Bilaga B Resultatrapport Utsikten En modell för ideell och offentlig samverkan IOP Resultat och måluppfyllelse 2009-03-02 2010-05-20 1
av ESF-projektet Utsikten 2009-2011, Uppsala Utvärderingsmetod: EU-kommissionens riktlinjer för On-going Evaluation, Programperioden 2007-2013 Syfte: Förbättra projektets kvalitet och måluppfyllelse och att stimulera till reflektion och lärande under arbetets gång, till gagn för utveckling av projektprocessen, styrningen av det fortsatta arbetet och att under projekttiden kunna utvärdera uppnådda resultat (Nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft (ESF) 2007-2013, s. 67-69). Utförare: ISIS kvalitetsinstitut AB, Stockholm Ansvarig utvärderingsledare: Leif Drambo Nationalekonom, Doktor i industriell organisation, Certifierad kvalitetsrevisionsledare. Är utvärderare/forskare, inte konsult, med 30 års erfarenhet av utvärdering/forskning Projektbudget: 16,7 MSEK, varav 6,6 MSEK i investeringskostnad (ESF-stöd) Projektägare: Nyby Vision 2
Rapportens innehåll Kap 1: Samverkansmodell IOP Kap 2: Vision och strategi Kap 3 : Input/Output modell Kap 4: Inputresultat Kap 5: Outputresultat Kap 6: Ledtider Kap 7: Förslag till nytt självförsörjningsmål Kap 8: Ekonomiska effekter Efterord: Strategisk inriktning för det kommande projektåret 3
Samverkansmodell - IOP 4
Samverkansmodell - IOP - en organisering av ideellt och offentligt partnerskap i syfte att motverka utanförskap genom en effektiv samverkan ORGANISATORISKT HUVUDMÅL FÖR UTSIKTEN (enligt projektansökan, s 4): Att Utsikten, den 30 juni 2011, har nått en effektiv organisering för samverkan kring målgruppen mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen, landstinget och Nyby Vision INDIVIDUELLA MÅL FÖR UTSIKTEN (enligt projektansökan, s 3): Den 30 juni 2011, skall - 70 procent av deltagarna ha ökat sin anställningsbarhet - 50 procent vara självförsörjande (arbete eller studier) Deltagarna (80 personer) skall - Vara 30-50 år med utländsk bakgrund - Uppbära socialbidrag - Stå långt ifrån arbetsmarknaden och ha svårigheter att bli självförsörjande 5
Samverkansmodell - IOP - en skärningspunkt mellan olika politikområden med individens behov och vilja i fokus Arbetsmarknadspolitik Utbildningspolitik Socialpolitik Ideella sektorn 6
Samverkansmodell - IOP - en form av socialt företag med den ideella sektorn som huvudman (Nyby Vision) Individuell etableringsplan Sociala företag IOP Ideella partners Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Etableringslots Resursgrupp Kvalitetssäkring Landstinget Bedömning: IOP skall stärka individens självförsörjningsförmåga och empowerment. Genom IOP skall tillhandahålls den samlade kraften hos en multiprofessionell expertis - arbetsförmedling, kommun, landsting och den ideella sektorn. IOP bör omfatta en gemensam vision, värdegrund och arbetsmetod, vara samlat under ett tak och operera inom en gemensam, självstyrande arbetsorganisation, inom ramen för gällande regelsystem och med ISIS/Leif korta Drambo beslutsvägar. 7
Samverkansmodell - IOP - en social innovation? Definition: Europeiska socialfonden skall enligt rådets förordning (EG) nr 1081/2006 stödja främjandet av innovativ verksamhet. Innovativ verksamhet innebär utveckling av nya metoder, verktyg och ansatser som svarar mot brister i befintliga sociala system och tillämpningar. En social innovation är en strävan att förverkliga en alternativ ansats eller en alternativ praktisk lösning på ett existerande problem för att nå de sociala och politiska målen. Bedömning: Utsikten uppfyller för närvarande inte helt kraven på en social innovation enligt EU-förordningen och det Nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning perioden 2007-2013. Förutsättningar finns dock. Projektet bör utvecklas mot att präglas av ett visionärt ledarskap, entreprenörsanda, gemensam målbild, ömsesidigt förtroende, vilja till egna initiativ, öppenhet för andras initiativ och ett mångkompetent samarbete, som ger synergieffekter. 8
Vision och Strategi 9
VISION (presenterad vid planeringsdag den 24 september 2009) Utsiktens vision är att bli bästa projekt någonsin Därför skall vi gemensamt stärka varje enskild deltagare så att 70 % ökar sin anställningsbarhet och 50 % får arbete eller börjar studera. Vi ska också utveckla metoder för samverkan som kan implementeras i de ordinarie verksamheterna. Därför måste vi Våga vara innovativa Testa det som inte har testats förr Pröva det som vi länge tänkt att vi borde göra Våra starka sidor är Att vi alla har jobbat med målgruppen tidigare Alla kan bidra med både kunskaper och erfarenheter Vi är fyra samverkande organisationer med bred och djup kompetens Vår viktigaste tillgång är våra deltagare, deras erfarenheter, kunskaper och deras vilja och ambition att bli självförsörjande och att uppnå en varaktig förändring som gör skillnad i deras liv. Kommentar: Håll visionen levande, särskilt nu när andra halvlek börjar. Även det omöjliga är möjligt! 10
STRATEGI (sammanfattad efter planeringsdag den 24 september 2009) För att nå visionen skall vi klargöra 1. Vilka roller och vilken ansvarsfördelning som gäller för socialsekreterare, arbetsförmedlare, handledare och lärare 1. Vilka arbetsuppgifter som gäller för var och en 1. Hur vi ska utveckla en individuell etableringsplan (IEP) för varje deltagare 1. Hur vi ska samarbeta och samverka mot den gemensamma visionen 1. Hur vi ska utveckla kurser som direkt bidrar till att deltagaren når sina mål i sin plan 1. Hur praktiken ska utformas för att passa deltagaren och stärka anställningskraften 1. Hur vi ska följa upp deltagaren kontinuerligt för att säkerställa att de personliga målen nås i den individuella etableringsplanen 1. Hur vi ska beskriva vår process från rekrytering till självförsörjning för att underlätta för oss själva och inte minst för deltagren att förstå hur olika aktiviteter hänger ihop i en helhet 1. Hur vi ska rekrytera mentorer/coacher som kan bli deltagarens personliga stöd Kommentar: Strategin har i allt väsentligt genomförts eller håller på att genomföras. Använd och vidareutveckla Metodmanualen (2009-10-28) som en dokumentation för genomförandet av strategin, så att andra kan överta samverkansmodellen vid implementering. 11
Input/Output modell 12
Input/Output modell Vad vi har, vad vi gör och vad vi ska uppnå Input Projektplan Rekrytering 40 kvinnor och 40 män Mentorer Projektbudget 7+10 MSEK 2009-03-02 Process INDIVIDUELL ETABLERINGSPLAN (IEP) och KOORDINATOR Praktikprogram Jobbsökarprogramprogram Stödprogram Kvalificeringsprogram Utbildningsprogram 2011-06-30 Målen med projektet Output Anställningsbarhet 56 Arbete/Studier 40 Modell för samverkan 13
Processkarta - Huvudprocess hur vi tillsammans dagligen arbetar i projektet med deltagaren i fokus Projektledning Basschema Individuellt veckoschema Individuell uppföljning Metodutveckling Inköp, redovisning, budgetuppföljning (ESF) Daglig vägledning och stöd längs deltagarens väg i projektet Rekryterin g 1 Kvalificeri ng 2 Etablerin gsplan (IEP) 3 Utbildning 4 Praktik/ Trainee 5 Arbete, studier, företagande Uppföljning av resultat och förbättringar Databas för Företagskontakter Arbetsförmedlingen Deltagarens dokumentsystem www.minframtid.se Stödverktyg 14
2 Etablerin gsplan (IEP) 1 Kvalificeri ng 2 Etablerin gsplan (IEP) Delprocess 2: Individuell etableringsplan (IEP) (se vidare i metodmanualen) 3 Utbildning 4 Praktik/ Trainee 5 Arbete, studier, företagande Mina livsmål Mina etappmål Vad jag vill först Vad jan kan idag Nyby vision, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, landstinget Mina behov för att nå målen Vilket stöd jag behöver och av vem och när 2.1 Deltagarens behov och önskemål 2.2 Deltagardialog 2.3 Individuella Mål, etappmål mm 2.4 Koordinering 2.5 Beslut om Etableringsplan (IEP) Utbildningsplan Praktikplan Studieplan Jobbplan Affärsplan Koordinator Mentor/Lots Ansvarsgrupp Deltagarens egen dokumentation av sin IEP 15 minframtid.se
Krav på den Individuella etableringsplanen (IEP) Deltagaren skall uppleva etableringsplanen som tydlig, meningsfull, resultatinriktad och som sin egen plan. Deltagaren skall se hela sin väg från mottagning till arbete, studier eller företagande. Deltagaren skall aktivt delta i och själv förstå hela processen. Deltagaren skall kunna planera sin framtid, välja vägar att nå sina mål, fatta nödvändiga beslut för att nå målen och bör förstå konsekvenserna av sina egna beslut med stöd av planen. Parterna af, soc. och Nyby Vision skall samarbeta över traditionella organisationsgränser. En koordinator bör ha helhetsansvaret för planen. Företagare, arbetsgivare och den ideella sektorn bör involveras i detta arbete redan från början på ett aktivt sätt. Alla bör bli medvetna om vilken potential målgruppen är på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst bör alla förstå att den här gruppen kan öka företagens tillträde till nya och avlägsna marknader och öka handeln med t.ex. Mellanöstern och Afrika. Detta är inte minst viktigt för ett exportorienterat och högteknologiskt land som Sverige. Kommentar: Projektets förmåga att uppnå kraven kommer att utvärderas genom en deltagarundersökning som genomförs den 8 och 10 juni 2010. 16
Inputresultat 17
Inputresultat Vad vi har uppnått Den 20 maj 2010 ca ett år före projektslut Hade 72 deltagare rekryterats, vilket motsvarar 90 procent av de som totalt skall rekryteras Av de rekryterade har samtliga rekryterats från socialtjänsten, förutom de som i inledningen överfördes från Nyby Vision Av de rekryterade är samtliga utrikes födda i åldern 30-50 år, utom en som är i åldern 19-29 år Av de rekryterade har 8 funktionsnedsättning, som verifierats av intyg, vilket motsvarar 11 procent Av de rekryterade är 57 procent kvinnor och 43 procent män Den genomsnittliga ledtiden (den tid som en person uppbär socialbidrag) för de rekryterade uppgick till 1851 dagar (ca 5 år), med ett maxvärde på 14,8 år Kommentar: Det kan på goda grunder antas finnas ett direkt samband mellan ledtid och svårighetsgraden till självförsörjning. Målgruppen befinner sig synnerligen långt från arbetsmarknaden. 18
Statistiskt underlag Diagram 1: Resultat rekryteringmål 2010-05-20 (antal) Mål Resultat Utrikes födda Unga 19-29 år Funktionsnedsättning 100 80 60 40 80 72 72 20 0 1 8 19
Statistiskt underlag Diagram 2: Resultat jämställdhetmål 2010-05-20 (antal) 80 60 80 72 40 20 40 41 40 31 0 Totalt Kvinna Man Mål 80 40 40 Resultat 72 41 31 20
Statistiskt underlag Diagram 3: Måluppfyllelsegrad (MUG) 2010-05-20 (procent) Mål MUG=R/M 100 80 100 90 60 40 50 57 50 43 20 0 Totalt Kvinna Man MUG = Resultat (%) / Mål (%) Kommentar: Kvinnor ligger 7 procent över målet och män ligger 7 under målet. De ytterligare 8 som skall rekryteras bör vara män för att få en helt jämn könsfördelning. 21
Outputresultat 22
Outputresultat Vad vi har uppnått Den 20 maj 2010 ca ett år före projektslut Hade 14 deltagare av de rekryterade nått självförsörjningsmålet dvs fått arbete eller påbörjat studier Av de 14 deltagare som nått självförsörjningsmålet hade 5 fått arbete och 9 påbörjat studier Totalt hade 18 procent av målgruppen nått självförsörjningsmålet. Det ger en måluppfyllelsegrad på 36 procent, dvs projektets resultat ligger 64 procent under sitt projektmål Kommentar: För att nå självförsörjningsmålet skall ytterligare 36 deltagare få arbete eller fortsätta studera under det närmaste projektåret. Det förefaller inte vara ett realistiskt mål. 23
Statistiskt underlag Diagram 4: Resultat arbete och studier 2010-05-20 (antal) 10 8 9 6 4 5 2 0 Arbete Studier Kommentar: 2 av de som bedriver studier deltar i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd (undersköterskeutbildning) 24
Statistiskt underlag Diagram 5: Resultat självförsörjningmål och MUG 2010-05-20 Mål 2011-06-30 Resultat 2010-05-20 MUG 2010-05-20 50 40 30 20 10 0 40 14 Självförsörjning (antal) 50 18 36 Självförsörjning (procent) Kommentar: Måluppfyllelsegraden MUG beräknas som Resultat (%) dividerat med Mål (%) gånger 100. Projektet ligger 64 % från att nå målet. 25
Statistiskt underlag Diagram 6: Anställningsbarhet 2010-05-20 Mål 2011-06-30 Utbildning 2010-05-20 Praktik 2010-05-20 60 45 56 (70%) 62 30 15 26 0 Kommentar: Ökad anställningsbarhet definieras som minst en månads praktik eller 85 % närvaro i någon av de 8 kurser Utsikten erbjuder. Anställningsbarheten ska verifieras genom intyg för att vara meriterande. Av de 62 deltagare som påbörjat utbildningsprogrammet har 7 deltagare återremitterats/remitteras till annan. Projektet bör ytterligare tänka igenom hur meriteringen ska gå till, både praktik och utbildning. Det bör t.ex. övervägas att lämna ett intyg efter varje genomgången kurs med angivande av syfte, innehåll och tidsperiod för kursen. 26
Utbildningsprogram Utsiktens kursutbud: SVENSKA VÅRDSVENSKA KÖKS- OCH RESTAURANGSVENSKA ENGELSKA DATA ARBETSLIVSORIENTERING MERITPORTFÖLJEN KULTUR OCH SAMHÄLLE Kommentar: Utbildningsprogrammet kommer att utvärderas av deltagarna den 8 och 10 juni. Programmet kan komma att ändras till hösten 2010. Projektet bör överväga att förutsättningslöst pröva alternativa pedagogiska metoder. Rollspel, reflekterande diskussioner etc om t.ex. dolda och synliga normer och koder i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden kan vara ett exempel. 27
Ledtider 28
Ledtider (= den tid en individ är beroende av ekonomiska bidrag från kommun eller stat) Diagram 7: Detagarnas ledtider i Gottsunda Factory och Utsikten (antal dagar) 1800 1851 2119 5390 6858 1200 600 710 1114 0 Medelv ärde Max -v ärde Socialtjänsten GF 710 2119 Socialtjänsten UT 1851 5390 Arbetsförmedlingen GF 1114 6858 Kommentar: Ledtiden för dem som haft försörjningsstöd före 2003-10 finns ej med i Socialtjänst GF. Ledtiden med introduktionsersättning ingår ej i statistiken. Den kan som mest uppgå till 1095 dagar. 29
Ledtider (= den tid en individ är beroende av ekonomiska bidrag från kommun eller stat) Diagram 8: Ledtider och självförsörjningsmål 1000 800 1851 1690 600 710 400 200 0 50 76 Ledtid (dagar) Själv försörjningsmål (%) Utsikten 1851 50 Gottsunda Factory 710 76 Urv al 200 1690 Kommentar: Urval 200 avser en statistisk urvalsundersökning som genomfördes av kommunens utvärderingsenhet under våren 2010 på samtliga inskriva vid socialtjänsten efter 2003. 30
Nytt självförsörjningsmål 31
Förslag till nytt självförsörjningsmål för Utsikten Förslag: Utsiktens självförsörjningsmål bör korrigeras med hänsyn till att den rekryterade målgruppen befinner sig längre från självförsörjningsmålet än vad som kunde förutses 2008 när projektansökan lämnades in till ESF. Skäl som talar för att självförsörjningsmålet bör korrigeras: 1. Kunskaperna i svenska är betydligt lägre än vad man kunde förvänta sig. Projektledaren har redovisat belägg för detta genom de diagnostiska testen. 1. Ledtiderna är i hög grad längre i målgruppen än genomsnittet för de som är inskrivna vid socialtjänsten 2010 (1871 dagar resp. 1690 dagar). 1. Ledtiderna är i mycket hög grad längre i målgruppen än genomsnittet i andra jämförbara ESF-projekt (1871 dagar resp. 710 dagar). Kommentar: Målgruppen bedöms som mycket svår på en skala från 1 till 10, där 10 = Mycket svår. Med hänsyn härtill bör självförsörjningsmålet korrigeras. 32
Förslag till nytt självförsörjningsmål för Utsikten Förslag: Det nya självförsörjningsmålet måste stå i en rimlig och rättvis proportion till målgruppens svårighetsgrad och självförsörjningsmålet hos andra jämförbara projekt. Det enda projekt som beräknat ledtiden är Gottsunda Factory (GF). Självförsörjningsmålet för GF är 76 procent. De rekryterade deltagarna från socialtjänsten till GF har en genomsnittlig ledtid på 710 dagar. Självförsörjningsmålet för Utsikten är 50 procent. De rekryterade deltagarna från socialtjänsten till Utsikten har en genomsnittlig ledtid på 1851 dagar. Med enkel reguladetri blir Utsiktens nya mål 19,8 procent istället för 50 procent. Med hänsyn till att förmågan hos en effektiv organisering för samverkan kring målgruppen skall visas av projektet föreslås att målet sätts till 30 procent. 33
Statistiskt underlag för nytt självförsörjningsmål. Diagram 9: Korrigerat självförsörjningsmål Mål enligt plan Resultat 2010-05-20 Korrigerat mål Korrigerad måluppfyllelse 60 50 40 30 20 10 0 40 24 14 Självförsörjning (antal) 60 50 30 18 Självförsörjning (procent) Kommentar: Med det nya målet ska ytterligare 10 deltagare komma i arbete eller studier fram till projektslut. MUG är 2010-05-20 60 %, dvs 40 % från målet istället för 64 %. 34
Ekonomiska effekter 35
Ekonomiska effekter - socialbidragskostnader Projektets besparingseffekt: Utsiktens 72 deltagare har sammanlagt erhållit socialbidrag under 133 306 dagar vilket motsvarar 4 444 månader. Om det genomsnittliga bidraget per månad och person uppgår till 5 000 kronor blir den totala socialbidragskostnaden 22 217 667 kronor. Man kan säga att utanförskapet för dessa personer har kostat skattebetalarna i Uppsala kommun runt 22 MSEK. Genom att projektet hjälpt 14 deltagare att bli självförsörjande har Utsikten reducerat kommunens socialbidragskostnad med 4 342 333 kronor ((1861/30)*14*5000) på kort sikt. Om resultaten är tillräckligt robusta gäller besparingen även på längre sikt. Man kan också säga att projektet återbetalat en stor del (66 %) av investeringskostnaden (ESF-stödet). Kommentar: Utredningen om NAV-kontor i Norge kom fram till att en månads kortare ledtid ger en samhällsekonomisk vinst på 2,9 miljarder norska kronor (NOU 2004:13). Den totala årliga statliga och kommunala bidragskostnaden för utanförskapet uppgår i Sverige till 120 miljarder kronor vilket motsvarar en månadskostnad på 10 miljarder kronor. Om ledtiden i Sverige kan kortas med en månad skulle den årliga samhällsekono-miska vinsten i Sverige bli 10 miljarder kronor. 36
Strategisk inriktning 37
Strategisk inriktning för det kommande projektåret Min bedömning: Projektet har nu nått en sådan stabilitet och mognadsnivå att fokus bör läggas på att utveckla projektets organisatoriska huvudmål en effektiv samverkansmodell (IOP). Syftet bör vara att den implementeras hos projektägaren Nyby Vision. För att modellen ska vara implementeringsvärd måste bl.a. det nya självförsörjningsmålet samtidigt uppnås så att IOP visar sin effektivitet. Tillräcklig tid måste fortlöpande avsättas för ett systematiskt utvecklingsarbete. I detta bör personal från socialtjänsten, arbetsförmedlingen och Nyby Vision ingå. De nya hälsoresurser som numera ingår i projektet bör tillvaratas i arbetet. Den nya samverkansmodellen bör fokuseras kring den individuella etableringsplanen (IEP) inkl. ett välfungerande schema med kurser. IEP blir det kitt som håller samman IOP. Utvecklingsarbetet bör dokumenteras i en metodmanual som beskriver best praxis. IEP är det konkreta uttrycket för en effektiv samverkansmodell och bör innehålla Vem gör Vad, När och Hur, med Vilka resurser och utgå från målgruppens uttalade och underförstådda behov. Metodmanualen bör vara det arv som projektet lämnar efter sig och som kan övertas av Nyby Vision efter den 30 juni 2011. För att lyckas uppnå självförsörjningsmålet och samtidigt organisationsmålet måste samtliga parter arbetsförmedlingen, kommunen och Nyby Vision ta ett gemensamt, tydligt och engagerat ansvar i styrgruppen. 38