatur. Efter en tid togs tryckarna helt enkelt bort då de inte var nödvändiga. Travhästen nr 5 2008 15
Tema: Stall Stor anläggning krävs... för att få lönsamhet med mekanisk utgödsling Det krävs volym på verksamheten för att ett mekaniserat utgödslingssystem av den typ som används vid Ridskolan Strömsholm ska vara lönsamt att installera. Det visar ett examens arbete från hippologenheten vid SLU. Tabell 1. Sammanställningen visar mockningstiderna respektive signifikansnivåer mellan de olika metoderna: mekaniserad uttransport respektive skottkärra. Examensarbetet, Arbetsåtgång vid mockning i häststall med mekaniserad utgödsling (Olof Hellberg och Linn Karlsson, SLU 2008), hade två syften. Dels undersöktes om det är tidsbesparande med mekanisk utgödsling kontra traditionell mockning. Dels undersöktes under vilka förutsättningar det är lönsamt att installera ett mekaniskt utgödslingssystem. P-värde är ett uttryck för statistisk signifikans där man med 95% säkerhet hamnar I referensintervallet (normalvärdeskurvor) om p<0,05. Tabell 2. Sammanställningen visar en medelårskalkyl (kostnader under ett normalår) för ett mekaniserat utgödslingssystem. * Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Mätningar i vita stallet Studien utgick från en kartläggning av arbetet i vita stallet på Ridskolan Strömsholm vilket, såsom nämnts i föregående artikel, har ett mekaniserat utgödslingssystem. Det här systemet kommer från Delaval. Undersökningen baserades på tidsmätning av mockning i tio av boxarna. Ena veckan mockades de via det mekaniska utgödslingssystemet, andra veckan på traditionellt vis. Olika personer skötte mockningen. Arbetstid och ekonomi De totala arbetstiderna vid varje mockning dokumenterades noggrant och sammanställdes statistiskt. Sammanställningen av arbetstidsmätningen visade att den totala mockningstiden per box och dag genomsnittligen var 21 sekunder kortare vid mekaniserad utgödsling (tabell 1). I studien ingick även en ekonomisk analys av lönsamheten vid mekanisk utgödsling där kostnader för 10, 20 respektive 30 boxar gjordes. Analysen visade att ju större stall och ju fler boxar, desto lättare är det att få ekonomi i att installera ett system av den typ som används i vita stallet (tabell 2). Det ska poängteras att olika system för mekanisk utgödsling givetvis skiljer sig åt, vad gäller såväl de tidsmässiga som ekonomiska effekterna. FOTNOT: I studien framhålls att det finns ergonomiska fördelar med mekanisk utgödsling. Det kan finnas en ekonomisk vinst i och med att sjukskrivningar hos personal, på grund av förslitningsskador, i högre grad undviks. Tabellerna kommer från examensarbetet. * Ett beräknat värde som visar hur mycket en viss produkt bidrar till att betala kostnader inom verksamheten. Studiens slutsatser: Det finns en tidsbesparing med mekaniserat utgödslingssystem. Storleken på tidsbesparingen beror på sträckan till uttömningsstället samt skottkärrrans storlek. Det lönar sig inte att installera ett mekaniskt utgödslingssystem ur rent ekonomisk synvinkel. För att utveckla stallarbetet måste man få in mer pengar i hästbranschen för att kunna täcka sådana investeringar som utgödslingssystem. I studien ansågs att så länge tidsvinsten understiger tre minuter per box kommer inte utgödslingen att betala sig. 16 Travhästen nr 5 2008
Bidra till bättre arbetsmiljö i stallet Alla som arbetar med hästar har nu chansen att bidra med kunskap eller smarta lösningar i syfte att förbättra arbetsmiljön. Hushållningssällskapet Sjuhärad har fått projektpengar för att tillsammans med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samla in kunskap kring arbetet med hästar. Häststallar har ofta en låg mekaniseringsgrad och av tradition används många gånger redskap som inte är anpassade till varken användningsområde eller de människor som arbetar i stallarna. Bidra med kunskap I projektet inventerar HS Sjuhärad vilka redskap som används och hur det arbetas i stallarna idag. I arbetet med projektet efterlyses tips och idéer på lösningar som kan förbättra arbetsmiljön eller förenkla arbetet. Den som vill bidra med sin kunskap kan fylla i en enkät på www.jti.se. Det går också bra att ta kontakt med Margaretha Bendroth, HS Sjuhärad, på telefonnummer 0325-618 633. /LK Plugga fodersäkerhet på webben Med anledning av den ständigt expanderande fodermarknaden, och därmed kraven på större kunnande hos köparna, anordnar Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, en webbaserad kurs i fodersäkerhet. Kursen syftar till att ge deltagarna kunskaper i valet av foder av god kvalitet, för att undvika att hästen drabbas av olika typer av hälsostörningar. Kursen kommer att följas upp med en påbyggnadsutbildning för den som vill fördjupa sig mer i ämnet. Läs mer på www.sva.se. Projekt kartlägger hästarbete Stefan Pinzke, SLU Alnarp, har från Stiftelsen svensk hästforskning fått anslag för ett tvåårigt projektarbete om arbetsmiljö i stall. Bland annat kommer arbetsställningar och arbetsmoment att kartläggas. Målsättningen med projektet är att utforma råd och rekommendationer för att förebygga belastningsbesvär hos dem som arbetar med hästar. Foderavhandling försvaras i oktober Sara Muhonen, doktorand vid SLU och vid flera tillfällen omskriven i denna tidning, försvarar sin avhandling om grovfoder på SLU den 24 oktober. Avhandlingen hade till syfte att undersöka effekterna av grovfoder med olika råproteininnehåll och konserveringsmetod på ämnesomsättning och ekosystemet i grovtarmen, i samband med foderbyten och efter tre veckors anpassning samt i samband med arbete. Travhästen nr 5 2008 19
Kriteriet och Oaks Gjorde ingen besviken i Kriteriet Maharajah kullens kung Maharaja betyder storkonung och ingen lever upp till sitt namn så på pricken som just den hästen. I majestätisk stil lämnade han sina konkurrenter på behörigt avstånd när han med en segermarginal på sex längder vann årets upplaga av Svenskt Travkriterium med Örjan Kihlström i sulkyn. Uppfödaren Margareta Wallenius- Kleberg var rörd till tårar. Jag var så nervös före loppet och när det väl släpptes iväg efter att första starten fördröjts, stod jag en bit upp på publikplats och tänkte: Måtte det ändå gå vägen bara han inte galopperar. Det gjorde han inte heller och ägarklanen Travkompaniet med sina 5 000 medlemmar lät flaggorna vaja ordentligt i luften. Med en puls på över 200 tog sig uppfödaren Anders Karlsson till Solvallas vinnarcirkel gråtande av lycka och med stöd av sina tre döttrar. Omtumlad av de senaste minuternas nervkittlande travlopp Svensk TravOaks 2008 svallade känslorna rejält. Anders Karlsson hade svårt att få rösten att bära. Inte undra på det - hans uppfödning Annicka hade just visat travpubliken vem som tillhör årgångstoppen bland de treåriga stona. Jag är bara en liten uppfödare från Sörmland med några få ston. Att få vara med om detta är det största som hänt mig i min roll som travhästuppfödare, sa Anders Margareta Wallenius-Kleberg firar Maharajahs Kriterie seger tillsammans med övriga teamet kring hästen: Stefan Hultman, Örjan Kihlström och skötaren Malin Wrigmar. Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Det var en så viktig seger för alla delägare och så skön eftersom favorittrycket varit så stort veckorna innan. En kriterieseger värmer och lyckan är fullkomlig även om Menhammar-hästar vunnit Kriteriet tidigare, sa Margareta Wallenius-Kleberg. Anders Karlssons största uppfödarseger Westholm fick rätt: Annicka vann Oaks Annickas uppfödare Anders Karlsson (t v) firade segern tillsammans med hästens ägare, Stig Steiser från Stall Kungsgården. Foto: Claes Kärrstrand Karlsson i segerintervjun. Annicka ropades in av sin tränare Jörgen Westholm på Kriterieauktionen 2006. Redan då sa Jörgen Westholm: Den här hästen ska jag vinna Travoaks med 2008. Så rätt han fick! Från 2008 är de 20-procentiga uppfödarpremierna i bland annat Svenskt Travkriterium och TravOaks återställda. I samband med sparpaketets genomförande 2004 drogs de extra 10 procenten in under några år. Tjugo procents uppfödarpremier utbetalas också i Konungens och Drottningens Pokal, E3, Stochampionatet, Uppfödningslöpningen och Breeders Crown. I Breeders Crown sponsrar dock Folksam uppfödarpremierna med 10 procent och inga pengar dras från insatserna. I Derbyt och Derby stoet utbetalades i år 30 procent i uppfödarpremier då Travronden sponsrade med 10 procent utöver de 20 procent som kommer dels från STC, dels från insatserna. Texter: Ulrika Lundberg ulrika@asvt.se Travhästen nr 5 2008 21
Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Hearing om travets finansiering Den brännheta frågan om travets framtida finansiering diskuterades vid en hearing på Scandic Infra City, i samband med Kriterieauktionen. Syftet var att, inför den kommande spelutredningen, bena ut begreppen kring ATG:s nuvarande spelmodell, ställd mot framförallt Unibets. Det finns inga sanningar. Det här är vårt perspektiv, underströk Ulf Hörnberg, STC:s generalsekreterare. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se P å plats vid hearingen fanns, förutom Ulf Hörnberg, även STC:s ordförande Patrik Sandin. Moderator var Håkan Lillis Olsson. Ulf Hörnberg inledde föredraget med att gå igenom ATG:s nuvarande modell för att finansiera spelet och sporten. Av bolagets rekordhöga omsättning i fjol på närmare 12 miljarder kronor går cirka 70 procent tillbaka till spelarna. Därefter tillfaller 1,3 miljarder staten, 22 Travhästen nr 5 2008
0,8 miljarder finansierar driften av ATG och hela överskottet på 1,4 miljarder kronor återbetalas till sporten. Omöjlig ekvation? Unibet säger sig vilja betala 15 procent av överskottet tillbaka till sporten, berättade Ulf Hörnberg. Det är en omöjlig ekvation, menade han, och berättade att Unibet säger sig vilja ge 90 procent åter till spelarna. Därutöver ska en procent gå till skatt på Malta där bolaget har sitt säte, och fyra till fem procent ska finansiera bolagets egna kostnader. Det här innebär att det inte kan handla om en återbetalning på mer än 0,5 procent till 1,5 procent av bruttospelet, menade Ulf Hörnberg och fortsatte: Ingen ska inbilla mig att Unibet skulle få sporten att blomstra. ATG hoppas på ensamrätt Den statliga spelutredning som efter mycket förseningar väntas vara klar i mitten av december inväntas förstås med spänning av hela sporten. Utredningen ska efter presentationen ut på remissrundor till de flera hundra berörda instanserna, och därefter lagrådsberedas. Tidigast 2010 kan regleringen därmed träda i kraft. Ulf Hörnberg berättade att deras främsta förhoppning gällande spelutredningen är att ATG ska ges ensamrätt för att arrangera spel på hästar. Som näst bästa alternativ ansåg han att en licensierad spelmarknad skulle kunna vara en lösning. Men då gäller det att verkligen kunna stänga ute aktörer som inte har licens, sa han. ATG och STC hoppas förstås att spelutredningen ska förorda att ATG får ensamrätt för att arrangera spel på hästar. Foto: Petri Johansson/Kanal 75 Nya medel via Framtidens travsport Ulf Hörnberg pratade även om vikten av att genomföra de fem prioriterade områdena inom projektet Framtidens travsport. Förändrad tävlingsstruktur, året runt/säsongsbanor (där banorna själva får arbeta mer aktivt, reds anm), Shared service center respektive gemensamt sportsekretariat är, menade han, allihopa faktorer som kan tillföra sporten andra medel än enbart från spelet. Debatterades flitigt Stundvis diskuterades det intensivt i Ballroom, strax intill auktionsarenan, där hearingen anordnades. Bland annat uppmanade flera åhö- Ingen ska inbilla mig att Unibet skulle få sporten att blomstra sa Ulf Hörnberg vid hearingen. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 rare Patrik Sandin, som är sportens förhandlare med staten, till tuffare tag. En del reagerade på att Patrik Sandin bedömde att det först på lång sikt är möjligt för Sverige att, i linje med övriga Nordiska länder, ha en totoskatt på mellan 3-5 procent på bruttoomsättningen. En självklar- Patrik Sandin uppmanades till tuffare tag i förhandlingarna med staten. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 het, hördes bland publiken. Några ansåg att ett dåligt avtal helt enkelt inte ska skrivas på. Men då slog Patrik Sandin i bromsen: Jag gör förstås allt för att nå våra mål. Men skriver vi inte på riskerar vi att få köra travtävlingar utan toto från och med den 1 januari. Travhästen nr 5 2008 23
En överlycklig Sirocco efter Bobtails seger i Derbystoet. Foto: Claes Kärrstrand Kvinnan bakom stjärnorna Hennes smeknamn betyder het, torr och dammfylld ökenvind. Det stämmer ganska bra. Men kom ihåg att dammet kommer från torven, säger Lena Sirocco Berglund, skötare åt Derbystovinnaren Bobtail, med ett leende. Text och foto: Lotta Isacsson lotta@asvt.se N är Travhästen ringer Sirocco för att boka en intervju tvekar hon en sekund. Eller rättare sagt flera. Jodå, säger hon till sist. Det är okej. Som skötare åt såväl årets Derbydrottning Bobtail som tidigare Peace Corps, Gum Ball, Kosar, Anders Crown, Etain Royal och Miss Pilaar (Bobtails mamma) är hon inte på något sätt ovan vid att stå i rampljuset. 26 Travhästen nr 5 2008
Fakta Sirocco Ålder: 46 år Kommer från: Stockholm Familj: Cockerspanieln Boston På fritiden: åker på hundutställningar Egna tränardrömmar: Nej, jag känner mina begränsningar Största ögonblick som hästskötare: Det har varit så många, jag kan inte välja ut något särskilt. Jag har varit bortskämd med bra hästar. Men det är inte bara stjärnorna som varit viktiga. Man kan älska en häst för dess personlighet. Om smeknamnet Sirocco: Som barn åkte jag på 4H-läger på somrarna. Jag hade hand om en häst som hette Sirocco, och skrev hästens namn på kläder och grejer. Sådär som man gör när man är liten och hästtjej... När jag så småningom pryade hos Berndt Lindstedt stod det här namnet fortfarande på en del stallkläder. Och ja, det blev mitt smeknamn. Att Sirocco och Bobtail har en alldeles speciell relation syns med all tydlighet. Foto: Lotta Isacsson Tvärtom. Men hon är lite kluven inför uppmärksamheten. Det är både kul och jobbigt, ibland lite pinsamt. Samtidigt uppskattar hon att hästskötarna syns allt mer, och får credit för sitt arbete. och sju ( fast sju är lite väl sent ) på morgnarna och åker sällan hem före 19. Hennes hantering av hästarna präglas av ömhet och uppenbar fingertoppskänsla. Hon har det där lilla extra, helt enkelt. Det som inte riktigt kan förklaras. Bobtail kråmar sig i höststolen. Här saknas inte självförtroende. Foto: Lotta Isacsson Toppar och dalar Sirocco jobbar i det så kallade nystallet på Stig H Johanssons gård Stora Alby utanför Upplands Väsby. Hon har varit hästskötare i hela sitt liv, har inga planer på att göra någonting annat, och beskriver arbetet med en kombination av krasshet och kärlek. Det senare överväger tydligt. Det är tungt och oregelbundet, javisst. Men dagar som den efter Bobtails seger i Derbystoet, med en längds marginal till tvåan Ambroisie, går det förstås extra lätt att dra dyngkärror och sopa stallgångar. Med en glimt i ögat beskriver hon motsatsen: Säg att man åker till Gävle en tisdagskväll och kommer hem först morgonen efter, med en häst som har diskvalificerats och utgått. Det är förstås ingen hit. Men Sirocco är hängivenheten själv. Hon kommer till stallet mellan fem Jobbat 25 år hos Stig H Stora Alby badar i höstsol den dag Travhästen är på besök. De senaste dagarna har såväl Bobtail som en av Siroccos andra passhästar, från Italien nyligen hemkomna Infatti November, tagit ytterligare steg uppåt i karriären. Bobtail har följt upp Derbysegern med en förstaplats i Solvallaserien. Infatti November har i sin tur kammat hem segern i Höststrapatsen på Mantorp. Förutom de två nämnda sköter hon halvmiljonärskan Kastanjett och Rambo Lambo, med ett par hundra tusen på kontot. Totalt fyra hästar, med andra ord. Det begränsade antalet ser Sirocco som ett stort privilegium. Ingen här har mer än sex passhästar. Hos andra tränare finns det dem som har åtta till tolv stycken. De är på trav jämt, och det måste vara svårt att orka i längden. Hon har jobbat hos Stig H Johans- son i över 25 år. Ett gott betyg på en arbetsplats. Det känns bra, tryggt och säkert att jobba här. Allt mer kaxig Sirocco tar med sig Bobtail ut i solen en stund. Juliano Star-dottern är ett resligt sto, runt 170 centimeter över Travhästen nr 5 2008 27
Sirocco om: Hur vi ska värva nya hästägare: Istället för att bara göra reklam för spel, spel och spel gäller det att framhålla glada hästägare tillsammans med bra hästar. Vi måste försöka göra folk intresserade av djuret, inte bara spelet. Hur vi ska få föryngring inom sporten: Öppna Solvalla igen. Dit vågar de som är yngre gå och hjälpa till. Inte törs de åka ut till en gård för att fråga. Det går mycket väl att träna häst på Valla, men just nu är det alldeles dött där. De som bestämmer borde dra ner på sina dyra resor och satsa på Valla istället. manken. Hon uppträder lungt och sansat, trycker emellanåt mulen mot sin skötares jacka för att gosa en stund. Och kråmar sig. Självförtroendet saknas inte. Men hon är lite tuff och har alltid varit det. Sedan var ju hennes mamma, Miss Pilaar, en tuff Super Arnieavkomma. Bobtail har också blivit allt mer kaxig sedan hon börjat vinna lopp. Sirocco berättar att hon, efter Bobtails starka insats i försöket, hade vinnarkänslor inför Bobtails start i Derbystoet. Känslorna när det gick vägen kan hon knappt beskriva. I ett sådant läge vet man inte riktigt vad man ska göra. Wellino Bokos ägare kom och gav oss ett par flaskor skumpa. Så när vi gjort klart hästarna och lastat dem så firade vi med att dricka lite bubbel. 28 Travhästen nr 5 2008
För professionella travtränare, liksom för alla företagare, är det inte bara viktigt att vara en skicklig yrkesperson inom sin bransch. För att företaget ska blomstra krävs även goda kunskaper i till exempel ekonomi, personalledning och kundrelationer. Därför anordnades seminarieserien Proffsigare proffs under hösten. Foto: Tommy Andersson/Kanal 75 Nu ska tränarna bli Proffsigare proffs Text: Kajsa Ekedahl Första seminariet hölls på Bergsåker den 27 september, med Mats Norberg och Stig Wiklund som kursledare. Mats Norberg har undervisat i bland annat ekonomi på Wången sedan 1996 och tog därför hand om ekonomiundervisningen. Det är bra att tränarna får den här utbildningen innan de startar, men det räcker inte. Deras företag utvecklas och då behövs det vidareutbildning. När det gäller hästarna hänger de med bra i vad som händer, men på området företagsledning för travtränare har det tidigare varit svårt att hitta utbildningar. Därför ordnade vi endagsseminariet Proffsigare proffs på tre ställen under hösten, berättar Mats. Vi bjöd även in förstemän och sambor till tränarna då det inte är ovanligt att även de är inblandade i företaget, fortsätter han. Tränarna fick bland annat i uppgift att räkna på specifika nyckeltal. Många av nyckeltalen är olika kostnader man har per häst i träning, förklarar han. Foderkostnad per häst är ett nyckeltal, liksom personalkostnaderna och anläggningskostnaderna fördelat på antalet hästar. Även kapacitetsutnyttjandet är intressant att titta på står delar av anläggningen tom, har personalen att göra hela tiden? På så sätt är det lättare att jämföra sig med andra, men även att analysera sina egna starka och svaga sidor. Problem vi stöter på i vardagen En av deltagarna var Jan-Olov Persson, som tyckte att just detta att kursen var så tydligt riktad mot just travtränare var bra. Exemplen de tog upp var problem vi stöter på i vardagen. Det gör att kursen känns relevant och nyttig. Han tyckte inte att det var något problem att diskutera sin ekonomi så öppet tillsammans med andra travtränare. Ute på banan är vi konkurrenter, men som företagare har vi alla samma bekymmer. Möjligheten att få diskutera sin ekonomi med kollegor ser jag snarare som en tillgång. Det fanns en fin sammanhållning och respekt i gruppen, och det uppskattar jag. Jag tror absolut inte att någon mörkade sina siffror utan passade på att få hjälp av andra i samma situation. OS-coach inspirerade De delar som handlade om att vara arbetsgivare och bygga upp en attraktiv och trivsam arbetsplats leddes Stig Wiklund, mental coach åt Sveriges Olympiska Kommitté, samt föreläsare och hästägare. Jag tycker att coachingtipsen var 30 Travhästen nr 5 2008
Jan-Olov Persson avstod från ett lopp med 400 000 kronor i segerpremie för att gå på kurs. En prioritering han hoppas ska löna sig i längden. Foto: Kanal 75 Mats Norberg tycker det är viktigt att tränarna vidareutbildar sig, i takt med att deras verksamhet växer. Montésporten allt större Under årets nio första månader anordnades 255 montélopp i Sverige. Siffran kan jämföras med 2007 års totala summa: 252 stycken. I år har också drygt hundra fler ryttare varit i farten. Ökningen hänger sannolikt ihop med såväl STC:s som ATG:s satsningar på sporten. Höijer vann monté-sm Linda Höijer och Davidov segrade relativt enkelt när Svenskt Mästerskap i monté för första gången anordnades. Loppet reds på Åby den 11 oktober. 35 miljoner mer i prispengar I början av oktober hade 536 miljoner kronor utdelats i prispengar, vilket är en ökning med 35 miljoner kronor jämfört med fjolåret. Varmblodsloppen har i snitt ökat med 6 000 kronor, och kallblodsloppen med 7 000 kronor. Stig Wiklund, mental coach åt Sveriges Olympiska Kommitté, föreläste om arbetsmiljö och personalfrågor. Fler deltagare i premieloppen I början av oktober hade 48,6 procent av tvååringarna visat upp sig i premielopp. Tvåårskullen består av 3 259 hästar. I fjol deltog totalt 46 procent av tvååringarna i premielopp. Åby satsar på att bli världsarena Åbytravet står inför stora förändringar under de kommande åren. I dagsläget har travbanan en hel del resurser uppbundna i markytor runt anläggningen. Mark ska säljas av, och därigenom ska nysatsningar kunna finansieras. Banan planerar bland annat en gästpaddock med 180 boxar, samt en multihall med läktare mot travbanan. Multihallen ska också kunna användas till bland annat konserter, mässor och sportevenemang. På önskelistan finns även ett hotell. intressanta, såväl för mig själv som för hur jag skall arbeta med min personal. Detta med att vara arbetsgivare är en viktig del, och nu har jag en hel del med mig hem att bygga på. Jag skall börja med att skissa på ett koncept för arbetsmiljö, berättar Jan-Olov Persson. Han tror och hoppas att erfarenheterna från utbildningen, inom ett år, kommer att synas i hans verksamhet. Det måste det göra, jag avstod från att starta i ett lopp med 400 000 kr i segerpremie för att gå utbildningen, så jag hoppas att det var en riktig prioritering för framtiden! Seminariet finansierades fullt ut av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande. Tränarna själva stod för sina resor och eventuellt boende. Spelläget vecka 43: Den svenska omsättningen förra veckan uppgick till 219,8 miljoner kronor, vilket var -1,6 procent jämfört med 2007. Ackumulerat är omsättningen nu 9 595 miljoner, vilket är +0,6 procent jämfört med fjolåret. FOTNOT: Proffsigare proffs arrangerades, förutom på Bergsåker, på Solvalla och Åby under oktober månad. Travhästen nr 5 2008 31