De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!



Relevanta dokument
Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris

Remissyttrande angående EU Kommissionens förslag till ändring av direktivet om svavelhalten i olja KOM (2011) 439

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Verkliga utsläpp från fartyg

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

Branschstatistik 2015

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör...

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Förbundet Svenska Hamnar

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Uppföljning av den svenska sjöfartsmarknaden efter införandet av SECA-direktivet

Vad gör vi för att möta utmaningarna ?

Hållbara transporter framtida möjligheter

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

~ SJÖFARTSVERKET 29 14

Marknadsförutsättningar för LNG i Bergslagen

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Växande marknader för LNG i norra Europa

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

Remissyttrande om kriterier för indragning av allmän väg och kriterier för förändring av enskild väg

Lastägarens Perspektiv SCA Transforest, Lars Nolander

Omställningen har redan börjat

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

HELGA. Roland Brodin, projektledare HELGA.

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

Miljönytta från Sverigerelaterad

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

LNG/LBG i Helsingborgsregionen. Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014

Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter, dnr

2 juni 2015 Renare Mark Region Väst Edvard Molitor Miljöchef

Skogsindustrins roll i samhället

Efterlevnad av svaveldirektivet

dödar P NO x SO 2 Fartygsutsläpp om året tema: Fartygsutsläpp

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Banavgifternas påverkan på den tunga industrin

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Er ref: Peter Kalliopuro Karolina Boholm Diarienr: N2014/3453/TE, N2014/3454/TE

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Stråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare

Genväg till energilösningar.

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna maj Thomas Melin SSAB

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

KONSEKVENSER AV IMO:S NYA REGLER FÖR SVAVELHALT I MARINT BRÄNSLE

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

AB Igrene. Energidagarna 2019

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Bioenergin i EUs 2020-mål

Näringsdepartementet 1

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Miljödifferentierade hamnavgifter

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Forskningsstrategi

Intervjuer med transportköpare - underlagsrapport

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Transkript:

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL

Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges största exportnäring* Sågverksindustrin Massa- och pappersindustrin * Nettoexport Källa: Kommerskollegium

Transportmedel vid export 2010 massa och papper Lastbil sågade trävaror Järnväg Järnväg 18% 10% 1% 36% Lastbil 64% 72% Fartyg Fartyg Totalt 13,3 miljoner ton Totalt 6,0 miljoner ton Källa: Trafikanalys och Trafikverket

Hållbar utveckling bygger på tre olika och lika viktiga aspekter SOCIALA ASPEKTER Endast när dessa samverkar kan en hållbar utveckling nås. Uthärdligt Hållbart Skäligt MILJÖ- ASPEKTER Genomförbart EKONOMISKA SPEKTER

Hållbar utveckling bygger på tre olika och lika viktiga aspekter IMO:s svavelbeslut är bara baserat på miljöaspekter Dessutom på fel miljöaspekter Konsekvensutredning skedde efteråt Ekonomiska kostnader är enorma Olönsamt att investera i Sverige Leder till negativa miljöeffekter Beslutet är inte hållbart! MILJÖ- ASPEKTER Uthärdligt SOCIALA ASPEKTER Hållbart Genomförbart Skäligt EKONOMISKA SPEKTER

Geografisk avgränsning vad gäller IMO:s svavelbeslut för sjöfarten Sulphur Emission Control Area (SECA) Länder med kust inom SECA Länder med delar av kusten inom SECA Länder med kust utanför SECA

Svavelgränser för marint bränsle enligt beslut 5,0% 4,5 % Globalt 4,0% 3,5 % Södra EU från 2020 - globalt: om "möjligt" enligt utvärdering 2018 SECA (Östersjön, Nordsjön & Engelska kanalen) 3,0% -67% -78% 2,0% 1,5 % -71% -97% 1,0% 0,0% 1,0 % Från 2010 gäller 0,1 % i alla EU:s hamnar. 0,1 % -80% 0,5 % Nordsjön och Engelska kanalen ingår bara från 1 juli 2007 i SECA. Östersjön fick lägre svavelregler om 1,5 % den 19 maj 2006.

Sjöfart och miljö högt fokus inom skogsindustrin 1998 antogs branschgemensam policy Frivillig sänkning av svavelutsläpp genom att bara använda bränsle med max 1 % svavel Lagkrav om 1 % svavel infört från 1 juli 2010 Första fartygen i världen med katalytisk avgasrening från 1999 Landel första installationerna

Skogsindustrin och sjöfarten - internationellt prisad EU Clean Marine Award 2004 SCA Transforest for their lowemission logistics policy Södra catalytic reduction (Reederei Rörd Braren) Stora Enso Electricity from quay side grid (Port of Göteborg)

Utsläpp av svavel från svenska massa- och pappersbruk 1 000 ton svavel Miljoner ton massa 120 100 80 60 40 20 Massaproduktion Svavelutsläpp 12 10 8 6 4 2 0 0 78 82 86 90 94 98 02 06 10

Ni bara gnäller! Varför gör ni inget? Det finns ingen kommersiellt fungerande reningsteknik Skrubbers Energioptimering Designindex Slow steaming Alternativa bränslen LNG (flytande naturgas) Metanol Dual fuel Kärndrivna fartyg? Vind, sol.?

Skrubbers fungerar inte! Alkalinitet Gammal teknik för land applikation Tillverkarna hävdar att de funkar även till sjöss. MEN Flera aktörer har försökt i kommersiellt installera dem Inga garantier Tillgänglighetsbrister Fel salinitet för reningsgrad Utrymmesbrist Stabilitetsproblem Dyrt både installation & drift 1500 µmol/l Sjöfartsverket ratar skrubbers i sina egna fartyg.

Lastbilarna har sänkt sina utsläpp så varför kan inte sjöfarten?

Det finns ingen sjöfartsforskning! Varför? Om sjöfartens miljöproblem är vår största samhällsutmaning, varför har vi då i princip ingen forsknings på sjöfartens miljöproblem? 90 % av utrikeshandeln går via sjöfart 3 % av den samlade transportforskningen går till sjöfart, inklusive det som går till högskolor och universitetens maritima institutioner Lastbilstrafiken hade Stegvis implementering under 20 års tid Långsiktiga forskningsprogram Varför kan vi inte göra likadant med sjöfarten?

IMO:s beslut om svavelnivåer leder till en kraftig kostnadsökning 1400 1200 1000 Lågsvavlig olja (0,1 %) kostnadsökning 75 % 05-07%SRNWECFH Usd/M T USd/mt 800 600 0,5 % svavel i bunker kostnadsökning 10 % 1PCTNWECCH 3.5PCTNWECCH 400 GO01/02NWECCH 200 Källa : Preem 0 2003-04-15 2003-08-13 2003-11-27 2004-03-16 2004-07-05 2004-10-19 2005-02-04 Vanlig bunker 2005-05-25 2005-09-09 2005-12-23 2006-04-12 2006-08-01 2006-11-15 2007-03-05 2007-06-22 2007-10-08 2008-01-28 2008-05-15 2008-09-01 2008-12-15 Dagsnoteringen i Rotterdam för vecka 46 2012 Den ljusblå kurvan representerar marint bränsle med en svavelnivå om 0,1-0,2 % och den gula kurvan vanligt bunkerbränsle som används runt om I världen. Priser varierar över tid, beroende på världsmarknadspriset, men prisskillnaden mellan lågsvavligt marint bränsle och bunkerolja är nästan alltid mellan 250-300 USD/ton. Den mörkblå kurvan representerar marint bränsle med en svavelhalt om 0,5 %.

Modal back-shift överflyttning från sjöfart till vägtransporter Sjö transporter Vägtransporter Sjö - 10,0 % Järnväg + 5,0 % Väg + 3,0 % Minskade transporter Ökande transporter Dessa kartor visar bara översflytningseffekter för svenska produkter, enligt Sjöfartsverkets konsekvensstudie (2009). Effekter blir mycket större när andra länder godsflöden tas med.

Svavelläckage genom ändrad logistikkedja Teoretiskt exempel Byte av hamn från Sundsvall till Trondheim Byte av hamn - Hamburg Ökade CO 2 -utsläpp Bränsle med högre svavelhalt från Trondheim och vidare Vägtransport Båttransport

Svavelläckage Philadelphia till Rotterdam Max 0,1 % svavelhalt inom SECA genom de två SECA områdena 3,5 % svavelhalt på Atlanten 3470 nautiska mil 932 gram svavelutsläpp per ton papper under resan Sundsvall to Rotterdam Max 0,1 % i SECA 1120 nautiska mil 11 gram svavelutsläpp per ton papper under resan 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Svavelutsläpp Philadelphia Sundsvall Cirka 85 ggr högre utsläpp från Philadelphia till Rotterdam samtidigt som transporten är billigare på grund av bla bränslepriser! Detta är inte miljönytta, detta är svavelläckage!!

Kostnadskonkurrensposition blekt barrsulfatmassa EUR/ton 600 500 400 300 200 100 0 2010/III Levererat till Frankfurt Andra tillverkningskostnader Personal Energi Kemikalier Ved Källa: Pöyry Management Consulting 1 USD = 0.765 EUR 1 EUR = 1.307 USD 1 SEK = 7.06 USD 1 SEK = 9.23 EUR

Exempel ett sågverk Investering ca 1,5 miljarder SEK Livslängden är 25-30 år Produktion ca 700 000 m 3 Varav ca 500 000 m 3 export Tillkommande kostnad för sjötransporter ca 5* SEK/m 3 Motsvarar ca 25 miljoner kronor om året i 25 år Motsvarar ca 630 miljoner SEK i nuvärde över investeringens livslängd En tillkommande kostnad betyder extra avkastning om 42 % krävs för att kompensera!

Miljöfråga? Varför ska vi reglera svavel? Rädda Östersjön Östersjön lider inte av försurning utan av övergödning Reglera kväve, inte svavel! Minska partiklarna Begränsa i så fall partiklarna och inte svavlet Inte helt fastställd korrelation mellan sjöfartens svavelutsläpp och partiklar Försurningen Inte lika stort problem som på 70-talet Miljönyttan med att gå från 0,5 % till 0,1 % är inte så stor! Även AirClim & SNF krävde endas 0,5 % svavel tidigare!

Svavel eller partiklar? Koncentration av partiklar Source: Quantify

Dieselpriset höjs med minst 80 öre/liter

Vad har vi gjort hitintills? Svenskt Näringsliv Svensk Handel Teknikföretagen Plast- och Kemiföretagen Skogsindustrierna Jernkontoret Svemin Redareföreningen Sveriges Hamnar

Konsekvenser för svensk industri Kostnadsökning för marint bränsle för gods med 50-80 % Kostnadsökning för sjötransporter med 20-45 % Överflyttning av gods från sjö till land (så kallad modal back-shift) Kostnadsökning ca 20-100 kr/ton i genomsnitt 95 kr/ton Till detta tillkommer ökade kostnader för import (insatsvaror) Total för hela den svenska industrin cirka 13 miljarder per år Källa: Sjöfartsverkets konsekvensutredning 2009

Svavelreglerna - vad vill Skogsindustrierna Skogsindustrierna vill ha: Lika konkurrensvillkor på EU:s inre marknad, dvs 0,5 % Alternativt en förskjutning i tiden av införandet av nivån 0,1 % för att möjliggöra teknikanpassning Alternativt undantag för vissa sträckor, fartyg eller gods Den svenska regeringen bör verkar för undantag i IMO (Marpol) Oavsett måste regeringen samtidigt göra en ordentlig satsning på: teknik för minskade utsläpp (tex skrubbers och LNG) forskning och innovation för sjöfartens miljöproblem

Hållbar utveckling - tre centrala aspekter Ekonomiska kostnader är enorma Olönsamt att investera i Sverige Leder till negativa miljöeffekter Uthärdligt SOCIALA ASPEKTER Hållbart Skäligt Beslutet är inte hållbart! MILJÖ- ASPEKTER Genomförbart EKONOMISKA SPEKTER

Vilka samarbetar vid med? EESTI LAEVAOMANIKE LIIT ESTONIAN SHIPOWNERS' ASSOCIATION