Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten



Relevanta dokument
Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Fler äldre-äldre i vården

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Utvecklingen av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i EU

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Lång sikt: Arbetslöshet

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

The national SIMSAM network (I)

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet

En god utbildning gör livet bättre och längre!

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Åldrandet och äldreomsorgen

The Swedish welfare system. - An introduction to the Swedish model and social security system.

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Basinkomstexperimentet i Finland

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm

Scientific and Published Works:

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Hur bra är svenska ungdomar i matematik?

Att motverka skolmisslyckanden

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Politik för ökad jämlikhet

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

Metaanalyser av observationsstudier - Äpplen och päron eller fruktsallad? Johan Sundström Professor i epidemiologi Scientific Director, UCR

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET

Regeringen och ojämlikheten: Granskning av regeringens fördelningspolitiska redogörelser,

Nordisk statistik om studerande utomlands 2014/15

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Förskolenivå. Kapitel 3

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet

ICT- the future health care!

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Nordisk statistik om studerande utomlands 2013/14

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

TEACHING AND LECTURING

Sysselsättning och social rättvisa

Den finska välfärdsmodellen

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Bilaga 5. Fördelningspolitisk redogörelse

Välkommen till UHR och avdelningen för internationellt samarbete!

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Falls and dizziness in frail older people

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Återutvandring efter. tid i Sverige. Befolkning och välfärd. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Barn och unga i palliativ vård

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Improving the efficiency of a welfare state

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Entreprenörskapsforum, Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Morgondagens arbetsmarknad

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

UGU Utvärdering Genom Uppföljning

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

I fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund.

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Policies and strategies to promote social equity in health

Transkript:

Tutkimusosasto Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Nordiska Barnavårdskongressen 2015 Åbo 26.-28. August 2015 Olli Kangas Professor, Research Director, Social Insurance Institution of Finland (Kela)

Tutkimusosasto Innehållet av presentationen Inkomstfattigdom Multidimensionell välfärds- / fattigdomskoncept Relativa skillnader som kan orsaka absoluta konsekvenser Några reflektioner kring John Rawls och öppet samhälle Utbildningens betydelse Några finska exempel Sociala investeringar Summering

3 BARNFATTIGDOM I EUROPA 2008 OCH 2011

Tutkimusosasto Polariseringen av barnfamiljerna? De nordiska länderna klarar sig mycket bra i ett internationellt belysning Bekymmersamt dock är att barnfattigdom har ökt under de senaste årena; t ex i Fin 4% i 1995 och 12% i 2014. Konsekvenserna av krympandet av mitten d v s barnfamiljerna i inkomstgrupp 75%-150% av medianen från 1995 till 2010(Luxembourg Income Study 2015) DK: 72%->67% (-5.2); FIN: 76%->62% (-13.3); ICE: 67%->65% (-2.1); NOR: 69%->67% (-1.6); SWE:79%->67% (-12.1)

Barnfattigdom bland 1 och 2 försörjarsfamiljer I olika OECD länder ca 2005-2010 (%) (LIS 2013) 5 Stora skillnader mellan familjetyper Stora skillnader mellan länder / vsmodeller (Norden vs. Lib) Ökandet av single försörjarsmodellen -> ökad barfattigdomsrisk Adekvata transfereringar Socialservice Arbetsmarknadspolitik

Sociala problem bland barn i olika OECD länder (UNICEF 2013) 6 Multidimension ell välfärd / fattigdom / social utslagning består av: materiella resursser Hälsa Utbildning Riskbeteende Boende & miljö

Tutkimusosasto Fattigdom är oförmåga orsakat av brist på pengar att delta i det vanliga livet i samhället Adam Smith; Peter Townsend; Amartya Sen; Michael Marmot Relativa skillnader kan ha absoluta konsekvenser Behöver vi bry oss om relativa skillnader? 7 30.8.20 15

Tutkimusosasto Spädsbarnsdödlighet i olika välfärdsregimer 1= Norden 2 = Central-Europa 3=Anglo-Amerikansk 4=Syd-Europa 5=Post-Socialistiska länder 6= Syd-Asia När vi kontrollerar för alla andra variabler förblir barnfattigdom signifikant förklarningsfaktor 8

Tutkimusosasto DEN RELATIONALA FATTIGDOMEN (OECD 2013) Korrelationen mellan fattigdom och Läskunnighet:.52** Ojämlikhet i utbildning:.62** Låg vikt vid födelse:.57** Spädbarnsdödlighet :.62** Mobbning i skola:.43*

Tutkimusosasto John Rawls rättvisaprincip Kunskapens betydelse Amartya Sen & Martha Nussbaum: capability Resursperspektiv a la LNU & Sten Johansson: Investeringar i utbildningen Fattigt barn fattig vuxen? (Corak 2013)

600 580 560 540 520 500 480 460 440 420 400 HIG Tutkimusosasto UPPER MIDDL LOWER MIDDL Mammas utbildningsnivå och barnets PISA resultat i läsning, 2009 BASIC FIN OECD DEN GER FRA UK AUS ITA NOR SWE USA i alla länder spelar familjebakgrund sin viktiga roll i några länder (= utbildningssyst em) mer än i några andra Cf. John Rawls villkor för ett rättvist

Tutkimusosasto PISA (2009) resultat i läsning bland barn med invandrarbakgrund

Invandrar underskott i utbildningen i Finland (Hämäläinen 2014) Bruttoskillnad Natives One parent Finsk OECD Russia, Estonia, Fd SU Andra länder Secondary.85 -.07 -.18 -.11 -.37 Tertiary.45.00 -.05 -.09 -.26 13

14 Barn i olika inkomstdeciler efter språket (Hämäläinen 2014)

Nettounderskott I utbildningen efter kontrollerandet av inkomst (Hämäläinen 2014) Efter kontroller One parent Finsk OECD Russia, Estonia, FD SU Andra länder Secondary utbildning -0,03** (0,01) -0,07 (0,05) 0,03* (0,01) -0,18** (0,03) Tertiary utbildning 0,03** (0,01) 0,09** (0,03) 0,08** (0,02) -0,05** (0,01) OLS regression, area clustered standard errors in parenthesis; Sign. <0.01 **, <0.05 * Controls for birth year, area, # of siblings; socio econ background at age 15 15

Invandrar underskott i utbildningen i Finland (Hämäläinen 2014) Bruttoskillnad Natives One parent Finsk OECD Russia, Estonia, Fd SU Andra länder Secondary.85 -.07 -.18 -.11 -.37 Tertiary.45.00 -.05 -.09 -.26 16

Sociala investeringar Prenatal invest ments 17 Rate of return Cognitive Returns Qualifications Participation in labor market Reproduction Participation in labor Participation in labor Early childhood education market market; Health and self-caring and care; Parental Tertiary education, leave and family allowances Primary and secondary education Care for children and elderly life-long learning, ALMP Home help, health care Childhood Youth Prime age Old age Life course

Tutkimusosasto Summering Investeringar i barn betalar tillbaka family policy is the best form of pension policy (Esping-Andersen 2011) Välfärdsstatliga institutioner spelar en avgörande roll Relativa skillnader ofta har absoluta konsekvenser Lika möjligheter för alla Stöd till svaga grupper