Vad tycker deltagarna om Utsikten?

Transkript

1 Bilaga A Resultat deltagarundersökning: Vad tycker deltagarna om Utsikten? Resultatrapport

2 ISIS Deltagarundersökning Kvalitetsinstitut Projekt Utsikten I N N E H Å L L Undersökningens validitet och reliabilitet 3 Mätning av utbildningens kvalitet 3 Benchmarking 4 Jämförelse mellan EU-finansierade projekt 4 Kvalitetsindex per område 5 Måluppfyllelsegrad (MUG) 6 Vad är bra och vad är inte bra? 6 Övergripande bedömning 8 Frågformulär 10 Fritextkommentarer 17 Resultat inledningsfrågor 19 Rangordning av kvalitetsfaktorer (NKI) 27 Starka och svaga sidor (NKI) 28 Måluppfyllelsegrad och kvalitetsindex per område (TNKI) 29 Totala kvalitetsvärden (TKI) 30 Kvalitetsprofiler 31 Jämförelseprofiler, ålder 34 Jämförelseprofiler, arbetslöshet 38 Jämförelseprofiler, skolgång 42 Resultatrapport 2

3 RESULTATRAPPORT Undersökningens validitet och reliabilitet Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur nöjda deltagarna är med Utsiktens utbildningsprogram. Det sätt på vilket datainsamlingen har utförts har säkerställt undersökningens validitet. Det innebär att deltagarna i tillräcklig grad har förstått frågorna, varför frågorna har ställts och hur de ska använda skalorna. I undersökningen har deltagit 34 personer av totalt 43 personer i målgruppen. Det ger en svarsfrekvens på 79,1 procent. Det externa bortfallet uppgår därmed till 20,9 procent. Detta är fullt tillräckligt för att ge en acceptabel tillförlitlighet (reliabilitet). De slutsatser som kan dras av undersökningsresultaten gäller därför målgruppen i sin helhet. Undersökningens första del består av 15 inledningsfrågor som mäter fakta om målgruppen och deras attityder till några olika frågeställningar. Resultaten på dessa frågor har sammanställts i diagramform (Diagram 1-15). Mätning av utbildningens kvalitet Den andra delen mäter utbildningsprogrammets kvalitet (i enlighet med begrepp och definitioner i ISO 9000, den internationella kvalitetsstandarden). Den andra delen består av fyra kvalitetsområden: Område 1: Den individuella planen (IP) Område 2: Lärande Område 3: Delaktighet Område 4: Hjälp och stöd För varje område har ett antal kvalitetsfaktorer (egenskaper) identifierats. De beskriver alla sammantagna egenskaper i utbildningsprocessen och deras förmåga att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov (ISO-definitionen på kvalitet). Område 1 omfattar 8 faktorer, område 2 omfattar 16 faktorer, område 3 omfattar 6 faktorer och område 4 omfattar 5 faktorer. För varje faktor anges ett kvalitetsvärde i form av ett NKI-index (nöjdkundindex). Eftersom en 4-gradig skala använts i denna undersökning, med skalstegen Mycket nöjd (värde 4), Nöjd (värde 3), Missnöjd (värde 2) och Mycket missnöjd (värde 1) kommer kvalitetsvärdet (NKI) ligga mellan 1 och 4. Värdet är det genomsnittliga värdet (medelvärdet) räknat över samtliga som besvarat frågan. Resultaten redovisas i form av kvalitetsprofiler för varje område och NKI anges med 2 decimaler. Om NKI är 2,50 betyder det att det är lika många som är mer eller mindre nöjda som det finns mer eller mindre missnöjda. Som kvalitetsmål brukar sättas NKI = 3,00. Det betyder att det med säkerhet är en klar majoritet som är mer eller mindre nöjda. Tillsammans med kvalitetsprofilen redovisas frekvensfördelningen för varje fråga. Denna anger fördelningen på de olika skalstegen, dels i procent och dels i absoluta tal. Dessutom anges det interna bortfallet. Det innebar att man kan avläsa hur många som har besvarat respektive fråga och ställa det i relation till totala antalet som har besvarat minst en fråga.

4 För att få fram ett totalt kvalitetsvärde (TKI) beräknas ett medelvärde över samtliga kvalitetsfaktorer. Det ger ett sammantaget mått på den samlade bilden av den uppnådda kvalitetsnivån. Kvalitetsmätningsmodellen redovisas i figur 1. Man kan också få fram ett kvalitetsvärde för respektive kvalitetsområde (TNKI). Det är genomsnittet för de kvalitetsfaktorer som ingår i området. Benchmarking Det säkraste sättet att få en uppfattning om och tolka resultaten på en övergripande nivå är att jämföra dem med resultaten från andra liknande EU-finansierade projekt. Man jämför då de totala kvalitetsvärdena (TKI) med varandra. Detta ger en rättvisande bild av hur respektive projekt lyckats i förhållande till andra projekt. Den omständigheten att varje projekt kan ha olika kvalitetsstrukturer (kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer) förändrar inte detta förhållande. På den övergripande TKI-nivån mäter man projektets alla sammantagna egenskaper och deras förmåga att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov oavsett om det är fråga om ett material, ett utbildningsprogram, ett praktikprogram eller någonting annat. Däremot kan man inte jämföra enskilda kvalitetsfaktorer eller kvalitetsområden (NKI-nivån). Jämförelser (benchmarking) ger på ett rättvisande sätt en indikation på hur man ligger till i förhållande till andra projekts totala kvalitetsvärden (TKI). Jämförelse mellan EU-finansierade projekt I diagram 20 nedan har en sådan jämförelse gjorts mellan ESF-projekten Access, HEJ, Atlas, Gottsunda Factory och Utsikten. I samtliga projekt har ett utbildningsprogram ingått och mätningarna har gjorts med samma metod (se figur 1). Kvalitetsstrukturerna är i huvudsak identiska men kan skilja sig åt i vissa detaljer med hänsyn till projektets egenart. Denna skillnad kan inte anses ha någon betydelse, eftersom varje projekt strävar mot att prestera högsta möjliga kvalitet, oavsett vilka faktorer man bestämmer sig för att mäta.

5 Diagram 20 Totala kvalitetsvärden för utbildningsprogram, ESF-projekt Access HEJ Atlas Gottsunda Factory Utsikten Genomsnitt 4 3 3,41 3,35 3,18 3,1 2,87 3, Access HEJ Atlas Gottsunda Factory Utsikten Genomsnitt Av diagrammet framgår att Utsikten uppvisar det lägsta kvalitetsvärdet (2,87). Det är 0,31 lägre än genomsnittet för de fem jämförda projekten och det är hela 0,54 lägre än bästa projekt (Access). Kvalitetsindex per område Om man ser närmare på Utsiktens resultat per område är det bara ett område som överskrider målet, nämligen område 3: Delaktighet. Övriga områden ligger under kvalitetsmålet (se diagram 18). Diagram 18: Kvalitetsindex per kvalitetsområde 4,00 3,50 NKI 3,00 2,50 2,78 2,84 3,15 2,81 2,00 1,50 1,00 Individuell plan Lärande Delaktighet Hjälp och stöd Område

6 NKI Det sämsta området gäller den individuella planen (2,78). För detta område är också det interna bortfallet som högs. 1/3 av de svarande har överhuvudtaget inte besvarat detta och de som har svarat har gett området ett lågt betyg. Sammantaget talar detta för att projektet i högre grad än hittills måste förbättra arbetet när det gäller den individuella planen. Som framgått av den tidigare utvärderingen (se Metodrapporten: Individuell plan (IP) - Ett verktyg och en arbetsmetod som innebär samarbete och samverkan, ISIS samt Metodmanualen, ISIS ) är detta område centralt. När det gäller Område 2: Lärande ger det ett mått på det sätt utbildningen är organiserad och de olika ämnen som ingått i undervisningen. Resultatet är inte tillfredsställande. Det finns alltså fog för att utbildningsprogrammet från och med hösten 2010 förändras på ett radikalt sätt. Organiseringen i fyra deltagargrupper med Jobbtorg, Vårdtorg och Lyft 1 & 2 samt att olika arbetslag får ett gemensamt ansvar för respektive grupp är ett steg i rätt riktning. Mycket talar för att det kan innebära ett genombrott för projektet. För Område 4: Hjälp och stöd ser det mer bekymmersamt ut. I området ingår faktorer som hjälp att få praktik, att söka arbete och att söka studier. Resultaten visar vad som redan är känt för utvärderingen (se Resultatrapport: En modell för ideell och offentlig samverkan IOP. Resultat och måluppfyllelse ISIS ). Projektet är långt ifrån att uppnå de kvantitativa målen, vilket förklarar områdets låga kvalitet. Måluppfyllelsegrad (MUG) Om kvalitetsmålet sätts till 3,00 blir måluppfyllelsegraden (MUG) 96, vilket betyder att Utsikten ligger 4 procentenheter under målet (MUG = (Resultat / Mål * 100), se diagram 18. Diagram 18: Måluppfyllelsegrad (MUG) Mål (M) Resultat (R) MUG % (R/M) 4, ,00 2,00 3,00 2,87 1,00 Projekt Utsikten

7 Kvalitetsfaktor Vad är bra och vad är inte bra? Ett sätt att få en snabb uppfattning om vad som är bra och vad som inte är bra med materialet är att analysera materialets starka och svaga sidor. I diagrammet nedan redovisas dessa. I topp ligger personalens bemötande av deltagarna. De ämnen som fått det högsta betyget är kultur och samhälle och svenska. Det tyder på att undervisningen är väl genomförd men också att ämnena motsvarar deltagarnas behov. De behöver förstå hur det svenska samhället fungerar och de behöver tillgång till det svenska språket. Diagram 17: Utsiktens starka och svaga sidor D4 Bemötande B7 Kultur och samhälle D2 Kunna påverka pedagogiska metoder D3 Samarbete mellan deltagare A1 Svenska Medelvärde över samtliga 31 faktorer A7 Engelska P7 Hjälpen att nå målen i IP H2 Hjälpen att söka arbete B2 Framsteg i data P5 Målen i IP A5 Kök- och rest.-svenska P6 Kunna nå målen i IP B4 Nyttan av arbetslivsorientering B3 Arbetslivsorientering A6 Framsteg i kök- och rest.-svenska P3 Kunna påverka IP A4 Framsteg i vårdsvenska A8 Framsteg i engelska 2,87 2,75 2,71 2,71 2,70 2,68 2,64 2,63 2,61 2,58 2,58 2,55 2,53 2,38 3,50 3,35 3,22 3,19 3,19 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 NKI Som redan framgått finns det alltför många svaga sidor i projektet. Dels rör det enskilda ämnen och aktiviteter och dels rör det den individuella planen. Här krävs det radikala och innovativa grepp för att kunna rätta till problemen och åstadkomma ett verkligt lyft för projektet.

8 Övergripande bedömning Erfarenhetsmässigt vet vi att det framför allt finns två faktorer som är viktigare än andra för framgång i ett projekt. Med framgång avses då att projektet kan prestera bättre än den ordinarie verksamheten. Den ena faktorn handlar om hur arbetet organiseras. Om organiseringen i stort sett överensstämmer med den ordinarie verksamhetens organisering finns det ingenting som talar för att prestationsförmågan ökar. En ny organisationsprincip måste vara radikal, innovativ och förstås av alla. Den nya organisationsmodell som utarbetats för projektet och som beskrivs i Riktlinjer för Utsiktens arbetslag uppfyller dessa krav. Den nya modellen skiljer sig radikalt från den gamla. Den är innovativ genom att en ny organisationsprincip skall tillämpas som omfattar organisering i fem arbetslag: Jobbklubb 1 och 2, Vårdklubb samt Lyft 1 och 2. Arbetslagen är anpassade till olika målgruppers behov och förutsättningar. På så sätt individualiseras arbetet. De som ingår i arbetslaget skall samarbeta och har ett gemensamt ansvar. Detta skapar i sig förutsättningar för att hitta nya smarta lösningar, som är effektivare än de gamla lösningarna. Arbetslagen borde tillåta sig ett externat med teamworking-aktiviteter. Detta förefaller vara väl värda pengar med hänsyn till projektets inre effektivitet och därmed även till den yttre effektiviteten, som ju direkt gynnar deltagarna. ESF kan inte ha några rationella skäl däremot. Riktlinjerna beskriver på ett tydligt och förståeligt sätt utbildningsprogrammets syfte, arbetssätt, bemanning, planering, material, hjälpmedel och arbetsschema. Det finns en uttalad och klar koppling till projektmålen om arbete och studier. Den individuella planen (IP) blir det sammanhållande kittet för deltagarens väg från bidragsförsörjning till självförsörjning. Vad som tycks saknas i riktlinjerna är att säkerställa att kontinuerliga uppföljningar görs av varje deltagare en gång i veckan med utgångspunkt från IP. En sådan uppföljning bör göras gemensamt av samtliga arbetslag för att inte tappa bort helheten och för att understryka att arbetslagen har ett gemensamt ansvar för projektet. Med stöd av en sådan uppföljning kan kompletterande/alternativa åtgärder vidtas för att nå de individuella målen. Sammantaget talar allting för att den nya arbetsorganisationen kommer att bli framgångsrik om den tillämpas på avsett sätt. Därmed kan man förvänta sig att utbildningsprogrammets kvalitet kommer att förbättras i väsentlig grad och kan i högre utsträckning än tidigare, bidra till att deltagarnas individuella mål uppnås. Den andra faktorn för framgång handlar om personalens inställning till uppdraget och deltagarna. Även här måste det bli fråga om någonting annat än man är van vid från den ordinarie verksamheten. Projektet bör ha ett förhållningssätt och perspektiv på deltagaren som ett subjekt. Det skulle kunna kallas att projektet tillämpar ett etableringsperspektiv, istället för det traditionella omhändertagandeperspektivet, där deltagaren behandlas som ett objekt (detta ska inte förväxlas med bemötande). Praktiskt innebär det att personalen måste ha en grundläggande inställning att alla deltagare kan och skall nå självförsörjningsmålet. En sådan inställning bi-

9 drar också till att hitta nya smarta lösningar, som är effektivare än de gamla lösningarna. I det följande redovisas det fullständiga statistikunderlaget. Först presenteras det använda frågeformuläret och därefter deltagarnas egna kommentarer.

10 Frågformulär

11 8. V ill du fortsätta studera efter U tsikten? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 9. H ar din vilja att söka arbete blivit starkare genom U tsikten? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 10. H ar dina chanser att få ett arbete ökat genom U tsikten? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 11. Får du den hjälp du behöver för att söka arbete på egen hand? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 12. H ar din hälsa blivit bättre genom U tsikten? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 13. T ycker du att U tsikten bidrar till att din vardag har blivit bättre? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 14. H ar U tsikten hjälpt dig att uppnå det du hoppades på när du började? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls 15. Skulle du vilja att dina vänner får en chans att vara m ed i U tsikten? Ja, absolut Ja N ej N ej, inte alls S å h är fyller d u i d e fö ljan d e fråg o rn a! Frågorna är ordnade i 4 delar: D in in dividuella plan D et du lär dig O m du kän n er dig delaktig D en h jälp du får För varje fråga skall du tala om h u r n öjd du är m ed det som frågas. D u kan välja m ellan M ycket n öjd, N öjd, M issn öjd och M ycket m issn öjd. Sätt ett kryss i den ruta som stäm m er bäst m ed vad du tycker. D u ska bara kryssa i e tt a lte rn a tiv för varje fråga. Sätt inte kryss m ellan rutorna. O m du inte vet hur du vill svara, läm na frågan och gå till nästa. S v a ra bara på de frå gor du v e t n å got om!

12 Del 1 Din individuella plan (IP) Om du inte förstår frågan, hoppa över den! Hur nöjd är du med. Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd P1 De samtal du har haft för att komma fram till din individuella plan. P2 Din kunskap om hur du ska använda din individuella plan.. P3 Dina chanser att påverka din individuella plan... P4 Dina chanser att planera vad du ska göra i framtiden med hjälp av din individuella plan... P5 De mål du har bestämt dig för i din individuella plan för att få ett arbete eller studera. P6 Hur du ska kunna nå dina mål i din individuella plan P7 Den hjälp du får för att kunna nå dina mål i din individuella plan.. P8 Den hjälp du har av din individuella plan..

13 Del 2 Det du lär dig. Kryssa bara för de kurser du har deltagit i! Hur nöjd är du med. Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd L1 Det du får lära dig i Svenska... L2 Dina framsteg i Svenska.. L3 Det du får lära dig i Vårdsvenska.. L4 Dina framsteg i Vårdsvenska... L5 Det du får lära dig i Köks- och restaurangsvenska.. L6 Dina framsteg i Köks- och restaurangsvenska.. L7 Det du får lära dig i Engelska... L8 Dina framsteg i Engelska.. L9 Det du får lära dig i Data... L10 Dina framsteg i Data.. L11 Det du får lära dig i Arbetslivsorientering... L12 Hjälpen du har av Arbetslivsorientering när du på egen hand ska söka ett arbete eller studera L13 Det du får lära dig om att använda Meritportföljen... L14 Hjälpen du har av Meritportföljen när du på egen hand ska söka ett arbete eller studera L15 Det du får lära dig i Kultur och samhälle.. L16 Hjälpen du har av Kultur och samhälle för att du ska känna dig hemma i Sverige

14 Del 3 Delaktighet Hur nöjd är du med. Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd D1 Dina chanser att kunna påverka vad som ska tas upp på lektionerna.. D2 Dina chanser att kunna påverka hur din lärare lär dig D3 Hur samarbetet fungerar mellan deltagarna... D4 Hur lärare och annan personal är mot dig.. D5 Dina chanser att få säga vad du tycker om olika saker. D6 Dina chanser att få nya vänner som du kan ha hjälp av i framtiden Del 4 Den hjälp du får Hur nöjd är du med. Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd H1 Hur Utsikten hjälper dig att på egen hand kunna få ett praktikarbete.. H2 Hur Utsikten hjälper dig att på egen hand kunna söka ett arbete.. H3 Hur Utsikten hjälper dig att på egen hand kunna söka till fortsatta studier... H4 Den nya kunskap du får genom Utsikten... H5 Den hjälp du hittills har fått genom Utsikten för att etablera dig i Sverige.. Tack för dina svar! De är viktiga för att kunna göra Utsikten ännu bättre.

15 Projekt: ORDLISTA är ett arbete som en grupp personer (ofta 4-6 personer) ska göra på en viss tid. Projekt pågår ofta 1-2 år. Utsikten är ett projekt. I projektplanen talar man om vad man ska göra och hur man ska arbeta i projektet. Man talar också om vad man ska komma fram till, det vill säga vad man ska uppnå. Det man ska uppnå kallas mål. När projektet är slut ska man ha uppnått målen. Målet med projekt Utsikten är att hjälpa dig att få ett arbete och bli självförsörjande. Utsikten ska också hjälpa dig att kunna studera vidare om du skulle vilja det till exempel på KOMVUX. Utvärdering: är ett sätt (metod) att ta reda på vad som är bra och vad som inte är bra med ett projekt genom att ställa frågor till dem som är deltagare i Utsikten. Den som gör utvärderingen av projektet Utsikten får inte arbeta i projektet. Det kallas för att utvärderingen är opartisk och objektiv. För att Europeiska Unionen (EU) ska ge pengar till ett projekt måste det utvärderas. Anonym: betyder att ingen ska kunna ta reda på hur du har svarat på de frågor som ställs. Därför ska du inte skriva ditt namn. Nöjd: betyder att du tycker något är bra, att du är nöjd med det. Om du inte tycker något är bra, är du missnöjd. Vad heter Nöjd på ditt modersmål? Vad heter Missnöjd på ditt modersmål? Skala: är något som mäter hur bra du tycker något är. När man mäter hur långt någonting är använder man en linjal. Det är en skala. För att mäta hur bra du tycker om det som frågas används två olika skalor. Varje skala har fyra steg. Varje steg har ett svar. Du ska välja det svar som bäst stämmer med det du tycker om det som frågas. Svaren på skalorna är: Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls

16 eller Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Varje steg har en poäng (ett värde). Poängen är 1, 2, 3 eller 4. Det du tycker bäst om har den högsta poängen. Ja, absolut och Mycket nöjd har poängen 4. Ja och Nöjd har poängen 3. Nej och Missnöjd har poängen 2. Nej, inte alls och Mycket missnöjd har poängen 1. Vad heter Ja, absolut på ditt modersmål? Vad heter Nej, inte alls på ditt modersmål? Resultat: När alla har svarat på frågorna räknar man fram hur många poäng varje fråga har fått. Det kallas för resultat. Framsteg: När du har lärt dig något nytt, som du inte kunde innan, säger man att du har gjort ett framsteg. Arbetsmarknad: Alla som har ett arbete (anställning) och som får en lön tillhör arbetsmarknaden. Självförsörjande: Den som själv kan betala hyra, mat och allt annat man behöver är självförsörjande. Etablering: Om man känner att man trivs, mår bra, har fått en bostad och har ett arbete, då har man blivit en del av det svenska samhället och arbetsmarknaden. Man har etablerat sig i Sverige. Fritextkommentarer a) Det här tycker jag är bra med Utsikten b) Det här tycker jag inte är bra med Utsikten c) Det här tycker jag skulle kunna bli bättre med Utsikten

17 Deltagare 3 b) Jag tycker inte om historielektionerna. c) Utsikten är bra. Deltagare 4 a) Jag tycker det hjälper mycket med praktik och att det hittas bra praktikplatser. Arbetsgivare utnyttjar praktikanten och vill inte anställa. c) Minska praktikperioden. Den skall inte vara mer än 1 månad. Deltagare 5 a) Jag är nöjd med utsikten. Deltagare 11 a) Hej! Jag tycker att utsikten kunde hjälpa mig på olika sätt. Till exempel hur jag lär mig bättre svenska och hur jag skall bete mig i svenska samhället. Jag har bra humör här på utsikten för att lärarna är snälla mot mig. b) Om jag skall skriva min åsikt som jag själv inte gillar. Det är bara tiden man börjar på. Det är mycket svårt att nå mig på morgonen vid Det är svårt att stiga upp så tidigt. c) Tycker det skulle kunna bli bättre att börja kl för att en del av oss deltagare har problem med sömnen. Deltagare 13 a) Jag tycker att det hjälper med jobb, inte praktik. Deltagare 14 a) Jag tycker det hjälper mycket med praktik och att de hittar bra platser, men arbetsgivare utnyttjar oss och vill inte anställa. c) Minska praktikperioden till 1 månad. Deltagare 15 a) Vi har lärt oss om hälsovården, data och lite svenska. c) Lära mig mer svenska och svenska samhället. Deltagare 17 a) Fler tolkar. Deltagare 21 a) Mycket nöjd med lärare Dag. b) Jag behöver hjälp till jobb. Därför jag kommer hit. Deltagare 22 a) Det är bra att man lär sig svenska, engelska, samhällskultur och hjälp till jobb. b) Utsikten måste veta vem som vill jobba och vem som vill studera. Det finns många elever som bara kommer och går. c) Många har praktik men sedan inget jobb. Deltagare 24 a) Mycket nöjd med utsikten. Deltagare 27 a) Jag tycker att utsikten hjälper mig mycket. Kunde inget om data, men har lärt mig mycket. Utsikten hjälper oss till många olika kurser. Deltagare 28 a) Mycket nöjd med utsikten. Deltagare 29

18 a) Lär mig svenska, data och vårdsvenska b) De hittar inte jobb snabbt till mig. Deltagare 31 a) Personligen tycker jag om chefen på Utsikten, Tereza. Hon är väldigt öppen, tydlig och snäll. Hon verkar bry sig. b) Tyvärr känns som att personalen inte gör särskilt mycket för oss deltagare. c) Personalen bör vara mer öppen och hjälpsam. Jag hör ofta gå dit eller kolla på webben. Sådana grejer vet jag! Det jobbade en praktikant här i vintras och då kände jag skillnaden. Praktikanten gjorde mycket för oss deltagare. Mig hjälpte hon MYCKET. Deltagare 34 b) Jag tycker inte om bara 3 dagar i veckan på utsikten. Vill ha 5 dagar.

19 Resultat inledningsfrågor Diagram 1: Könsfördelning Antal Procent Kvinna Man Diagram 2: Åldersfördelning Under 30 år år år Över 50 år Antal Procent

20 Diagram 3: Arbetslöshetstid Antal Procent Mindre än 12 mån mån mån Mer än 36 mån Diagram 4: Antal skolår? år 1-5 år 6-10 år Mer än 10 år Antal Procent

21 Diagram 5: Projektstart? Antal Procent 0 År 2009 År 2010 Diagram 6: Fick du tillräckligt med information innan du började i Utsikten? Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls Antal Procent

22 Diagram 7: Trivs du i Utsikten? Antal Procent Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls Diagram 8: Vill du fortsätta studera efter Utsikten? Ja, absolut Ja Nej Nej, absolut inte Antal Procent

23 Diagram 9: Har din vilja att söka arbete blivit starkare genom Utsikten? Ja, absolut Ja Nej Nej, absolut inte Antal Procent Diagram 10: Har dina chanser att få ett arbete ökat genom Utsikten? Antal Procent Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls

24 Procent Diagram 11: Får du den hjälp du behöver för att söka arbete på egen hand? Antal Procent Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls Diagram 12: Har din hälsa blivit bättre genom Utsikten? Antal Procent Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls

25 Diagram 13: Tycker du att Utsikten bidrar till att din vardag blivit bättre? Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls Antal Procent Diagram 14: Har Utsikten infriat dina förväntningar? Antal Procent Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls

26 Diagram 15: Skulle du vilja rekommendera Utsikten till dina vänner? Ja, absolut Ja Nej Nej, inte alls Antal Procent

27 Kvalitetsfaktor Rangordning av kvalitetsfaktorer (NKI) Diagram 16: Rangordning av kvalitetsfaktorer D4 B7 D2 D3 A1 D5 B8 P1 B5 A3 D1 B6 B1 P2 H1 H5 A2 P8 P4 D6 H4 H3 A7 P7 H2 B2 P5 A5 P6 B4 B3 A6 P3 A4 A8 3,35 3,50 3,22 3,13 3,19 3,19 3,12 3,08 3,06 3,05 3,04 2,91 3,00 3,00 2,91 2,88 2,87 2,83 2,82 2,82 2,78 2,77 2,75 2,71 2,71 2,70 2,68 2,64 2,63 2,61 2,58 2,58 2,55 2,38 2,53 1,00 2,00 3,00 4,00 NKI

28 Kvalitetsfaktor Starka och svaga sidor (NKI) Diagram 17: Utsiktens starka och svaga sidor D4 Bemötande B7 Kultur och samhälle D2 Kunna påverka pedagogiska metoder D3 Samarbete mellan deltagare A1 Svenska 3,50 3,35 3,22 3,19 3,19 Medelvärde över samtliga 31 faktorer A7 Engelska P7 Hjälpen att nå målen i IP H2 Hjälpen att söka arbete B2 Framsteg i data P5 Målen i IP A5 Kök- och rest.-svenska P6 Kunna nå målen i IP B4 Nyttan av arbetslivsorientering B3 Arbetslivsorientering A6 Framsteg i kök- och rest.-svenska P3 Kunna påverka IP A4 Framsteg i vårdsvenska A8 Framsteg i engelska 2,87 2,75 2,71 2,71 2,70 2,68 2,64 2,63 2,61 2,58 2,58 2,55 2,53 2,38 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 NKI

29 NKI Måluppfyllelsegrad och kvalitetsindex per område (TNKI) Diagram 18: Måluppfyllelsegrad (MUG) Mål (M) Resultat (R) MUG % (R/M) 4, ,00 2,00 3,00 2,87 1,00 Projekt Utsikten Diagram 19: Kvalitetsindex per kvalitetsområde 4,00 3,50 NKI 3,00 2,50 2,78 2,84 3,15 2,81 2,00 1,50 1,00 Individuell plan Lärande Delaktighet Hjälp och stöd Område

30 Totala kvalitetsvärden (TKI) Diagram 20 Totala kvalitetsvärden för utbildningsprogram, ESF-projekt Access HEJ Atlas Gottsunda Factory Utsikten Genomsnitt 4 3 3,41 3,35 3,18 3,1 2,87 3, Access HEJ Atlas Gottsunda Factory Utsikten Genomsnitt

31 Kvalitetsprofiler

32

33

34 Jämförelseprofiler, ålder

35

36

37

38 Jämförelseprofiler, arbetslöshet

39

40

41 Jämförelseprofiler, skolgång

42

43

44

45