Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården



Relevanta dokument
Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

Med utgångspunkt i barnkonventionen

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Uppföljning av placerade barns utbildning

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Familjehemsplacerade barn

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön

Varför behövs Skolfam?

Placerade barns skolgång!

ELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Social Impact Bond ett socialt utfallskontrakt. Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Ks 781/2015

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Men hur trovärdig är studien egentigen?

BUS Becks ungdomsskalor

Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam

Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense

Skolforskningsinstitutets forskningsmedel

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Alla barn har rätt att lyckas i skolan

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Familjhem Autism. Målgrupp. mobil:

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen Allmänna utskottet Socialnämnden

Sammanträdesdatum

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Skolfam resultat & kvalitet Information om enkäten

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Uppdrag att anpassa en modell för skolsamverkan till att omfatta alla placerade barn och unga

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Tack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen!

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Praxisenkät till kommuner

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Transkript:

Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell arbetsmodell för samverkan kring familjehemsplacerade barn i grundskolan. Forum är en del av Centrum för psykiatriforskning (CPF) som i sin tur är frukten av ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms landsting. Bakgrund Såväl internationell som svensk forskning visar att familjehemsplacerade barn löper en kraftigt förhöjd risk att endast uppnå en låg utbildningsnivå och att utveckla allvarliga psykosociala problem. Goda resultat i grundskolan är i sammanhanget den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot en negativ utveckling. Att klara av saker i livet och uppleva att man förstår samt har kontroll är viktiga dimensioner i det som bygger vår självkänsla. Detta påverkar på vilket sätt vi väljer att betrakta oss själva i med våra egna ögon. Skolan har en grundläggande roll att förmedla kunskaper på en individuell nivå så att barnet känner att det förstår och klarar av uppgifterna som ställs. Om så inte är fallet, är risken stor att självbilden utvecklas till att vara negativ. Bristen på upplevelse av att förstå och se sammanhang leder fram till kompensatoriska beteenden som t ex normbrytande. Det normbrytande beteendet leder fram till sanktioner och som i sin tur leder till att den negativa självbilden förstärks ytterligare. Med dessa kunskaper om begåvningens betydelse både för psykiatrisk sjukdomsutveckling, antisociala beteende, självbild och självkänsla är det av största vikt att barnen i den tidiga skolmiljön får möjlighet att utnyttja och utveckla sina begåvningsmässa färdigheter maximalt. Den svenska arbetsmodellen SkolFam syftar till att stärka familjehemsplacerade barns skolresultat genom att utforma och följa en utbildningsplan baserad på en noggrann kartläggning och analys av den enskilda elevens styrkor och svagheter. Arbetsmodellen är idag etablerad i tre mellanstora kommuner och prövas ut i ytterligare ett antal kommuner från och med 2011/2012. En mindre lokal utvärdering av modellen visar på gynnsamma effekter, bland annat uppmäts en högre kognitiv prestationsförmåga hos medverkande barn. Dessa preliminära resultat har föranlett Socialstyrelsen att tillskjuta medel för att göra en större och kontrollerad studie för att mer noggrant undersöka effekterna av SkolFam Målgrupp och syfte Målgruppen för studien är familjehemsplacerade barn på låg- och mellanstadiet i åldern 7-11 år. Syftet med studien är att; Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam) leder till bättre skolresultat för målgruppen Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam) leder till ett högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten hos målgruppen Studera individuella förutsättningar och särdrag som kan samvariera med utfallet hos målgruppen Sid 2 av 5

Hypotes Interventionsgruppen (SkolFam) uppvisar en liten men signifikant förbättring av skolresultat samt högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten. Studiedesign Föreliggande studie avser att studera eventuella effekter av SkolFam i en studie med kvasiexperimentell design där interventionsgruppen (SkolFam) jämförs med en kontrollgrupp bestående av samhällets gängse insatser i för familjehemsplacerade barn. Effekterna som avses är; Läs- och skriv-färdigheter Matematiska färdigheter Kognitiv förmåga Socialt samspel Relation lärare elev Studiedesignen är kvasiexperimentiell där barn ur ett antal interventions- och kontrollkommuner inkluderas för att sedan följas upp efter två år efter inklusion. Inklusion pågår under tiden 2011-10-01 till 2012-12-31. Studien kan därför komma att pågå till 2014-09-31. Interventionsgruppen kommer under uppföljningstiden få olika former av interventioner och åtgärder. Vissa barn som ingår i kontrollgruppen kommer att bli föremål för insatser inom ramen för skolans och socialtjänstens ordinarie verksamheter, men inte på det systematiska sätt som för interventionsgruppen. För att skapa kontroll över vilka interventioner som ges samlas data runt detta in från båda undersökningsgrupperna. Inklusion i kontrollkommuner kommer att påbörjas under 2012:s första hälft. Studiens relevans Föreliggande studie avser att utvärdera det första systematiska försöket i landet att förbättra familjehemsplacerade barns skolprestationer. Detta har en mycket hög relevans givet att uppföljningar på gruppnivå för denna grupp genom årtionden har visat betydande svårigheter att tillskansa sig och vidmakthålla ett normalt funktionssätt. Detta faktum innebär saker som många tar för givet såsom arbete, fungerande relationer och en relativt hög funktionsnivå fri från missbruk, kriminalitet och våld. Att lyckas i skolan är en av de allra viktigaste aspekterna för att en människa ska få ett bra liv i vuxenåren. SkolFam kan vara en komponent som kan minska belastningen för familjehemsplacerade barn och som gör att deras skolprestationer förbättras. Ansökan om etikprövning Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm godkände studien 2011-09-15. Urval och rekrytering av deltagare Ett antal av Sveriges kommuner deltar i denna studie. För närvarande ingår åtta interventionskommuner och sex kontrollkommuner. Målsättningen är att rekrytera minst 75 barn inom respektive interventions- och kontrollgrupp. Barn på låg- och mellanstadiet i åldern 7-11 år, som är långtidsplacerade i familjehem, inkluderas i studien. Barnen ska av placerande socialtjänst bedömas ha ett behov av familjhemsplacering som sträcker sig över den tid som studien tar att genomföra dvs två år. Barn med grava beteendestör- Sid 3 av 5

ningar som diagnosticerad ADHD (obs! medicinskt obehandlad), måttlig till svår autismspektrumstörning samt begåvningshandikapp kan komma att exkluderas från studien. Barnets skola och socialtjänst kommer att meddelas testresultatet då t ex ett sådant substantiellt begåvningshandikapp kräver omedelbart stöd från omgivningen. Rekryteringen till interventionsgruppen (SkolFam) kommer att ske via socialtjänsten i den kommun där barnet som familjehemsplacerats tillhör. Socialtjänsten tillfrågar vårdnadshavaren om tillstånd att delta i SkolFam-interventionen. Rekrytering till studien sker genom att socialsekreteraren samtidigt ger skriftlig information om studien och överlämnar medgivandeblankett till vårdnadshavaren för påskrift. Om vårdnadshavaren önskar ytterligare information hänvisas till forskningspersonalen som kan svara på mer specifika frågor runt projektet. Då forskningsprojektet avser att samla in mer data från familjhemsföräldrar än vad de normalt sett bidrar med inom ramen för den reguljära SkolFam, kommer även en av familjehemsföräldrarna att tillfrågas om medverkan i studien. Detta sker efter att vårdnadshavaren medgivit barnets deltagande i forskningsstudien och administreras via SkolFamteam och forskargruppen. Rekrytering till kontrollgruppen sker också på samma sätt som till interventionsgruppen, med skillnaden att vårdnadshavaren medger att forskningsprojektet genomför alla testningar av barnet. Medverkan i studien För god validitet i studien inhämtas information från flera källor - från barnet, en familjehemsförälder samt lärare. För barnen innebär medverkan i studien att de testas med ett testbatteri i samband med inklusion och vid uppföljning 24 månader senare. För läraren innebär medverkan att man fyller i ett fåtal enkäter vid inklusion och vid uppföljning. För familjehemsföräldern innebär deltagande att man fyller i enkäter vid inklusion samt var tredje månad under studietiden samt vid uppföljningen. För interventionsgruppen medger vårdnadshavaren i det skriftliga samtycket också att Forum får ta del av resultaten från de tester som barnet genomgår inom ramen för SkolFam. För barnen i kontrollgruppen godkänner vårdnadshavaren att Forums forskningspersonal får lov att genomföra testerna med barnen. I samband med att samtycket undertecknas tillfrågas vårdnadshavaren om möjligheten att få kontakta dem igen för en eventuell långtidsuppföljning som kan komma att ske inom 5 år efter studiens avslutande. Tillvägagångssätt Studien är upplagd på följande sätt. Metoden SkolFam innebär att barnet genomgår en relativt omfattande testning avseende läsförståelse, matematiska kunskaper samt begåvningsprofil. Dessa testningar genomförs av ett speciellt SkolFam-team i respektive kommun i den reguljära verksamheten. Alla testningar genomförs vid inklusion i SkolFam och efter två år för uppföljning. För de barn som ingår i respektive kommuns SkolFamverksamhet har vi sökt etiskt godkännande att ta del av de data som samlas in i den reguljära SkolFamverksamheten. I SkolFam konceptet ingår också att klasslärare samt familjehemsföräldrar får fylla i enkäter om barnets beteende och funktion vid inklusion samt efter två år. Eftersom forskningsprojektet avser att samla in mer data från familjhemsföräldrar än vad de normalt sett bidrar med inom ramen för den reguljära SkolFamverksamheten, kommer även en familjhemsförälder att tillfrågas om medverkan i studien. En av familjhemsföräldrarna kommer att få svara på enkäter dels vid inklusion och uppföljning om för- Sid 4 av 5

hållanden i familjhemmet, dels var tredje månad under studietiden (2 år) om beteende och funktion hos barnet. Familjehemsföräldern kommer även fylla i en socio-ekonomisk enkät i samband med inklusion. I de kontrollkommuner som ingår i studien kommer testningar av barn samt insamlande av data från klasslärare och familjhemsföräldrar helt skötas av forskningsprojektet med personal som anställts lokalt för att genomföra datainsamlingen (ffa testningar av barnen). Denna datainsamling sker på samma sätt som för den ordinarie SkolFam-verksamheten. Interventionsprocedur För en utförligare beskrivning av interventionens upplägg och genomförande hänvisas till rapporten Skolprojekt inom Familjevården (2009) utgiven av Helsingborgs kommun. I SkolFamteamet arbetar psykolog, specialpedagog samt socialsekreterare i team runt det enskilda barnet. Teamet deltar i olika aspekter av arbetet kring barnet och i kontakten med läraren, familjehemmet och placerande socialtjänst. Mätinstrument De mätinstrument som används i studien består dels av det testbatteri som används inom Skol- Fam och dels av frågeformulär som distribueras av Forum specifikt. Samtliga instrument i studien är väl beprövade i forskningssammanhang. Nyttan med studien Projektet bedöms ha stor nytta för den specificerade målgruppen om interventionen visar sig vara effektiv. Eftersom begåvning är kopplad till en mängd olika negativa livshändelser och livsomständigheter är det av största vikt att få dessa redan utsatta barn att fungera så väl det bara går i skolmiljön för att minska riskerna för dessa utvecklingar. Det bedöms som SkolFam kan vara en metod för att förebygga och förhindra utvecklingsvägar som leder till ökad risk för psykisk ohälsa, missbruk, antisocialt beteende mm. Presentation av resultat Presenteras som en rapport till uppdragsgivaren vid studiens slut samt i vetenskapliga sammanhang, konferenser samt i tidskrifter. Mer information om effektstudien kan ni få av: Peter Boudin Anders Tengström Projektledare Enhetschef FORUM /CPF FORUM /CPF peter.boudin@sll.se anders.tengstrom@ki.se mobil 070 164 38 37 mobil 070 736 29 49 Sid 5 av 5