Bostadsmarknaden i Falun 2015 2

Bostadsmarknaden i Falun 2015

Bostadsmarknaden i Falun 2015 2

INLEDNING... 4 1 BOENDET I FALUN... 4 1.1 Bostadsbehov för olika grupper... 4 1.1.1 Ungdomar... 4 1.1.2 Studenter... 5 1.1.3 Boende för äldre i Falu kommun... 5 1.1.3.1 Vård- och omsorgsboende (särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen)... 5 1.1.3.2 Trygghetsboende... 6 1.1.3.3 Seniorboende... 6 1.1.3.4 Boendeplan... 6 1.1.4 Särskilda boendeformer / särskilt boende... 7 1.1.4.1 Bostäder för personer med funktionsnedsättning... 7 1.1.4.2 Bostäder för socialt utsatta... 8 1.1.5 Flyktingar... 9 1.2 Boende utanför Falu tätort... 9 1.3 Boendemiljö... 10 1.3.1 Attraktivt boende... 10 1.3.2 Hälsosam boendemiljö... 11 2 STATISTIK M.M.... 11 2.1 Bostadsbeståndet... 11 2.2 Befolkning och arbetsmarknad Nedanstående avsnitt ska revideras... 12 2.2.1 Rörlighet på bostadsmarknaden... 13 2.2.2 Bostadsmarknad... 14 2.2.2.1 Nyproduktion... 14 2.2.2.2 Lägenhetsefterfrågan... 15 2.2.2.3 Efterfrågan på villor... 16 2.2.2.4 Tomtkö... 16 2.2.2.5 Ombyggnad och rivning... 16 2.2.3 Bostadsrätt... 17 Bostadsmarknaden i Falun 2015 3

INLEDNING Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna besluta om kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång per mandatperiod. Varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer och mål för kommunens bostadsplanering 2012-2014 framgår av Bostadsprogram 2012-2014. Till Bostadsprogrammet hör Åtgärdsplan och Utbyggnadsplan. Denna handling, Bostadsmarknaden i Falun, är ett beslutsunderlag som kommer att uppdateras årligen. Bostadsmarknaden i Falun är en beskrivning av hur bostadsmarknaden ser ut i Falun med statistik och annat underlag. Syftet med Bostadsmarknaden i Falun är att ge viktig information till fastighetsägare, exploatörer och allmänhet. Med anledning av att Faluns äldre befolkning ökar i antal tar beskrivningen av boendet för äldre ett relativt stort utrymme i årets upplaga. Det finns även en Boendeplan för äldre 2011-2030 som tagits fram av Omvårdnadsförvaltningen som har ansvaret för vård- och omsorgsboendet och som godkändes av kommunfullmäktige den 8 september 2011 och som har uppdaterats genom beslut i kommunfullmäktige den 14 mars 2014. 1 BOENDET I FALUN 1.1 Bostadsbehov för olika grupper 1.1.1 Ungdomar Det är brist på små och centralt belägna lägenheter. Vid nyproduktion blir hyran högre än vad unga vuxna önskar och/eller har råd med. Det är viktigt att värna de små och de billiga lägenheterna i det befintliga beståndet, så att de inte byggs bort i samband med renoveringar och ombyggnader. Det behövs en omflyttning i beståndet, för att frigöra lägenheter för unga. Nyproduktion av både villor och lägenheter ger s.k. flyttkedjor, som i slutändan kan frigöra små lägenheter. Den 1 april 2015 var det inflyttning i det nya kvarteret Brigaden på Stenbocks väg där Kopparstaden har byggt 89 lägenheter där 40 stycken är 1:or riktade till den vanliga bostadskön och möjliggör för unga att hitta ett första boende till rimlig hyra. Idag befinner sig stora ungdomskullar i den ålder då de önskar flytta hemifrån. Ungas bostadsefterfrågan är också starkt beroende av om de får jobb eller inte. Den lågkonjunktur Sverige nu tagit sig ur, kombinerat med pensionsavgångar på arbetsplatser i regionen, kommer med stor sannolikhet att leda ökad sysselsättning för den unga befolkningen. Det ger dem större möjligheter att kunna flytta till ett eget boende, vilket kommer att innebära ökad efterfrågan. Att unga personer flyttar från Falun, är dock troligen inte i första hand beroende på brist på lägenheter, utan det är faktorer som utbildning, arbete, möjligheter till aktiviteter på fritiden, önskan att se sig om, som är avgörande. Bostadsmarknaden i Falun 2015 4

1.1.2 Studenter Idag är en student inte alltid en som kommer direkt från gymnasiet. Många är lite äldre och har redan etablerat sig på bostadsmarknaden, har familj, eller pendlar från en annan kommun i Dalarna. Många studerar också på distans. 2014 hade ca 3 170 av Högskolan Dalarnas studerande sin undervisning i högskolans lokaler i Falun. Ett minskat bidrag från staten fr.o.m. 2012 innebar ett minskat antal studieplatser vilket även medförde en minskning av antalet studenter med ca 700 jämfört med 2011. Högskolans studieplatser minskas med ytterligare 13% 2013. De stora ungdomskullarna medför ett ökat antal studerande, och de efterfrågar ofta en studentbostad. I kommunen finns det ca 400 egentliga studentbostäder som är tillgängliga för uthyrning. Utöver det har ca 150 vanliga lägenheter utnyttjats som studentboende där två studenter har delat på t.ex. en trerumslägenhet. Varje vår står ca 100 studentlägenheter vakanta men samtliga blir uthyrda i samband med högskolestarten på hösten. Över hela Sverige visar undersökningar att studenter i allt större utsträckning vill bo i egna mindre lägenheter och i mindre utsträckning i delad lägenhet eller i korridorboende. Under 2014-2015 fasar Kopparstaden ut delat boende och Korridorboende och behåller endast 10 lägenheter för delad uthyrning. I stället byggs huset på Gammelvägen 5 i Norslund om och blir ett renodlat studenthus med 52 studentlägenheter med inflyttning 1 september 2015. I kvarteret Brigaden stod 27 nya studentlägenheter färdiga för uthyrning fr.o.m. den 1 april 2015. För att inte stå med många tomma studentrum på sommaren fortsätter Kopparstaden att erbjuda Sommarbo, ett korttidsboende för t.ex. personer som kommer till Falun för ett sommarjobb. 1.1.3 Boende för äldre i Falu kommun 1.1.3.1 Vård- och omsorgsboende (särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen) I Falun finns idag ca 515 lägenheter inom det som är särskilt boende för äldre (i fortsättningen benämnt vård- och omsorgsboende) enligt socialtjänstlagen och som används som permanent boende. Till detta kan läggas ca 30 lägenheter som används till ca 50 korttidsplatser. I slutet av 1990-talet fanns ca 1100 lägenheter enligt samma definition. Från 2000-talets början och fram till idag har alltså ca 600 lägenheter avdefinierats som särskilt boende. Det som plockats bort är de servicehus och pensionärsbostäder som byggdes under 1970 och 80 talet. Kvar finns idag vård- och omsorgsboende för de mest sjuka äldre som inte kan bo kvar i sin ordinarie bostad och där inte hjälp i hemmet i form av hemtjänst är ett fullgott alternativ för att skapa trygghet. Omvårdnadsförvaltningens bedömning är att vi idag har nått en balanserad nivå på antalet särskilda boende i förhållande till behovet som kan utgöra en nollpunkt för framräkning av framtida behov utifrån den demografiska utvecklingen i enlighet med den antagna boendeplanen för äldreomsorgen. Bostadsmarknaden i Falun 2015 5

1.1.3.2 Trygghetsboende I äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) lades ett förslag om att i första hand ge kommunerna befogenheter men inte skyldighet att, utan föregående behovsprövning enligt socialtjänstlagen, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. Någon lagstiftning i frågan finns för närvarande inte som vare sig ger kommunen befogenheter eller skyldighet att inrätta trygghetsboenden för äldre. Regeringen har däremot i förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden, beslutat om att investeringsstödet även omfattar trygghetsbostäder. För att få tillgång till det investeringsstödet ställs följande villkor: Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska finnas utrymme för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Idén om trygghetsboende för äldre har välkomnats av många då den i många kommuner kan fylla ett tomrum som uppstått mellan det särskilda boendet, som ges efter behovsprövning enligt socialtjänstlagen, och de bostäder som finns på den ordinära bostadsmarknaden. Trygghetsboendet har i sin mest välfungerande form också en potential att skjuta upp behovet av att söka särskilt boende. I november 2011 invigdes Sandtäktsgården i Bjursås som ett Trygghetsboende och 2013 gjordes även Britsarvsgården om till ett trygghetsboende med 86 lägenheter i storlekarna 1-3 r.o.k. 1.1.3.3 Seniorboende I Falun finns också ca 400 lägenheter som mer eller mindre tydligt riktar sig till den äldre befolkningen. Av dessa finns ca 150 tydligt definierade och marknadsförda hos Kopparstaden som seniorboenden och ca 150, som inte är tydligt definierade och marknadsförda, finns hos kommunfastigheter. Merparten av dessa seniorboenden eller seniorboendeliknande lägenheter utgörs av lägenheter som tidigare definierats som särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Omvårdnadsförvaltningens bild av efterfrågan på dessa lägenheter är att det är en stor efterfrågan och att efterfrågan ytterligare kan förstärkas med en tydligare profilering och riktad marknadsföring. Den nuvarande nivån kan utgöra en nollpunkt för framräkning av framtida behov utifrån den demografiska utvecklingen. 1.1.3.4 Boendeplan Sedan 2011 finns en boendeplan utarbetad av omvårdnadsförvaltningen och antagen av kommunfullmäktige. Boendeplanen revideras vartannat år vilket skedde senast den 14 mars 2014 genom beslut i kommunfullmäktige. I boendeplanen beskrivs behovet av vård- och omsorgs- Bostadsmarknaden i Falun 2015 6

boende, trygghetsboende och seniorboende utifrån den demografiska utvecklingen och ett antagande om en kontinuerlig hälsoförbättring bland den äldre befolkningen. Omvårdnadsnämnden och omvårdnadsförvaltningens ansvar är att bevaka att vård- och omsorgsboenden byggs och drivs utifrån aktuella behov. 1.1.4 Särskilda boendeformer / särskilt boende 1.1.4.1 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service för funktionshindrade (LSS) reglerar de former av boende som Kommunen måste tillgodose för de funktionsnedsatta. I huvudsak finns det tre former av bostäder: Servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Servicebostaden är en bostad som har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad och utgör en mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende och ett boende i gruppbostad. De boende klarar det mesta själva men behöver stöd och hjälp med vissa saker. Gruppbostaden är en bostad med gemensamhetsutrymmen och en dygnet-runt-omvårdnad. Tillsynsbehovet är omfattande och gruppbostaden har därför stor personaltäthet dygnet om. De som bor i gruppbostad klarar inte ett eget boende eller ett boende i servicebostad. Den tredje formen, särskild anpassad bostad, är en bostad som med viss grundanpassning som gör att den funktionsnedsatte med stöd av vissa socialtjänstinsatser klarar ett eget boende. Här är det fråga om en egen lägenhet i ett vanligt bostadsområde. I Falu kommun finns 171 lägenheter i form av service- och gruppbostäder inom LSS-verksamheten. 2014 tillkom en ny gruppbostad med sex platser och under 2015 tillkommer en ny gruppbostad med sex platser och en servicebostad med åtta platser. 2016-2017 planeras för ytterligare en gruppbostad per år. Falu Kommun har även verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning jml SoL, socialpsykiatrin, och för denna grupp finns idag 32 lägenheter. Målgruppen blir allt äldre, med ett antal personer över 65 år, med även fysisk funktionsnedsättning som konsekvens. En del av det äldre lägenhetsbeståndet har ersatts med modernare och handikappanpassade bostäder under senare år men fortfarande återstår ett boende som behöver ersättas med ett annat boende mot bakgrund av målgruppens behov. Antalet lägenheter har minskat och för närvarande saknas platser på särskilt boende. Samtliga platser på såväl serviceboendena som gruppboendena och korttidsplatserna är tagna i anspråk. Behovet av plats på särskilt boende bedöms nu inte minska ytterligare utan tendensen bedöms vara att behoven kommer att öka något samtidigt som målgruppens behov förändras och blir mer komplext. Ett antal boendeplatser köps av extern utförare dels på grund av bristen på platser men även på grund av stora stödbehov. Bostadsmarknaden i Falun 2015 7

1.1.4.2 Bostäder för socialt utsatta Socialtjänsten har märkt av en hårdare bostadsmarknad eftersom bostadsbolagen har blivit tuffare i sina krav på hyresgäster och på grund av den bostadsbrist som råder sedan några år. I lågkonjunkturer fördjupas dessutom pressen på de redan ekonomiskt resurssvaga i samhället som inte har råd med höga hyror eller möjlighet att köpa sin bostad. Det slår framförallt mot socialt utsatta, t ex personer som har svårt att klara sin försörjning, har betalningsanmärkningar, de som inte hunnit etablera sig på bostadsmarknaden, missbrukare och våldsutsatta kvinnor. Socialförvaltningen får agera som bostadsförmedling och det blir allt vanligare med sociala kontrakt med socialtjänsten som hyresvärd. Det kan vara positivt för en kort tid, men risken är stor att enskilda inte kommer ur det, utan bara får fortsätta att hyra via socialtjänsten. Detta blir ännu tydligare när det finns få lediga lägenheter. Kopparstaden har sålt ut lägenheter och det har medfört färre bostäder att hyra för socialt utsatta familjer om man inte kan etablera kontakt även med privata hyresvärdar. Ett antal kommuner har infört Bostad först utifrån forskningsresultat som visat att de olika former av trappstegsmodeller som många kommuner tillämpar inte ger positiva resultat. Modellen Bostad först är vanlig i USA och har på senare år fått större uppmärksamhet i Sverige. Den bärande idén är att individen omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara "redo för att bo. Syftet med Bostad först är att nå och erbjuda hemlösa personer ofta med psykisk sjukdom eller med samsjuklighet i form av beroende eller missbruk en långsiktig boendelösning. I praktiken varierar program som kallas Bostad först, till exempel när det gäller vilka grupper av individer som får programmet, hur boendelösningarna ser ut och hur vård och stöd organiseras. Bostad först är snarare ett namn på en modell baserad på en filosofi än en manual. Bostadsmarknaden i Falun 2015 8

1.1.5 Flyktingar Falu Kommun har sedan 2014 en tillsvidareöverenskommelse med Länsstyrelsen om att ta emot 152 flyktingar per år. Denna överenskommelse inkluderar även ensamkommande barn. En viktig förutsättning för att uppnå ett integrerat samhälle är allas möjligheter att välja sitt boende. De kommunala bostäderna ska vara öppna för alla och hyresgästerna ska känna att man är delaktiga i och har möjlighet att påverka sitt boende. Ett bra samarbete mellan kommunens integrationskontor, Kopparstaden och externa aktörer har lett till att det finns goda möjligheter till ett integrerat Falun. Merparten av dagens flyktingar och invandrare bor i lägenheter som tillhör det kommunala bostadsföretaget Kopparstaden. I dagsläget är det fortfarande svårt att hitta ettor och stora lägenheter (fyror och uppåt). Tillgång till bostäder är i stort sett den avgörande faktorn gällande kommunens möjligheter att fullfölja överenskommelsen om att ta emot 152 flyktingar per år. Ensamkommande barn som når myndig ålder och behöver eget boende är den målgrupp som blir drabbad mest när tillgången till små lägenheter är liten. Genom en ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. fr.o.m. den 1 januari 2014 får Migrationsverket ökade möjligheter att anvisa kommuner asylsökande ensamkommande barn. Detta har inneburit att Falu kommuns mottagande av ensamkommande barn har ökat under 2014. 1.2 Boende utanför Falu tätort I Falu kommun bor en relativt stor andel av befolkningen utanför centralorten Falu tätort (en tredjedel), jämfört med många andra kommuner. Det är dels boende i byar med 1500 2500 invånare (Bjursås, Borgärdet, Grycksbo), dels mindre byar med färre än 1000 invånare, och dels på ren landsbygd. Det finns många som uppskattar kvaliteterna i boende på landsbygden. Samtidigt finns ett hot om avbefolkning när arbetstillfällen och kommersiell och offentlig service minskar. Kommunen arbetar därför särskilt med landsbygdsfrågorna. Det har bl.a. utretts hur kommunen, lokalt näringsliv och boende på orten i samverkan kan arbeta fram olika lösningar för service, s.k. servicepunkter. Kommunfullmäktige godkände den 12 juni 2008 en serviceplan för Falu kommun för åren 2008-2010. Serviceplanen fortsätter att gälla och den servicedatabas som finns uppdaterades 2010. Serviceplanen redovisar kommunens syn på service och ska utgöra en resurs för länsstyrelsen i ställningstagande rörande beslut om stöd till kommersiell service. Serviceplanen ska också vara ett underlag för åtgärder när situationen i ett område förändras när t.ex. en lokal butik läggs ned. Det är viktigt att samordna kommunens resurser för att stärka kommundelar och orter, i enlighet med serviceplanen, så att de blir kompletta vad gäller t.ex. skola, handel och barnomsorg. Tillgången på arbetstillfällen har också betydelse för om människor ska välja att bo utanför Falu tätort, även om många accepterar att pendla. De flesta bygglov som söks utanför Falu tätort, söks inom radie av ca 1,5 mil från Falun. Närheten till arbetstillfällen och service kan antas vara avgörande för det. Det är fortfarande så att begagnade småhus utanför Falu tätort är betydligt billigare än att bygga nytt. Det påverkar viljan att satsa på ett nybyggt hus och därmed också efterfrågan på tomter. Den som köper ett billigt småhus får låga boendekostnader. Det gör att flerbostadshu- Bostadsmarknaden i Falun 2015 9

sens hyror får svårt att konkurrera. För villatomterna blir kraven högre på att det måste vara riktigt bra lägen. Det blir allt fler äldre i Falun och det kommer att krävas för tillgängliga bostäder även på landsbygden för de som inte klarar av att bo kvar i sina småhus men som ändå vill bo kvar i den egna kommundelen. Det behövs alltså lägenheter i flerbostadshus, med god tillgänglighet för funktionsnedsatta, för att de äldre som vill flytta från sin villa ska kunna göra det. På det sättet frigörs också billiga bostäder där nya barnfamiljer kan flytta in. Tillgången till lägenheter i flerbostadshus är därför en viktig fråga för landsbygdens utveckling men svår att lösa. Se även kapitel 1.1.3 Boende för äldre i Falun. Bostäder tillgängliga för personer med funktionsnedsättning kommer i huvudsak att kunna tillskapas genom uppdatering av det befintliga lägenhetsbeståndet. Kopparstaden planerar även att bygga nya flerbostadshus i Bjursås och Sundborn. Nya småhus utanför Falu tätort uppförs i allmänhet på privata tomter. Den som bygger här ställer ofta extra höga krav på att läget ska vara attraktivt. Alternativt bygger man på mark som köps från någon släkting. I många byar finns mark som redan är planlagd för bostadsändamål. I områden där detaljplan saknas prövas ärendena från fall till fall. Den 13 februari 2014 antog kommunfullmäktige VA-plan för Falu kommun. Syftet med VAplanen är att på ett strukturerat sätt arbeta för en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. VA-planen ger en större tydlighet och framförhållning för den kommunala organisationen, kommuninvånarna och andra som äger fastigheter i Falu kommun. I VAplanen finns en VA-utbyggnadsplan som listar områden med behov av allmänt VA och i vilken ordning dessa planeras byggas ut under den kommande 20-års perioden. De områden som utanför Falu tätort står på tur för en VA-sanering är Länsbodarna (2015), Herrgårdsviken (2015), Danholn (Överbacka) (2015), Stora Källviken (2017) Enviksbyn (2017), Hedgårdarna (2017), Bergsgården (2018) och Aspeboda (2019). Årtalen avser när utbyggnaden avses starta. VA-sanering har de senaste åren genomförts i Kårtäkt, Enviksbyn, Gårdvik och Länsbodarna. Saneringarna sker enligt tidsplanen under förutsättning att finansieringen löses. När utbyggnaderna är genomförda kommer det att finnas nya möjligheter till kompletterande bebyggelse i dessa byar. Attraktiviteten för bostadsbyggande i dessa byar är dock även beroende av tillgången på service och kommunikationer. Kommunen äger inte någon mark i de aktuella områdena. 1.3 Boendemiljö 1.3.1 Attraktivt boende Kommunen utredde i projektet Attraktiva tomter 2002 attraktiva lägen för småhusbebyggelse. Kriterierna var attraktivt läge (sjönära, vacker utsikt eller centralt), små objekt (utan större nettokostnad eller risk) och ett varierat utbud, d.v.s. hellre flera mindre objekt på olika Bostadsmarknaden i Falun 2015 10

platser än ett stort. Uppdragen inom projektet har numera övergått i bostadsförsörjningsprogrammet och de flesta objekten har genomförts. Kommunen har de senaste åren arbetat med att få fram större områden med småhustomter med anledning av den relativt stora efterfrågan. Men arbetet med att finna fler mindre områden, gärna som tillskott i befintliga bostadsområden, fortsätter också. Andra kriterier som har betydelse för att boendet ska uppfattas som attraktivt är tillgången på kommersiell och offentlig service i närheten, speciellt livsmedelsbutik, skola och daghem, kommunikationer, kollektivtrafik, säkra skolvägar och grönområden. För boende i byar och på landsbygden är inte tillgången på grönområden något större problem. Istället kan brist på aktiviteter på fritiden vara avgörande, särskilt för ungdomar. Undersökningar, bl.a. SABO:s enkäter, visar att människor uppfattar det viktigare att bo i ett attraktivt bostadsområde än att ha nära till arbetsplatsen. De kan alltså tänka sig att pendla. Region Dalarna har gjort en livsmiljöenkät Dalapejling 2009. Folk i Dalarna trivs överlag med sin livsmiljö men det finns vissa stadsdelar i Falun med sämre resultat. Falu Kommun bör därför studera enkätresultatet nedbrutet på mindre områden. Unga kvinnor, 18-24 år, upplever en sämre livskvalitet än andra grupper och det är också den gruppen som i större utsträckning flyttar från Dalarna. Även utomeuropeiska invandrare upplever en sämre livskvalitet. För äldre personer är en god miljö med gröna rum både ute och inne mycket hälsosamt och bör därför vara särskilt viktigt i de typer av boenden som riktar sig till denna kategori. 1.3.2 Hälsosam boendemiljö Miljöfrågor, och då främst innemiljön i bostäder, hanteras i Bostadsprogrammet men de mer övergripande miljöfrågorna hanteras i miljöprogrammet och folkhälsoprogrammet. 2 STATISTIK M.M. I det följande redovisas några utgångspunkter i form av fakta om bostadsbestånd, befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, bostadsbehov m.m., vilka utgör underlag för bostadsbyggandet i kommunen. 2.1 Bostadsbeståndet Vid utgången av 2014 fanns det i Falu kommun ca 27.800 bostäder enligt uppgift från SCB. Att det är ca 100 bostäder förre 2014 än 2017 (27.900 enligt Bostadsmarknaden i Falun 2014) Bostadsmarknaden i Falun 2015 11

beror på att SCB ändrat sättet att ta fram statistiken. Ca 51 % av bostäderna fanns i flerbostadshus och ca 49 % i småhus. Enligt SCBs statistik har antalet bostäder ökar från 2013 till 2014 med 43 varav 42 i flerbostadshus och 1 i småhus. Med kännedom om den nyproduktion som faktiskt har skett så har antalet bostäder ökat under 2014 med ca 60 bostäder i flerbostadshus och ca 40 i småhus. Upplåtelseformerna fördelar sig på äganderätt ca 46 %, hyresrätt ca 35 % och bostadsrätt ca 13 % och specialbostäder och övrigt ca 6 %. Uppgifterna grundar sig på statistik från SCB avseende hushållens fördelning 2014 på olika boendeformer. Lägenhetsstorlekar år 2008 (fördelningen bedöms vara lika 2015), antal rum och kök: 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 6+ rok Uppgift Totalt saknas % 11 22 24 20 13 9 1 100 2.2 Befolkning och arbetsmarknad Under perioden 2004 t.o.m. 2014 ökade befolkningen med drygt 1900 personer. Total folkmängd den 31 december 2014 var 56.896 vilket är en ökning med 129 personer från 2013 men 17 färre personer än prognosen för 2014 (56.913 personer). Befolkningsprognos 2015 Folkmängd efter ålder År Ålder 0 1-5 6 7-15 16-18 19-29 30-49 50-64 65-79 80-89 90- Summa 2014 662 3 312 667 5 654 1 895 8 161 13 777 10 822 8 880 2 487 579 56 896 2015 658 3 367 688 5 794 1 804 7 956 13 874 10 753 9 061 2 503 577 57 036 2016 665 3 416 689 5 907 1 855 7 758 13 890 10 720 9 212 2 513 588 57 213 2017 667 3 451 710 6 069 1 833 7 578 13 955 10 644 9 401 2 539 584 57 433 2018 668 3 471 729 6 210 1 878 7 384 14 046 10 579 9 521 2 612 577 57 677 2019 670 3 554 670 6 332 1 916 7 247 14 181 10 505 9 584 2 705 581 57 944 2020 669 3 569 740 6 389 2 001 7 031 14 411 10 347 9 715 2 775 579 58 225 2021 666 3 583 740 6 462 2 097 6 885 14 489 10 355 9 805 2 847 571 58 498 2022 661 3 586 748 6 570 2 119 6 786 14 573 10 357 9 843 2 935 569 58 746 2023 654 3 579 752 6 677 2 140 6 714 14 661 10 364 9 789 3 067 576 58 973 2024 647 3 566 754 6 761 2 145 6 715 14 699 10 428 9 629 3 286 578 59 207 2025 636 3 540 756 6 822 2 201 6 693 14 707 10 471 9 459 3 503 591 59 379 2014-2025 -26 228 89 1 168 306-1 468 930-351 579 1 016 12 2 483 2014-2025 i procent -4.0 6.9 13.4 20.7 16.1-18.0 6.8-3.2 6.5 40.9 2.0 4.4 Som framgår av kommunens befolkningsprognos ovan förväntas befolkningen öka med 2.483 personer fram t.o.m. år 2025 dvs ca 225 personer per år. Befolkningen väntas öka med 140 personer år 2015 och med ca 640 personer åren 2016-2018. Hushållsstorleken i Falu kommun var 2,18 personer den 31 december 2014, vilket är något under riket som helhet, och antas vara oförändrat de kommande tio åren. Detta innebär i genomsnitt en ökning med ca 100 hushåll per år under programperioden 2016-218. En relativt liten förändring i hushållsstorleken påverkar bostadsbehovet betydligt. Bostadsmarknaden i Falun 2015 12

Antalet öppet arbetslösa uppgick i januari 2014 till 3,4% av total befolkning 16-64 år. Motsvarande andelar var i januari 2013 3,9 % och januari 2012 3,8%. Obalansen på arbetsmarknaden, öppet arbetslösa personer i program med aktivitetsstöd, sjönk under 2014 efter att ha legat på ganska oförändrad nivå under ett par år. De senaste fyra åren har obalansen på arbetsmarknaden legat på en lägre nivå i Falun jämfört med riket och i stort på samma nivå som länet. För mer befolknings- och arbetsmarknadsstatistik hänvisas till Befolkningsutveckling Prognos 2015-2025 Bilaga till Budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018. 2.2.1 Rörlighet på bostadsmarknaden Flyttningen inom kommunen var 5.233 personer 2013, vilket är jämförbart med 2012. Hos Kopparstaden var omflyttningsfrekvensen totalt ca 19 % år 2014 (22 % 2013). Bostadsmarknaden i Falun 2015 13

2.2.2 Bostadsmarknad 2.2.2.1 Nyproduktion Under 2014 har inflyttning skett i ca 60 lägenheter varav 32 avser det nybyggda vårdboendet på Galgberget och sex lägenheter i en gruppbostad på Ekvägen. Inflyttning har även skett i ett 40-tal nybyggda småhus. 1 april 2015 skedde även inflyttning i 89 lägenheter, varav 27 studentlägenheter, i Kopparstadens hus i kvarteret Brigaden. Under 2015 bedöms det nya vårdboendet med 48 lägenheter vid Hälsinggårdsskolan vara klart för inflyttning liksom en gruppbostad med sex lägenheter vid Herrhagsgården och ett trygghetsboende med 14 lägenheter vid Haraldsboskolan. Inflyttning beräknas även komma att ske i ett fyrtiotal småhus. 2015 beräknas nybyggnation av flera flerbostadshus att påbörjas. Nämnas kan bl.a. 100 lägenheter på Galgberget som Kopparstaden ska bygga med 60 lägenheter i en första etapp och Bovierans projekt med 48 bostadsrättslägenheter vid Hälsinggårdsskolan. Färdigställda bostäder 1975-2014 Bostadsmarknaden i Falun 2015 14

Bostadsbyggandet i förhållande till befolkningsutvecklingen: 2.2.2.2 Lägenhetsefterfrågan Antalet outhyrda lägenheter i Kopparstadens bestånd har under de senaste åren minskat betydligt, från närmare 800 lägenheter sommaren 1998. Antal lediga lägenheter uppgår i april 2015 till ca 78 st varav ca 53 är undantagna för reparation och evakueringar. Utöver Kopparstadens lediga lägenheter vet vi att det också finns ytterligare ett fåtal i andra fastighetsägares bestånd. Det innebär att den totala vakansgraden i hyreslägenhetsbeståndet är ca 1% våren 2015. Vakanserna är inte de samma över tid utan samtliga bostadsområden har i dag i princip fullt. I centrala lägen skulle det behövas ett tillskott av hyreslägenheter. Det är även brist på vissa lägenhetsstorlekar. Kopparstaden har under 2013 sålt ca 430 lägenheter på Tallbacken och i Herrhagen och det kan medföra färre bostäder att hyra för socialt utsatta familjer. Bostadsmarknaden i Falun 2015 15

Antalet tomma lägenheter har minskat kraftigare än vad som motsvarar befolkningens ökning de senaste åren. Det kan antas bero på att fler ungdomar kunnat flytta hemifrån när det varit lättare att få jobb. Vilken roll Kopparstaden ska ha i kommunens bostadsförsörjning är något som regleras i ägardirektivet. 2.2.2.3 Efterfrågan på villor Efterfrågan på villor i Falu tätort är hög. Det påverkar priserna, som därför har stigit till en så pass hög nivå att det sedan några år åter blivit efterfrågan på att bygga nytt. Hur efterfrågan på tomter för nyproduktion kommer att se ut de närmaste åren är svårt att förutse. Det är många faktorer som spelar in såsom t.ex. befolkningsutveckling, prisutvecklingen på begagnade hus, räntenivåer och den lokala arbetsmarknaden. 2.2.2.4 Tomtkö För närvarande i maj 2015 står ca 490 sökande i tomtkön. Det är en nettoökning med ett 10- tal sedan samma tid föregående år. Alla i tomtkön är inte aktivt sökande utan den som ställer sig i kön kan omedelbart få en tomt om än inte i Falu tätort just nu. Under våren vintern 2014/2015 bjöds 5 tomter i Hälsinggården ut till tomtkön liksom 12 tomter i Lilla Källviken hos den private exploatören Lilla Källviken AB. Detta kommer även att ske fortsättningsvis allteftersom området Lilla Källviken byggs ut. Nästa område med kommunala tomter som kommer att erbjudas till tomtkön är det vid Herrhagsvägen med ett 50-tal tomter. 2.2.2.5 Ombyggnad och rivning Det har i princip inte rivits några bostäder de senaste åren. Mellan 2007 och 2014 har ca 250 hyreslägenheter tillkommit genom ombyggnation av t.ex. kontor, kasernbyggnad, skola och annat. Ombyggnad av ett kontorshus på Parkgatan, det sk Böndernas hus, påbörjades 2014 och kommer att innebär ett tillskott 2015 om 14 bostadsrättslägenheter. Även en ombyggnad av en gammal sanatoriebyggnad på Högbo beräknas påbörjas 2015 vilken även den ger ett tillskott om 15 bostadsrättslägenheter. Genom en vindsinredning på Bergmästaregatan tillskapas sju nya bostadsrättslägenheter. Bostadsmarknaden i Falun 2015 16

2.2.3 Bostadsrätt Efter beslut i riksdagen behöver fr.o.m. den 1 juli 2007 kommunala bostadsföretag inte längre tillstånd av Länsstyrelsen för att sälja någon del av sitt fastighetsinnehav. Ovan nämnda ändring i lagen om allmännyttiga bostadsföretag kan medföra att fler lägenheter ombildas till bostadsrätter. Ett ökat antal bostadsrätter på marknaden kan i sin tur medföra att priserna på bostadsrätter sjunker. Kravet på hur stor majoritet bland hyresgästerna som krävs för att få bilda bostadsrättsförening kan komma att sänkas från 2/3-delar till 50 %. För närvarande är dock detta inte aktuellt, men en sådan ändring skulle kunna innebära ett ökat utbud av bostadsrätter. I Falun har endast ett fåtal försäljningar av flerbostadshus till bostadsrättsföreningar förekommit på senare år. Bostadsmarknaden i Falun 2015 17